Befolkning, u-länder och fattigdom1, en introduktion
Jordens befolkning består idag av över sju miljarder människor. Av dessa är många fattiga. De fattigaste
länderna har en befolkning som till stor del lever under ett existensminimum. Med det menas att den
genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder
i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning.
Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket
svårt att ta sig ur den.
Ett sätt att benämna länder i världen är I-och U-länder. I står för industri-länder och är de rika länder som
industrialiserats. Dessa ligger framför allt i Europa och Nordamerika och är de rika länderna. U-länderna betyder
Utvecklingsländer och är de länder som inte industrialiserats ännu (eller håller på med det just nu). Dessa länder
är ofta fattiga och ligger i Afrika, Sydamerika och i Asien. Gemensamt är ofta att dessa varit utsatta för
Europeisk imperialism och kolonialism under historiens gång.
Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten.
Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom
mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen
är högre än dödstalen.
I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt
vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om
vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.
Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på
produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar
på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten. FN har under lång tid haft som
mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s milleniemål är att halvera fattigdomen i världen till år 2015.
Bruttonationalprodukt (BNP) - ett mått på fattigdom och välfärd
Bruttonationalprodukt (BNP) används ofta som ett mått på levnadsstandarden i ett land men då används
benämningen BNP/capita (BNP/person).
Inom ekonomi används BNP för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar
under ett år. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att
landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i
samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna i Finland eller Sverige att kunna
producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP. Detta ger emellertid inte
en sann bild av hur förmöget ett lands befolkning är eftersom BNP/capita räknas ut genom att dividera landets
BNP med befolkningsmängden. BNP fördelas på hela befolkningen och berättar därför inte hur stora
skillnaderna är mellan de fattigaste i landet och de rikaste.
BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. Fattiga länder kallas ibland också för
utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är outvecklad, men det finns potential hos
1
Texten hämtad från: http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/befolkning-u-lander-och-
fattigdom#
länderna att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring. De fattiga ländernas
motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög
BNP/capita.
Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP
handlar också om tjänster av olika slag. Japan har t.ex. långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från
Afghanistan. Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller vilket gör att människor inte har
kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har
därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.
BNP i världen 2013. Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/File:2013_UN_Human_Development_Report_Quartiles.svg
HDI
Ett annat sätt att mäta välstånd är Human Development Index (HDI). Detta sätt att mäta tittar på andra saker än
bara ett lands ekonomi. Förespråkarna av HDI menar att det finns problem med att mäta BNP eftersom att detta
inte säger något om hur befolkningen i ett land mår eller om hur resurserna fördelas i landet. I HDI mäter man
saker som utbildningsnivå i ett land, livslängd, barnadödlighet, sjukdomar, ekonomiska satsningar på sjukvård,
jämställdhet i landet och olika typer av tekniskt spridning i ett land. Dessa olika statistiska undersökningarna
vägs sedans samman till en siffra som kan jämföras med andra länder.
HDI i världen 2013. Mörkare blå = högre HDI.
Uppgift:
Globalisering är ett begrepp som betyder att världen idag är sammanlänkad på flera olika sätt. Varor
skickas över hela världen och vad vi väljer att äta i matsalen i Sverige påverkar hela samhällen så
långt bort som i Asien. Den globaliserade världen är också en orättvis värld. I den rika delen, framför
allt Europa och Amerika finns ungefär 65% av jordens alla rikedomar, samtidigt som vi bara utgör
30% av jordens befolkning.
Nu ska du få undersöka denna ojämlika värld och se vilken din roll är i det hela. Besvara följande
uppgifter i en löpande text. Som källor använder du i första hand läroboken, filmen ”fattiga och rika”
som vi sett på lektionstid samt böckerna ”landguiden” som finns i mediateket. Du får även använda
upp egna källor för vidare fördjupning. Om du vill jämföra länder kan du göra det på:
http://www.globalis.se/Statistik/ . Framför allt BNP och HDI är intressant att jämföra, men även
annan data kan du med fördel använda.
1. Beskriv två länder. Ett I-Land och ett U-Land. I Beskrivningen tar du upp klimat, demografi
(hur befolkningen är fördelad), näringsliv och andra delar DU anser viktiga.
2. Lyft fram skillnader mellan de båda länderna.
3. Förklara, utifrån beskrivningarna av länderna, hur vi kan se att det ena landet är ett I-land
och det andra ett U-land.
4. Beskriv och förklara hur handel och bistånd är två vägar som kan hjälpa U-länderna att bli
rikare men också hur dessa kan skada länderna i fråga.
5. Hur kan du själv påverka för att människor i andra länder ska få ett bättre liv? Beskriv
konsekvenser för både samhällen och individer.
Kunskapskrav:
C
A
Eleven kan även använda geografiska begrepp
på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka var olika varor och
tjänster produceras och konsumeras, och
beskriver då förhållandevis komplexa
geografiska mönster av handel och
kommunikation samt för utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de har förändrats över
tid samt orsaker till och konsekvenser av detta
Eleven kan även använda geografiska begrepp
på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka var olika varor och
tjänster produceras och konsumeras, och
beskriver då komplexa geografiska mönster av
handel och kommunikation samt för
välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om hur dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till och
konsekvenser av detta
Eleven kan resonera om olika ekologiska,
ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för utvecklade och relativt väl
underbyggda förslag på lösningar där några
konsekvenser för människa, samhälle och natur
vägs in
Eleven kan resonera om olika ekologiska,
ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för välutvecklade och väl
underbyggda förslag på lösningar där några
konsekvenser för människa, samhälle och natur
vägs in.
