Nya läkemedel mot hepatit C gav kraftig kostnadsökning

1 (17)
Läkemedelskostnader 2014
Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 2014. Rapporten belyser
främst kostnaderna för läkemedel inom den allmänna receptförmånen liksom
landstingets indirekta kostnader för rekvisitioner av läkemedel och vissa
läkemedelsnära varor från länets akutsjukhus och andra vårdgivare. Dessutom
synliggörs kostnaderna för ”fria”, egentligen ”landstingssubventionerade” läkemedel
till länsinvånare, vilka främst gäller kostnader enligt smittskyddslagen SML.
Uppgifter om Landstingets kostnader för dosdelningstjänster i öppen vård, vilka inte
ingår i förmånskostnaderna, specificeras även ur landstingets läkemedelsbokslut.
Rapporten innefattar ett perspektiv utifrån vårdkvalité och kostnadseffektivitet för
läkemedelsförbrukningen utifrån lokala och nationella riktlinjer inklusive Kloka
Listan. Rapporten grundas på försäljningsdata från landstingets
uppföljningsdatabas VAL_LAK samt på uppgifter ur landstingets
Läkemedelsbokslut vilka inte specificeras eller överhuvudtaget inte ingår i
läkemedelsstatistiken i VAL.
Stockholms läns landsting
Box 6909
102 39 Stockholm
2 (17)
2015-01-27
Nya läkemedel mot hepatit C gav kraftig kostnadsökning
Landstingets kostnader för läkemedel på recept vände från viss
minskning 2013 till kraftig ökning 2014med 6 procent. Det berodde
främst på ny kostsam behandling av kronisk hepatit C. Övriga läkemedel
steg med cirka 2 procent. Läkemedel mot tumörer och autoimmuna
sjukdomar svarade liksom tidigare för de största kostnaderna med
faktisk ökning på runt två procentenheter. Det var särskilt
immunmodulerare mot reumatoid artrit och andra autoimmuna
sjukdomar som ökade i användning och kostnad. Ögonläkemedel,
antikoagulantia vid förmaksflimmer och medel vid ADHD fortsatte att
stiga mer än genomsnittet, medan medel mot astma och KOL var
oförändrade i kostnad, bland annat på grund av ökad priskonkurrens.
Flertalet övriga läkemedelsgrupper förändrades endast ringa i belopp.
Följsamheten till Kloka Listan steg till 83 procent men användningen av
antibiotika på recept var, trots minskning, 10 procent över rikssnittet
och 40 procent över det nationella målet.
Trendbrott mot kostnadsökning
Läkemedelskostnaderna i Stockholm steg 2014 med 6,3 %, Tabell 1. Förändringen
berodde särskilt på
-
Nära dubblade kostnader för fria läkemedel enligt smittskyddslagen SML
vilka innefattar medel mot kronisk hepatit C.
Fortsatt ökad kostnad och volym för biologiska och immunmodulerande
läkemedel.
Fortsatt ökad andel specialläkemedel som inte längre kunde vägas upp av
utgående patent och introduktion av generika.
Tabell 1. Försäljning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i Stockholms län 2014 jämfört med
2013. Uppgifter om egenvårdsläkemedel saknas. Från och med 2014 ingår inte hjälpmedel vid diabetes
inklusive insulinpumpar i landstingets läkemedelskostnader. Kostnader för rekvisitioner är netto
leverantörsrabatter efter upphandling. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut 2014.
Varutyp, försäljningssätt
2014
Läkemedel:
Recept & dosdispenserat VAL
Dosdispensering, tjänsten*)
Fria läkemedel SLL**)
Summa läkemedel recept
Rekvisitioner VAL
Summa läkemedel
Läkemedelsnära:
Recept/Hjälpmedelskort
Rekvisitioner
Summa läkemedelsnära
Summa totalt netto***)
*)
**)
***)
Totalt, Mkr
2013
Diff.
SLL kostnader, Mkr
2014
2013
%
Diff.
%
6 419
35
572
7 025
1 122
8 148
6 063
41
320
6 425
1 077
7 501
356
-7
251
601
45
646
6
-16
78
9,4
4,2
8,6
4 287
35
572
4 893
1 122
6 015
4 220
41
320
4 582
1 077
5 659
67
-7
251
311
45
357
2
-16
78
6,8
4,2
6,3
79
0
79
8 261
79
1
79
7 622
0
0
-1
639
0
-76
-1
8,4
35
0
35
6 085
41
1
42
5 742
-7
0
-7
350
-16
-76
-17
6,1
Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 2014 K. Sollermark
Fria läkemedel inom SLL enl. Läkemedelsbokslutet 2014 varav enl. SML 566 MKr (2013 316 MKr).
Dolda rabatter i storleksordningen 10 Mkr är ej inkluderade. Inräknat att hjälpmedel vid diabetes inte ingår i
läkemedelsbokslutet 2014, (150 mkr 2013), var kostnadsökningen 2014 7,6 procent.
