Framtidens jämställdhet

Framtidens jämställdhet
Dokumentation och inspiration från konferensen 30trettio - idéutbyte om svensk jämställdhetspolitik 26-27 november 2012
Konferens 30trettio
– idéutbyte om svensk jämställdhetspolitik
ARRANGÖR?
Länsstyrelsen i Gotlands län på uppdrag av regeringen
NÄR?
26-27 november 2012
VAR?
Stockholm
HUR MÅNGA?
196 anmälda deltagare, 184 kvinnor och 12 män. 26 medverkande på scen, 18 kvinnor och 8 män.
VILKA?
Forskare/universitet, Ideella organisationer, Kvinnoförbund/politiska partier, Myndigheter,
Kommuner/landsting, Näringsliv/egen företagare, arbetsmarknadens parter.
HUR?
Korta föredrag, samtal, mentometerknappar, twitterflöde, teaterscener, mingelbingo, körsång, open-space m.m.
DOKUMENTATION?
Allt material om konferensen finns på: www.lansstyrelsen.se/30trettio
Hela konferensen filmades och finns att se på: www.jamstall.nu/30trettio
PUBLICERAD: 2013
TITEL: Framtidens jämställdhet. Dokumentation och inspiration från konferensen 30trettio - idéutbyte om svensk jämställdhetspolitik 26-27 november 2012
OMSLAGSBILD: Elin Turesson
FÖRFATTARE: Följande artiklar bygger på texter av Kristina Hultman: Tid, Makt, Kropp, Pengar och Jämställdhet i framtiden –
länsstyrelsernas särskilt sakkunniga i jämställdhet reflekterar. Övriga texter har skrivits av Elin Turesson.
UTGIVARE: Länsstyrelsen i Gotlands län
TRYCKERI: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby
ANDRA FORMAT: Publikationen finns även i digitalt format och kan hämtas på Länsstyrelsens i Gotlands läns webbplats:
www.lansstyrelsen.se/gotland
3
Gotland kom till Stockholm
En kall novemberdag hösten 2012 packade vi bilen full med broschyrer, roll-ups,
fårskinn och ja, till och med en fotoutställning fastvirad i taket. Vi körde ombord
på färjan och begav oss från Gotland till Stockholm. Tillbaka till framtiden skulle
vi kunna säga, eftersom framtiden var syftet.
Men det var när värmen fortfarande hängde sig kvar i början av hösten, som fick vi
förfrågan om att arrangera en konferens om svensk jämställdhetspolitik. Lite historik
och mycket framtid var ingångsvärdena. Självklart ville vi det! Så efter att regeringsbeslutet om uppdraget till oss registrerats i diariet satte en febril aktivitet igång. Vi spånade,
bollade, läste, funderade och planerade. Vad är viktigast att berätta om historien? Hur
lång tidsperiod ska vi behandla? Vilka ämnen är intressanta då, nu och i framtiden? Hur
fångar vi alla de olika delarna som jämställdhetsarbetet innehåller?
4
Länsråd Peter Molin, landshövding Cecilia Schelin Seidegård, dåvarande statssekreterare Maria Arnholm och dåvarande jämställdhetsminister Nyamko Sabuni tar del av konferensen. Foto: Elin Turesson.
5
Hur lång tid bakåt kan vi greppa och hur långt in i framtiden klarar vi av att tänka kring?
Det har hänt så många fantastiska saker genom historien som främjat jämställdheten i
Sverige, men hur skulle vi kunna få med allt? Efter många diskussioner landade vi i att
trettio år är en bra avgränsning. Det är en rimlig tidsperiod för att kunna blicka bakåt
och framåt.
Sedan skulle vi fylla konferensen med ett innehåll. De fyra delmålen som jämställdhetspolitiken syftar till idag – är de aktuella om trettio år? Vilka frågor är viktiga då? Är det
andra delar inom målen? För att göra det möjligt att vidga tanken och öppna för fler och
andra ämnen, problem och möjligheter valde vi fyra teman som utgår från de jämställdhetspolitiska målen. Det blev: Makt, Pengar, Tid och Kropp.
Slutligen var programmet klart, alla medverkande bokade, deltagarna anmälda och bilen
färdigpackad. Så äntligen satt vi där och såg allt vi planerat bli verklighet på scenen. Jag
och dåvarande jämställdhetsminister Nyamko Sabuni inledde konferensen. Jag reflekterade i mitt inledningstal kring några områden där vi kommit en bit på väg: utbildning,
kvinnofridslagstiftning, representation. Nyamko Sabuni tog upp tre viktiga punkter för
regeringens jämställdhetspolitik: våld i nära relationer, näringsliv och fördelning av det
obetalda hem- och omsorgsarbetet. Nyamko Sabuni uttryckte sin förhoppning om att
konferensen skulle bidra till att vi gemensamt skulle kunna blicka trettio år framåt, till år
2042, för att visionera om jämställdhetspolitikens framtida utveckling.
Mycket är gjort, men inte allt, vilket konferensen visade på. Jag kan känna igen många av
de frågeställningarna som diskuterades från min ungdom. Vi behöver fart och vision i
jämställdhetsarbetet! Men det är svårt att prata om framtiden. Vi har lättare för att prata
om det vi redan vet, det som har varit och det som är nu, men ska vi ta steg framåt behöver vi även prata om framtiden. Konferensen visade också på att alla de olika delarna
behövs: aktivism, teori, politik och praktik. Vi kanske inte alltid går i takt, men alla bidrar
på något sätt. Det finns många kloka, duktiga och engagerade människor som kämpar
för ett mer jämställt Sverige. I denna dokumentation vill vi berätta om konferensen och
lyfta fram tankar om framtidens jämställdhet. Använd skriften som en inspiration till
diskussion och vision!
