Särskolan
LIDINGÖ SÄRSKOLA
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Grundsärskolan
LÄSÅRET 2013-2014
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
Lidingö Särskola
Bodalsvägen 85-87
181 36 LIDINGÖ
Bodalsvägen 85-87
08-7314764
[email protected]
FAX
08-7314777
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING…………………………………………………………….. 3
LIDINGÖ SÄRSKOLAS VERKSAMHETER……………………………3
SKOLANS VISION OCH MÅLOMRÅDEN ………………………….. 3
SYFTE MED PLANEN…………………………………………………. 5
MÅL MED PLANEN……………………………………………………. 5
DEFINITIONER OCH BEGREPP ……………………………………… 5
NULÄGE ………………………………………………………………… 6
FÖREGÅENDE LÄSÅRS PLANERADE ÅTGÄRDER…………………7
HUR VI FÖREBYGGER DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING ………………………………………………………….. 9
RUTINER FÖR DOKUMENTATION AV ÄRENDEN…………………..10
ANSVARSFÖRDELNING………………………………………………. .10
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING…………………………….........11
2
INLEDNING
Lidingö särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling syftar till att främja
barnens/elevernas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Den syftar även till att förebygga och
förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Diskrimineringslagen samt 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot
kränkningar. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av
diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Bestämmelser i
diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De
ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja
barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra
trakasserier och kränkande behandling.
Planen är framtagen med stöd av Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
LIDINGÖ SÄRSKOLAS VERKSAMHETER
Lidingö särskolas är en egen rektorsenhet med verksamhet på fyra olika skolor:
Grundsärskola finns på Bodals skola.
Grundsärskola (inriktning träningsskola) finns på Skärsätra skola.
Gymnasiesärskola finns på Gångsätra.
Särskild utbildning för vuxna finns på Lidingö folkhögskola.
I augusti 2013 var 34 elever inskrivna på grundsärskolan och 12 elever på gymnasiesärskolan. Särskild
utbildning för vuxna hade 29 ansökningar till sina kurser inför läsåret. Lidingö särskola har också tre
inskrivna elever som är integrerade på grundskolor på Lidingö.
LIDINGÖ SÄRSKOLAS VISION OCH MÅLOMRÅDEN
Lidingö särskola är en skola som ger alla elever möjlighet att lyckas och lust att lära
utifrån sina egna förutsättningar.
De fyra grundpelarna i vår pedagogiska plattform är: helhetsperspektiv, lärstilar,
upplevelsebaserat lärande och kommunikation.
3
Helhetsperspektiv: Vi är måna om att ha en god dialog med hem, fritidsverksamhet,
korttidsvistelse, habilitering etc. Vi anser att ett gott samarbete främjar elevens utveckling och
ger varje enskild elev de bästa förutsättningarn.
Lärstilar: Alla individer lär sig på olika sätt. Hos oss möter varje pedagog den enskilda eleven
där den befinner sig och anpassar undervisningen efter elevens förutsättningar att lära sig.
Upplevelsebaserat lärande: Vi anser att man behöver både teori och moment med konkreta
upplevelser för att lära sig allra bäst. Vi är måna om att alla sinnen ska vara med i
lärandeprocessen, vi baserar lärandet på upplevelser och arbetar både i klassrumsmiljö och
utanför.
Kommunikation: Utifrån varje enskild elevs förutsättningar försöker vi hitta vägar för att öka
kommunikationsförmågan. Vi använder oss av olika metoder, beroende på vad som passar en
enskilda eleven. Några exempel är tecken som stöd, Karlstadsmodellen och Pecs.
Lidingö särskolas värdegrundsord
Delaktighet: Med kunnig och lyhörd personal strävar vi efter att ge varje individ
förutsättningar att uttrycka sig, göra aktiva val och på så sätt medvetet kunna styra sin
livssituation och vardag.
Arbetsglädje: Varje dag vill vi att barnen/eleverna ska komma till skolan nyfikna och
förväntansfulla för att lära och vara tillsammans med sina kamrater. Stimulerande uppgifter
och utmaningar gör att alla får känna att JAG KAN.
Trygghet: Med en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla
känna sig trygga i vår skola.
Respekt: Vi strävar efter att se och lyssna på alla, ta tillvara allas åsikter och olikheter
samtidigt som vi förstärker vi-känslan för att gemensamt bli starkare och få en god självbild.
Kunskap: Delaktighet, arbetsglädje, trygghet och respekt ligger till grund för att var och en
ska hitta sin lärstil och på så sätt kunna utveckla sina kunskaper.
