Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Stamvägens förskola plan mot diskriminering
och kränkande behandling 2016
Grunduppgifter
Ansvariga för planen:
Carina Säll Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola
Helena Lindblom Stamvägens förskola, Sara Dundergård Gröna Lunds förskola
Vision:
På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande
behandling. Vi lever våra värden, där olikheter är en tillgång och en förutsättning för vårt
medskapande av samhällets grundläggande demokratiska värden.
Planen gäller från:
2016-01-15
Planen gäller till:
2017-01-15
Barnens delaktighet:
Barnen har varit delaktiga genom våra observationer av verksamheten, kartläggningar,
samt intervjuer med barnen. Vi har också haft möten och reflektioner i olika små och
stora gruppkonstellationer, kring likabehandlingsfrågor. Vi har fört dialog kring varför
man ska vänta på sin tur, varför man inte ska slåss osv. samt hur man kan göra istället.
Barnen har stor möjlighet att påverka sin vardag.
Under hösten 2015 jobbade förskolan i ett gemensamt projekt kring barnkonventionen,
tillsammans med de kommunala förskolorna. Projektet ” Lika Olika” belyste frågor som
berörde att pojkar och flickor har samma rättigheter och lika värde, samt rätten att
uttrycka sin mening och få den respekterad.
Arbetet utmynnade i en gemensam utställning på Galleri Utkiken, Ekerö bibliotek, av
och med barn från de kommunala förskolorna i Ekerö kommun.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Vårdnadshavares delaktighet:
Förskolan har tidigare bjudit in vårdnadshavarna till en utbildning via Friends. Enheten
kommer fortsätta erbjuda vårdnadshavarna vidare utbildningar/föreläsningar kring
likabehandlingsfrågor.
Vi har haft utvecklingssamtal mellan pedagog och vårdnadshavare, samt fört
gruppdiskussioner kring trygghetsperspektivet på gemensamt kvällsmöte.
Vi har haft möten med föräldrarådet, kring frågor om likabehandlingsarbetet.
Vårdnadshavarna får också månadsbrev kring barnets verksamhet, samt kontinuerliga
föräldrabrev från enhetschefen.
Personalens delaktighet:
Alla medarbetare på enheten har genomgått en utbildning från Friends. Ansvarsgruppen
för likabehandlingsplanen har deltagit i en utbildning med Diskrimineringsbyrån.
Enhetens pedagoger har också deltagit i en utbildning kring Genus och Jämställdhet,
tillsammans med Niklas Brånn, enhetschef och genuspedagog. Medarbetarna har fått
fortbildning kring kränkande behandling, tillsammans med Johanna Stjernlöf,
utvecklingsledare i kommunen.
Pedagogerna har gjort kartläggningar på resp avdelning, samt observationer,
dokumentationer och reflektioner kring den dagliga verksamheten.
Vi har arbetat kring olika begrepp och förhållningssätt, i olika gruppkonstellationer,
både på möten på den egna förskolan samt på gemensamma möten i enheten.
Uppföljning och utvärdering sker vid enskilda samt gemensamma möten i enheten.
Förankring av planen:
Barnen: Genom att ge tillbaka dokumentationerna till barnen och reflektera kring dem
tillsammans.
Pedagoger: Genom att synliggöra samt reflektera kring våra värden, när vi planerar,
genomför och utvärderar vår verksamhet och den pedagogiska miljön. Alla pedagoger är
delaktiga under upprättandet av planen genom att läsa, diskutera och reflektera kring
innehållet. Den färdiga planen kommer sedan att arbetas med som stående punkt på
arbetsplatsträffar.
Vårdnadshavare: Planen kommer att läggas ut på kommunens hemsida. På
föräldrarådet presenterar samt reflekterar vi tillsammans kring planen.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Utvärdering och Redogörelse
Beskriv hur fjolårets plan utvärderats:
Vi har reflekterat kring förra planen och hur den varit levande i verksamheten. Detta
skedde först i arbetslaget, för att sedan jobbas vidare med, tillsammans med alla
pedagoger på förskolan och enheten.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
Pedagogerna på förskolan samt förskolechefen, har varit delaktiga i utvärderingen av
likabehandlingsplanen.
Utvärderingen har skett genom att vi reflekterat med barnen kring verksamheten och
sedan tagit med oss detta till våra egna utvärderingar. Vi har fört dialog kring trivsel,
trygghet, jämställdhet och kränkande behandling, med både barn och pedagoger, men
också med vårdnadshavare på olika möten. Dessa dokumentationer har sedan legat till
grund för utvärderingarna av vårt arbete.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Insatser:
Arbetat i pedagoginitierade/spontana smågrupper utifrån olika kompetenser och
intressen med fokus på processer.