3 (17)
2015-01-27
Tabell 2. Fördelning av totalbelopp för bas- respektive specialläkemedel*) år 2011 – 2012 i Stockholms
län samt förändring 2013 – 2014, jämför, Tabell 1. 2014. Källa: VAL /GUPS
*) För definitioner av begrepp inom läkemedelsuppföljning, se sidan 17.
Typ av läkemedel
Basläkemedel recept
Basläkemedel rekvisition
Summa basläkemedel
Specialläkemedel recept
Specialläkemedel rekvisition
Summa specialläkemedel
Summa läkemedel
2014
2 711
167
2 878
3 125
1 100
4 224
7 103
2013
2 763
175
2 938
2 801
1 030
3 830
6 768
59
57
Beloppsandel specialläkemedel (%)
Mkr
Diff. %
-52
-2,0
-7
-4,0
-59
-2,0
324
12,0
70
7,0
394
10,3
334
4,9
2012
2 835
202
3 037
2 713
1 094
3 807
6 844
2011
2 871
201
3 072
2 623
1 063
3 685
6 757
56
55
8 000
7 000
6 000
Mkr
5 000
4 000
59%
57%
56%
55%
3 000
2 000
1 000
0
2011
2012
2013
Basläkemedel recept
Basläkemedel rekvisition
Specialläkemedel recept
Specialläkemedel rekvisition
2014
Figur 1. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län.
Uppgifterna för rekvisitioner är inklusive leverantörsrabatter, jämför texten till Tabell 2.
Kostnadsökningen för specialläkemedel 2013 var delvis falskt för liten på grund av ändrade
distributionskostnader 2013 jämfört med 2012 till följd av ny modell för läkemedelsförsörjningen.
Nya medel mot HCV gav kraftig kostnadsökning
Under 2014 introducerades nya effektiva läkemedel mot kronisk hepatit C, HCV, i
tablettform för behandling i hemmet. Dessa medel är ytterst kostsamma varför
totalbeloppet för infektionsläkemedel, ATC-grupp J, steg med 238 Mkr (+37 %),
Figur 2. Bland infektionsläkemedlen steg specifikt medel mot virusinfektioner, ATCgrupp J05, med 239 Mkr (+71 %) Tabell 3. De ökade således mer än
infektionsmedlen i dess helhet.
4 (17)
2015-01-27
1 800
7%
2013
2014
1 600
1 400
1%
Miljoner kroner
1 200
1 000
800
600
37 %
6%
3%
0%
1%
400
-4 %
-1%
200
10 %
3%
1%
5%
-10 %
0
Figur 2. Totalbelopp (recept befolkningen SLL + rekvisitioner vårdgivare SLL) för största
huvudgrupper av läkemedel (ATC-1) netto officiella rabatter.
*) Avser i huvudsak beredningar och licenser för specialiserad sjukhusvård. Källa: GUPS.
Undergruppen antibiotika, J01, minskade i volym med 1 procent men förblev
närmast oförändrad i belopp, Tabell 3. De nya medlen mot HCV svarade för nästan
hela ökningen i belopp för medel mot virusinfektion, 225/239 Mkr (94 %), Figur 4a.
HCV omfattas av Smittskyddslagen varför kostnaden för medel mot HCV faktureras
SLL oberoende av läkemedelsförmånen. Beloppet ingår tillsammans med kostnaden
för främst HIV-läkemedel i ”Fria läkemedel enligt SML”, se Tabell 1. Sammanlagt
behandlades under året 338 patienter med de nya läkemedlen mot HCV. Flertalet
patienter erhöll flera medel samtidig vilket bedöms öka utläkningsgraden och
minska risken för resistensutveckling. Kostnadsutvecklingen för läkemedel mot HCV
är i linje med tidigare års läkemedelsprognoser. Det har dock varit svårt att förutse
exakt tidpunkt för introduktion liksom hur stor andel av patienter med HCV som är
aktuella för behandling. Kostnaden per patient uppgick i genomsnitt till 670 KKr.
Behandlingen förväntas göra patienterna infektionsfria och därmed fortsättningsvis
generera ringa vårdkostnader jämfört om de förblivit obehandlade. Samtidigt
minskade behandlingen med tidigare terapialternativ såsom interferoner och
teleprevir, se Figur 4b. Inom ramen för nationellt samarbete pågår nu arbete med
strukturerat införande och uppföljning av de nya läkemedlen.