Nu är bilen tillbaka på ön, fotoutställningen nerplockad från taket och värmen på väg.
Det är med tillförsikt jag ser fram emot de kommande trettio åren, med stora kliv mot
framtidens jämställdhet!
Landshövding Cecilia Schelin Seidegård
Gotland, 15 april 2013
6
Panelen på plats för samtal om tid ur ett jämställdhetsperspektiv. Foto: Elin Turesson.
7
TID
Obetalt arbete
omsorg
Omsorg om äldre
Tidsanvändning
omsorgsbehov
Hemarbete
Föräldraledighet
Anhörigvård
Planering
Ideellt arbete
Egentid
Livspussel
Familjebildning
Omsorg om barn
Pappapolitik
Få och ge
Livslängd
Ökade
Arbetstid
Kvinnor och män blir mer jämställda ur ett tidsperspektiv, såsom fördelningen
av det obetalda hemarbetet. Den totala arbetstiden har minskat med en halvtimme per dag för både kvinnor och män, jämfört med för tjugo år sedan.1
Under temat tid, som inledde konferensen, var de flesta ense om att arbetstidsfrågan är på väg tillbaka, om än i ny form, vilket diskuterades av en särskild
panel.2 Katharina Tollin hade då redan påmint publiken om att frågan fasades
ut ur den allmänna debatten runt 1990.
”Tidsanv är under stor förändring,
speciellt kvinnor är rörliga i könsstraditionerna… Eller kan det vara teknikutveckling?”
#30trettio
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson lyfte i sin tur fram frågan om ekonomi
i förhållande till kortare arbetstid. Lägre arbetstid kräver lägre materiell välfärd,
menade hon, vilket skulle kunna leda fram till en situation där deltid blir ”de
välbärgades alternativ”.3 En annan paneldeltagare såg i sin tur framför sig en
framtida generell arbetstidssänkning, kanske med en timme. Alltså en framtida
7-timmars arbetsdag.
En annan jämställdhetspolitisk framtidsfråga som lyftes fram under diskussionen var behovet av en individualiserad föräldraförsäkring. ”Det är den policyfråga som skulle ge störst effekt, tyckte t ex konferensdeltagaren Klas Hyllander
från Män för jämställdhet. I relation till män, tid och jämställdhet uppkom en
något tudelad bild som möjligen speglar de ökade klyftorna i samhället. Alla deltagare var eniga om att många unga män blir allt sämre utbildade och att många
män hamnar i utanförskap. Samtidigt pekades medelklassens män ut som en
grupp som kommer ta större ansvar för omsorgen om sina barn i framtiden.4
Större samsyn rådde i förhållande till äldrefrågan. En ”tickande bomb”, sa idéhistorikern Niklas Järvklo. Diskussionen kretsade här kring det ökade omsorgsansvar om anhöriga som personer i arbetsför ålder, framförallt kvinnor, kan antas
behöva ta i framtiden.5 Frågan kan leda till en framtida politisk konflikt, trodde
flera av paneldeltagarna.
”En av de största utmaningarna är att
anpassa arbetet till livet. Hittills har vi
gjort tvärtom.” Inlägg på facebook.com/30trettio
FRAMTIDSFRÅGOR
1) Familjebildningar ser idag mer annorlunda ut än för trettio år sedan. Kanske kommer
vi i framtiden att se ännu fler variationer på
familjebildning. Hur påverkas tidsanvändningen bland män och kvinnor av det?
2) Frågan om hur vi använder vår tid och
vem som ger och får omsorg hänger nära
samman med frågor om makt, pengar och
kropp, men görs ofta till en privat fråga för
individer att lösa genom ”livspusslet” – hur
kommer vi att förhålla oss till frågan om tid
i framtiden?
8
MAKT
Representation
Struktur
Föreningsdeltagande
sering
Inflytande
Exkludering
Styrelser
Ledarskap
Maktordningar
Medborgarskap
Valda församlingar
Inflytande
Rekrytering
Näringsliv
Glastak
Inkludering
Media
Organi-
Genuskontrakt
”Upp med frågan om kvinnor i bolagsstyrelser. Vi har många kvinnor som är
företagare i vårt land. De måste få en chans att bryta igenom de osynliga strukturerna, för de finns. Eller som en kollega till mig sa när vi diskuterade manliga
maktstrukturer: ”Det kommer alltid nya gubbar”.”6
”Fångad av en normvin”, Stockholms feministiska körs egen version
av känd schlagersångerskas låt med
snarlik titel… Underbart!”
#30trettio
När finansmannen och företagsledaren Sven Hagströmer skulle blicka tjugo,
trettio år framåt i tiden såg han enligt egen uppgift ”ett matriarkat” framför sig.
Så inleddes diskussionen om makt. Framför allt är kvinnor bättre utbildade, menade Hagströmer, och kommer vara så även i framtiden. Frågan han ställde sig
efter det var ”vad vi gör åt situationen med de unga männen”. I detta såg Hagströmer en fråga ”som berör alla”.
Det Hagströmer beskrev under konferensen var ett näringsliv där allt fler kvinnor
fungerar som föredömen, vilket ger ett nytt sätt att tänka om ledarskap i näringslivet. Han lyfte även fram ledningsgruppernas centrala roll för jämställdheten i
näringslivet. Frågan om näringslivets roll för jämställdhetspolitiken diskuterades
sedan i gruppdiskussionerna dag två av deltagarna i gruppen ”Ekonomi, tillväxt
och män”.7 Här lyfte deltagarna fram ekonomi, tillväxt och män som tre nycklar
till framgång som dessutom hör ihop. Det jämställdhetspolitiken står inför, och
behöver, är ett paradigmskifte, ansåg gruppen. Här lyftes vikten av att bygga upp
allianser med näringslivet. Prata om män och mäns jämställdhetsproblem, sa en
deltagare. ”Jämställdhetspolitiken får inte bli exkluderande.”