Observerat, dokumenterat och reflekterat kring vårt förhållningssätt och
utformandet av verksamheten, samt vårt pedagogiska uppdrag.
Observerat, dokumenterat och reflekterat kring barnens dagliga verksamhet, med
hjälp av olika verktyg.
Arbetat med positiv förstärkning - Det vi förstärker blir det mer av.
Fortsatt utveckla organisationen kring vart vi pedagoger ska vara under dagen
och i vilka aktiviteter.
Gett barnen verktyg för att skapa förståelse kring verbala begrepp och uttryck
som tex ”Då får du inte komma på mitt kalas”.
Reflekterat kring (och förändrat) miljön och material utifrån tanken att det ska
vara möjligt att samarbeta och skapa relationer.
Satt ord på känslor/händelser och situationer som uppstått när det verbala
språket inte räckt till.
Genom bl a drama övningar visat på olika sätt att hantera situationer som kan
uppstå. För att förtydliga vilket ansvar och vilken roll ens eget handlande kan ha
samt förklara begrepp som t ex missförstånd.
Dramatiserat/problematiserat och samtalat kring begreppen rättvist/orättvist.
Belyst från olika aspekter.
Skapat tydligare förutsättningar för att kunna synliggöra ALLA barn. T ex genom
riktade observationer och organisation av verksamheten.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Resultat:
I intervjuer med de äldre barnen har vi sett vilka miljöer de upplever som tillgängliga,
trygga och intressanta att vara i på förskolan. Genom observationer har vi sett vilka
miljöer och aktiviteter de yngre barnen ser som trygga och intressanta. Utifrån detta har
vi förändrat i de miljöer som barnen inte känts sig trygga i/ och inspirerats av. Vi har satt
upp riktlinjer för att skapa en organisation där vi pedagoger mer systematiskt befinner
oss på olika platser t ex ute på gården, för att vara mer nära i situationer som uppstår.
Detta har gett bättre förutsättningar för att alla barn ska känna sig trygga/ sedda och
nyfikna på att delta i verksamheten på förskolan.
Verktyget pedagogisk dokumentation har hjälpt oss pedagoger och barnen att minnas
och diskutera det vi varit med om under dagen. Fokus har legat på att lära sig uppskatta
varandras kompetenser, förmågor och olikheter som ngt positivt. Detta är något vi
behöver fördjupa oss i ännu mer för att få verktyget att bli ännu mer befäst i våra rutiner.
Genom att vi har arbetat i mindre grupper, har det varit lättare för alla, både flickor och
pojkar, att göra sin röst hörd och samtidigt utveckla sin förmåga att lyssna och ta in
andras åsikter. I de mindre grupperna har det också varit lättare att samtala kring och
reflektera kring t ex rättvisa/orättvisa för att ge begreppen en djupare och mer
mångfacetterad innebörd. Det har också skapat bättre förutsättningar att förstå sin egen
roll och ansvar vilket har lett till att de inte skyller på varandra i samma utsträckning
som förr.
Med olika verktyg för kommunikation, så som iPad, drama, skapande, dvs 100språkligheten, har vi skapat ett värde kring det vi uttrycker och förmedlar till varandra.
Genom, detta har vi vidgat perspektiven och möjligheterna till att uppleva andras
tänkande som en tillgång till sitt eget. Det ger också fler verktyg i hur sociala relationer
kan hanteras och uppstå vilket kan skapa fler möjligheter till relationer med varandra
och olika material.
Förändringarna i miljön och valet av material, har bidragit till att barnen har fått bättre
förutsättningar att samarbeta, skapa relationer och se varandras olikheter som en
tillgång.
Genom våra observationer och dokumentationer har vi fått syn på hur olika barnen syns
i verksamheten. Vi har mycket kunskap kring vad verksamheten behöver erbjuda för att
se till varje barn men behöver fler verktyg för hur vi ska organisera verksamheten och
hur vi dokumenterar, så att ALLA barn får bli sitt bästa jag oavsett könsnormer, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder
Vi har även sett en ökad medvetenhet hos pedagogerna, kring hur konkreta åtgärder ger
resultat.
