Barbro Westlund

2016-11-16
NCS konferens i Göteborg
resp. Stockholm, november
2016
Föreläsare Barbro Westlund
[email protected]
Huvudförfattare: Barbro Westlund i samarbete med
Sirpa-Liisa Björkman, Stockholms universitet och
Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet.
2
Att ta ett professionellt
läraransvar
Utgångspunkt i kunskapsöversikten
När en lärare inte fullt ut förstår teorierna bakom
olika metoder eller undervisningsmodeller riskerar
dessa att bli oförenliga med de teorier som ligger
till grund för dem.
Lärares val, medvetna eller omedvetna, påverkar
vilken läsförståelse eleverna får möjligheteter att
utveckla inom undervisningens ram och vad som
bedöms.
Från teori till klassrumspraktik
3
Att ha kunskap om teoretiska
utgångspunkter vid aktiv
läsförståelseundervisning
Exempel på samspel mellan lärare, elever och text,
under eller efter lärarens högläsning av H.C.
Andersens Flickan med svavelstickorna:
-
Jag har också känt mig kall och frusen på vintern
och tittat in genom fönster där det ser mysigt ut.
-
Jag undrar över vilken slags människa flickans
pappa var? Sagan påminner mig om den elake
bonden i boken Sunnanäng av Astrid Lindgren.
Även han skickade iväg barnen med dåliga
kläder och utan mat ut i kylan.
-
4
● Läsutveckling sker genom hela skoltiden
● Historisk framväxt från slutet av 1970-talet
● Samband mellan stöttning och utveckling
● Synliggörande av tänkandet
● Inferenser, kopplingar, textrörlighet
● Att finna mönster
Jag tänker på att det är många människor som
är fattiga i världen och att en del behöver tigga
för att få mat.
● Lust att vilja förstå!
(Från kunskapsöversikten, s. 54).
5
6
1
2016-11-16
Vad utmärker svaga läsare?
Det är en myt att goda
läsare alltid förstår vad de
läser – men de vet vad de
ska göra när de inte förstår!
Om vi enbart betraktar förståelsesidan av
läsförmågan, inte den tekniska sidan, utmärks
svaga läsare av att de:
- läser utan att veta varför
- inte aktiverar tidigare kunskap
- läser snabbt för att bli klara
- inte är medvetna om när förståelsen uteblir
- ofta slutar att tänka på texten när de läst klart.
7
8
Betydelsen av kontakt med det
skrivna ordet
Eftertänksam och kritisk läsning
● Att kunna förhålla sig till och kunna resonera om
● Med eftertänksam läsning menas att
teman som etik, moral, könsroller, kulturella
olikheter, miljö- eller omvärldsproblem innebär
att kunna tillämpa sin läsförståelse
läsförståelse inte primärt handlar om att kunna
återberätta, svara på frågor eller läsa en text
med gott läsflyt (Allington, 2001).
● Eftertänksam läsning är i sin tur kopplat till
● Tillgång till ett ämnesspecifikt språk och förmåga
kritisk läsning (Dunston, 2002).
att resonera ger viktiga förutsättningar att bättre
kunna lyssna på andras argument och
värderingar och kunna möte dem med egna
värderingar och argument.
Läsprocessens tre delar: före, under och efter
läsningen.
9
Harry Potter och de vises sten
10
Begrepp i rörelse!
● Före läsningen: Eleverna ställer frågor till
● Läsförståelse och text har inte bara haft olika
varandra utifrån ett frågeformulär som läraren
gjort i ordning (t ex hur visar föräldrar kärlek,
besvikelse eller stolthet över sina barn). Under
denna perioden får eleverna samtidigt lyssna på
eller läsa olika fantacy-böcker.
betydelse för olika generationer, utan också för
olika personer i samma generation.
● Ofta menar vi att läsförståelse handlar om att
kunna läsa och samtidigt förstå.
● Men hur ser vi på lyssnandet av en inläst text –
● Under läsningen: Eleverna diskuterar gruppvis
är det ”läsning”?
kapitel för kapitel, t ex bildspråkets betydelse,
hur bokens karaktärer löser olika problem, de
sammanfattar textavsnitt m.m.
● Från måttet på god läsfärdighet på 1600- talet,
synonymt med literacy – till vad vi menar idag
med läsfärdighet resp. literacy.
● Efter läsningen: Hela klassen samtalar om boken
och sammanfattar den skriftligt utifrån rollen att
vara förläggare som vill sälja boken argumenterande texttyp.
(Se exempel på klassrumsmodell, s 76 i
kunskapsöversikten)
● Från ”text”, på papper till andra utrycksformer
11
än skriven text - och innebörden av att vara
textrörlig.
12
2
2016-11-16
Vad är lässtrategier?
Begrepp i rörelse!
Läsförståelse i fokus, som
innebär:
• Inte bara en kognitiv förmåga
utan också en affektiv förmåga.
• Intresse, motivation,
engagemang och läsattityd
påverkar vilken
läsförståelse som utvecklas.