FRAMTIDSFRÅGOR
1) Är det möjligt att kön i framtiden inte alls
kommer att ha samma betydelse för människors möjlighet till makt och inflytande?
I så fall, vilka maktordningar blir mer avgörande?
2) Hur påverkas målen om jämn fördelning
av makt och inflytande av antifeminism och
vardagsrasism?
3) Hur kan forskning, praktik och aktivism
lära av varandra för att i framtiden skapa arbetssätt som inkluderar fler maktordningar
där det är relevant, utan att kön osynliggörs?
I en värld som präglas av mångfald måste företagens styrelser dessutom också
präglas av mångfald. Det menade Sven Hagströmer. Kvinnor är konsumenter,
vilket gör det än viktigare att ha kvinnor med i beslutande positioner, ansåg han.
När det gäller kvinnorörelsen, och möjligheten att utöva makt, pekade konferensen fram emot en situation där kvinnokampen i sin mer traditionella form troligen kommer spela en mindre roll i framtiden då framtidens politiska konflikter
inte enbart kommer kunna hanteras med utgångspunkt i könsanalyser.8 När allt
fler män dessutom ansluter sig till rörelsen och går från att vara ”i princip-män”,
till att bli ”i praktik-män” för att anknyta till idéhistorikern Niklas Järvklos resonemang, blir begreppet kvinnorörelse allt mer problematiskt. Begreppet förmår
9
FRAMTIDSFRÅGOR
Panelen som diskuterade Makt bestod av Jesper Fundberg, Gertrud Åström och Sven Hagströmer. Foto: Elin Turesson.
10
inte fånga in den utomparlamentariska feministiska rörelsen och det jämställdhetspolitiska fältet i sin helhet.9 En utveckling som försvagar kvinnorörelsen
som rörelse men stärker den som aktör. Det här är också skälet till att flera
kritiska deltagare förordade ett framtida feministiskt förändringsarbete där olika
maktordningar tillåts samspela på ett tydligare sätt än idag.10 Invandrade kvinnor och deras barn, ibland även barnbarn, ställer t ex nya krav och bidrar med
erfarenheter från andra kontexter än den svenska. Även riktigt unga kvinnor är
viktiga aktörer i dagens feministiska rörelse, liksom funktionsnedsatta och HBTQ-personer.11 Ökad främlingsfientlighet och rasism kräver dessutom nya jämställdhetspolitiska analyser med bäring på integrationsfrågan.
11
KROPP
Mäns våld mot kvinnor
skap
Våld i nära relationer
Sexuella trakasserier
Sexualitet
Ätstörning
Trygghet/otrygghet
Objekt
Människohandel
Könsdiskriminerande reklam
Rädsla
Stadsmiljöer
Surrogatmödra-
Prostitution
Våga fråga
Hälsa
Subjekt
Sårbarhet
”Vi måste få ett samhälle som möjliggör för den som är våldsutsatt att få hjälp
ekonomiskt, juridiskt, psykiskt och socialt.”12
Under temablocket Kropp beskrev de medverkande i panelen - idéhistorikern
Claes Ekenstam, konsulten och utbildaren Josefin Grände och skribenten Hanna
Hannes Hård - hur tystnaden kring våldet har brutits.13 I takt med att frågan blivit
mer synlig och kunskaperna ökat växer nu också insikten om de samhällsekonomiska kostnader som våldet för med sig och de enorma sociala och ekonomiska
vinster som kan göras i ett mer jämställt samhälle, fritt från våld.14
”Våldet kommer aldrig upphöra om
den som slår inte slutar slå” Nyamko
Sabuni på #30trettio om mäns våld
mot kvinnor.” #30trettio
Framtidens samhälle kommer inte ha råd med dagens traditionella maskulinitetsideal, trodde t ex Claes Ekenstam, som dessutom efterlyste ”nya sätt att vara
man på”.15 Ekenstam passade på att lyfta in frågan om hur också män drabbas av mäns våld i diskussionen. Den höga andelen suicid bland män t ex och
skolans viktiga (möjliga) framtida roll som en plats att ”skolas in i ickevåld” på.
I framtiden kommer ”kulturen ta fasta på och erkänna vår mänskliga sårbarhet
mycket mer och sluta förneka den”, trodde Ekenstam. Liknande resonemang
förde en annan manlig deltagare på konferensen. I sin yrkesverksamma gärning
som jämställdhetskonsult hoppades han kunna bryta destruktiva mönster och
öka medvetenheten bland män.
Hanna Hannes Hård vidgade diskussionen genom att tala om ätstörningar som
våld mot kroppar. Rådande attityder och normer osynliggör alla de som inte passar in i samhällets bild av en ätstörd person som en ung och högpresterande tjej
som svälter sig själv, menade Hård.
De allra flesta av de tillfrågade deltagarna trodde annars att mäns våld kommer
bestå som ett samhällsproblem också i framtiden, även om kunskaperna kommer öka och frågan på sikt kommer bli allt mer självklar. Framför allt kommer
den vara mindre skambelagd och nedtystad hos den breda allmänheten än den
är idag. Utöver det uttryckte många konferensdeltagare ett missnöje med att
det politiska och samhälleliga intresset för frågan fortfarande är så svagt, trots
betydande politiska satsningar på senare år.
FRAMTIDSFRÅGOR
1) Hur kan vi bryta skammen och tystnaden
kring våld också utifrån förövarens perspektiv?
2) Kropp och biologi är centrala inom genusforskningen, men diskuteras mer sällan i det
praktiska jämställdhetsarbetet – hur kan vi i
framtiden att bli bättre på att knyta samman
jämställdhet med arbetet mot våld?