Årets plan ska utvärderas senast:
2016-11-30
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
Genom reflektioner kring dokumentationer, observationer och kartläggningar som gjorts
under året. Detta kommer att ske på gemensamma möten i enheten, samt på den egna
förskolan.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Carina Säll, Förskolechef
Främjande insatser
Namn:
Främja olikheter som tillgång
Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
Mål och uppföljning:
Barn, föräldrar och pedagoger ska känna att de har lika rättigheter och möjligheter på
våra förskolor, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller ålder, samt att de ska känna sig trygga och sedda i vår miljö
och i verksamheten. Barnen ska få tillgång till varandras olikheter och se det positiva i
det och att våra olikheter blir en tillgång i verksamheten. Alla vårdnadshavare ska känna
sig trygga med att lämna sina barn på förskolan.
På APT eller fortbildningsdagar i juni samt september, följs likabehandlingsarbetet upp.
Insats:
Barnen: Vi jobbar i olika fasta och spontana smågrupper, under dagen, utifrån ett
processinriktat arbetssätt, där barnen får tillgång till olika barn, vuxna, intressen och
kompetenser. Detta för att berika och synliggöra olikheterna. Vi bygger den pedagogiska
miljön så barnen kan mötas i små grupper, där olikheter mellan barnen, pedagoger,
intressen och material berikar lärandet samt främjar olikheten som tillgång.
Pedagoginitierade aktiviteter utgår från "de 100 språken", dvs mångfald i material och
metodologiska strategier. Pedagoger och barn för ständigt dialoger kring det positiva i att
vara olika.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Pedagoger: Vi jobbar utifrån tanken om ”positiv förstärkning”. Det vi förstärker blir det
mer av. Vi gör regelbundna observationer och dokumentationer som ligger till grund för
reflektioner i arbetslaget, på förskolan och i enheten. Vi för ständiga reflektioner kring
förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn utifrån olikheter som tillgång, vilket vi också
har som en stående punkt på möten. Vi arbetar med att ständigt fördjupa våra
kunskaper kring likabehandlingsfrågor, som rör könsnormer, etnisk tillhörighet,
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, utifrån tanken om allas lika värde.
I enheten finns en ansvarsgrupp för arbetet kring likabehandlingsplanen.
Ansvarig:
Förskolechef Carina Säll, tillsammans med Lisa Andersson Brunna förskola
Helena Lindblom Stamvägen, Sara Dundergård Gröna Lund.
Datum när det ska vara klart:
2016-11-30
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Vi har jobbat med DO´s Husmodell för förskolan, för att få syn på var/vad barnen väljer
att göra, utifrån ett trygghetsperspektiv och ett genusperspektiv.
Kontaktbarometern i barngrupperna, i syfte att få syn på hur mycket, samt vilken typ av
kontakt vi pedagoger har med varje barn.
Observationer, dokumentationer och reflektioner i arbetslag och i enheten.
Vi har använt oss av observationsmallar, för att ser över utbudet av avdelningarnas
material, så som utklädningskläder och barnböcker. Detta för att få syn på vilken
verksamhet vi erbjuder, utifrån områdena könsnormer, etnisk tillhörighet,
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder och utifrån tanken om allas lika värde.
Föräldramöte med diskussionsfrågor utifrån kommunens föräldraenkät, med fokus på
likabehandlingsfrågor.
Intervjuer med barnen kring bla Trygghet och Allas lika värde.
Reflektioner kring våra rutiner, begrepp och information.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen:
De äldre barnen har intervjuats kring trygghetsfrågor, miljön och intressen. Varje
avdelning skriver månadsbrev till vårdnadshavarna och enhetschefen skriver och skickar
ut föräldrabrev kontinuerligt, där arbetet med likabehandlingsfrågor lyfts fram.
Dokumentationer är tillgängliga på väggar, i pärmar och via det digitala verktyget
Förskoleappen.
Vi har haft olika möten med vårdnadshavare, med diskussionsfrågor utifrån kommunens
föräldraenkät, med fokus på likabehandlingsfrågor.
Resultat och analys:
Att barnen fortfarande "syns" i olika stor utsträckning.
Att barn, föräldrar och pedagoger behöver jobba mer med begreppet "olikheter
som tillgång", så att vi tydligare lever våra värden i den dagliga verksamheten.
Att pojkar och flickor till viss del väljer olika material och miljöer.
Att barnen behöver uppleva andras tänkande som en tillgång till sitt eget.
Att vi behöver reflektera kring olika material, samt den pedagogiska miljön,
utifrån områden som rör könsnormer, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller ålder.
Att pedagogerna behöver kontinuerlig fortbildning, samt att vi för ständiga
dialoger kring kränkande behandling, utifrån diskrimineringsgrunderna, som rör
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller
ålder.