Läkemedelsgruppen L, mot tumörer och autoimmuna sjukdomar, gav återigen de
högsta läkemedelskostnaderna, Figur 2. Kostnadsökningen på 7 procent 2014
jämfört med 1 procent 2013 och 2012, synes dock till stora delar vara betingad av
marginalförändringar i samband nya avtal om leverans och beredning med bland
annat APL. Det gäller inte minst förändringen av undergrupp L01, medel mot
5 (17)
2015-01-27
tumörsjukdomar, Figur 3. Nyare terapier som abirateron mot prostatacancer drev
dock kostnadsutvecklingen 2014, men kostnaderna ökade även för något äldre
läkemedel som rituximab vilken fick ökad användning vid multipel skleros, Figur 4a
Immunmodulerare, ATC-grupp L04, ökade i oförminskad takt med 65 Mkr, +7 %,
Tabell 3 samt Figur 3. Det var särskilt behandlingen med biologiska läkemedel vid
reumatoid artrit som ökade, Figur 4a, men ökad behandling av inflammatorisk
tarmsjukdom och psoriasis bidrog, Tabell 4. Infliximab minskade i både volym och
belopp då medlet till skillnad mot alternativa läkemedel vid främst reumatoid artrit,
inte är anpassat för att kunna tillföras i hemmet. Sammantaget torde den tidigare
trenden för grupp L ha fortsatt med kostnadsbesparingar genom upphandling och
ökad generisk konkurrens. Netto officiella leverantörsrabatter, förblev
kostnadsandelen för grupp L oförändrad cirka 22 procent.
Gruppen ”Blod, antitrombotiska medel B” steg i belopp med 6 procent, Figur 2. Det
var främst resultatet av att Antikoagulantia steg med 15 procent eller 31 Mkr, Tabell
3. Nya antikoagulantia NOAK är nu föremål för strukturerat införande i SLL och
rivaroxaban ökade mest, Figur 4a. Vid nyinsättning av antikoagulantia vid
förmaksflimmer fick dock under 2014 cirka tre fjärdedelar av patienterna det sedan
lång tid mycket välbeprövade medlet warfarin (Waran), i linje med tidigare
terapirekommendationer. Enligt Kloka listan 2015 är nu även apixaban
förstahandsmedel vid nyinsättning efter förmaksflimmer hos patienter med god
njurfunktion eller när annan medicinering gör warfarin olämpligt.
Trombocythämmare som acetylsalicylsyra rekommenderas endast i andra hand
vilket förklarar att de minskade, Figur 7 och 8. Gruppen ”Medel mot hemofili,
Hemostatika” Tabell 3, steg med 2 procent, jämför Koagulationsfaktor VII Tabell 4.
Kostnadsförändringarna inom denna grupp avser ett mindre antal patienter. Då
dessa läkemedel har en hög kostnad per patient kan kostnaderna för dem variera
kraftigt mellan åren av rent statistiska skäl.
Totalbeloppet för läkemedel som verkar på nervsystemet, grupp N, steg med 1
procent, jämfört oförändrat belopp 2013. Generisk priskonkurrens motverkade såväl
de kostnadsökningar som blev följden av nya läkemedel liksom viss volymökning.
Medel vid ADHD steg i volym, barn - ungdom och vuxna med +14 respektive +21
procent. Totalbeloppet steg per ålderskategori i motsvarande grad. Det mest
använda medlet vid ADHD, metylfenidat där priskonkurrens föreligger, steg i belopp
med 5 Mkr, +4 %, Tabell 4, medan det under 2014 nyintroducerade lisdexamfetamin
ökade med 17 Mkr, Fig 4a. Medel vid ADHD till alla åldrar steg sammanlagt med 16
procent. Medel vid demenssjukdom ökade i volym med 6 procent. Det ska jämföras
med samtidiga kraftiga kostnadsminskningar för några av dessa medel som resultat
av generisk konkurrens, Figur4b. Beloppen för analgetika sjönk, -1 procent, Tabell 3,
till följd av generisk konkurrens, trots volymökning för analgetika med cirka en
procent. Kostnadsminskningarna gällde bland annat oxikodon som tidigare var
väsentligt kostsammare än morfinpreparat.
Beloppet för medel mot andningssjukdomar, R, var fortsatt oförändrat trots flerårig
mindre volymökning och introduktion av nya medel vid kronisk obstruktiv
lungsjukdom (KOL). Det berodde bland annat på ökad priskonkurrens för astma-
6 (17)
2015-01-27
1000
Recept + rekvisition Mkr
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 3. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L): Förändring av totalbelopp
för dess undergrupper, 2013 – 2014 exklusive distributionskostnad. Prismodellen för beredningar av
cytostatika ändrades 2013. Det gav skenbart oförändrad kostnadsförändring 2012-2013. Kostnaderna
för 2013-2014 är jämförbara. Källa: GUPS.
inhalatorer vilket senare år har gett anledning till ändrade rekommendationer i
Kloka Listan för inhalerade rutinläkemedlen vid astma och KOL om
kostnadseffektivare produkter.
Minskade läkemedelskostnader i primärvården
De flesta läkemedelsrecepten i Stockholm förskrevs från primärvården. Det beror på
att vården av äldre i stor utsträckning handläggs på denna vårdnivå. Trots detta
sjönk liksom föregående år primärvårdens läkemedelskostnader, Tabell 5. Det var
resultat av fortsatt hög följsamhet till Kloka listan liksom hög andel basläkemedel.