12
”Öka tempot när det gäller att koppla ihop folkhälsa och genus”, sa en deltagare.
”Sidoordna inte frågan, utan se sambanden mellan mäns våld och bristande
jämställdhet och ge kvinnor likvärdigt stöd över hela landet”, sa en annan. En
tredje lyfte fram att situationen för barn som drabbas måste förbättras.16 Flera
deltagare betonade också sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och de
övriga jämställdhetspolitiska delmålen.
13
Hanna Hannes Hård var en av dem som deltog i samtalet om Kropp. Foto: Elin Turesson.
14
Maria Hemström Hemmingsson, Paulina de los Reyes, Åsa Löfström och Ulrika Lorentzi deltog i en diskussion om Pengar och jämställdhet.
Foto: Elin Turesson.
15
PENGAR
Lön
Förvärvsarbete
Pension
Könssegregerad arbetsmarknad
Otrygga anställningsformer
Sjukskrivningar
Kapital
Företagande
Utbildning
Ekonomiska krisen
Arbetsmarknadens parter
Glastak
Beskattning
Heltid/deltid
Arbetsmiljö
Fattigdom
Gender budgeting
”På de allra flesta universitet är kvinnorna i majoritet. Ändå får de flera tusen
mindre i ingångslön inom många sektorer. Samtidigt vet vi att arbetsplatser med
en jämn könsfördelning fungerar bättre. Att tydliggöra dessa samband blir en
stor utmaning.”17
Under det fjärde temat diskuterades pengar. Både pengar i form av samhälleliga
resurser och pengar i form av lön. En deltagare som oroades av de låga lönerna
i vården efterlyste t ex fler, och mer pedagogiska, analyser om sambandet mellan löneskillnaderna mellan kvinnor och män och bristande jämställdhet, medan
dåvarande statssekreterare Maria Arnholm å sin sida betonade att ”det behövs
resurser för att göra gott”.18
Utredningssekreterare Maria Hemström Hemmingsson19 vid Delegationen för
jämställdhet i arbetslivet betonade lönefrågan. Hon satte fokus på att framtidens
vuxna kvinnor kommer förlora ekonomiskt, som en direkt effekt av att de traditionella yrkesval som de gör idag. ”Vi får en nyfattig grupp med upp till hälften av
alla kvinnor i Sverige, som inte kommer kunna leva på sin egen pension”, sa Hemström Hemmingsson. Detta dystra faktum ”gör det nödvändigt att snarast bryta
det svenska mönstret med en kraftigt könssegregerad arbetsmarknad”, menade
hon vidare.20 Problemet – att kvinnor av idag förlorar ekonomiskt på att göra könstraditionella livsval - lyftes fram och betonades gång på gång under konferensen.
En av konferensdeltagarna beskrev dessutom ett framtidsscenario där näringslivet kommer behöva bli mer aktivt i jämställdhetsfrågor. ”Vi kan också räkna
med andra sorters arbetsplatser och andra arbetstider där villkoren kan skilja
sig mycket åt beroende på samhällsklass. Vad kommer dessa förändringar få för
konsekvenser för kvinnor respektive män?”21 En annan deltagare, aktiv i en av
Stockholms invandratäta förorter, lyfte i sin tur fram de klassiska välfärdsfrågorna
som hon menade kommer bli allt viktigare i framtiden. Ulrika Lorentzi, utredare
på Kommunal, önskade sig en ”jämställd arbetslinje”, som utgår från det andra
jämställdhetsmålet om ekonomisk jämställdhet med tre reformer: rätt till heltid,
jämställda löner och familjeliv samt stärkta välfärdstjänster.
Paulina de los Reyes efterlyste ett intersektionellt perspektiv med bredare normkritik med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Hon menade också att det är
en dogm inom arbetsmarknaden att industrifacken ska vara ledande.
”Unga gör medvetna yrkesval idag
med, men utifrån den medvetenhet de
har möjlighet till, dvs normativa strukturer…” #30trettio
”Alla jädrans ”duktiga flickor” &
”busiga pojkar” är ett sjukt stort
problem.”
#30trettio
FRAMTIDSFRÅGOR
1) Vad har facken och arbetsgivarna för roll i
kvinnodominerade sektorers lönejustering?
2) Idag är lönefrågan central inom diskussioner om jämställdhet och pengar. Kommer
ägande får större utrymme i framtidens diskussioner?
16
Presentation av
medverkande
Zanyar Adami, journalist och företagare. Startade
tidningen Gringo och föreläser om mänskliga
rättigheter, jämställdhet, entreprenörskap m.m.
Anne-Charlott Callerstig, forskare vid Linköpings
universitet som skriver en avhandling om implementering av jämställdhets- och mångfaldsmålsättningar i offentlig sektor.
Lillemor Dahlgren, projektledare Jämställ.nu.
Erfarenhet av arbete med jämställdhet på flera
statliga myndigheter.
Claes Ekenstam, universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap vid Borås högskola. Forskar om mäns erfarenheter av att utsättas för våld
och historiska förändringar i synen på kroppen.
Jesper Fundberg, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Disputerade i etnologi
2003 med avhandlingen Kom igen gubbar – om
pojkfotboll och maskuliniteter
Cecilia Garme, politisk journalist och fil. dr. i statskunskap. På 90-talet satt hon fem år i redaktionen
för den feministiska tidskriften Bang.
Josefin Grände, konsult med mångårig erfarenhet
av arbete kring mäns våld mot kvinnor, våld i
nära relationer, våldtäkt, genus och sexualitet.
Sven Hagströmer, har en rad styrelseuppdrag och
är initiativtagare och finansiär till AllBright, som
arbetar för att öka andelen kvinnor bland chefer i
näringslivet.