Att vi i samband med svenska traditioner behöver bli bättre på att belysa hur
traditioner firas i andra kulturer.
Pedagogerna behöver arbeta mer utifrån ett normkritisk perspektiv.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Förebyggande åtgärder
Namn:
Olikhet är positivt!
Områden som berörs av kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
Mål och uppföljning:
Alla barn, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder, ska känna sig trygga och sedda i vår
miljö och i verksamheten. Barnen ska få tillgång till varandras olikheter och se det
positiva i det. Vi ska arbeta med verktyget pedagogisk dokumentation i större
utsträckning verksamheten, bla med hjälp av verktygen Förskoleappen.
Utvärdering sker genom kontinuerliga observationer samt reflektioner varje vecka, kring
dessa. Särskild vikt läggs vid barnens interaktion med material och miljö och hur det
bidrar till varje barns möjlighet att ”bli så mycket som möjligt”, samt hur alla barn blir
synliggjorda i verksamheten.
Riskområden
Mål
Konkret
åtgärd
När
Utvärdering
Vem
ansvarar
Vissa platser ute
på gården som
upplevs som
otrygga
Varje barn ska
känna
trygghet och
lust att
utvecklas och
utforska vår
utemiljö.
Några pedagoger
har ”stationer” de
ansvarar för och
andra ambulerar
på gården.
Varje dag
Teckningar och
förmågan att rita
värderas som fint
eller fult vid
ritbordet, Det har
skapat en hierarki
där några anses
vara bättre än
andra.
Att alla ska
känna lust och
glädje att
använda
penna och
papper och att
deras olika
sätt att skapa
berikar utan
att värderas.
Varje vecka
Varje
avdelning
ansvarar för
sin station och
att de har
någon som
ambulerar på
gården.
Ateljeristan
Dörren till
läsrummet stängs
och det leks
brottarlekar. De
som vill titta i
böcker har ej
tillträde.
Alla barn ska
ges samma
möjlighet att
utforska allt
materialet och
alla miljöer.
Låta dem skapa
relation till
varandra och
skapandet. Låta
dem skapa
tillsammans. Göra
aktiviteter där
prestation inte
värderas och där
varje person har sin
del i processen.
Skapa en ny
atmosfär i miljön i
läsrummet som inte
uppmanar till att
vara lika fysiska.
Skapa annan plats
där fysiska lekar
kan uttryckas.
Varje vecka vid
avdelningsreflektioner, samt
trärgrupps reflektioner. På
gemensamma
möten på
förskolan.
Utvärderingar
med hjälp av
dokumentationer
av verksamheten,
på reflektionsträffar varje
vecka.
Utvärdering med
hjälp av
dokumentationer
av verksamheten
på
reflektionsmöten
varje vecka.
Alla pedagoger
på
avdelningen.
Ändring av miljön
omgående.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Hallsituationen
upplevs som
otrygg för våra
yngsta barn.
Alla barn ska
känna sig
trygga och
sedda i miljön
Några i taget klär på
sig för att ge
möjlighet till eget
kunnande och få
hjälp när det
behövs. Minst en
pedagog ska finnas
närvarande.
Reflektionsverktyge
n behöver
förtydligas utifrån
diskrimineringsgrunderna
Organisationsschema upprättas
Utvärdering med
hjälp av
dokumentationer
av verksamheten
på
reflektionsmöten
varje vecka.
Alla pedagoger
på
avdelningen.
Valet av det
pedagogiska
materialet, ex
böcker,
utklädningskläder
har inte förankrats
i diskrimineringsgrunderna i
tillräckligt stor
utsträckning.
Vid planering av
verksamheten
fastnar vi i
”sanningar” och
generella normer
Diskriminerings
-grunderna
behöver ligga
till grund för
utformandet av
miljö och
material
nu
Utvärdering med
hjälp av
dokumentationer
av verksamheten
på
reflektionsmöten
varje vecka
Likabehandlin
gs-gruppen
Bli mer
normkritiska i
våra
reflektioner
kring
verksamheten.
Ställa mer kritiska
frågor kring våra
”sanningar” och
normer.
På våra
gemensamma
reflektioner
Alla pedagoger
Alla barn och
vuxna ska
behandlas
likvärdigt och
utifrån den de
är, oberoende
av kön och
annan
bakgrund.
Arbeta med våra
egna värderingar
och hur de kan
påverka vårt
förhållningssätt.
