Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Verksamhetsåret 2016/2017 Kunskapsskolan Enköping enligt Skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen I enlighet med Skolverkets föreskrifter har skolkurator, lärare, elever hjälpts åt att ta fram en Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling för att skapa en trygg skolmiljö. Fastställd av: Rektor, Skolkurator, övrig personal Upprättad: juni 2015 Senast reviderad: augusti 2016 Gäller t.o.m: augusti 2017 © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Innehåll Kunskapsskolan Enköping ....................................................................................................................... 1 Inledning ............................................................................................................................................... 3 Kunskapsskolans värderingar .......................................................................................................... 4 Vi ser kraften i varje individ.......................................................................................................... 4 Vi når längre tillsammans .............................................................................................................. 4 Vi har höga förväntningar.............................................................................................................. 4 Vi drivs av utveckling...................................................................................................................... 4 Rätten till likabehandling .................................................................................................................. 4 Diskriminering................................................................................................................................. 4 Kränkande behandling ................................................................................................................... 5 Kartläggning och nulägesbeskrivning............................................................................................. 5 Ansvarsfördelning, rutiner och generella åtgärder ..................................................................... 5 Främjande och förebyggande arbete........................................................................................... 6 Rektors huvudansvar ..................................................................................................................... 6 Det åtgärdande arbetet .................................................................................................................. 7 Utreda och åtgärda .......................................................................................................................... 7 Uppföljning ....................................................................................................................................... 8 Våra mål och aktiviteter..................................................................................................................... 8 Utvärdering......................................................................................................................................... 11 Utvärdering av föregående års arbete ...................................................................................... 11 © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Inledning Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och förståelse. Detta sker inte alltid, och många av de konflikter som dyker upp i skolans värld har sin grund i bristande respekt för olika sätt att vara. Kunskapsskolan i Enköping skall vara en frizon mot diskriminering/trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandlingar. Kunskapsskolan i Enköping skall vara en skola där alla elever är respekterade och har samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar aktivt för att förhindra och förebygga att någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling. Samtliga på Kunskapsskolan i Enköping, såväl vuxna som elever verkar tillsammans för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har som syfte att främja alla elevers, och all personals, lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning eller ålder. Syftet är också att klargöra skolans arbete med att främja likabehandling och att förebygga mot diskriminering och kränkningar, enligt Diskrimineringslagen (3 kap. 16§) och Skollagen (6 kap.). Planen finns med i det dagliga arbetet och är känd av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. Diskriminering 2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Vi på Kunskapsskolan i Enköping tolererar varken diskriminering, trakasserier, mobbning eller någon annan form av kränkande behandling. Alla som finns på skolan, såväl vuxna som elever, har tillsammans ansvar för att verka för ett tillåtande och respekterande arbetsklimat. Alla ska aktivt arbeta för att inte någon elev skall diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling. Alla elever och medarbetare ska varje dag känna trygghet, glädje och arbetslust när de kommer till vår skola. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas! Kontaktuppgifter: Rektor: Anders Danielsson, 073-3123780, [email protected] Skolkurator: Emil Norrström, 073-3137134, [email protected]: © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Kunskapsskolans värderingar Vi ser kraften i varje individ Alla människor är olika och lär på olika sätt. Vi möter var och en med respekt och finner styrkan i varje individs förutsättningar och personlighet. Genom personliga utmaningar utvecklar var och en sina kunskaper och förmågor. Vi når längre tillsammans Vi samarbetar och är öppna för olika perspektiv. Genom att själva bidra och försöka förstå hur andra tänker, lär vi av varandra. Detta gör att vi blir tryggare, som grupp och som individer. Vi uppmuntrar varandra och ger konstruktiv återkoppling, vilket är en grund för att nå längre tillsammans. Vi har höga förväntningar Alla kan och vill lyckas. Därför har vi höga förväntningar, på oss själva och på varandra vilket ger högre resultat. Med en positiv anda och tydliga, utmanande och rimliga mål kan vi nå längre än var och en trodde var möjligt. Vi drivs av utveckling Genom nyfikenhet och vilja att ta till oss kunskap, se mönster och samband utvecklas vi ständigt. Vi tänjer våra gränser och söker nya vägar. Vi påverkar vår situation och formar vår framtid. Denna drivkraft får oss att hela tiden utvecklas. Rätten till likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter. Diskriminering Det är förbjudet att diskriminera på grund av kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.”1 1 Diskrimineringslagen © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Förbudet mot diskriminering innebär att det inte får förekomma Direkt diskriminering genom att en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av diskrimineringsgrunderna ovan Att elever missgynnas genom att en tillsynes neutral ordningsregel etc. tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken Att ledningen för verksamheten instruerar eller ger order om att någon skall diskrimineras Att personalen beter sig kränkande mot en elev Kränkande behandling ”Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.”2 Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förbudet mot kränkande behandling innebär att ansvariga inom verksamheten (lärare och övrig personal) skall uppträda gentemot eleverna så att de inte upplever sig kränkta. Befogade tillrättavisningar med syfte att upprätthålla ordning och god miljö anses dock inte som kränkande allt som en elev kan uppfatta som oönskat eller kränkande, inte bara misshandel, olaga hot, ofredande och andra brottsliga gärningar, kan hänföras hit. Det är eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande Förbud mot repressalier innebär att ett barn eller en elev som anmält en ansvarig person för kränkande behandling eller som medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen inte får bestraffas för detta. Kartläggning och nulägesbeskrivning För att effektivt kunna bibehålla eller justera det klimat som råder på skolan är det av största vikt att kartlägga hur verksamheten mår. Detta sker genom schemalagda diskussioner både i arbetslagen och i personalgruppen i stort. Elevhälsan ansvarar för upplägg och bearbetning av material. En enkät kring trygghet och trivsel genomförs utöver den företagsgemensamma enkäten, för att mer precist få grepp om elevernas upplevelse av skolan. Denna enkät genomförs under höst och vår, och kommer att breddas med ytterligare ett fokusområde utifrån verksamhetens behov. Utifrån enkäter och samtal korrigeras verksamheten kontinuerligt både på grupp och på individnivå samt ur arbetsmiljösynpunkt. På en mer individbaserad nivå förs veckovisa samtal med elevhälsoteamet som bas, för att kunna se varje individ och dess behov. Utifrån detta sker kontinuerliga förändringar för att eleven ska trivas på skolan. Nyckeln för att upptäcka dessa behov är PH-samtalet, där varje individ, varje vecka har rätt att uttrycka sin åsikt kring skolupplevelsen. I början av varje läsår diskuteras de ordningsregler som finns. När de sedan korrigeras och fastslås hjälper vi tillsammans åt att följa dem. Under hösten 2016 kommer vi tillsammans på skolan ta fram vår egna specifika värderingsgrund, detta som ett komplement till de företagsgemensamma värderingarna. Arbetet kommer utgå från fyra olika teman, dessa är: Trygghet, Bemötande, Jämställdhet och Olikheter. Varje moment startar i personalgrupp, och involverar sedan både elever och elevråd. Detta är ett exempel på ett upplägg skapat utifrån de enkätresultat och analyser vi gjort av vår verksamhet. 2 6 kap. 3§ Skollagen © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Ansvarsfördelning, rutiner och generella åtgärder Skolan har en skyldighet att skyndsamt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Elev som blivit utsatt ska kunna vända sig till vilken vuxen som helst på skolan och kunna känna sig trygg i att skolan snabbt kommer att agera. Främjande och förebyggande arbete Det främjande och förebyggande arbetet handlar om att skapa en kontinuitet i arbetet mot diskriminering/trakasserier och kränkande behandling, samt skapa en trygg miljö i skolan och avvärja risker. Det främjande arbetet genomförs alltid och riktar sig till alla elever. Vi förstärker respekten för allas lika värde. De främjande insatserna utgår från diskrimineringsgrunderna. Det förebyggande arbetet bygger på analys av kartläggningar och tidigare års arbete. Varje år utvärderas skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Detta sker i samverkan mellan rektor, personal, elever och föräldrar. Varje år upprättas en ny Lika behandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Den upprättas i samverkan mellan rektor, personal, elever och föräldrar. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande handling beskriver hur elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Varje år säkras sedan att den upprättade planen kommuniceras inom verksamheten med skolans nya och gamla elever och deras föräldrar. Nyanställda medarbetare informeras i samband med den lokala introduktionen vid skolan. Varje år informeras alla elever och deras vårdnadshavare om de ordningsregler som gäller vid skolan. All personal på skolan har ett ansvar för att de med eleverna gemensamt upprättade ordningsreglerna följs. Samtliga inom skolans verksamhet har ett eget ansvar att särskilt uppmärksamma alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. I skolan skall regelbundna frågor föras kring aktuella frågor om etik och moral i den dagliga verksamheten som rör såväl livet i skolan som i samhället i stort. Värdegrundsfrågor skall finnas med som ett naturligt inslag i all undervisning. Alla elever ges förutsättningar utifrån sina behov. Undervisningen ska vara tillgänglig för alla elever. De personliga handledarsamtalen, som regelbundet förs mellan elever och lärare och som ger dem möjlighet att lära känna varandra på ett förtroendefullt sätt, skall leda till att eleverna känner sig trygga i skolmiljön. På skolan skall det finnas en grupp, som särskilt arbetar med frågor kring trakasserier och kränkande behandlingar. Skolan skall reagera snabbt på varje form av trakasserier och kränkande behandlingar och på så sätt visa att detta inte tolereras av skolan. Skolan ska ha tydliga rutiner för arbetet för Likabehandling och arbete mot kränkande behandling. Rektors huvudansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att skolan arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling samt att alla rutiner finns och är tydliga för alla inom skolan. Det innebär bland annat att: Rektor årligen ser till att en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling upprättas, i samverkan med personal och elever, samt att denna kommuniceras inom verksamheten. Rektor ansvarar för att alla inom skolan – medarbetare, elever och föräldrar – känner till skolans rutiner kring likabehandling och kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutinerna följs. © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Rektor har det yttersta ansvaret för att utreda vad som hänt vid mobbing, trakasserier och kränkande behandling, samt se till att utredningen allsidigt belyser situationen och att hänsyn tas till den som utsatts och de övriga inblandade. Rektor informerar omyndiga elevers vårdnadshavare så snart någon form av trakasserier eller kränkande behandling blir känd. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. Det åtgärdande arbetet Det åtgärdande arbetet handlar om att ha goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda om något inträffar. Allt detta arbete sker skyndsamt. Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en eller flera elever utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. Personal på skolan, som får vetskap om eller misstänker att en vuxen utsätter en eller flera elever för någon form av diskriminering eller kränkande behandling skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. En elev på skolan, som själv är utsatt eller får vetskap om någon form av trakasserier/ diskriminering eller kränkande behandlingar skall genast informera någon personal på skolan. Det kan vara den personliga handledaren, rektor någon i elevhälsoteamet eller annan vuxen man känner förtroende för. All tillgänglig fakta om det inträffade samlas in och dokumenteras enligt mall. (rektor ansvarar) Om någon elev kränkts av någon/några andra elever utreder den personliga handledaren, kuratorn eller rektorn detta. Om någon elev kränkts av någon ur personalgruppen, eller om en elev eller medarbetare kränker någon ur personalgruppen, utreder rektorn detta. Om skolledningen skulle vara föremål för kränkning eller diskriminering, utreder grundskolechefen ärendet. Nödvändiga åtgärder sätts in så fort någon form av trakasserier/diskriminering eller kränkande behandling blir känd. När rektor får kännedom om att en elev utsatts för diskriminering eller kränkande behandling ska detta anmälas till huvudman (Personalavdelningen samt Grundskolechefen) enligt mall. Anmälan diarieförs. Grundskolechefen svarar för att följa upp att anmälningen skyndsamt utreds och att åtgärder vidtas i syfte att förhindra fortsatt kränkande behandlingar eller diskrimineringar. Skolan informerar berörda vårdnadshavare så snart någon form av trakasserier/diskriminering eller kränkande behandling blir känd. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. Rektor ansvarar för att nödvändiga kontakter tas utanför skolan, exempelvis med Arbetsmiljöverket, polis eller socialnämnd. Utreda och åtgärda Olika åtgärder som kan vidtas vid trakasserier/diskriminering och/eller kränkande behandling: Samtliga åtgärder skall sättas in så snart som någon form av diskriminering eller kränkande behandling blivit känd Stödjande samtal med den som blivit utsatt. Allvarsamtal med den/de som utsatt. Fortsatta uppföljningssamtal med dem/de som utsatt, samt kontroll efter viss tid med den utsatte att kränkningarna har upphört. Trepartsamtal med de inblandade eleverna. Upprätta Åtgärdsprogram för konkreta psykosociala åtgärder, för den som utsatt Rektor kallar föräldrar, elev, berörd handledare och någon från Elevhälsoteamet till möte. Samtal med berörda vårdnadshavare eller föräldramöte med samtliga inblandade. Samtalshjälp utifrån, t.ex. kontakt med BUP. © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Anmälan till Socialtjänsten. Polisanmälan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. Den ersätter heller inte anmälningsskyldigheten enligt