Hanna Hannes Hård, frilansande förlagsredaktör,
skribent, bloggare på Vi som aldrig sa sexist, författare i boken Ätstört - en antologi om ätstörning, fett, makt och mat.
Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare
i Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
Dan Humble, projektstödjare inom Länsstyrelsernas
projekt ESF-Jämt som stödjer processer för jämställdhetsintegrering i projekt som fått medel från
Europeiska socialfonden.
Niclas Järvklo, idéhistoriker vid Stockholms
universitet som forskar om svensk maskulinitetspolitik.
Mia Liinason, postdoktor på Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet.
Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare vid
Kommunal, tidigare redaktör för tidskriften Bang
och författare.
Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid
Umeå Universitet med fokus på arbetsmarknad
och genus, har skrivit en rapport åt Framtidskommissionen.
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och
docent på Institutionen för kulturvetenskaper
vid Göteborgs universitet.
Mikael Molén, SCB, ansvarig för den senaste tidsanvändningsstudien.
Sofia Rasmussen, framtidsstrateg på Karios Future
samt arbetar för genus- och jämställdhetsfrågor.
Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk
historia vid Stockholms universitet med fokus på
intersektionalitet.
Gudrun Schyman, politiker med mångårigt engagemang för jämställdhet.
Magnus Sjögren, leg. psykolog, mångårig erfarenhet av jämställdhets-, likabehandlings- och
förändringsarbete. Magnus är också anställd
av ”Män för Jämställdhet”.
Katharina Tollin, universitetslektor i statsvetenskap
vid Stockholms universitet. Disputerade 2011
med avhandlingen Sida vid sida – en studie av
jämställdhetspolitikens genealogi 1970-2006.
Marie Trollvik, programchef för Sveriges kommuner
och landstings program Hållbar jämställdhet.
Eva Wittbom, universitetslektor på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet,
avhandling 2009: Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering.
Gertrud Åström, Sveriges Kvinnolobby. Särskild
utredare i den jämställdhetspolitiska utredningen
Makt att forma samhället och sitt eget liv.
Ida Östensson, grundare och VD för stiftelsen
Crossing Boarders som jobbar för att främja ett
mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter.
17
Länsstyrelsernas jämställdhetsuppdrag
Sedan 1994 har alla 21 länsstyrelser ett regeringsuppdrag att verka för jämställdhet
i länen. Vid varje länsstyrelse finns en särskilt sakkunnig i jämställdhet som stödjer
arbetet.
Länsstyrelserna:
- Verkar för att de nationella jämställdhetspolitiska målen ska uppnås i varje län
- Stödjer kommuner, landsting, statliga myndigheter m.fl. med att integrera jämställdhet
i sina verksamheter
Det görs t.ex. genom att:
- Erbjuda utbildningar
- Samordna erfarenhetsutbyte och nätverk
- Ta fram kunskapsunderlag
- Initiera och driva projekt (t.ex. ESF Jämt som stödjer Socialfondsprojekt med
jämställdhetsintegrering)
Vill du veta mer?
Kontakta länsstyrelsen i ditt län eller mejla vår gemensamma adress:
[email protected]
Du hittar länkar till alla länsstyrelser på www.lansstyrelsen.se
18
Jämställdhet i framtiden
- länsstyrelsernas särskilt sakkunniga i jämställdhet reflekterar
Inför 30trettio22, intervjuades de sakkunniga i jämställdhet om hur de ser på
jämställdhetsfrågan och jämställdhetspolitiken. En av frågorna löd: Vilka är de
främsta utmaningarna under de kommande trettio åren?
De allra flesta jämställdhetssakkunniga på landets länsstyrelser ser inga stora
förändringar framför sig när det gäller inriktningen på jämställdhetspolitiken.
Däremot uttrycker de en tydlig frustration över att utvecklingen går så långsamt,
trots att många konkreta lösningar finns och hindren är identifierade. En sakkunnig beskriver nuläget som stagnerat. En annan menar att ”det har gått bakåt”.
Andra återigen uttrycker oro inför framtiden och gör kopplingar mellan bristande
jämställdhet och de reaktionära politiska krafter som just nu växer sig allt starkare, både i Sverige och i Europa. Ett par av de sakkunniga ser dessutom utformning av jämställdhetspolitiken i sig, som ett problem23, medan ytterligare en
grupp hyser mild tillförsikt. På sätt och vis kommer det nog vara samma utmaningar som de vi står inför idag, tror en sakkunnig. Politiken kommer inte att ha
nått ända fram, men förhoppningsvis en bit på vägen, menar en annan.
Sammanfattningsvis anger de allra flesta sakkunniga själva föreställningarna
om kvinnor och män, vad kvinnor och män ”bör vara” som en stor utmaning
inför framtiden. Det gäller för jämställdhetspolitiken att bidra till att ändra dessa
föreställningar. Samtidigt skönjs förväntningar om ett framtida samhällsklimat
där jämställdhet blivit något av en självklarhet och alla medborgare berörs: ”Då
sitter vi där och kan på riktigt jobba med attitydförändringar och normer med
större framgång än i dag. Ingen kan längre blunda för att det ser ut som det gör.”
Jämställd arbetsmarknad
Sverige har bakom sig en samhällsstruktur där kvinnor skött merparten av det
obetalda hemarbetet. Kvinnor har av tradition gått ner i deltid för att få ekvationen med arbete och barn att gå ihop. I framtiden kommer det inte se ut så, tror
flera av länens sakkunniga. Unga välutbildade kvinnor kommer inte nöja sig med
19
Länsstyrelserna och ESF Jämt i utställningsdelen på konferensen. Foto: Sarol Bandak.
20
att vara hemma mer än män i motsvarande situation. Den största utmaningen
ur detta perspektiv blir då den könsuppdelade arbetsmarknaden. Här anlägger
flera av de sakkunniga ett regionalt perspektiv på jämställdhetsfrågorna och
identifierar några av de utmaningar som politiken står inför.
