Aktiv och intensiv forskning inom området hjärtinfarkt pågår ständigt
och har de senaste åren lett fram till både effektivare utrednings- och
behandlingsmetoder för patienten. Som en följd av detta har dödligheten i hjärtinfarkt minskat. Förutom medicinsk behandling pågår också forskning vad gäller
alternativa metoder och kirurgi.
G UL L E R S G RUP P / FI D E L I T Y STO CK H O LM TRYC K : A LFA P RI N T 2 0 0 5
Kommer man att kunna bota hjärtinfarkt i framtiden?
Hjärt-Lungfonden
Hjärtinfarkt
Var kan jag få mer information?
Tveka inte att diskutera eventuella frågor med din doktor. Du kan
också vända dig till närmaste vårdcentral eller sjukhus. Mer patientinformation finns i Hjärt-Lungfondens skrifter. Du kan beställa dem på telefon
08-566 242 00, eller via www.hjart-lungfonden.se
På nätet finns också mer information hos www.sjukvardsradgivningen.se
och www.sanofi-aventis.se
www.sanofi-aventis.se
Riddargatan 18, 114 51 Stockholm
telefon: 08-566 24 200 fax: 08 -566 24 229
e-post: [email protected] hemsida: www.hjart-lungfonden.se
Insamlingskonto: pg 90 91 92-7 bg 909 -1927
M E D I C I N S K T A N S VA R I G A :
Christina Jarnert – specialist kardiologi och invärtes sjukdomar, Kardiologiska kliniken,
Karolinska Sjukhuset och Göran Zetterberg – läkare, Lungkliniken, Karolinska Sjukhuset
10 frågor och svar
I S AM ARB E T E M E D
Vad är hjärtinfarkt?
Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som orsakas av att en blodpropp
plötsligt bildas i något av kranskärlen, de kärl som försörjer hjärtmuskeln
med syrerikt blod. Blodproppen gör att cirkulationen i kärlet upphör, med syrebrist som följd. Om syrebristen varar länge dör hjärtcellerna i det drabbade
området. Skadan som uppkommer i hjärtmuskeln kallas för hjärtinfarkt.
Vilka är symptomen?
Vanligtvis ger hjärtinfarkt en smärta eller tryckkänsla, ofta bandformad,
över bröstet. Smärtan kan också stråla ut i armarna, ryggen, uppåt halsen
eller nedåt magen. Vanligt är också en känsla av att luften inte räcker till.
Samtidigt med smärtorna kan man känna sig matt, kallsvettig, yr eller illamående.
Vilka är riskfaktorerna?
Viktiga riskfaktorer för hjärtinfarkt är höga blodfetter, högt blodtryck, övervikt, stress och diabetes. Även arvet har betydelse. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för kärlsjukdomar. Ämnen i röken försämrar de röda blodkropparnas förmåga att transportera syre ut till kroppens vävnader, vilket leder till
att hjärtat får svårare att arbeta. Det är till stor del möjligt att påverka riskfaktorerna
och på så sätt förebygga hjärtinfarkt. Din läkare kan berätta mer.
stängda kärlet. Man ger också andra typer av läkemedel för att minska infarktens
utbredning. Några av de vanligaste är:
• Acetylsalicylsyra minskar risken att blodproppar bildas.
• Betablockerare avlastar hjärtat genom att sänka blodtryck och puls.
• Blodfettssänkande läkemedel sänker kolesterolnivåerna i blodet och bromsar
upp åderförkalkningsprocessen i kärlväggen.
• ACE -hämmare sänker blodtrycket och förbättrar på sikt hjärtats pumpförmåga.
• Nitroglycerin används för att förebygga och bryta eventuell smärta i bröstet.
Vidare utredning innan du får åka hem från sjukhuset är ultraljud av hjärtat och
ett arbetsprov för att utvärdera hjärtats funktion. Om läkemedel inte fungerar
kan det på sikt bli aktuellt med kranskärlsoperation (by-passoperation). Blodet
leds då förbi de igenslammade kranskärlen med hjälp av andra blodkärl som sys dit.
Hur fortsätter behandlingen efter sjukhusvistelsen?
Redan på sjukhuset inleds rehabiliteringen. Du får träffa en sjukgymnast
som ger råd om hur du kan träna för att komma igång igen. Dietisten
kan ge dig kostråd.Vid utskrivningen från sjukhuset får du recept på mediciner
och information om hur de verkar. Många hjärtinfarktpatienter lever med en
rädsla för att bli sjuka igen. Om du känner dig orolig, tveka inte att prata med
din läkare. Skriv gärna en egen frågelista att ta med till utskrivningssamtal och
återbesök.
Vad är det för skillnad på kärlkramp och hjärtinfarkt?
Både kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av åderförkalkning i krans-
Vad kan jag göra för att bli friskare efter en hjärtinfarkt?
kärlen. Vid kärlkramp ger förkalkningen en förträngning av kärlet.
Blod kan fortfarande passera förbi men inte så mycket som behövs och syrebrist uppstår i hjärtmuskeln. Vid hjärtinfarkt täpps kärlet igen helt och inget
blod kan passera. Efter en stund börjar de drabbade hjärtmuskelcellerna att
dö. Skadan som uppstår kallas hjärtinfarkt.
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att lyssna till kroppens signaler.
Unna dig en tids eftertanke. I början kan du känna dig trött och inte
orka som vanligt. Det är helt normalt och tillhör läkningsprocessen. Du kan
själv påverka många riskfaktorer genom att ändra livsstil. Att sluta röka är av
mycket stor betydelse. Se över dina kostvanor. Kroppen mår bra av att vara i
rörelse och på många håll i landet finns speciella motionsgrupper för dem som
haft hjärtinfarkt. Hör med din vårdcentral eller ditt sjukhus.
Hur behandlas hjärtinfarkt på sjukhus?
Vid en hjärtinfarkt kan skadan på hjärtmuskeln minimeras genom så
tidigt insatt behandling som möjligt. Det finns olika alternativ till
behandling i akutskedet. En metod är ett propplösande läkemedel som löser
upp den propp som täpper till kranskärlet. Ett annat sätt är så kallad ballongvidgning, PTCA, där man för in en tunn plastslang via ljumsken och öppnar det
Hur lång tid tar rehabiliteringen?
Hur snabbt återhämtningen går beror bland annat på ålder, kondition
och hjärtinfarktens storlek. Om du yrkesarbetar kommer du att vara
sjukskriven en tid.