4
SYFTE MED PLANEN
Syftet med planen är:
att barn, elever och vuxna ska känna trygghet när de befinner sig i skolmiljön
att arbetsmiljön ska präglas av tolerans och respekt för varandras olikheter och
värderingar
att barn, elever, och vuxna känner sig delaktiga i det förebyggande arbetet mot
diskriminering och kränkning, och att detta arbete är synligt i verksamheten
att det finns en tydlig struktur för hur skolan organiserar arbetet för en trygg och
positiv skolmiljö
MÅL MED PLANEN
Mål med planen är:
att alla i skolan (barn, elever, personal och föräldrar) ska vara välinformerade om
planen och hur skolan ser på konsekvenserna av diskriminering och kränkande
behandling.
att varje barn/elev/förälder som känner sig kränkt/upplever att ens barn blir kränkt, ska
uppleva att de får tillräckligt med stöd från skolans personal.
att personal som är organiserade i arbetet mot mobbning ska vara väl förtrogna med
sin uppgift och utbildas kontinuerligt så att de blir säkra i sina roller.
DEFINITIONER OCH BEGREPP
Direkt diskriminering: Elev missgynnas av vuxen genom särbehandling på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Indirekt diskriminering: Elev missgynnas av vuxen genom att till synes neutrala
ordningsregler tillämpas så att de får en diskriminerande effekt.
Kränkning: Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala och
text- och bildburna. De kan ta sig uttryck som misshandel, mobbning, diskriminering,
sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och olaga hot
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag
5
Negativ handling: Beteende som har till syfte att tillfoga en annan person skada eller obehag.
Direkt genom slag, knuffar, grimaser, härmning eller retning, anonyma telefonsamtal, sms
mms, e-post, eller chatt
NULÄGE
Läsåret 2012/2013 hade Lidingö särskola följande mål:
-Alla elever på Lidingö särskola ska känna sig trygga.
-Alla elever ska komma till skolan nyfikna och förväntansfulla varje dag.
-Alla elever ska nå sina kunskapsmål.
-Alla elever på Lidingö särskola är delaktiga i sin kunskapsutveckling.
Dessa mål utvärderades av elever och personal i maj 2013. Målen är delvis uppnådda.
Personalen anser att eleverna känner sig trygga i skolan. Eleverna är oftast nyfikna och
förväntansfulla när de kommer till skolan.
När det gäller kunskapsmålen anser 25 av 31 vuxna att eleverna når sina mål.
Majoriteten av personalen anser att eleverna är delaktiga i sin kunskapsutveckling och att de
fått en ökad medvetenhet om denna. Detta håller dock inte eleverna själva med om, något som
gör att vi kommer att fokusera mycket på att få eleverna delaktiga i sina kunskapsmål under
kommande läsår.
Under läsåret 2013/2014 kommer vi att fortsätta jobba med föregående läsårs mål för att dessa
ska kännas sanktionerade hos medarbetarna och eleverna.
Många av våra elever har svårigheter med kommunikation och empati , något som är en
huvudfaktor till missförstånd som kan leda till konflikter. Det förekommer ingen mobbning
på Lidingö särskola, däremot händer det att elever retar varandra.
Varje läsår delar antimobbningsgruppen ut en broschyr till alla föräldrar. Varje termin
genomförs också en trivselenkät bland eleverna. Under förra året rapporterades inga
incidenter gällande diskriminering eller kränkande behandling till rektor.
6
FÖREGÅENDE LÄSÅRS PLANERADE ÅTGÄRDER
Vi ska vara mån om en fortsatt hög personaltäthet. Detta gör att det finns många vuxna
tillsammans med eleverna både under lektionstid och på raster, något som i sin tur
leder till att man lättare kan förhindra kränkande behandling.
Vi har varit måna om en fortsatt hög personaltäthet. Det finns alltid någon vuxen
tillsammans med eleverna.
Särskolans antimobbningsgrupp ska träffas regelbundet. 1 gång/termin ska även
representanter från fritidsgårdarna (där elever över 12 år vistas) delta.
Mötena har genomförts och kommer att fortsätta på samma sätt under kommande
läsår. Det gynnar eleverna att alla vuxna som de kommer i kontakt med har ett
fungerande samarbete.
Vi har tydliga strukturer och noggranna rutiner för allt arbete i skolan.
En tydlig struktur och rutiner är viktigt för att våra elever ska ha en bra tillvaro i
skolan. I varje klass finns detta.
Elevernas scheman är tydliga och enkla. Detta för att alla elever skall veta vad som
skall hända och känna sig trygga med det.
Alla elever har sina bestämda platser i klassrummet.
På rasterna erbjuds många olika sysselsättningar. En hög vuxennärvaro på rasterna gör
att utrymmet för kränkningar elever emellan minskar.
Alla klasser arbetar med trivselregler både för sin klass och för hela skolan. Vi talar
om och löser konflikter direkt när något händer genom seriesamtal och sociala
berättelser.
De fyra punkterna ovan är självklarheter för verksamheten. Att använda sig av
tydliggörande pedagogik är en förutsättning i särskolan. Under höstterminen kommer
en personal gå en utbildning i sociala berättelser och seriesamtal.
Vi kommer att jobba med att implementera värdegrundsorden hos eleverna under
läsåret 12/13.
Under hela förra läsåret jobbade vi med detta, ett arbete som gav resultat i form av en
ökad medvetenhet hos vuxna och elever, vad gäller våra värdegrundsord.