En stor fråga i många län är t ex kvinnors avflyttning från hemorten. I län där
befolkningen minskar och välutbildade flyttar finns en oro för framtiden. I hög
grad är det ju de välutbildade kvinnorna som flyttar.24 Att vända den trenden
definieras som en regionalpolitisk och jämställdhetspolitisk utmaning. Bristande
jämställdhet sägs fungera som en tillväxthämmande faktor. Det är också en rättighetsfråga: ”De som stannar kvar i en del av Sverige ska ha samma karriärmöjligheter som de som flyttar. Vi har inte råd att förlora de välutbildade. Vi behöver
dem allihop.” Den skarpa uppdelningen av kvinnor i offentlig omsorg och män
i privat industri är ett annat problem som lyfts fram i det här sammanhanget,
särskilt av de sakkunniga i län som domineras av stora industriföretag.25 En sakkunnig i ett norrlandslän lyfter fram den allt större efterfrågan på arbetskraft
inom industrin, vilket leder till en rad satsningar från industrins sida på rekrytering av kvinnor. Ändå står utvecklingen och stampar och här beskrivs bristen på
jämställdhet som ett grundproblem.
Jämställdhetsfrågans räckvidd
En framtidsfråga som några av de sakkunniga tar upp rör förhållandet mellan
jämställdhetspolitiken och andra rättvisefrågor. Vad ska rymmas inom ramen
för den framtida jämställdhetspolitiken? Ställningstaganden på det här området
ses som viktiga eftersom de kommer att påverka politikens hela utformning. En
stor utmaning framöver är, enligt dessa sakkunniga, att samordna arbetet för
jämställdhet och jämlikhet. Redan idag anger lagar och regler att jämställdhetsarbetet ska samordnas med det övergripande arbetet mot diskriminering.26 Men
hur detta ska gå till - på vilka sätt jämställdhet och jämlikhet ska överlappa, alternativt särorganiseras – står inte alldeles klart, och lösningarna varierar. Som det
nu är bedrivs arbetet för mänskliga rättigheter ofta längs ett delvis annat spår än
jämställdhetsfrågan, menar en sakkunnig: ”Hur kan vi bedriva ett jämställdhetspolitiskt arbete som beaktar båda dessa aspekter? Jämlikhet och jämställdhet.
Det är en utmaning.”
21
Kampen om tiden och jämställd föräldraledighet
Rätten till heltidsarbete är en annan viktig framtidsfråga där de sakkunniga och
bl a stödjer sig på kartläggningar som visar att det råder stora skillnader i mäns
och kvinnors livsmönster. I ett län är det t ex endast 60 procent av de sysselsatta
kvinnorna som jobbar heltid, enligt en sakkunnig. Motsvarande siffra för männen i det aktuella länet anges till 90 procent.
Här spelar den könsuppdelade arbetsmarknaden stor roll, men också regionalpolitiken och mäns låga uttag av föräldraförsäkringen. Kvinnorna arbetar ofta
nära hemmet, förklarar en sakkunnig. De utför omsorgsarbete på vägen till och
från jobbet, i form av att hämta och lämna barn. Män däremot, rör sig på en
betydligt större och bredare arbetsmarknad. När bristen på jämställdhet analyseras ur detta jämförande perspektiv, blir fördelningen av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet en nyckelfråga. För även om de sakkunniga kan konstatera att
deltidsarbetet minskat de senaste tio femton åren, så är nyckeln till framtiden
fortfarande att män tar en ökad del av det obetalda omsorgsarbetet. Eller som
en av dem uttrycker saken. ”En sådan förändring skulle påverka allt”.
Mäns våld
En ytterligare viktig utmaning för framtiden är naturligtvis att komma tillrätta
med mäns våld och utveckla stödapparaten för män som utsätter kvinnor. Frågan anges av flera sakkunniga som den viktigaste framtidsfrågan. Här räknas
även samkönade relationer in och barn som bevittnar våld. Ingen av de tillfrågade ser dock framför sig en framtid fri från våld. I stället sätter det sina förhoppningar till att de utsatta i framtiden kommer få betydligt mer hjälp och stöd.27
Flera sakkunniga betonar också vikten av att inte i framtiden behandla mäns
våld mot kvinnor som om det vore sidoordnat. Flera av de tillfrågade betonar
tvärtom sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och de övriga jämställdhetspolitiska delmålen. En tydlig koppling görs också mellan våld och ett försvagat
medborgarskap. En av de sakkunniga formulerar saken enligt följande: ”Hur ska
du orka ha ett arbete, undvika sjukskrivning och vara en aktiv samhällsmedborgare om du utsätts för våld? Hur ska barnen som drabbas orka ta sig igenom en
utbildning och på sikt bli självförsörjande. Våldet får så förödande effekter på
alla plan.”
22
Avslutning
Sammanfattningsvis står den könsuppdelade arbetsmarknaden, omsorgsarbetet och våldet i centrum när länens sakkunniga siar om framtiden. Organisation och jämställdhetspolitikens generella inriktning är andra viktiga frågor som
diskuteras. För att lyckas måste jämställdheten öka på ett flertal samhälleliga
nivåer, vilket förutsätter en utveckling där en rad olika aktörer nu går från ord till
handling: ”Det kommer krävas personliga ställningstaganden av var och en av
oss om vi ska nå målet”, säger en sakkunnig. På arbetsplatser, i ideella föreningar och i politiken.