Dessa finns nu till största delen i generisk form. Dessutom introducerades få nya
läkemedel för användning vid stora folksjukdomar. Jämför Figur 6, 7 och 8.
Landstingets kostnadsökningar för läkemedel drevs liksom tidigare av den
specialiserade vårdens behov av specialläkemedel inkluderande ny kostsam terapi.
Jämför beloppsökningarna för akutsjukhusen Tabell 5 och Figur 5, där den
specialiserade vården är särskilt koncentrerad. Akutsjukhusens kostnadsökningar
motverkades av att dessa producerade mindre vård under året än beräknat.
Psykiatrins läkemedelskostnader ökade relativt sett nästan lika mycket som
akutsjukhusens kostnader, Tabell 5. Allmänpsykiatrins följsamhet till Kloka Listan
var relativt konstant om rekommendationer inom specialiserad vård inräknas, Figur
6 violett streckad linje. Den jämfört med andra vårdgrenar låga följsamheten
7 (17)
2015-01-27
Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3). Totalbelopp recept
(förmånsbelopp + egenavgifter) + belopp för rekvisitioner netto rabatter 2014 och 2013, avrundade
belopp Mkr. Källa: GUPS
ATC-grupp
Immunomodulerare ( L04 )
Antivirala ( J05 )
Cytostatika ( L01 )
Medel mot astma/KOL ( R03 )
Antidepressiva, demensmedel ( N06 )
Hemostatika ( B02 )
Neuroleptika, medel mot oro/sömnsvårigheter ( N05 )
Analgetika ( N02 )
Diabetesmedel ( A10 )
Könshormoner ( G03 )
Antikoagulantia ( B01 )
Ögonläkemedel ( S01 )
Antibiotika ( J01 )
Antiepileptika ( N03 )
Urologiska medel ( G04 )
Immunstimulerande medel ( L03 )
Hypofys-/hypotalamushormonerr ( H01 )
Plasma/vätskeprodukter ( B05 )
Medel vid anemi ( B03 )
Lipidsänkare ( C10 )
2014
2013
944
575
560
433
387
280
278
235
235
234
234
186
169
162
144
118
111
103
98
91
879
336
498
435
391
274
267
238
230
235
203
169
170
168
150
151
114
97
104
86
Diff. MKr
Diff. (%)
65
239
63
-2
-4
6
11
-3
5
-1
31
16
0
-6
-6
-33
-3
6
-6
5
7
71
13
0
-1
2
4
-1
2
0
15
10
0
-4
-4
-22
-2
7
-6
6
Sofusbuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C
Simeprevir ( OLYSIO ) - kronisk hepatit C
Daklatasvir ( DAKLINZA ) - kronisk hepatit C
Golimumab ( SIMPONI ) - reumatoid artrit
Aflibercept ( EYLEA ) - åldersförändring av gula fläcken
Lisdexamfetamin ( ELVANSE ) - ADHD
Dimetylfumarat ( TECFIDERA ) - multipel skleros
Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit
Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom grav reumatoid artrit
Rivaroxaban ( XARELTO ) - blodpropp
Emtricitabin, tenofovirdisoproxil och rilpivirin ( EVIPLERA ) - hiv
Basläkem. i Kloka Listan 2014
Abirateron ( ZYTIGA ) - prostatacancer
Basläkem. ej i Kloka Listan 2013
Mirabegron ( BETMIGA ) - trängningsinkontinens
Spec.läkem. i Kloka Listan 2014
Koagulationsfaktor VIII ( REFACTO AF ) - blödarsjuka
Spec.läkem. ej i Kloka Listan 2013
Dolutegravir ( TIVICAY ) - hiv
0
20
40
60
80
100
120
Förändring Mkr 2014
140
160
Figur 4a. Största ökningar 2014 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan.
Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Rekommendationen av
specialläkemedel gäller endast inom specialiserad vård. Källa: VAL/GUPS
8 (17)
2015-01-27
Somatropin ( GENOTROPIN MINIQUICK ) - tillväxtstörning
Basläkem. i Kloka Listan 2014
Rizatriptan ( MAXALT RAPITAB ) - migrän
Basläkem. ej i Kloka Listan
Levetiracetam ( KEPPRA ) - epilepsi
Spec.läkem. i Kloka Listan 2014
Telaprevir ( INCIVO ) - kronisk hepatit C
Spec.läkem. ej i Kloka Listan
Kapecitabin ( XELODA ) - cancer
Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros
Montelukast ( SINGULAIR ) - astma
Sildenafil ( VIAGRA ) - erektil dysfunktion
Escitalopram ( CIPRALEX ) - depression, ångest
Ranibizumab ( LUCENTIS ) - åldersförändring av gula fläcken
Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit
Mometason ( NASONEX ) - rinit
Memantin ( EBIXA ) - alzheimers demens
Galantamin ( REMINYL ) - alzheimers demens
Interferon beta-1a ( AVONEX ) - multipel skleros
-30
-25
-20
-15
Förändring Mkr 2014
-10
-5
0
Figur 4b. Största minskningar 2014 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se
ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS
inom psykiatrin till Kloka Listans ”basrekommendationer” (Figur 6 violett heldragen
linje) kan förklaras av att psykiatrisk vård i sin helhet är relativt sett mer
specialiserad och individanpassad än genomsnittlig somatisk specialistvård.