13
14
Klassrumsmodeller som fokuserar
på inferenser (s. 82f)
Strategier för förståelse
Sköldpaddan satt på en timmerstock. En fisk
simmade under stocken.
strategier
metakognition
motivation, intresse
engagemang
bakgrundskunskap
•
Två objekts förhållande till varandra. (Att kunna
visualisera).
•
Varför ligger timmerstocken i vattnet? (Att
aktivera bakgrundskunskap).
•
Vad är en ”timmerstock”? (Ordförrådets
betydelse).
Förmåga att resonera om text så att alla förstår!
16
Att kunna resonera på ett
akademiskt eller bildat sätt
Paula Uccelli m.fl. (2015) menar att betydelsen av
att lärare ger sina elever stöd i att resonera om
olika texter inte tillräckligt uppmärksammats i
skolan – att få tillgång till språkliga verktyg som är
ämnesöverskridande.
I en balanserad syn på läsundervisning
beaktas att kognitiv förmåga
utvecklas i en sociokulturell kontext
(Pressley, 2006).
Helen Schmidl (2008) menar att lärare har ett stort
didaktiskt ansvar att ge sina elever verktyg för att
kunna förklara sin ståndpunkt i stället för att uttala
sig kortfattat och intetsägande.
17
18
3
2016-11-16
Textnära frågor – närläsning som
metod
•
Gemensam närläsning av text görs istället för att
vissa elever får förenklade (lättlästa) texter.
•
Frågor som diskuteras rör både texten som
helhet, detaljer, vilka inferenser som behöver
göras, textens struktur, författarens avsikt med
sin text och hur texten kommunicerar med
läsaren. (Flera omläsningar.)
Samband mellan språkutveckling
och läsförståelse
Syftet med metoden är att eleverna ska bli alltmer
självständiga och strategiska läsare.
(Se exempel på klassrumsmodeller s. 71-77 i
kunskapsöversikten.)
•
Betoning av att göra ansvarfulla tolkningar – att
kunna presentera goda argument för sina
tolkningar.
•
Det innebär ”att motstå frestelsen att
omedelbart översätta det främmande till det
välbekanta” (Persson, 2007, s. 272, s. 71 i
kunskapsöversikten).
● Språk eller läsförståelse utvecklas inte i ett
vakuum.
● Man blir inte heller en god skribent i ett vakuum.
19
20
Läsning av papperstext och digital text
Betydelsen av hörförståelse
behöver uppmärksammas mer!
Samma textinnehåll:
• Läsning på papper kan göra att eleverna får en bättre mental översiktsbild
av texten i sin helhet än vid läsning av digital text, eftersom den senare scrollas fram en
bit i taget (Rasmusson, 2015).
• Bättre på läsförståelsetest vid läsning av text på papper (Mangen et al, 2013).
● Att få använda talbok ibland för att utmana
tänkandet. Hörförståelse bygger på samma
kognitiva processer som läsförståelse, enligt bl a
Moyer (2011).
Digital literacy – att läsa nätbaserade texter
Att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar
• Oavsett läsning på papper eller nätbaserade texter så krävs grundläggande skriftspråkliga
färdigheter (Cario, 2015, Leu et al, 2014).
• De nätbaserade texterna utmaningar innebär för många elever, eftersom de är ”gränslösa”
(Roe, 2014). Se exempel s. 88 i kunskapsöversikten.
● Med metakognitiva hörförförståelsestrategier
menas att den som t ex lyssnar på ett föredrag
är medveten om att det är lättare att ta till sig
information eller att minnas genom att skriva
nyckelord, meningar eller att rita bilder (Rost,
2001).
21
Oavsett texttyp behöver lärare ge sina elever stöd i vilket syfte olika texter läses och också
diskutera fördelar och nackdelar med dem.
Tankemodeller
• ger verktyg att metodiskt organisera
sina tankar så att de leder till slutsatser
• möjliggör kommunikation och
argumentation
Läsförståelse är en form av
organisation
2016-11-16
24
4
2016-11-16
Ankomsten av Shaun Tan
Att arbeta med bilderböcker i
undervisningen som crossoverlitteratur
En man lämnar sin familj för att
söka en bättre framtid för dem i
ett okänt land på andra sidan
av ett stort hav. Med bara en
resväska i handen och en
handfull mat ger han sig ut
i den stora staden för att hitta
mat, bostad, arbete –
och hopp.
● Bilderböckerna ska ha ett komplext innehåll,
som är värt att diskutera (Nikolajeva, 2013).
● Bilderböcker med lite eller ingen text, gynnar
speciellt inlärning av ett nytt språk. Påverkar
ordförråd och syntax – och utmanar också
eleverna att skapa mening på hög kognitiv nivå
(Louie & Sierchynski, 2015).
27
”Amerikakofferten”
Framåtblick och funderingar
En kritisk fråga som bör ställas i alla skolsystem –
även i de som lyckas väl - är:
- Hur kan vi hjälpas åt så att alla lärare får
kunskap om aktuell läsforskning och inte bara
vissa? Detta är en förutsättning för att alla elever
ska lyckas.
30
5