Socialtjänstlagen. Om en vuxen kränkt en elev, kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Alla samtal dokumenteras enligt särskilt protokoll. Uppföljning Uppföljning måste vid alla inträffade fall ske. Samtliga överenskommelser som i enskilda fall träffats med de inblandade skall följas upp kontinuerligt. Enskilda fall skall utvärderas genom uppföljande samtal med elever (i förekommande fall även med deras vårdnadshavare) som utsatts eller som utsatt andra för trakasserier eller kränkande behandlingar. Rektor utvärderar och följer upp varje anmälans åtgärder och resultat. Rektor ska återrapportera till Grundskolechefen (huvudman) vilka åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa. Om trakasserierna har upphört, anses ärendet som avslutat och vi markerar att det inte finns något agg kvar efter händelsen. Om det inte har blivit bättre ska fortsatt stöd ges och fortsatta åtgärder sättas in. Vid behov ska Åtgärdsprogram upprättas. En elev som mobbar och kränker någon annan, är en elev som är i behov av särskilt stöd. Om det inte fungerar Om du som elev inte tycker att det fungerar, om vi på skolan inte lyssnar eller gör fel, ska du prata med dina föräldrar. Då är det viktigt att dina föräldrar kontaktar skolan för att vi ska försöka lösa problemet tillsammans. Tycker ni trots det att skolan har gjort fel, ska ni anmäla det till Barnombudsmannen (BEO). Mer information får du på Skolinspektionens hemsida http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Om-BEO/ Mailadress: [email protected]. Våra mål och aktiviteter Mål År 4/5: Att alla elever skall känna sig trygga och trivas på Kunskapsskolan. Främja sammanhållning och kamratskap, allas lika värde och motverka mobbning. Aktiviteter för att nå målen: Välkomstsamtal dagen innan skolstart i grupper om 4-5 elever som en första “lära känna”aktivitet i liten skala. Under de första veckorna dagligen genomföra någon lek eller övning med fokus på att lära känna varandra. Till en början i den egna basgruppen och sedan i båda basgrupperna. Bestämda platser i båda BG-rummen, handledarna bestämmer platserna. Bestämda bord/platser i matsalen, ingen lämnas ensam. Uteaktiviteter till exempel; promenad till idéträdgårdarna med aktiviteter gruppvis, matlagning utomhus, lekar och samarbetsövningar på Åsen, i syfte att lära känna närmiljön och varandra. Idrottsdag/friluftsdag med blandade grupper i år fyra-fem. Tema friluftsliv och samarbete. Vid ett av tillfällena tidigt under terminen tillsammans med Naturskolans pedagoger. Varierande gruppindelningar efter mottot ”Vi tränar på att kunna samarbeta med alla”. © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Vi deltar i gemensamma aktiviteter för hela skolan t.ex. OS, skolgårdsfest och elevrådets dag för att främja skolans gemenskap. Aktivitetsdagar både under höst och vår där arbetet med likabehandling, trygghet och trivsel ingår som ett naturligt inslag i den ordinarie ämnesundervisningen. Ansvariga Arbetslag 4/5 Uppföljning Daglig uppmärksamhet, årlig enkät. Utvärdering Utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Mål År 6: Främja sammanhållning och kamratskap, allas lika värde och motverka mobbning Aktiviteter för att nå målet: Ha bestämda platser på bg Lär-känna-övningar och lekar för sammanhållning Det handlar om dig (VT) Göra gruppindelningar, även arbetsgrupper Arbeta ihop årskursen då en bg inte är ny. Ha bestämda bord i matsalen den första tiden på lunchen Aktivitetsdagar Lektioner utomhus Övernattning Boka uteklassrummet i Gånsta Naturskola 20/10 Teaterresa OS Ansvariga Arbetslag 6 Uppföljning Daglig uppmärksamhet, årlig enkät. Utvärdering Utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Mål År 7: Jobba med trygghet i årskursen för att förebygga låsta grupperingar. Aktiviteter för att nå målet: © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Samarbetsövningar på BG och aktivitetsdagar och framför allt under vistelsen på vår lägerskola (2 dygn). Bestämda platser på BG, med regelbundna förändringar. Genomtänkta gruppindelningar vid grupparbeten. Arbeta med nätetik. Att så mycket som möjligt mixa basgrupperna vid andra uppstartsdagen samt andra aktivitetsdagar. Ansvariga Arbetslag 7 Uppföljning Daglig uppmärksamhet, årlig enkät. Utvärdering Utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Mål År 8: Gruppstärkande aktiviteter, vi vill skapa en vi-känsla för hela årskursen. Vi vill fokusera på att bryta stereotypiska könsroller. Arbeta mot större öppenhet för HBTQ. Aktiviteter för att nå målen: Samarbetsövningar på BG. Bestämda platser på BG, med regelbundna förändringar. Genomtänkta gruppindelningar vid grupparbeten. BG- tema där vi arbetar med könsroller och sexualitet. Temadagar med fokus på gruppkänsla OS-dag (Hela skolan) Temadag med övernattning Ansvariga Arbetslag 8 Uppföljning Daglig uppmärksamhet, årlig enkät. Utvärdering Utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Mål År 9: Trygghet och arbetsro Aktiviteter för att nå målet: Ha bestämda platser på BG Hajk, med gruppstärkande aktiviteter Värderingsövningar, återkommande, men med extra fokus under Etik och moralkursen (HBTQ) © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Friluftsdagar med fokus på samarbete och vi-känsla t.ex lagstafetter, med fokus på diskriminering OS-dag Vi bestämmer grupper Gemensamma ph-frågor, t.ex kring arbetsro, trygghet Aktiviteter (lekar) kring genus. Lägga in dessa i BG-planeringen. Mobilförbud (hjälper arbetsron) Ansvariga Arbetslag 9 Uppföljning Daglig uppmärksamhet, årlig enkät. Utvärdering Utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Utvärdering Arbetet med att främja mångfald och likabehandling ska utvärderas av personalen, elever och föräldrar varje läsår. Detta ska ske fortlöpande under läsåret t.ex. genom samtal i arbetslagen, på dagordningen i personalmöten, i Elevrådet och Föräldrarådet genom bearbetning av enkäten som sker på vårterminen. Allt detta sammanställs vid läsårets slut och är en del av underlaget för skolans kvalitetsredovisning och verksamhetsplan, och som tillsammans med en kartläggning av aktualiserade ärenden blir till nya mål inför kommande läsårs Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Lärandemiljön skall undersökas i de årliga elevenkäterna där frågor ställs om trakasserier/diskriminering och kränkande behandlingar. Uppföljning av vidtagna åtgärder skall ske i följande års Likabehandlingsplan och plan mot kränkandebehandling, samt i kvalitetsplanen. Resultatet av samtliga utvärderingar skall till grund för vilka eventuella nya åtgärder och målsättningar som skall tas med i nästa års plan. Utvärdering och uppföljning sker dels på regelbundna möten mellan rektor och grundskolechef, samt vid de årliga enkätundersökningarna. Utvärdering av föregående års arbete Den slutgiltiga utvärderingen sker i slutet av terminen och utgår ifrån läsårets enkäter och de mål och aktiviteter verksamheten tagit fram i linje med föregående läsårs likabehandlingsplan. Den interna enkäten: Trivsel Jag trivs i skolan Åk 5 (N=16) Åk 6 (N=63) Åk 7 (N=49) Åk 8 (N=54) Ofta 75% (HT15 = 92%) 75% (HT15 = 85%) 67% (HT15 = 78%) 72% (HT15 = 67%) © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning Ibland 19% (HT15 = 8%) 22% (HT15 = 15%) 29% (HT15 = 22%) 26% (HT15 = 33%) Aldrig 6% (HT15 = 0%) 3% (HT15 = 0%) 4% (HT15 = 0%) 2% (HT15 = 0%) 150803 Åk 9 (N=67) Total (N=249) N = Antal deltagare 78% (HT15 = 75%) 74% (HT15 = 78%) 21% (HT15 = 25%) 23% (HT15 = 22%) 1% (HT15 = 0%) 3% (HT15 = 0%) Jag har kompisar i skolan Åk 5 (N=16) Åk 6 (N=63) Åk 7 (N=49) Åk 8 (N=54) Åk 9 (N=67) Total (N=249) N = Antal deltagare Ofta Ibland Aldrig 94% (HT15 = 100%) 89% (HT15 = 94%) 92% (HT 15 = 97%) 93% (HT 15 = 86%) 91% (HT 15 = 92%) 91% (HT 15 = 93%) 6% (HT15 = 0%) 11% (HT15 = 6%) 8% (HT 15 = 3%) 7% (HT 15 = 14%) 9% (HT 15 = 8%) 9% (HT 15 = 7%) 0% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 0%) Jag känner mig ensam i skolan Åk 5 (N=16) Åk 6 (N=63) Åk 7 (N=49) Åk 8 (N=54) Åk 9 (N=67) Total (N=249) N = Antal deltagare Ofta Ibland Aldrig 12% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 2%) 2% (HT15 = 3%) 2% (HT15 = 5%) 1% (HT15 = 4%) 2% (HT15 = 3%) 6% (HT15 = 13%) 35% (HT 15 = 20%) 33% (HT15 = 24%) 31% (HT15 = 36%) 29% (HT15 = 31%) 30% (HT15 = 26%) 82% (HT15 = 87%) 65% (HT15 = 78%) 65% (HT15 = 73%) 67% (HT15 = 59%) 70% (HT15 = 65%) 68% (HT15 = 71%) Jag känner mig orolig när jag ska gå till skolan Åk 5 (N=16) Åk 6 (N=63) Åk 7 (N=49) Åk 8 (N=54) Åk 9 (N=67) Total (N=249) N = Antal deltagare Ofta Ibland Aldrig 0% (HT15 = 0%) 3% (HT15 = 3%) 6% (HT15 = 5%) 9% (HT15 = 2%) 1% (HT15 = 7%) 4% (HT15 = 4%) 17% (HT15 = 4%) 27% (HT15 = 27%) 39% (HT15 = 33%) 19% (HT15 = 33%) 28% (HT15 = 29%) 26% (HT15 = 28%) 83% (HT15 = 96%) 70% (HT15 = 70%) 55% (HT15 = 62%) 72% (HT15 = 65%) 71% (HT15 = 64%) 70% (HT15 = 68%) Jag har den här terminen känt mig illa behandlad Åk 5 (N=16) Åk 6 (N=63) Åk 7 (N=49) Åk 8 (N=54) Åk 9 (N=67) Total (N=249) N = Antal deltagare Stämmer ofta Stämmer ibland Stämmer aldrig 6% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 2%) 2% (HT15 = 0%) 0% (HT15 = 1%) 1% (HT15 = 1%) 0% (HT15 = 4%) 8% (HT15 = 12%) 16% (HT15 = 12%) 13% (HT15 = 14%) 11% (HT15 = 15%) 11% (HT15 = 12%) 94% (HT15 = 96%) 92% (HT15 = 88%) 84% (HT15 = 86%) 85% (HT15 = 86%) 89% (HT15 = 84%) 88% (HT15 = 87%) © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Trygga/Otrygga platser I jämförelse med förra terminens enkät har eleverna uppgett fler trygga platser (137/105) men också fler otrygga platser (69/40). Matsalen är en plats som skapat något mer trygghet för några elever, och skapat mer otrygghet för betydligt fler elever än tidigare. Resterande delar liknar tidigare terminers resultat med zonerna som en tudelad plats och tårtbitar som en högt placerad trygg plats. Det skall till sist tilläggas att omlokaliseringen av biblioteket och den arbetsro som för det mesta skapats på hyllan har gjort att betydligt färre än tidigare upplever den delen av skolan som en otrygg plats. Analys av föregående läsårs aktiviteter: År 5/6 (Nuvarande 6.1 + åk 7) Vi har genomfört det vi planerade med goda resultat. Utöver detta så hade vi även ett projekt med samtal och uppgifter där temat handlade om HBTQ och relationer. I och med trivselenkäten behöver vi öka tryggheten i årskursen. Vi genomförde även ett projekt “det handlar om dig” som var väldigt lyckat och vi rekommenderar att kommande årskurs 6 också arbetar med detta. Detta kan med fördel genomföras på våren när de blir lite trygga med varandra. Med årskurs 6 genomförde vi en övernattning på skolan under vårterminen för att få samman årskursen, det var mycket bra. År 7 (Nuvarande 8) Vi var till Västeråsgården, hade samarbetsövningar på BG, hade bestämda platser på BG, genomtänkta grupper vid grupparbeten. Hade inte temadag om integration istället hade vi samtal om flyktingkrisen på BG i början på terminen. Vi kom en bit på väg, Västeråsgården skapade bra början med nya konstellationer men slutade med att det blev nya grupper som är lika starka. År 8 (Nuvarande 9) Mål: Minskad stress, ökad trygghet. Aktiviteter: - Målbeskrivning på f-möte. Vi bjöd in