Tabell 4 ,( forts. sid 9). Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp 2014. Rek (S):
Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Basläkemedel: Se definition sid. 17. Källa: VAL
ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - huvudanvändning
L04AB04 Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit
L04AB01 Etanercept ( ENBREL ) - reumatoid artrit
Kloka
Listan
Basläke 2014
m. (B); Mkr
Upphandl.
Rek (S)
-, 222
Diff.
2013
Diff (%)
14
7
-
-, -
196
4
2
Rek
B, U
159
-1
-1
B02BD02 Koagulationsfaktor VIII ( REFACTO AF ) - blödarsjuka
-
-, -
157
11
7
J05AX15 Sofubuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C
-
-, -
147
147
-
N06BA04 Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD
Rek (S)
-, -
138
5
4
L04AB02 Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit
Rek (S)
-, U
127
-12
-9
L01XC02 Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit
-
-, U
87
14
19
L01XC03 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - tumörsjukdom (bröstcancer)
-
-, U
85
7
9
R03BB04 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL
Rek
B, U
67
-2
-3
N02BE01 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber
Rek
B, U
62
2
4
L04AB06 Golimumab ( SIMPONI ) - reumatoid artrit
Rek (S)
-, -
62
32
108
-
B, -
58
-2
-3
Rek
B, U
57
-4
-7
R03AK07 Formoterol och budesonid ( SYMICORT TURBUHALER ) - astma
N03AX16 Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi
B01AB04 Dalteparin ( FRAGMIN ) - blodpropp
9 (17)
2015-01-27
Tabell 4, forts,
ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - huvudanvändning
L01XE01 Imatinib ( GLIVEC ) - tumörsjukdom (leukemi)
C07AB02 Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni
L04AX04 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom
G03CA03 Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling
L04AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros
J05AR02 Lamivudin och abakavir ( KIVEXA ) - hiv
A10AE04 Insulin, glargin ( LANTUS ) - diabetes mellitus
R03BA02 Budesonid ( PULMICORT ) - astma
Kloka
Listan
-
Basläke 2014
m. (B); Mkr
Upphandl.
-, U
56
Diff.
2013
3
Diff (%)
5
Rek
B, U
53
2
4
-
-, -
52
9
22
Rek
B, -
50
-1
-3
-
-, U
49
-7
-12
-
-, -
48
0
-1
Rek (S)
B, -
48
0
-1
Rek
B, -
48
0
-1
J05AR03 Tenofovirdisoproxil och emtricitabin ( TRUVADA ) - hiv
-
-, -
47
-1
-3
L03AB07 Interferon beta-1a ( AVONEX ) - multipel skleros
-
-, -
46
-24
-34
J05AR06 Emtricitabin, tenofovirdisoproxil och efavirenz ( ATRIPLA ) - hiv
-
-, -
45
-2
-4
Rek
B, -
45
-6
-12
-
-, -
44
6
15
R03AK06 Salmeterol och flutikason ( SERETIDE DISKUS ) - astma
N05AX12 Aripiprazol ( ABILIFY ) - schizofreni
H01AC01 Somatropin ( GENOTROPIN ) - tillväxtstörning
D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel ( PROPYLESS ) - uppmjukande
L04AD02 Takrolimus ( PROGRAF ) - transplantationsavstötning
-
-, -
43
-6
-12
Rek
B, -
41
1
2
-
-, -
41
-3
-8
3 500
2013 2014
Förmånskostnad resp. belopp Mkr
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Figur 5. Landstingskostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren, Källa: GUPS.
Rekvisition
Recept
10 (17)
2015-01-27
Tabell 5. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag. Beloppet för rekvisitioner är netto
upphandlingsrabatter. Psykiatri innefattar privata specialistmottagningar. Källa: GUPS
Vårdgren / varuslag
(Mkr)
Ordination
Akutsjukhus
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Recept
Rekvisitioner
Totalt
Akutsjukhus
Primärvård HLM/VC
Primärvård HLM/VC
Psykiatri
Psykiatri
Äldrevård
Äldrevård
Övriga
Övriga
Ej SLL
Ej SLL
Ej apk/gln/knr
Ej apk/gln/knr
Totalt
Totalt
2014
2 067
1 221
3288
893
8
902
376
18
394
130
90
220
726
50
776
0
0
0
94
4
98
4 287
1 392
5 679
Andel
2013
Diff. Diff.
