Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Stenhagenskolans grundsärskola och fritidshem
Antagen 2013-12-20 gäller till 2014-12-31
2 (20)
Innehåll
Sida
Likabehandlingsplanens syfte och innehåll
3
Stenhagenskolans vision och mål
4
Utvärdering av tidigare Likabehandlingsplan
4
Främjande och förebyggande arbete
5
Att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
9
Hur anmäler man diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier
10
Att åtgärda
10
Rutiner för trygghetsgruppen
11
Likabehandlingsplanens framtagande och utvärdering.
13
Telefonnummer
13
Bilaga 1-3. Definition, lagar, budskap och Litteratur
15
3 (20)
Likabehandlingsplanens syfte och innehåll
Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Alla verksamheter som eleverna är en del av ska vara fria från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Därför ska alla förskolor, skolor och fritidshem ha en egen aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan
med fördel skrivas ihop. Planerna ska beskriva enheternas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska enligt lag omfatta
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.
Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att enheterna också arbetar aktivt med ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Planen ska, enligt lag, upprättas varje år och eleverna på skolan ska medverka i arbetet med planens innehåll.
Diskriminering - när man behandlar människor orättvist.
Med diskriminering menas att enstaka personer eller grupper blir sämre behandlade på grund av skäl som har samband med någon av de ovannämda
diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren får behandla elever olika endast när syftet är att främja jämställdhet och lika möjligheter/rättigheter.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande är det enbart utbildningsanordnare och personal som kan utsätta elever för diskriminering.
Kränkande behandling och trakasserier - när man behandlar människor illa
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några inte respekterar människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera
tillsammans och riktas mot en person eller en grupp. Mobbning är en form av kränkande behandling. Kränkningarna kan äga rum vid ett enstaka
tillfälle eller upprepas flera gånger. Både personal och elever kan utsätta andra personer för kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den
som uppger att den blivit kränkt alltid måste tas på allvar.
Mobbning – en form av kränkning där någon eller några upprepande gånger utsätter en person för negativa handlingar (skada eller obehag)
Vidare finne en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Den som är utsatt har svårt att försvara sig.
Mer information finns i berörda lagtexter:
Diskrimineringslagen, Skollagen
4 (20)
Stenhagenskolans vision och mål med likabehandlingsplanen
Stenhagenskolans vision:
En skola för livet med kunskap, respekt och ansvar i fokus
På Stenhagenskolans grundsärskola vill vi ge våra elever kunskap som de kan använda sig av i livet. För att nå målen i alla ämnen är det viktigt att alla
elever känner sig respekterade och trygga. Det är även viktigt att eleverna tidigt får lära sig ta ansvar tillsammans med vuxna.
Stenhagensskolans grundsärskolas mål med likabehandlingsplanen
Vår målsättning är att alla elever och personal ska känna sig trygga och bemötas med respekt på Stenhagenskolans grundsärskola.
I skolans alla verksamheter (grundsärskola, träningsklass och fritidshem) arbetar vi för att nolltolerans mot kränkande behandling ska gälla. Vårt mål
är att alla ska behandlas som individer med olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter. Vårt mål med likabehandlingsarbetet är att både vuxna
och barn tillsammans på Stenhagenskolans grundsärskola bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Utvärdering av tidigare Likabehandlingsplan
Flera elever kände en otrygghet under mellanmålet. Åtgärder vidtogs när det gäller bordsplacering och matdistribution och vi har observerat en större
trygghet.
Dessutom känner sig flera elever otrygga i lunchsituationen. Åtgärd väntar och mål har satts upp.
Rastvärdarna har detta år haft gula västar på sig på rasterna så att barnen lätt kan se var de vuxna finns om de behöver hjälp eller vägledning på rasten.
Rastvärdarna hade även till uppgift att anordna organiserad lekverksamhet. Stenhagenskolan behöver fortsatt jobba med rastverksamheten för att
överbygga otrygghet och utanförskap.
5 (20)
Främjande och förebyggande arbete
Det främjande och förebyggande arbetet går ut på att stärka förutsättningarna för likabehandling på skolan. Arbetet utgår från skolans övergripande
uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet har som mål att skapa en god miljö i skolan som
helhet. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av någon särskilt
identifierat problem i verksamheten. All personal är delaktig i detta arbete.
Mål
Elever känner sig
trygga under lunchen.
Aktivitet/insats
Personal dukar för
eleverna i förväg.
Regler är tydliga för
alla
Tydliggörs inför en
aktivitet efter elevens
förutsättningar.
Bildstöd eller annat
kan användas. Fokus
på uppgiften, t ex ”gå
till cykelförrådet”
eller ”titta på läraren”.
Reglerna efterföljs
konsekvent.
Resurser
En person går
ifrån gruppen
för att förbereda
lunchen med
dukning.
Inga särskilda
resurser krävs
Tidsplan
Vårterminen
2014.
Ansvar
Respektive
klasslärare.
Uppföljning - när och hur
På klassmöten.
Vårterminen
2014
Klasslärare, rektor
I ständiga observationer samt
trivselenkäten en gång per termin.
6 (20)
Skolans värdegrund är
tydlig för alla.
