Diskussionsdokument
från utskottet för miljö, klimatförändringar och energi
om
"Bortom BNP"
Föredragande: Vicente Álvarez Areces (ES–PSE), regionpresidenten i Asturien, Spanien
Detta dokument kommer att diskuteras vid utskottssammanträdet onsdagen den 3 mars 2010 kl. 11.00–18.00.
Referensdokument: "Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld"
KOM (2009) 433 slutlig
1.
BNP är den makroekonomiska indikator som olika länder och internationella ekonomiska
organisationer oftast använder sig av. Ett exempel är politiken för ekonomisk, social och
territoriell sammanhållning (strukturfonderna), där regioner som erhåller samfinansiering från
EU klassificeras efter BNP per capita. Kritiken växer dock – och är alltmer välgrundad – när
det gäller dess förmåga att korrekt återspegla den socioekonomiska situationen i de olika
områdena och regionerna. Kommissionen erkänner uttryckligen denna indikators begränsning
och föreslår att man ska diskutera olika möjligheter att komplettera den. Trots det anges
följande i meddelandets slutsatser: "Med alla sina brister är det fortfarande det bästa
enskilda måttet på marknadsekonomins resultat". Detta strider mot många akademikers,
experters och även vissa politikers uppfattning. Exempelvis påpekade Joseph E. Stiglitz,
Nobelpristagare i ekonomi, att det faktum att BNP tycks vara ett dåligt mått på välfärd
och även på marknadsaktivitet sedan länge är känt.
2.
Kommissionens allmänna syfte med att offentliggöra detta meddelande är att föreslå
indikatorer som ska mäta framsteg när det gäller att uppnå sociala, ekonomiska och
miljömässiga mål på ett hållbart sätt. I rapporterna om läget för den ekonomiska och sociala
sammanhållningen vimlar det av ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer. Därför
förefaller det logiskt att anta att det nu handlar om att gå steget längre.
3.
En av fördelarna med PNB, som också förklarar dess regelbundna användning, är dess
kapacitet att sammanfatta situationen och utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten med
hjälp av en etablerad beräkningsmetod. Samma gäller BNP per capita, som enkel indikator för
en viss situation. I den tredje rapporten om den socioekonomiska situationen och utvecklingen
i gemenskapens regioner (KOM (87) 230 slutlig) redogjordes för metoden och resultaten
av en sammanfattande indikator på intensiteten när det gäller regionala problem
i gemenskapen, som återspeglade situationen i regionerna med hjälp av andra indikatorer vid
sidan av BNP per capita, exempelvis BNP per arbetstagare, arbetslöshet, sysselsättning inom
jordbruket, utbud och efterfrågan på arbetskraft, var och en viktad efter betydelse.
CdR 1631 ES/GSA-Sv/RDB/ad
.../...
SV
-2-
Utifrån inhämtade resultat presenterades tabellen med en klassificering av samtliga
gemenskapsregioner, som naturligtvis inte överensstämde med klassificeringen på grundval
av BNP per capita. Initiativet mottogs mycket väl, men på politisk nivå väckte det oro att
genomförandet av politiken för ekonomisk och social (och även territoriell) sammanhållning
skulle baseras på en sammanfattande indikator och inte på BNP per capita. Nämnda indikator
publicerades inte fler gånger.
4.
Om vi vill sträcka oss bortom BNP och använda indikatorer som inte bara fungerar som
diskussionsunderlag utan även som beslutsunderlag, måste vi veta vart vi vill komma.
Vi förfogar redan över en rad indikatorer som kompletterar BNP, men utan vare sig praktiska
eller politiska resultat. Med andra ord måste vi veta om vi bara vill ändra för skenets skull,
eller om vi verkligen vill åstadkomma förändring.
5.
I kommissionens meddelande rekommenderas att det ska utarbetas ett övergripande
miljöindex. Meddelandet domineras av ett stort antal miljöaspekter, och det saknas inte
heller hänvisningar till sociala indikatorer och indikatorer på livskvalitet och välbefinnande.
Däremot förbiser man nästan helt och hållet den territoriella sammanhållningen, som var
föremål för en grönbok (KOM 2008) 616 slutlig). De indikatorer som kompletterar BNP bör
inte endast avse den territoriella "makronivån", utan även avse "mellannivån" och
"mikronivån".
6.
Dessutom är det, trots att meddelande kommer att diskuteras i ENVE-utskottet, viktigt att
yttrandet behandlar mer än bara miljöaspekterna. Förslaget bör ha en både allmän och
bred inriktning. Det är talande att meddelande i Europaparlamentet har tilldelats utskottet för
ekonomi och valutafrågor.
7.
Förutom att beakta föregående kommentarer skulle en inledande debatt kunna röra följande
frågor:
1.
Är BNP en tillräcklig/otillräcklig indikator när det gäller att främja sammanhållningsoch hållbarhetspolitiken?
2.
Kräver analyser av den territoriella och sociala
miljöbelastningen ytterligare indikatorer förutom BNP?
3.
Påverkar de ökade regionala och sociala skillnaderna miljön? Varför?
4.
Bör kompletterande indikatorer vara vägledande för alla de olika aspekterna på
Europeiska kommissionens sektorspolitik? Här avses huvudsakligen miljöpolitiken
och politiken för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
CdR 1631 ES/GSA-Sv/RDB/ad
sammanhållningen
och
.../...
-3-
5.
Skulle nya grundläggande indikatorer, som miljöavtryck, ett justerat index för
mänsklig utveckling, livskvalitetsindex och index för territoriella skillnader och
ojämlikhet, kunna användas när politiken ska fastställas och även fungera som
verktyg för en utvärdering av resultaten?
6.
Skulle indikatorer som redan används av Eurostat, exempelvis resultattavlan för
innovation, kunna beaktas när ramverket för gemenskapens strategiska stöd
utarbetas?
Dessa frågor skulle tillsammans med dem som ENVE-utskottets medlemmar eventuellt lägger till
kunna fungera som utgångspunkt för debatten.
_____________
CdR 1631 ES/GSA-Sv/RDB/ad