23
”Det är svårt att sia,
speciellt om framtiden” 28
Vi ska lära av det som hänt och det som gjorts, vi ska vara engagerade och närvarande i det som sker och görs nu, men vi måste också ha visioner och tankar
om framtiden. Men det är inte lätt. Det visade konferensen. I utvärderingen uttryckte en av konferensdeltagarna det så här: ”Sedan tycker jag att det är intressant av vi som deltog i konferensen hade lite svårt att lyfta blicken, blev inte så
mycket framtidsperspektiv som jag kanske hoppats på. Kanske krävs det fler
konferenser så att vi blir mer tränade att blicka framåt...” Kanske stämmer det.
Kanske är det så att vi måste öva på att prata om framtiden, att kunna föreställa
oss hur utvecklingen blir och kunna sätta ord på våra idéer och visioner.
När konferensdeltagarna själva fick sätta agendan för diskussioner om framtidens jämställdhet blev det dessa ämnen:
• Ingen jämställdhet utan HBTQ perspektiv.
• Jämställt föräldraskap.
• Hur kan entreprenörskap stärka jämställdhet och jämlikhet?
• Hur skapa samverkan mellan autonoma aktivister, praktiker, teoretiker,
politiker utan vi-och-dom-tänk?
• Ekonomi, tillväxt, män.
• Nordiskt Forum Malmö 2014.
• Hur jobba praktiskt med intersektionalitet?
• Jämlikhet på arbetsmarknaden ur ett funktionshinderperspektiv.
Hur ser jämställdhetsaktivismen ut om trettio år?
När vi tittar tillbaka på jämställdhetshistorien är det inte sällan människor ser
stora demonstrationståg framför sig. Kvinnor och män med plakat som skanderar för barnomsorg, lika rättigheter, lika lön m.m. Vissa menar att det är för lite
aktivism idag. Dagens unga tar många rättigheter för givna och är historielösa.
Men kan det vara så att aktivismen helt enkelt ser annorlunda ut? Vi kanske
inte kan använda historien för att bedöma dagens kamp. På samma sätt kan vi
kanske inte använda dagens händelser för att sia om framtiden. Hur ser aktivismen ut om trettio år? Idag kan vi se hur sociala medier är en central och viktig
”Vi måste göra upp med myten om
Sverige som världens mest jämställda
land.”
#30trettio
#intersektionalitet
”Är ni redo för generation ordning?!?!
Jobb, familj, barn och hus. Hur queer
är det?! ”
#30trettio
24
”Inför ett tredje juridiskt kön – då
skulle jämställdhetsintegreringen
(statistiken) bli mer normkritisk
från början.”
#30trettio
”Att prata om metoder och GÖRA är
viktigt. Med en positiv syn på framtiden når vi längre, samt stöttning gentemot varann!!”
#30trettio
del av aktivismen. Budskap och åsikter sprids snabbare än någonsin. Humor,
serieteckningar, bloggar, musik används. Vilka forum, tekniker och möjligheter
som erbjuds i framtiden vet vi inte. Men utvecklingen är inte linjär och enkel.
Sofia Rasmussen, framtidsforskare, som deltog i framtidspanelen på konferensen, berättade om ungas framtidsvisioner som är familjeorienterade och vad vi
skulle kunna kalla traditionella. Hur påverkar det framtidens aktivism?
Kommer integrering vara strategin även om trettio år?
Den fastställda formen för jämställdhetspolitiken och jämställdhetsarbetet i
Sverige är integrering. Kommer vi ha samma strategi i framtiden? Det finns utmaningar med integrering som strategi och många vet inte vad det egentligen
innebär. En kritik mot integreringsstrategin är att maktdimensionen uteblir. Men
vad är alternativet? Går det att göra något annat än att integrera? Kanske är det
inte integrering i sig som är fel strategi utan förståelsen och organiseringen?
Kommer vi kanske att se en helt annan organisering av jämställdhetspolitiken
och jämställdhetsarbetet i framtiden? En organisering behövs som tar tillvara
teori, praktik, aktivism och praktik.
Vilka aktörer är engagerade i arbetet för ett mer jämställt
samhälle om trettio år?
Jämställdhetsarbetet och feminismen kritiseras för att inte inkludera fler maktordningar. Arbetet anses av flera vara präglat av heteronormativitet, medelklassperspektiv och vithet. En ständigt återkommande fråga är varför så få män engagerar sig. Varför ses frågan fortfarande ofta som en kvinnofråga? Kanske är det
där vi kommer att se den stora förändringen om trettio år? Jämställdhet har blivit
en fråga för fler. Jämställdhet har blivit en fråga med fler perspektiv.
Vilka jämställdhetsfrågor är det som diskuteras om trettio år?
Kommer det vara så att vi har andra kriterier för att bedöma vad jämställdhet är
i framtiden? Kommer vi att behöva omformulera dagens problemområden. Vilka
nya områden behöver tillkomma? Kommer vår förståelse av vad jämställdhet är
att förändras? Kan det vara så att nya fenomen och områden enbart inrättar sig i
de strukturer och den ojämställdhet som finns? Eller kommer det områden som
”ruckar” på strukturerna och erbjuder nya möjligheter att göra kön på nya sätt?
Vilka ojämställdheter finns som vi ännu inte sett och vilka kommer att uppstå?
Vilken jämställdhetsfråga tror du kommer att debatteras och vara aktuell om
trettio år?
25
Konferensen i november 2012 avslutades med en intervju av dåvarande statssekreterare och nuvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm. Hon fick frågan om jämställdhetsbegreppet överhuvudtaget kommer finnas kvar om trettio
år? Maria Arnholm svarade följande: ”Jag tror vi har flyttat fram positionerna,
men vi har inte nått ändra fram”. I framtiden handlar jämställdhetspolitiken om
att ”härbärgera olikhet i ett solidariskt sammanhang.”
”Järvklo: män ser jämställdhet som
viktigt på ett personligt plan men det
är stort steg till att se det som ett samhällsproblem.”
