Det digitala läsandet
Maria Rasmusson
Rikskonferens för specialpedagogik, Växjö 10 augusti 2015
Vem är jag?
• Undervisar på Mittuniversitetet, sedan 2001
–
–
–
–
IKT-pedagogik
Läs- och skrivutveckling
Statistik
Handleder examensarbeten
• Arbetar med PISA-undersökningen, sedan 2007
– Läsförståelse
– Det datorbaserade provet
• Forskning om digital läsning, PIAAC m.m.
Utgångspunkt - förändrade vanor
• Bokläsandet har minskat
• Användandet av Internet har ökat
• 100 procent av unga i åldern 12-15 år använder
Internet dagligen
• 86% har egen dator/platta (13-16 år)
• 95% har egen smart mobil (13-16 år)
• Skillnader mellan pojkar och flickor
– Flickor - sociala medier
– Pojkar - datorspel
BEGREPP
En traditionell syn på läsförståelse
• Avkodning x Språkförståelse = Läsförståelse
• Läsförståelse består av två centrala processer:
– att känna igen ord
– att förstå texten
• Dessa två processer samspelar med tidigare
kunskap och flera andra språkliga funktioner
såsom ordförråd, satsanalys och lingvistiska
system för att läsaren ska skapa förståelse för
texten (Perfetti, Landi & Oakhill, 2005)
En vidare definition av läsförståelse
• Läsförståelse är förmågan att förstå och använda
de skriftspråkliga former som krävs av samhället
och/eller värderas av individen
• Förmågan att kunna reflektera och engagera sig i
texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina
kunskaper och sin potential
• Detta innebär att läsare kan skapa mening från en
mängd olika texter för att lära sig om olika saker
och för att delta i det samhälle de lever i
Läsförståelse av traditionella texter
• Innebär att läsa och
förstå texter på papper
som till exempel
romaner, läroböcker
och tidningar
• Texten är ofta linjär och
kan innehålla
illustrationer
Läsförståelse av digitala texter
• Innebär att läsa och
förstå text som erbjuds
via digitala artefakter
och kan innehålla
hyperlänkar,
bilder, symboler,
animationer och ljud
• Även läsning av
traditionella texter som
presenteras på skärm
istället för på papper
Läsförståelse av traditionella texter på
skärm
• Handlar om text med i stort
sett samma utformning som
texten skulle haft på papper,
som läses från en digital
skärm
• Texterna är oftast linjära och
saknar hyperlänkar
• Det kan exempelvis vara
böcker som läses på en
läsplatta men även
traditionella läsförståelsetest
som ges i en elektronisk
version
Hur läser du en dagstidning?
• https://b.socrative.
com/login/student
/
• Skriv in koden:
VRDVORGX
PROCESS
Video-observationer
•
•
•
•
•
•
•
Studie i tre steg
Intervjuer – uppgifter
Video-observationer
7 elevpar
Elev åk 4 + elev åk 9
Analys –kategorier
Förmågor som är
viktiga för det digitala
läsandet
Viktiga förmågor för digital läsning
• Traditionell skriftspråklig
förmåga
• Multimodal literacy
• Navigation
• IT-kunskaper
• Informationskompetens
Traditionell skriftspråklig
förmåga
• Skriva och stava
• Traditionell läsning
Multimodal literacy
• Semiotiska resurser
– Har meningspotential
– T.ex. en linje i en bild
– Semiotisk modalitet
• Multimodalitet
– Ord, bilder, tal, video,
musik
Navigation
• Välja ”rätt” väg
• Sökstrategier
• Upptäcka
återvändsgränder
IT-kompetens
• Hantera “apparaten”
• Förmåga att hantera
webbläsaren/mjukva
ra
• Kunskap om
konventioner hos
webbadresser
Informationskompetens
• Identifiera genre
• Förstå
informationsarkitekturen
• Källkritik
RESULTAT
Papper - skärm
• 235 elever i 14-15-års åldern deltog
• Alla elever gjorde testet på både skärm och
papper (balanserad design)
• Testet på skärm utformades så att det var så
likt papperstestet som möjligt
Papper - skärm
• Bättre resultat på lästestet på papper än på
skärm
• Skillnaden störst för texter med mycket fakta
och information
• Större skillnad mellan testen för pojkarna än
för flickorna
Papper - skärm
• Texter med kartor, diagram, formulär,
information och faktatexter klarade eleverna
bättre på papper
Papper - skärm
• Större stresspåslag och trötthet vid lästest på
skärm (Wästlund, 2007)
• Texter på papper och skärm används på olika
sätt (Hillesund, 2010)
• Arbetsminne och visuo-spatial förmåga vid
navigation (Naumann et al., 2008, Pazzaglia et
al., 2008)
• Illustrationer och text försvårar förståelse vid
dyslexi (Wennås Brante, 2014)
PISA-UNDERSÖKNINGEN 2012
PISA-undersökningen
• OECD:s Programme for International Student
Assessment
• 15-åringar
• Matematik, läsförståelse och naturvetenskap
• 65 deltagande länder, varav samtliga
34 OECD-länder
• Prov, elevenkät, skolenkät
• År 2012 deltog deltog knappt 4 700 svenska elever i
209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog
ca 2 500 elever
• Matematik var huvudområde år 2012 (naturvetenskap
2015, läsning 2018)
PISAs traditionella lästest
ATT BORSTA TÄNDERNA
Blir tänderna renare och renare ju längre och hårdare vi borstar dem?