elevhälsan att prata med föräldrarna samt att ha övningar med dem. - Arbeta med självkänsla och stress med elever på bg och ph. Samarbetsövningar och värderingsövningar. Pratade om misslyckande, stress, strategier på bg och ph. Hade aktivitetsdagar med tjej och killgrupper på Ungdomens hus. Vi hade med oss elevhälsan då som pratade studiestress, självkänsla, trygghet och grupptryck. - Friluftsdag med fokus på att stärka gruppen. Vi har haft många friluftsdagar under året, jobbat mycket med “lagkänsla”. I slutet av vt så var varje basgrupp indelade i tvärgrupper och skulle utifrån gammal saga göra film. Stadsorientering med stopp på vägen med aktiviteter, Enavallen (friidrott), Bresse (kanot, samarbetsövningar), Klosterparken (volleyboll, brännboll), Gånsta (orienteringsdag) Naturskolan (friluftsliv) - Fasta platser på BG. Näst intill varje vecka så har vi bestämt nya platser åt basgruppen. - Styrda grupper under grupparbeten. Vi har bestämt grupper varje gång det varit grupparbeten. - Repetera/Använda Snorkelövningar. Vi har inte gjort snorkelövningar. © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 - Genomföra enkät om stress för att ringa in problematiken. Elevhälsan gjorde en enkät (trygghetsenkät, där stress ingick) Vi har sedan arbetat med studieteknik i grupp med koppling till aktuellt ämne. År 9 Vårt mål var att stärka gruppens gemenskap. Det har vi gjort genom att styra grupparbeten och ha aktiviteter i mixade grupper. Vi har haft fasta placeringar på bg och genomfört värderingsövningar med viss regelbundenhet. Vi har haft samarbetsövningar i uppstartsveckan samt på hajken och en lagstafett i Bresse för att arbeta ihop sammanhållningen arbetade då med funktionshinder och diskriminering. Vi har haft Friluftsdag på Enavallen. Vi har haft aktivitetsdag med fokus på studieteknik, stress och självkänsla. Elevhälsan höll i detta. Vi har Hajkat med övernattning där gruppövningar var ett centralt tema. I kurs har vi arbetat med identitet, etiska dilemman och livsfrågor. Den företagsgemensamma enkäten: Trygghet och trivsel Målbild ”Varje skola strävar efter att ha en studiefokuserad miljö där varje elev tränas i att bli en demokratisk och ansvarstagande medborgare genom att skolan har tydliga strukturer för ordning och reda och möjlighet till inflytande som i sin tur leder till trygghet, trivsel och motivation att nå så långt som möjligt. Genom ett kontinuerligt samarbete med hemmet och olika forum för samråd har vårdnadshavarna inflytande på verksamheten i skolan.” Principer Medarbetare arbetar aktivt tillsammans med eleverna för att skapa positiva relationer mellan alla på skolan och ges möjlighet att vara delaktiga i skolans utveckling. Detta sker bland annat via basgruppssamlingar, PH-samtal, elevråd och olika aktivitetsdagar. Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är det beskrivande och sammanhållande dokumentet av både det förebyggande och det reaktiva arbetet kring trygghet och trivsel. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling delges elever, medarbetare och föräldrar. Skolans ordningsregler är kända av alla på skolan och diskuteras varje läsår så att elev och medarbetare får vara med och påverka dessa samt förstår hur dessa stödjer skolans arbete med att skapa trygghet, trivsel och en studiefokuserad miljö Skolan har en tydlig plan för hur vårdnadshavare ges insyn i och inflytande över sina barns mål och utbildning via utvecklingssamtal, föräldrakvällar och föräldraråd. © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Mål och resultat Kunskapsskolan Enköping Kunskapsskolan Utfall Utfall Utfall Best 15- Mål 14- 13- practice Genomsnitt 16 15-16 15 14 15-16 15-16 73 % 79 % 80% 71 % 79 % 65 % 80% 85 % 90 % 90% 80 % 87 % 79 % 90% 100% 87 % 100% 90 % 94 % 91 % 85 % 67 % 69 % 80% 62 % 74 % 57 % 100% Mål 16-17 Lärarna lyssnar och tar hänsyn till mina synpunkter (E) Jag trivs i skolan (E) Jag känner mig trygg i skolan (E) Jag har studiero på lektionerna/undervisningspassen (E) Analys av läsåret 2015/2016 och beskrivning av plan för 2016/2017 På frågan “Lärarna lyssnar och tar hänsyn till mina åsikter” har sjunkit något men ligger vi kvar på ungefär samma nivå som förra året 71%. Att det ändå har sjunkit kan ha att göra med omorganisationen. På höstterminen hade vi exempelvis bara 15 minuters BG vilket innebar att det var svårt att hinna med t.ex. BG-råd och samtal med basgruppen.. Elevrådet har haft svårt under året att hitta tid/plats för sina möten då det nya schemat bokade upp både elever och lokaler. Vi ser ett behov av en bättre struktur för BG-råd (bestämd dag?) och att ge elevrådet större vikt dvs prioritera tid för dem att träffas. Elevrådet skulle också behöva få tydligare ansvarsområden samt att det finns en ansvarig lärare kopplad till dem. På frågan “Jag trivs i skolan” har vi tappat 5%-enheter och fick i år 80%. Det hänger alldeles säkert ihop med både trygghets och studierofrågan som också har sjunkit. Att ha återinfört traditioner har varit uppskattat och positivt och är något vi jobbar vidare med nästa år. Viktigt är dock att de planeras långt i förväg och har en tydlig ansvarsfördelning. När det gäller frågan “Jag känner mig trygg i skolan” har vi tappat 3 %-enheter och ligger där på 87%. Under året har vår kurator genomfört en trygghetsenkät där kan vi se att tryggheten har gått upp. Däremot har arbetsron och trivsel minskat mot föregående år. Vad gäller tryggheten upplevs vissa platser som trygga och andra som otrygga. Matsalen är en otrygg plats medans hyllan blivit en mer trygg plats. Trots att vi har genomfört