Varje dag
Utvärdering med
hjälp av
dokumentationer
av verksamheten
på
reflektionsmöten
varje vecka
Vid våra
reflektioner,
enskilda och
gemensamma.
Jämställdhet
genomsyra alla
möten
verksamheten
består av
Alla pedagoger
Datum när det ska vara klart:
2016-11-30
Rutiner för akuta situationer
Policy:
Att alla signaler rörande trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling
tas på allvar oavsett om det sker mellan barn-barn, vuxna-barn eller vuxen-vuxen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Vi sprider oss på gården för att vara närvarande och därigenom förebygga trakasserier
och kränkande behandling. I verksamheten inomhus delar vi upp oss mellan rummen
och har god uppsikt över barnen. Vi organiserar oss så att två pedagoger ansvarar för den
planerade aktiviteten och en pedagog är "löpare" och har till uppgift att ansvara för det
praktiska runt omkring, så som konflikter eller toalettbesök.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
Genom observationer och reflektioner tillsammans i arbetslaget, kartlägger vi
verksamheten, utifrån vilka risker ser vi i olika situationer och aktiviteter.
När vi arbetar med frågor utifrån diskrimineringsgrunderna, gör vi det ur ett
normkritiskt perspektiv, dvs ställer frågor som utmanar de gängse normerna.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till:
Avdelningspedagogerna, Avdelningsansvariga, Samordnare, Förskolechef
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av barn eller personal:
Interna rutiner
Medarbetaren som iakttagit kränkningen, har skyldighet att följa upp
händelsen med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder
planeras på nästa arbetsplatsträff.
Vid misstänkt kränkning informeras förskolechef. Förskolechef skall i sin
tur anmäla till huvudman (Barn och utbildningsförvaltningen) som är
skyldig att se till att ärendet utreds skyndsamt. Vid behov upprättas en
särskild pedagogisk handlingsplan/åtgärdsplan.
Förskolechef tillsammans med berörda pedagoger avgör om barnets
föräldrar ska informeras. Om så är fallet träffas förskolechef, inblandade
pedagoger samt föräldrar och reder ut det inträffade.
Uppföljningssamtal hålls, och då bestäms om nytt åtgärdsprogram ska
upprättas eller om ärendet avslutas.
Om kränkningen inte upphör ansvarar förskolechef för att arbetsrättsliga
åtgärder vidtas i enlighet med gällande regler och avtal.
Kommunala rutiner
Anmälningsplikten till huvudmannen gäller alltså Ekerö kommuns förskolor och
skolor samt annan verksamhet1 (enligt 25 kap. skollagen). Huvudmannen är i det
här fallet Barn och utbildningsnämnden med nämndkontoret som
tjänstemannastöd
Rektor eller förskolechef ska omgående anmäla till huvudmannen om kränkning
eller misstänkt kränkning inträffat och inleda en utredning.
Anmälningar, utredningar och uppföljningar handläggs av utvecklingsledare på
nämndkontoret och registreras i kommunens ärendehanteringssystem.
Varje vecka träffas nämndkontor och produktionsledning för avstämning
avseende de aktuella ärendena.
Nämndkontoret sammanställer anmälningarna och presenterar regelbundet
detta i Barn- och utbildningsnämnden. Utifrån de resultat som uppnås behöver
1
Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (2 §), öppen förskola (3 §), öppen
fritidsverksamhet (4 §), omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.
Stamvägens förskola plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2016
en diskussion föras om kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för
verksamheten.
Rutiner för uppföljning:
En likabehandlingsplan upprättas varje år.
På varje APT upprättas en punkt; kränkande särbehandling, där varje kränkning
som dokumenterats mellan barn tas upp och gås igenom.
På arbetsplatsens reflektionsmöten varje vecka, reflekterar pedagogerna runt
observationer och dokumentationer i syfte att kartlägga nuläget i barngruppen
(vad ser vi? Hur går vi vidare?).
Vid akuta situationer ansvarar avdelningsansvarig samt enhetschef för att möte
upprättas med berörda parter, samt att adekvata åtgärder genomförs och följs
upp.
Rutiner för dokumentation:
Pedagogerna observerar och dokumenterar i verksamheten utifrån adekvat
handlingsplan.
Kränkande behandling dokumenteras på en särskild blankett och ges till
förskolechef.
Den dokumentationen följs sedan upp på adekvat sätt (se rutiner för att utreda
och åtgärda...)
Ansvarsförhållanden:
Enligt skollagen 6:e kapitlet, samt i diskrimineringslagen, är personal i förskolan som får
kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra
informationen vidare till huvudmannen.