Brittiska forskare svarar nej. De har faktiskt prövat många olika alternativ och
kommit fram till det perfekta sättet att borsta tänderna. Två minuters
borstning, utan att borsta för hårt, ger det bästa resultatet. Om man borstar
hårt, skadar man tandemaljen och tandköttet utan att få loss matrester eller
plack.
Bente Hansen, som är expert på tandborstning, ger rådet att hålla tandborsten
på samma sätt som man håller en penna. ”Börja på ena sidan och borsta längs
med hela tandraden”, säger hon. ”Glöm inte heller tungan! Den kan faktiskt
innehålla massor med bakterier som kan ge dålig andedräkt.”
”Att borsta tänderna” är en artikel från en norsk tidskrift.
Använd ”Att borsta tänderna” här ovan för att besvara följande frågor.
Resultaten 2000-2012
520
515
510
516
514
512
510
509
506
505
507
Poäng
503
502
500
497
495
494
495
490
485
485
483
480
478
475
2000
2003
Matematik
2006
Läsförståelse
2009
Naturvetenskap
2012
Likvärdighet läsning
Resultatskillnader i läsning mellan Sverige och OECD
40
Skillnad i poäng mot OECD
30
20
Läsning 2000
10
Läsning 2003
0
Läsning 2006
-10
Läsning 2009
-20
Läsning 2012
-30
-40
5
10
25
50
Percentiler
75
90
95
Andel elever under nivå 2 i läsning
3
Shanghai-Kina
Hongkong-Kina
Sydkorea
Estland
Vietnam
Irland
Japan
Singapore
Polen
Kanada
Finland
Macao-Kina
Taiwan
Liechtenstein
Schweiz
Nederländerna
Australien
Tyskland
Danmark
Belgien
Norge
Nya Zeeland
USA
Storbritannien
Tjeckien
Lettland
OECD-medel
Spanien
Portugal
Frankrike
Österrike
Italien
Ungern
Island
Slovenien
Litauen
Turkiet
Luxemburg
Ryssland
Sverige
Israel
Slovakien
Chile
Mexiko
0
7
5
8
9
9
10
10
10
11
11
11
11
11
10
12
14
14
14
14
15
15
16
16
16
17
17
17
17
18
18
19
19
19
20
20
20
21
21
21
22
22
22
23
24
Procent
25
28
33
30
41
35
40
45
Skillnad pojkar- flickor
23
23
24
24
24
25
25
26
Sydkorea
Shanghai-Kina
Storbritannien
Nederländerna
Spanien
29
29
Danmark
Vietnam
Singapore
Nya Zeeland
Kanada
Schweiz
OECD-medel
Italien
Slovakien
Ryssland
30
31
31
31
32
32
32
34
34
35
36
36
37
38
39
39
39
39
40
40
Estland
Israel
Turkiet
42
44
44
44
44
46
46
50
51
51
Grekland
Sverige
Litauen
55
55
56
62
Finland
0
10
20
30
40
50
60
70
PISA 2012
• Svenska 15-åringar har haft den sämsta
resultatutvecklingen av samtliga OECD-länder.
• Försämringen har skett inom samtliga tre
kunskapsområden – matematik, läsförståelse,
naturvetenskap.
• De svenska kunskapsresultaten ligger numera under
OECD-genomsnittet i alla tre kunskapsområden.
• Pojkar och lågpresterande elever är de som har tappat
mest.