av Total
(%)
(%)
1 964
104
5
1 160
61
5
58
3124
165
5
904
-11
-1
8
0
0
16
913
-11
-1
358
18
5
20
-1
-6
7
378
17
4
144
-14
-10
85
5
6
4
229
-9
-4
736
-10
-1
45
6
12
14
780
-4
-1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
114
-20
-18
0
4
0
2
114
-16
-14
4 220
66
2
1 317
75
6
100
5 538
141
3
Kloka Listans läkemedel volymmässigt i topp
De volymmässigt största och mest förskrivna läkemedlen i länet var liksom tidigare
medel ur Kloka Listan Figur 7 och 8. Undantagen gäller uteslutande medel som
tidigare funnits i listan och som därför fortfarande är välkända för både läkare och
patienter. Cox-hämmaren diklofenak fortsatte att sjunka i användning som ett
resultat att den tidigare år utgått ur Kloka Listan men sannolikt också till följd av det
generella rådet att minska förskrivningen av cox-hämmare till äldre, jämför Figur 15.
Användningen av penicilllin V minskade vilket kan spegla fortbildningsaktiviteter
för att minska antibiotikaanvändningen hos barn, se nedan. Vidare minskade
användningen av lågdos ASA, se till exempel rekommendationer av
11 (17)
2015-01-27
100
90
Följsamhet till Kloka Listan (%) enl DU90%
80
Alla vådgivare SLL
70
Inkl. rek. för specialiserad vård
60
Akutsjukhus
Inkl. rek. för specialiserad vård
50
Allmänpsykiatri
Inkl. rek. för specialiserad vård
40
Husläkarverksamhet
30
Geriatrisk basverksamhet
Inkl. rek. för specialiserad vård
20
10
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 6. Läkemedel på recept från några huvudkategorier av vårdgivare.
Heldragen linje: Följsamhet till Kloka Listan (andel DDD %) enligt DU90% .
Streckad linje: Följsamhet inkl. rekommenderat endast inom specialiserad vård. Källa: GUPS.
Acetylsalicylsyra ( TROMBYL ) - förebygger blodpropp
Amlodipin ( GENERISK ) - hypertoni
Enalapril ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni
Simvastatin ( GENERISK ) - förhöjda blodfetter
Omeprazol ( GENERISK ) - syrarelaterade symtom
Cyanokobalamin ( BETOLVIDON ) - vitamin B12-brist
Kandesartan ( CANDEXETIL ) - hypertoni, hjärtsvikt
Furosemid ( IMPUGAN ) - vätskedrivande
Levotyroxin ( LEVAXIN ) - för ämnesomsättningen
Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber
Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni
Zopiklon ( IMOVANE ) - sömnsvårigheter
Ramipril ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni
Sertralin ( GENERISK ) - depression
Kalcium, D3 ( KALCIPOS-D ) - benskörhet
Losartan ( GENERISK ) - hypertoni, hjärtsvikt
Citalopram ( GENERISK ) - nedstämdhet
Atorvastatin ( GENERISK ) - förhöjda blodfetter
2014
Metformin ( GENERISK ) - diabetes mellitus
2013
Felodipin ( GENERISK ) - hypertoni, kärlkramp
0
10
20
30
40
Antal dygnsdoser DDD / 1000 inv & dag
Figur 7. Volym läkemedel recept + rekvisitioner, i topp per 1000 invånare och dag i Stockholms län
2014. Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL.
50
12 (17)
2015-01-27
Paracetamol ( GENERISK ) - smärta, feber
Fenoximetylpenicillin ( KÅVEPENIN ) - infektion
Omeprazol ( GENERISK ) - syrarelaterade symtom
Naproxen ( GENERISK ) - inflammation
Metoprolol ( LEVAXIN ) - hjärtsvikt, hypertoni
Simvastatin ( GENERISK ) - förhöjda blodfetter
Acetylsalicylsyra ( TROMBYL ) - förebygger blodpropp
Mometason ( NASONEX ) - rinit
Zopiklon ( GENERISK ) - sömnsvårigheter
Kodein, paracetamol ( CITODON ) - smärta
Desloratadin ( GENERISK ) - allergi
Levotyroxin, T4 ( GENERISK ) - för ämnesomsättningen
Etylmorfin, expektorantia ( COCILLANA-ETYFIN ) - hosta
Enalapril ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni
Cyanokobalamin ( BETOLVIDON ) - vitamin B12-brist
Amlodipin ( GENERISK ) - hypertoni
Efedrin, bromhexin ( MOLLIPECT ) - hosta
Propylenglykol ( PROPYLESS ) - torr hud
Makrogol, kombinationer ( LAXABON ) - obstipation
Kalcium, vitamin D3 ( KALCIPOS-D ) - benskörhet
Terbutalin (BRICANYL TUTRBUHALER ) - astma
Diklofenak ( GENERISK ) - inflammation
Flukloxacillin ( GENERISK ) - infektion
Estradiol ( VAGIFEM ) - östrogenbrist
Hydroxizin ( ATARAX ) - oro, klåda
Doxycyklin ( DOXYFERM ) - infektion
Pivmecillinam ( SELEXID ) - urinvägsinfektion
Budesonid ( Giona Easyhaler ) - astma, KOL
Furosemid ( FURIX ) - vätskedrivande
Mometason ( ELOCON ) - eksem, psoriasis
2014
2013
0
2
4
6
8
10
Andel av befolkningen (%)
Figur 8. Topplista andel individer i befolkningen, procent, som hämtat ut minst ett recept under året.
Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL.
strokeprofylax vid förmaksflimmer ovan. Hostmediciner omfattas inte av
läkemedelssubventionen varför minskad förskrivning inte minskar landstingets
läkemedelskostnader.
Ökad följsamhet till tre av fem Kloka råd
Följsamheten till fem Kloka Råd kunde följas upp på GUPS-webben, Tabell 6.
Följsamheten steg för tre. Bästa resultatet uppnåddes liksom föregående år vad
gäller minskad användning av propiomazin och tramadol till äldre. Det kan förklaras
Tabell 6. Följsamhet till Kloka råd från Stockholms läns läkemedelskommitté vid
läkemedelsförskrivning 2014. Blå markering där någon förbättring uppnåtts.
Utfall
Kloka Råd 2014
Indikator
Behandling med protonpumpshämmare är olämpligt vid magont
utan känd orsak.
Undvik propiomazin och tramadol till
äldre.
Öka användningen av akamprosat,
naltrexon & disulfiram vid
alkoholberoende och följ upp
behandlingen.
Undvik antibiotika de första 10
dagarna vid förkylning med purulent
snuva och måttlig smärta över
bihålorna
Behandla inte asymtomatisk bakteriuri
hos äldre. Odla endast vid symtom
från urinvägarna.
Mål
2013
2014
Volym PPI (DDD)/1000 invånare & dag TID Skall minska
senaste 12 månaderna R12
41
42
Andel propiomazin och tramadol hos
Skall minska
personer 75+ / 1000 invånare TIN R12
Volym akamprosat, naltrexon & disulfiram Skall öka
i antal receptposter/1000 invånare R12
69
57
8
8
Antal receptposter luftvägsantibiotika till
personer 15+ / TIN R12
Skall minska
178
168
Antal receptposter UVI-antibiotika
inklusive metenamin till personer 65+ /
TIN, R12
Skall minska
284
281
13 (17)
2015-01-27
av tillgång till goda alternativa sömnmedel och analgetika i Kloka listan vilka i hög
grad också accepteras av patienterna. Antibiotikasatsningen i Stockholm fortsatte att
ge positivt resultat, Tabell 6 samt Figurerna 9, 10 och 11. Antibiotikaförbrukningen i
öppen vård är nu 350 recept om året per 1000 invånare, 10 procent över rikssnittet
och 40 procent över det nationella målet 250 recept per 1000 invånare. Den positiva
utvecklingen har gynnats av frånvaro av större influensautbrott. Utvecklingen är ett
resultat av gedigna fortbildningsaktiviteter riktade mot såväl läkare som allmänhet.
Folkupplysning har spridit förståelse för det globala behovet av att minska användningen av antibiotika vilket synes ha dämpat efterfrågan vid läkarkontakter orsakade
av banala infektioner. Djupare analyser under året har även visat på ökat genomslag
för andra Kloka Råd som det att fler patienter med förmaksflimmer bör få
antikoagulation liksom att behandlingen av hypertonibehandling skulle behöva
skärpas så att fler patienter når rekommenderat målblodtryck.
Antal recept / 1000 invånare & mån senaste 12 månaderna
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Figur 9. Totalt antal försålda antibiotikarecept per 1000 invånare per månad senaste 12 månaderna
rullande per månad R12, alla åldrar i Stockholms län. Källa: GUPS.
Fortsatt minskning av läkemedel som bör undvikas hos äldre
Förutom de Kloka råden om läkemedel som bör undvikas till äldre, se ovan, har
ytterligare läkemedel som bör undvikas till äldre, fortsatt följts upp. Det har skett
såväl till volym som till andel äldre som fått medlen på recept. Antikolinerga medel
innefattar läkemedel för långtidsbehandling av kroniska besvär såsom inkontinens,
rytmrubbningar och vissa psykiska åkommor. Därför är det ett stort framsteg att
antikolinerga minskade i förskrivning under året. Även långverkande
bensodiazepiner minskade, dock främst till förskriven volym, Figur 12.
14 (17)
2015-01-27
600
70
500
Andel receptposter (%)
60
400
50
40
300
30
200
20
100
Antal receptposter LVA / 1000 inv. 0-6 år R12
80
10
0
0
PcV / LVA per / månad (%) 0-6 år
PcV / LVA per / månad R12 (%) 0-6 år
Ant. 1000 rec. LVA / TIN 0-6 år R12
Figur 10. Antal utköpta recept på fenoximetylpenicilin PcV av alla recept på luftvägsantibiotika LVA i
Stockholms län, .blå/röd linje, samt totalförbrukning per månad 12 månader bakåt (R12) till barn 0-6
år, grön linje. Källa: GUPS.
