Fungerar?
Göran
Pelle
PELLE!
SLUTA!
Skol-KOMET
Sitter och knackar i bordet.
Ignorerar uppmaning.
Martin Karlberg
”Pelle, kan du sluta knacka i bordet?”
”Snälla, sluta knacka och börja
jobba!”
Kommer med
ursäkter.
”Nu får det vara nog! Sätt fart nu!”
Börjar svära och
skrika.
”Nu får du antingen gå ut, eller sitta tyst!”
Går ut.
Uppförandeproblem
Uppförandeproblem
Beteendeproblem i skolan definieras som
elevbeteenden som bryter mot skolans
regler, normer och förväntningar.
Beteendet hindrar undervisnings- och
lärandeaktiviteter och därmed också
elevernas lärande och utveckling. Det
försvårar dessutom positiv interaktion med
andra (Ogden, 2003).
I många fall talar man om att en elev med
uppförandeproblem har vissa egenskaper,
exempelvis att eleven är mer aggressiv än
andra elever.
Normalproblem
Förekomst
Uppförandeproblem som stör
undervisningen och hindrar lärandet i
skolan förekommer i stort sett i alla klasser
och är därför ett ”normalproblem” (Ogden,
2003).
Ett flertal studier visar att ungefär vart
tionde barn i Sverige och våra grannländer
uppfattas som bråkigt och störande
(Andershed & Andershed, 2005; Egelund
& Foss Hansen, 1997; Ogden, 1995;
Sundell & Colbiörnsen, 1999).
Ogden (2003) och Coie, et al. (1993)
menar dock att det snarare är korrekt att
tala om att eleven uppvisar vissa
beteenden i interaktion med omgivningen
snarare än att eleven har vissa
egenskaper.
Förekomst
Andelen elever med
inlärningsproblematik och/eller
psykosocial problematik är lika stor
över samtliga årskurser och stabil
över tid.
Källa: Sundell & Colbiörnsen (2000)
Prediktion
Barn med beteendeproblem i skolan
löper på kort sikt risk att prestera
sämre i skolan och att bli bortvalda
ur ”goda” kamratgrupper.
På lång sikt riskerar de att hamna i
kriminalitet, asocialitet, missbruk
och psykisk ohälsa (Conduct
Problems Prevention Research
Group, 1999)
Prediktion
KOMET-metoden
Barn med störande och bråkigt beteende
som samtidigt har problem med
koncentrations-förmågan är
överrepresenterade när det gäller psykisk
ohälsa samt drog- och alkohol-missbruk
(Kazdin, 1998; Kupersmidt, Coie, & Dodge,
1990; Newcomb, Bukowski, & Pattee,
1993).
Kometmetoden bygger på inlärningsteoretisk grund och syftar till att ge lärare
ett verktyg för att kunna hantera barn med
utagerande beteenden och svårigheter
med koncentration och uthållighet.
Beteendeorienterat
ledarskap
Pelham och Fabiano (2008) visade i en
metaanalys av 22 studier mellan 1998 och
2007 att beteendeorienterat ledarskap i
klassrummet är ett väletablerat och
effektivt förhållningssätt för att påverka
barns koncentration och uppförande.
Behaviorism
Eftersom insatser som baseras på
behavioristisk grund har visat konsistent
god effekt på uppförandeproblem och
aggressivitet hos barn baseras Skol-Komet
på behavioristisk teori.
(Erchul & Schulte, 1996; Gottfredson,
Wilson, & Skroban Najaka, 2006; Lipsey &
Wilson, 1998; Reddy, Barboza-Whitehead,
Files, & Rubel, 2000; Wilson, et al., 2003).
Syfte med Skol-Komet
Skol-Komet avser påverka relationen
mellan lärare och elever genom tillämning
av ett antal behavioristiskt grundade
principer, bland annat differentiell
förstärkning.
Syfte med Skol-Komet
Ett kortsiktigt syfte med programmet är att
skapa arbetsro och förutsättningar för
lärande i klassrummet.
Ett långsiktigt syfte med programmet är
att stödja elevernas sociala utveckling för
att minska risken för antisocial utveckling.
Relationer
Hattie (2008) har rangordnat 138 faktorer
som påverkar elevernas skolprestationer.
