fokus på beteende
Fokus på beteende Snart är det dags för er att följa upp resultatet från medarbetarundersökningen. Syftet
är att ta fram en konkret handlingsplan för förändring/förbättring. Nedan kan du läsa
om vad som krävs för att åstadkomma förändring, nämligen beteenden. Det är ju först
när vi gör något annorlunda som förändring sker, det är därför värdefullt att rikta in er
diskussion på konkreta beteenden.
Vad är beteende?
En grundregel att utgå ifrån är att beteenden går att observera och mäta. Vi pratar ofta
om att agera proaktivt, vara flexibla och engagerade. Det är typiska egenskaper. Frågan
är vad de innebär i form av konkreta beteenden för just din arbetsgrupp. Vad gör ni när
ni agerar proaktivt i din arbetsgrupp? Vad gör ni när ni är flexibla in din arbetsgrupp?
Vad innebär det konkret?
Om ni exempelvis tycker att en medarbetare sprider antingen bra eller dålig stämning
bygger det på beteenden som ni har observerat hos denna person. Försök att tänka ut
vad personen gör för att sprida bra eller dålig stämning. Att säga att en person sprider
bra stämning känns ok för de flesta, men hur säger man att en person sprider dålig
stämning? Det är betydligt lättare att prata om observerbara beteenden och kanske
uppmärksamma individen på att pannan i djupa veck och ingen hälsning på morgonen
gör att övriga uppfattar det som att hon/han sprider dålig stämning.
Låt säga att ni tycker att arbetsgruppen leds dåligt på grund av att chefen inte är närvarande.
Vad innebär närvarande för er? Kanske att dörren till kontoret är öppen eller att hon/han är
med vid de gemensamma samlingarna på fredagarna? När ni pratar konkreta beteenden kan
ni inte tolka sakerna på olika sätt. Chefen kanske tycker att hon/han är ”närvarande” medan
medarbetarna inte tycker det.
Ju närmare konkreta beteenden ni kan komma när ni beslutar om er handlingsplan
desto större chans till verklig förändring.
Vad styr våra beteenden?
Våra beteenden styrs främst av vad som kommer efter beteendet. Inom OBM,
Organisational Behavior Management, används ABC-modellen för att beskriva vad
som styr våra beteenden.
A
Aktiverare
B
Beetende
C
Konsekvens
A står för engelskans antecedent och kan på svenska benämnas aktiverare, B står för beteende och
C för konsekvens (eng. consequence).
Låt säga att din chef ber dig skriva ihop en rapport (A), och du skriver snabbt ihop (B)
rapporten och lämnar in den. Därefter får du ingen återkoppling (C) och du befarar
att rapporten ligger orörd. Nästa gång chefen ber dig om en ny rapport just när du har
mycket att göra väljer du att avvakta med att skriva rapporten eftersom det inte hände
något förra gången. Ditt beteende styrs här av konsekvensen vid förra episoden trots
att chefen har bett dig (A) skriva ytterligare en rapport. Den här gången avvaktar du
om det blir någon efterfrågan på rapporten eller inte.
Exemplet visar att aktiverare har en begränsad påverkan på vårt beteende. Det finns
flera olika typer av konsekvenser men det viktigaste att lägga på minnet är att positiva
konsekvenser har större effekt på våra beteenden, det vill säga om det jag gör leder till
något positivt för mig är jag mer villig att utföra det specifika beteendet.
Bestraffningar behövs ibland men är inte lika kraftfulla som positiva konsekvenser. I
andra fall gör man något att för att undvika negativa konsekvenser. Om du någon gång
upplever att människor inte har gjort det som de har ombetts göra, fundera på vad
konsekvensen var om de inte gjorde det.
Ju närmare i tiden konsekvensen inträffar desto större sannolikhet att det önskade
beteendet sker. Exempelvis är syftet med att använda säkerhetsbältet att reducera
skador vid en eventuell olycka. Sannolikheten för en olycka att inträffa kan kännas
avlägsen och definitivt inte säkert att den inträffar. Många biltillverkare har lagt in ett
ljud som låter tills du sätter på dig säkerhetsbältet. Därmed får man alla bilpassagerare
att sätta på säkerhetsbältet innan man kör iväg.
Aktiverare får igång önskvärda beteenden, medan konsekvenser upprätthåller
beteenden. Det räcker sällan enbart med exempelvis nya instruktioner utan även
konsekvenssystemet behöver förändras. Beslutar ni om konkreta beteenden i er
handlingsplan kommer ni få hjälp via systemet att påminna er om dessa beteenden.
Lycka till!
Vill du läsa mer?
Nedan finner du förslag på läsning:
Bringing out the best in people, Aubrey C. Daniels
Unlock Behavior, Leslie W. Braksick
OBM – Ledarskapets psykologi, Leif E. Andersson & Mira Klintrot