• Likvärdighetsmåtten ger olika bilder i matematik
jämfört med i läsförståelse och naturvetenskap.
Hur tycker du att PISA-resultaten stämmer
om du jämför med dina egna erfarenheter
av svenska 15-åringars läsförmåga?
http://answergarden.ch/
view/182928
Skriv in ditt svar – ett ord
med max 20 tecken
MINA TVÅ STUDIER UTIFRÅN PISADATA (2009)
PISAs digitala lästest
Unika aspekter i digital läsning
Pojkar och datorspelande
• Pojkarna lyckades bättre i de aspekter som var
unika för det digitala läsandet
• Den mertid som pojkarna ägnade åt
datorspelande förklarade denna skillnad
Förmågor som övas upp av vissa
datorspel
• Visuo-spatial förmåga
– navigera i texter
med hyperlänkar
• Datorvana – hantera
datorn, tolka
symboler och bilder
• Läsaktiviteter
kopplade till spel
(wikis, forum m.m.)
• Engelska
Kulturellt och ekonomiskt kapital
• I både svenska och norska data fanns ett
samband mellan kulturellt kapital och den
övergripande läsprestationen
• Däremot återfanns inte något samband
mellan den unika digitala läsfaktorn och
faktorn för kulturellt kapital
Läsförståelse påverkas av sitt
sammanhang
Mina slutsatser
• Digital läsning påverkas av den kontext som
texterna presenteras i
• Speciella förmågor och kompetenser krävs för
digital läsning
• Större likvärdighet i digital läsning än i
traditionell läsning
Framtidens läsning?
• Rasmusson, M. (2015). Reading Paper – Reading Screen, Nordic
Studies in Education, 35(1), 3-19.
• Rasmusson, M. & Åberg-Bengtsson, L. (in press). Does
performance in digital reading relate to computer game playing?
A study of factor structure and gender patterns in 15-year-olds’
reading literacy performance. Scandinavian Journal of
Educational Research. doi: 10.1080/00313831.2014.965795
• Rasmusson, M. (2014). A Multilevel Analysis of Swedish and
Norwegian Students’ Overall and Digital Reading Performance
with a Focus on Equity Aspects of Education. Manuscript
submitted for publication.
• Rasmusson, M., & Eklund, M. (2013). ”It’s easier to read on the
Internet—you just click on what you want to read…” Abilities and
skills needed for reading on the Internet. Education and
Information Technologies, 18(3), 401-419. doi: 10.1007/s10639012-9190-3
DET DIGITALA LÄSANDET
Begrepp, processer och resultat
Mittuniversitetet
Avhandling nr 209
ISSN 1652-893X
ISBN 978-91-87557-94-1
Tack
Tack för
för att
att ni
ni lyssnade!
lyssnade!
Maria Rasmusson
e-post: [email protected]
Referenser
•
•
•
•
•
Wästlund, E. (2007). Experimental studies of human-computer interaction: working
memory and mental workload in complex cognition. (Doktorsavhandling).
Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för psykologi.
Hillesund, T. (2010). Digital reading spaces: How expert readers handle books, the
Web and electronic paper. First Monday, 15(4).
Naumann, J., Richter, T., Christmann, U., & Groeben, N. (2008). Working memory
capacity and reading skill moderate the effectiveness of strategy training in
learning from hypertext. Learning and Individual Differences, 18(2), 197-213.
Pazzaglia, F., Toso, C., & Cacciamani, S. (2008). The specific involvement of verbal
and visuospatial working memory in hypermedia learning. British Journal of
Educational Technology, 39(1), 110-124.
Wennås Brante, E. (2014). Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar
dyslexi för uppfattandet av text och bild? (Doktorsavhandling). (Göteborg Studies
in Educational Sciences, 354). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Källor till bilder
”The heart of the library” https://www.flickr.com/photos/katerha/
”Keyboard” https://www.flickr.com/photos/laurahendersondesign/
”The High Coast Bridge” https://www.flickr.com/photos/nillanilzon/
”Reading for bad weather” https://www.flickr.com/photos/elsie/
”Kindle” https://www.flickr.com/photos/43602175@N06/
”Editing a paper! https://www.flickr.com/photos/nics_events/
”Computer screen” https://www.flickr.com/photos/blakespot/
”Dungeon LAN” https://www.flickr.com/photos/allaboutchase/
”Testing time” https://www.flickr.com/photos/comedynose/
Skärmdumpar från Kamratposten, Bamse, Aftonbladet