Relationen mellan lärare och elev har
utvärderats i 229 studier (granskade av
Hattie) och anses av honom vara den elfte
viktigaste faktorn.
Skol-Komet och
ledarskapet
Genom att uttrycka tydliga förväntningar,
vara en god modell och genom att
uppmärksamma ett önskvärt beteende kan
läraren påverka eleverna till att agera mer
prosocialt (Brophy, 1988).
KOMET-metoden
Behavioristisk
inlärningsteori
I Komet får läraren lära sig att analysera
hur omgivningen påverkar barn och utifrån
detta lägga upp klassomfattande insatser
och individuella program.
Strategierna i Skol-Komet bygger på
inlärningsteoretiska metoder såsom
förstärkning, utsläckning och modellering.
Beteendeorienterad konsultation följer fyra
steg: problem-identifiering, problemanalys,
implementering och utvärdering (Watson &
Robinson, 1996).
KOMET-metoden
Lärares verktyg
Förstärkning och utsläckning utgör,
KOMET-metoden grundar sig på två enkla
principer:
om ett beteende uppmärksammas ökar
sannolikheten för att beteendet ska inträffa
igen.
det gäller att uppmärksamma de
beteenden man vill förstärka hos eleven
och minska fokus på elevernas
problembeteenden.
Förstärkning
Skinner (1993) definierar
förstärkning som händelser som
följer på ett visst beteende (t ex
belöning eller uppmuntran) och som
ökar sannolikheten för att beteendet
skall inträffa i framtiden, under
samma eller liknande
omständigheter.
Förstärkning och försvagning…
enligt forskning, de främsta
verktygen som lärarna kan använda i
klassrummet för att hantera omotiverade,
okoncentrerade, trotsiga och bråkiga barn.
Lärare (och även föräldrar) använder ofta
försvagning i olika former för att hantera
okoncentrerade, stökiga och bråkiga barn.
Förstärkning
Uppmuntra positiva beteenden
Ge uppmuntran, uppmärksamhet
eller ett leende när barnet gör vad
som förväntas i klassrummet (inte
bara när barnet gör exceptionellt bra
saker).
Förstärkning och försvagning…
Tjat leder sällan till minskade problem.
Den stora fällan med försvagning:
Även om man syftar till att försvaga ett
beteende ( t ex. genom tjat) så leder det
ofta till att man förstärker beteendet
(genom att uppmärksamma detsamma).
Vad är det som håller oönskade beteende
vid liv?..
Det fungerar oftast på kort sikt.
Försvagning
Tjat och skäll kan fungera på kort, men
sällan på lång, sikt. Förutom att det fungerar
dåligt leder det ofta till en sämre relation
mellan lärare och elev. Anledningen till att
lärare säger till, tjatar och/eller skäller på
elever är att eleverna vanligtvis följer
lärarens instruktioner när läraren säger till
på detta sätt (Sundel & Sundel, 2004).
Utsläckning (ignorering)
Utsläckning innebär att ett tidigare
förstärkt beteende ej längre leder till
förstärkning (Kazdin, 2001)
Ej slumpmässig ignorering…
Uppmuntra alternativa beteenden
Uppmuntra goda exempel
Skol-Komet ≠ auktoritärt
ledarskap
Tillsägelser, tjat, skäll och reprimander är
tekniker som används regelbundet i
skolan, ofta beroende på att teknikerna är
effektiva på kort sikt och att man som
lärare saknar alternativ. Nackdelen med ett
auktoritärt ledarskap i klassrummet är att
auktoritära ledarskapstekniker ofta är
förtryckande och lär ut att ”starkast vinner”.
Utsläckning…
Ignorera störande beteenden
Naturligtvis måste man ingripa om ett
barn bryter mot viktiga regler, t.ex.
genom:
Våld
Hot
Trakasserier
Signifikanta resultat
Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)
Signifikanta resultat
Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)
Resultat - ANOVA
KOMET-metoden
Skol-Komet innehåller både
klassomfattande moment och insatser
riktade till enskilda barn.
Först arbetar läraren med hela klassen
och därefter (vid behov) med enskilda
elever (en elev åt gången).
Resultat - ANOVA