#30trettio
”Vi kan ej vänta på att andra ska ta
sig an jämställdhetsdebatten menar
Tollin använd jämställdhet i alla samhällsfrågor.”
#30trettio
26
Slutkommentarer
1
Enligt SCB undersökning om tidsanvändning 2010, som Mikael Molén berättade om i panelsamtalet. Skillnaden beror
dock inte på att män utför mer obetalt hemarbete, utan att kvinnor gör mindre. Det är tredje gången som studien genomförts i Sverige (år 1990, 2000 och 2010).
2
I panelen satt Niklas Järvklo, Stockholms universitet, Mikael Molén, SCB och Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ.
3
Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (Dir. 2011:80).
4
Källa: Niclas Järvklo.
5
Frågan betonades bl a av Gudrun Schyman.
6
Sagt av sakkunnig i jämställdhet på en av landets länsstyrelser inför konferensen.
7
Grupp nr 6. Initiativtagare Karin Bengtsson, utbildningsdepartementet.
8
Exempel på potentiella framtida konflikter (klyftor) är de mellan gamla och unga, yrkesverksamma och arbetslösa,
svenskfödda och invandrare, krisdrabbade och höginkomsttagare, tillväxtoptimister och hållbarhetsivrare, friska och
sjuka.
9
Se idéhistorikern Niklas Järvklos resonemang under konferensen om hur män just nu utvecklat till allt mer kompetenta föräldrar och hur nya attityder till livsval och omsorg om barn växer fram hos medelklassens män. ”Män börjar
långsamt tänka mer organisatoriskt om jämställdhet, så som kvinnor länge gjort, och inte bara i förhållande till sina
egna relationer”, sa Järvklo. Källa: 30trettio.
10
En mentometeromröstning visade att en klar majoritet av deltagarna ville att frågor som rör sexualitet, klass och etnicitet ska vara en del av jämställdhetspolitiken. Jämför den samhällsvetenskapliga diskussionen om intersektionalitet.
11
Perspektivet lyftes bl a kritiskt av professor Lena Martinsson, Göteborgs universitet.
12
Formuleringen är hämtad från anslagstavlan utanför konferenslokalen där deltagarna satte upp kommentarer.
13
Statsvetaren och psykoterapeuten Josefin Grände talade om en ”tystnadens kultur” som kan råda både på samhällsnivå och individnivå. Denna tystnades kultur håller på att brytas i vården, menade hon. Källa: 30trettio.
14
I dag utvärderas våldsarbetet för att få fram nya bättre behandlingsmetoder. Mycket händer dessutom inom psykologin när det gäller kunskaperna om hur ett negativt (våldsamt) beteende kan förändras. Källa: Klas Hyllander, konferensdeltagare och projektledare inom ramen för föreningen Män för jämställdhet.
15
Ekenstam är lektor vid institutionen för vårdvetenskap, högskolan i Borås.
16
Barns rätt att slippa våld måste gå före föräldrars rätt till umgänge. Källa: Lapp på anslagstavlan utanför konferenslokalen.
17
Sagt av sakkunnig i jämställdhet vid en av landets länsstyrelser.
18
Statssekreterare, utbildningsdepartementet.
19
Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
20
Källa: 30trettio
21
Maria Hemström Hemmingsson.
22
Idéutbyte om svensk jämställdhetspolitik, Stockholm 27-28 november 2012.
23
Könsuppdelad statistik riskerar enligt detta resonemang att befästa könsskillnader. Se också den samhällsvetenskapliga diskussionen om intersektionalitet.
27
24
Detta gäller i flera av norrlandslänen, men också i t ex Kalmar.
25
I Västmanlands län t ex är uppdelningen av kvinnor och män på arbetsmarknaden mycket skarp. Födelsenettot går
ner och industrin påverkas just ni av de stora pensionsavgångarna. Källa: Eva-Karin Wedin, sakkunnig i jämställdhet i
Västmanlands län. Ett liknande resonemang för Monica Antonic, sakkunnig i jämställdhet i Västernorrlands län.
26
Se Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, artikel 5 (svensk lag sedan
1995) samt Diskrimineringslagen från 2008.
27
Stödet bör samtidigt bli mer likartat utformat över landet, samtidigt som det individanpassas.
28
Citat från Markus M. Ronner
Hösten 2012 arrangerade Länsstyrelsen i Gotlands län, på uppdrag av
regeringen, en konferens om svensk jämställdhetspolitik.
Konferensen hette 30trettio och innehöll historiska tillbakablickar och
samtal om de kommande trettio årens jämställdhet.
(Citat från konferensen och deltagarutvärderingen.)
”Hur vi kan skapa ett
jämställdhetsarbete där forskning
och praktik möts. Där genusforskning om makt
och resursfördelning möter det praktiska arbetet
med jämställdhetsintegrering. Hur intersektionali”Uppfriskande att
tet kan omsättas i praktisk verksamhet
motsättningar och konflikter
utan att frågor om kön och
inom jämställdhetsfältet och inom
makt ”försvinner”. ”
politiken synliggjordes på ett så
konstruktivt sätt. Twitterväggen
och teaterinslagen var uppfriskande och innovativt!”
”Om trettio år behövs inte genusglasögon längre. Då sitter det i
ryggmärgen och är självklart”.
”Jag tycker att det
är intressant att intersektionalitet
fortfarande är så laddat. Tycker också att jag
fick en bättre insikt i hur jämställdhetspolitiken
kan få genomslag genom att haka på andra stora
politiska reformer. Sedan tycker jag att det är
intressant av vi som deltog i konferensen hade
lite svårt att lyfta blicken, blev inte så mycket
framtidsperspektiv som jag kanske hoppats på.
Kanske krävs det fler konferenser så
att vi blir mer tränade att blicka
framåt...”