7
På grundsärskolans mellan- och högstadium arbetar eleverna med ”Charlie”. ”Charlie”
är ett arbetssätt där man arbetar med värderingsövningar för att stärka jaget, hantera
känslor och hur vi är mot varandra.
Arbetet med Charlie avstannade av olika anledningar under förra läsåret. Under
läsåret 13/14 arbetar man fortsättningsvis med ovan nämnda övningar, dock inte
under namnet ”Charlie”.
På gymnasiet finns ämnet Livskunskap där ovan nämnda övningar finns med.
Livskunskap finns inte som ämne på gymnasiesärskolan. Däremot ingår ovan nämnda
övningar i andra ämnen samt i det dagliga arbetet.
På särskild utbildning för vuxna kommer personalen utveckla kontakten med boende
och arbetsplatser. En åtgärd är införandet av terminsmöten mellan skola, boendechefer
och arbetsplatspersonal. Syftet med dessa möten skulle vara att skapa kontakter samt
informera om och diskutera skolverksamheten med eleven i fokus.
Personalen på vuxenutbildningen strävar ständigt efter en god dialog med boende och
arbetsplatser. Inför skolstarten i augusti 2013 har utbildningen genomgått stora
förändringen i och med ändrade styrdokument. Mycket tid har ägnats åt att sätta sig
in i de nya kursplanerna och planera för upplägget av höstens arbete. Terminsmöte
planeras in under höstterminen, då det inte blev något under våren.
En annan åtgärd när det gäller särskild utbildning för vuxna är att eleverna
tillsammans med personal kommer att diskutera skolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
Ett upplägg för hur detta ska göras kommer att göras under aemöten på höstterminen
2013.
8
HUR VI FÖREBYGGER OCH FÖRHINDRAR DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Följande översikt är åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Samtliga åtgärder avses påbörjas/genomföras under
kommande läsår. Redogörelse för hur åtgärderna genomförts tas in i nästa års plan.
En åtgärd efter förra årets plan är att vi läsåret 13/14 har tre olika planer: en för
grundsärskolan, en för gymnasiesärskolan och en för särskild utbildning för vuxna.
Vi ska vara mån om en fortsatt hög personaltäthet. Detta gör att det finns många vuxna
tillsammans med eleverna både under lektionstid och på raster, något som i sin tur
leder till att man lättare kan förhindra kränkande behandling.
Särskolans antimobbningsgrupp ska träffas regelbundet. 1 gång/termin ska även
representanter från fritidsgårdarna (där elever över 12 år vistas) delta.
Vi har tydliga strukturer och noggranna rutiner för allt arbete i skolan.
Vi strävar efter att ständigt tydliggöra elevernas skol- och fritidstid. Exempel på detta
är tydliga individuella elevscheman, bestämda platser i klassrummet och struktur på
rastverksamhet.
Alla klasser arbetar med trivselregler både för sin klass och för hela skolan. Vi talar
om och löser konflikter direkt när något händer genom seriesamtal och sociala
berättelser.
Vi kommer att fortsätta jobba med att implementera värdegrundsorden hos eleverna
under läsåret 13/14.
9
RUTINER FÖR DOKUMENTATION AV ÄRENDEN SAMT
ÅTGÄRDER
Om en elev, personal eller vårdnadshavare, misstänker trakasserier, diskriminering eller
kränkande behandling är ärendegången som följer:
Mentor informeras.
Mentor skriver en incidentrapport (finns på Önätet).
Mentor lämnar rapport till rektor.
Rektor anmäler till utbildningsförvaltningen.
Rektor informerar områdeschef.
Rektor utreder händelsen. Efter utredning beslutas om vidare åtgärder beroende på den
aktuella situationen. En åtgärd kan t ex vara samtal med samtliga inblandade.
Vårdnadshavare informeras av rektor.
Uppföljning efter en vecka för att försäkra sig om att händelsen är utagerad.
ANSVARSFÖRDELNING
Skolan har följande ansvarsfördelning gällande arbetet mot kränkande behandling:
Rektor:
att se till att planen följs upp, utvärderas och revideras (september varje år)
att se till att rutiner och regler upprättas
att utreda och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling
att se till att personalen får kompetensutveckling inom området
Antimobbningsgrupp
att identifiera kränkningens art
att genomföra samtal med de inblandade
att kontakta vårdnadshavare och berörd personal
att utforma, genomföra, utvärdera och följa upp trivselenkät
All personal
att arbeta förebyggande och göra observationer
att identifiera de inblandade i eventuella kränkningar
att stärka och utveckla elevernas sociala färdigheter
att vid varje IUP-samtal ta upp frågan om man känner sig trygg och trivs i skolan
Eleven
att känna till och följa skolans trivselregler
10
att söka hjälp hos vuxen vid egna och andras problem i skolan
att tala med förälder eller annan vuxen som man har förtroende för
Hemmet
att känna till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
att kontakta mentor om misstanke finns att barnet känner sig kränkt eller diskriminerat
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Denna plan ska följas upp, utvärderas och revideras i september 2014.
11