aktiviteterna i KvP:n har många siffror sjunkit vad gäller trygghet i stort. Man kan också se att KS enkät och kuratorns trygghetsenkät skiljer sig åt där tryggheten gått upp mer i den lokala än i den stora enkäten. Detta tror vi kan bero på att många elever upplever att kuratorns enkät är kortare med mer specifika frågor och endast berör området trivsel och inte massor andra delar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi genom dessa enkäter ändå fått ett underlag att arbeta med när det gäller vilka aktiviteter vi behöver satsa på under kommande läsår. Vårt mål kan aldrig vara lägre än 100%när det gäller trygghet på skolan. “Jag har studiero på passen” har sjunkit till 62% vilket är alldeles för dåligt. Det har varit svårt att få till en bra bemanning och flyt kring framförallt WS. Vi kommer att ha ett extra fokus på detta under kommande läsår både utformning av ämneszonerna men också kring vårt förhållningssätt på WS. Vi ser att vi har stor potential att utveckla detta vilket också kommer att skapa bättre arbetsro. Under vårterminen införde vi Tyst Rum. Tyvärr har inte eleverna utnyttjat det i så stor utsträckning. Rummet har varit ganska litet och det har inte heller funnits datorer där vilket kan ha påverkat. Till nästa år kommer alla elever i 7-9 ha chromebooks vi kommer också att flytta det tysta rummet till ett större rum som dessutom inte ligger mitt i sorlet. Det är för övrigt i oroande att se i enkäten att eleverna upplever oss vuxna som otrevliga vilket gör att det blir viktigt att tänka på hur vi bemöter våra elever. Vårt bemötande gentemot eleverna ska genomsyras av våra värderingar. Det kan därför vara bra att vi i augusti lyfter värderingarna och pratar ihop oss kring dem vid terminsstart. Det kommer att ge oss redskap till hur vi kan/bör agera och reagera i mötet med eleverna och varandra. Vår kurator har också satt ihop en plan kring hur vi ska jobba med just trygghet och trivsel under hösten. Detta arbete har ett upplägg kring personalgruppen, elevgruppen men även elevrådet. Vi kommer också att fortsätta med återkommande årskursstärkande aktiviteter där det ingår övernattning. © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Plan för aktiviteter och processer 2016/2017 Aktiviteter och processer Ansvarig Arbete kring trygghet och trivsel på gemensamma konferenser. Kurator Utse en ansvarig lärare för elevrådet ledning Datum för utvärdering Återkommande samt dec och juni. augusti Tydlig struktur och gemensam mall för BG-råd med trivsel och trygghet som stående punkter Ansvarig Gjort till september, +elevråd skapar utv. v.44 mallen Använda elever från åk 9 för att främja trygghet och trivsel på skolan Kurator Start i augusti? enligt kuratorns plan Utvärdering, v.44, feb, juni Skapa en förståelig och närvarande värdegrund, elever och lärare. Kurator + BoF, Dec och juni Använda aktivitetsdagar för att aktivt arbeta med värdegrunden och låta elevråd eleverna göra t.ex.tavlor med den September Ha en gemensam mall som visas vid varje BG där aktuell info från A-lag, Start så snart som morgonen skrivs ner (jourläraren skriver) Detta för att skapa trygghet och jouransvarig möjligt. förutsägbarhet för alla elever. Ha arbetsro som en stående punkt på A-lag, samt återkommande på Handledare, A- Kontinuerligt under BG, PH. Även diskutera kring arbetsro, ser vi på det lika? På BG och lag, ledning året. Starta så snart APT. Arbeta fram gemensam struktur/övningar kring förväntningar, vad som möjligt. förväntas eleverna av oss vid tex pass, vad förväntar vi oss av eleverna. Utveckla arbetet med WS. Ytan/ förhållningssätt i WS/ nyttjande av tiden. ä-lag v.44 Gemensam uppstart med Petter i klustret 12/8 Åk 6 har övernattning på skolan under vårterminen a-lag juni Åk 7åker till Västeråsgården 2 nätter a-lag v.44 a-lag/ Elever i åk 8 åker till England i dec och tar emot besök i feb juni ledningsgrupp Åk 9 genomför en hajk med övernattning a-lag juni Likabehandlingsplan utformas i personalgrupp och med elevrådet kurator juni © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Elevhälsa Målbild ”Genom ett inkluderande förhållningssätt möter vi varje elev utifrån dennes individuella förutsättningar. Skolans övergripande elevhälsoarbete utgår ifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Varje elev uppmärksammas och kartläggs utifrån sina behov med utgångspunkt i varje elevs rätt att lyckas i sitt skolarbete.” Principer Skolan har en känd plan för hur ansvarsfördelning, samverkan och kommunikation ser ut för elevhälsoarbetet. Skolan har en tydlig årsplan för hur elevhälsoteamet handleder och möter de personliga handledarna, arbetslagen och ämneslagen på ett strukturerat och planerat sätt så att ett förebyggande, uppfångande och stödjande arbete säkerställs. Den personliga handledningen fungerar som en grundstomme i elevhälsoarbetet. Skolans rutiner och strukturer säkerställer att extra anpassningar och åtgärdsprogram utreds, beslutas, upprättas, dokumenteras samt följs upp på individ-, basgrupps-, årskurs- och skolnivå. Skolan har rutiner för frånvarohantering. Mål och resultat Kunskapsskolan Enköping Kunskapsskolan Utfall Utfall Best Mål Utfall Mål 14- 13- practice 16-17 15-16 15-16 15 14 15-16 Min personliga handledare ger mig ett bra stöd kring mina studier och min skolsituation. (E) 85 Min personliga handledare låter mig inte ge upp när det är svårt. (E) 88 I min roll som ämneslärare har jag en bra samverkan med skolans elevhälsoteam. (L) 100 82 % Genomsnitt 15-16 87 % 79 % 88 % 81 % 100 % 72 % 90% 90 % 83 % 92 % 95% © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 100 % 100% 150803 I min roll som personlig handledare har jag en bra samverkan med skolans elevhälsoteam (L) 100 95 % 95 % 70 % 100% Analys av läsåret 2015/2016 och beskrivning av plan för 2016/2017 På samtliga målfrågor ligger vi över företagssnittet vilket visar på att vi i grunden har en mycket bra och väl fungerande elevhälsa på skolan. På frågan “Min personliga handledare ger mig ett bra stöd” (82%) nådde vi inte vårt mål inte heller på frågan “Min handledare låter mig inte ge upp” (83%) Båda frågorna visar på en nedåtgående trend. I utvärderingen framkommer att arbetslagen med respektive PH tycker sig ha ganska bra koll på sina elever och fungerande rutiner för att i tid fånga upp elever. Ändå sjunker resultaten. Vi tror att vi behöver arbeta mer med kvaliteten på PH-samtalen. Vi har nu fått till kvantiteten bättre i och med morgon PH, men vi behöver tillföra mer kunskap och färdigheter kring samtalet samt vad uppdraget som handledare innefattar. Det är dock fortfarande vissa elever som har PH alldeles för sällan. Vi tror att det är viktigt att alla elever har PH varje vecka, särskilt de elever som ofta missar. Vi ser att det är problematiskt för lärarna att hinna fånga upp just de eleverna när de är mer uppbundna i planerad undervisning och allmänhandledartiden har minskat. Till nästa år behöver vi se över hur vi gör med de handledare som har fler än 20 elever i sin basgrupp och som därmed inte hinner ha alla under PHtiden på morgonen. En fördelning till de lärare som inte har basgrupp behöver göras. I båda frågorna “I min roll som ämneslärare har jag en bra samverkan med EHT” (100%) och “I min roll som personlig handledare har jag bra samverkan med EHT” ( 95%) har vi mycket bra resultat. I samtal framkommer dock att det finns en hel del att utveckla i samverkan mellan ämneslagen och elevhälsan. Arbetet med extra anpassningar har främst varit förankrat hos respektive PH. Det är rimligt att de snarare tas fram i samverkan mellan ämneslag och elevhälsa, och följs upp av PH. Det upplevs också ibland som att de extra anpassningar som tas fram är “beställningar” från elevhälsan och svåra att realisera i praktiken. Här finns ett tydligt förbättringsområde för elevhälsan och ämneslagen inför nästa läsår. Ämneslagen verkar inte ha samma rutiner för samtal om de elever som behöver fångas upp. Ett utvecklingsområde inför nästa läsår är därför att förtydliga hur samverkan mellan ämneslag och elevhälsa ska se ut och implementera det. Man kan fundera kring varför det inte finns mål kring ämnesundervisningen i det område som handlar om inkludering, när just didaktisk inkludering är så viktig för en elevers upplevelse av att vara delaktig. Plan för aktiviteter och processer 2016/2017 Aktiviteter och processer Ansvarig Elevhälsan genomför värderingsövningar i personalgruppen kring Kurator bemötande, olikhet, trygghet och könsroller/genus. Handledarna genomför värderingsövningar i elevgrupperna kring PH/Kurator bemötande, olikhet, trygghet och könsroller/genus. Datum för utvärdering Fyra tillfällen under ht, ev. fortsättning till vt vid behov Fyra tillfällen under ht, ev. Fortsättning till vt vid behov. Augusti Arbetet kring framtagande av extra anpassningar eller särskilt stöd PH genomför genomförs under uppstartsdagarna i augusti så att de kan Rektor avsätter tid presenteras på utv.samtalet och vara igång från start. Elevhälsans rutiner och former för samverkan med a-lag Speclärare Augusti presenteras under uppstartsdagarna Rutiner för samverkan mellan ämneslag och elevhälsan tas fram Speclärare December och implementeras under ht. EHT möter upp i entrén på morgonen, för att se och stötta elever Kurator December och juni som har svårt att komma i tid till skolan Arbetslag och ämneslag har elevärenden som stående punkt på A-lagsansvarig December och juni resp. möten. Ämneslagsansvarig Ssk och kurator samverkar med NO- och SO-lärarna vid sex- och Ämneslärare, Ssk och juni © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 samlevnadskursen. kurator EHT deltar ibland på aktivitetsdagarna a-lag/ EHT Informationsöverföring mellan ämneslärare och PH för ökad PH kvalitet i handledningen PH-utbildning / kollegialt lärande på stormöten för 1. Samsyn kring PH-ansvarig uppdraget, 2. Fler verktyg/ förfinade verktyg December och juni December och juni Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling reviderad och uppdaterad den 31 augusti 2016. ___________________________________ Rektor Anders Danielsson © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 Målinriktat arbete Utbildning Målinriktat arbete 3 kap. 14 § Diskrimineringslagen (2008:567) En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16 §§. Lag (2014:958). 6 kap. 6 § Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling Att förebygga och förhindra trakasserier 3 kap. 15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Lag(2014:958). 6 kap. 7 § Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567) © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958). Årlig plan 6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och kränkande behandling Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 2 kap. 7 § Diskrimineringslagen (2008:567) Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10 § Skollagen (SFS 2010:800) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 3 § I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803 eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. . © Kunskapsskolan i Sverige AB, Pedagogik- och utvecklingsavdelning 150803