100
90
80
70
Andel (%)
60
50
40
30
20
Andel receptposter icke-kinoloner av UVI-antibiotika
kvinnor 18-79 år (%)
10
0
Figur 11. Andel procent recept på icke-kinoloner av recept UVI-antibiotika till kvinnor 18-79 år i
Stockholms län. Källa: VAL/GUPS.
15 (17)
2015-01-27
Volym DDD R12 / 1000 inv & dag ; ålder 75+
60
50
Antikolinergika
40
Propiomazin, tramadol
Långverkande bensodiazepiner
30
20
10
0
Figur 12. Volym antal dygnsdoser DDD av läkemedel på recept som ska undvikas till äldre till
personer 75 år, genomsnitt / dag för de senaste 12 månaderna R12 räknat per månad. Källa:
VAL/GUPS.
10
8
Andel (%)
6
4
Andel med läkemedel som har
betydande antikolinerga effekter
Andel med tramadol och / eller
propiomazin
Andel med långverkande
bensodiazepiner
2
0
Figur 13. Andel av befolkningen 75+ som fått läkemedel på recept som ska undvikas till äldre, räknat
per kvartal. Sammanlagt fick var tionde individ 75+ fjärde kvartalet 2014 minst en gång minst ett
läkemedel som bedöms som vara olämpligt till äldre. Källa: GUPS.
16 (17)
2015-01-27
70
60
12
10
8
40
6
30
4
20
10
0
2
Andel DDD / TID
Andel individer/ patietner
50
Ant pat. 75+ med cox-hämmare / 1 000
inv. 75+
Andel patienter 75+ med något läkemedel
och som fått cox-hämmare (%)
Antal DDD / 1000 inv 75 + & dag
0
Figur 14. Andel av befolkningen 75+ som fick inflammationsdämpande medel på recept per kvartal.
Källa: VAL/GUPS.
Förskrivningen av antipsykotika till äldre förblev relativt konstant under året, trots
tydliga rekommendationer om att minska användningen. En trolig förklaring är att
viss anpassningen till gällande rekommendationer skedde redan i början av 2000talet, men också att insatserna för att ytterligare minska bruket av antipsykotika till
äldre fortfarande är otillräckliga.
Inflammationsdämpande medel, så kallade cox-hämmare eller NSAID, bör
förskrivas med försiktighet till äldre, med hänsyn till ökad hjärt-kärlrisk i högre
åldrar. Totalt sett fortsatte förskrivningen till äldre att minska under 2014, Figur 14.
Bland patienter med som även fått helt andra läkemedel och som därmed sannolikt
hade större sjukdomsbörda än patienter som enbart fått cox-hämmare, var
minskningen av cox-hämmare mera blygsam. Det kan bero på att stor
sjukdomsbörda medför ökat medicinskt behov av inflammationsdämpande medel.
Sten Ronge
Apotekare
Utvecklingsavdelningen
Björn Wettermark
Enhetschef, docent
Utvecklingsavdelningen
17 (17)
2015-01-27
Läkemedelsdefinitioner:
Basläkemedel
Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården.
Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén.
DDD
Definierad Daglig Dygnsdos. Vedertaget volymmått för läkemedel vid sidan om antal
receptposter. Fastsälls av WHO gäller i princip främst per oral terapi för dagligt bruk.
DU90%
Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som
innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av
bristande tolerans hos enskilda patienter och andra individuella faktorer. Följsamhet
kan därmed endast baseras på terapi som är åsatt DDD, i praktiken per orala medel.
Fria läkemedel
Enligt Smittskyddslagen SML är landstingen skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla
läkemedel mot smittfarliga sjukdomar. Därutöver har SLL beslutat att generellt för
länsinvånarna subventionera vissa läkemedel som p-piller till unga eller vissa
läkemedel till psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt. Landstinget subventionerar även
vissa läkemedel i särskilda vårdärenden. Dessa kostnader redovisas ej i förmånsbeloppet inom den allmänna subventionen. Det är möjligt att de döljs i totalbeloppet
för läkemedel i form av egenavgifter vid receptköp, vilka inte särredovisas i denna
sammanställning. Beloppet är synligt i de fakturor som separat når HSF.
SLL-kostnad
I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat
belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform.
Specialläkemedel
Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård.
Totalbelopp läkemedel
Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp
för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp
L01 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller.
Upphandlingsrabatter SLL
Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till
akutsjukhusen. Dessa ingår numera i rekvisitionsbeloppet (netto-belopp). Storleken
totalt är därför svår att exakt uppskatta.
VAL
Landstingets databaser för sjukvårdsdata, för uppföljning och analys av vården.