En rastverksamhet som
är trygg för alla
En skola som är trygg
för alla, både under och
mellan aktiviteter.
All personal är
förebilder i all
verksamhet. Vi talar
positivt om eleverna.
T ex en elev är inte
elak utan behöver
träna på att umgås
med andra.
Rastvärdarna är
synliga mha
reflexvästar.
Rastvärdarna arbetar
aktivt med att skapa
sysselsättning.
Arbeta i huvudsak
uppgiftsorienterat med
eleverna, dvs elever
som tenderar att skapa
otrygghet får hjälp
med sysselsättning.
Anordnande
organiserade lekar.
Eleverna får stöd även
mellan aktiviteterna
vid behov. Vi
utarbetar strategier
som skapar ökad
trygghet.
Inga särskilda
resurser krävs
Vårterminen
2014
All personal på
skolan i både
grundsärskola och
fritidshem.
Rektor
Det ska alltid
finnas
rastvakter i
tillräcklig grad.
Organiseras på
morgonmötet.
Klassmötena Rastvärdar som
varje vecka. vistas på
Vårterminen skolgården
2014
Tid på
arbetslagsmöten
Arbetslagsträffarna
varje vecka
under
vårterminen
.
Klasslärarna ser till
att frågan kommer
upp i arbetslaget. .
Uppföljning i elevenkät som genomförs i feb 2014.
Observationer som tas upp på
klassmöte en gång i veckan. I
trygghetsenkäten varje termin
tillfråga elever om
skolmiljöns trygga/otrygga
platser.
Nästkommande arbetslagsmöte
följer vi upp och utvärderar
insatser
7 (20)
Observationer
redovisas på
klassmötet samma
vecka.
Varje gång
trivselenkäten
genomförts
återkopplas resultatet
till arbetslagen.
Arbetslagen resonerar
kring resultatet.
Eleverna visar respekt
mot varandra och
personalen i enlighet
med
likabehandlingsplanens
syfte.
Grundskolans elever
och grundsärskolans
elever visar varandra
I första hand är
personalen förebilder.
Vi tränar eleverna i
sociala och
respektfulla
färdigheter såsom att
hälsa på varandra och
att ge positiva
kommentarer. Inför en
svår aktivitet
tydliggörs vilka krav
som ställs av var och
en.
Grundsärskolan står
till förfogande för att
informera grundskolan
En vuxen
hjälper den
enskilde eleven
inför en svår
uppgift.
Våren 2014
All personal ser till Genom observationer och trivselatt det finns en plan enkäten.
i deras klassrum
eller
verksamhetsrum.
Läraren
kommer och
informerar vid
Våren 2014
Trygghetsgruppen
samordnar och
utvärderar arbetet.
8 (20)
respekt.
En verksamhet som
genom planering har
välfungerande klasser
från skolstart.
Alla elever känner sig
trygga på fritids.
om funktionshinder.
Tydliga scheman och
arbetsuppgifter och
arbetsplatser finns vid
skolstart. En samling
markerar starten på
skoldagen.
behov.
Klasspersonalen Våren 2014
ges tid till
förberedelse av
scheman,
arbetsuppgifter
och
arbetsplatser.
All personal reagerar
Dela
Våren 2014
och ingriper genast
barngruppen i
när de upptäcker att en olika
elev på något sätt
konstellationer
kränks eller far illa.
för att tränas att
Pratar om känslor med ”leka” på olika
eleverna för att ge
sätt och få
dem förmågan att
bättre respekt
uttrycka om de blivit
för varandra.
kränkta.
Klassläraren
Fritidshemmets
personal under
ledning av
Fritidsgruppen.
Fortlöpande varje vårtermin
9 (20)
Att upptäcka, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Hur upptäcker vi?
Rastvärdar är uppmärksamma på hur eleverna mår och interagerar på rasterna.
Rastvärdar är även observanta ifall någon elev står för sig själv, leker ensam eller ofta hamnar i konflikter.
Rastvärdar är observanta om någon elev från grundsärskolan blir kränkt av grundskoleelever.
Klasslärarna eller annan för eleverna bekant personal genomför trivselenkät med alla elever på skolan varje termin. Där ställs frågor till
eleverna för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
På föräldramöte varje termin uppmanar vi föräldrar att höra av sig till skolan ifall de misstänker att deras barn blir diskriminerade, trakasserade
eller kränkta på något sätt.
All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolans verksamhet är skyldiga att utreda
händelsen, skriva en händelserapport och delge rektor.
10 (20)
Hur anmäler man diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier?
Elever och föräldrar kan anmäla kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering till klasslärare eller annan personal på skolan. Anmälan
kan göras både muntligt i samtal eller med brev eller e-post. Anmälan dokumenteras alltid som en händelserapport.
Efter anmälan dokumenterar berörd personal det som berättats. Denna dokumentation kan sedan komma att användas vid fortsatt utredning.
Till trygghetsgruppen kan man anmäla händelser på en särskild anmälningsblankett eller prata med någon i trygghetsgruppen.
Anmälningsblanketten finns på expeditionen och anmälan lämnas i ett fack som gås igenom varje vecka.
Att åtgärda
All personal reagerar omedelbart och ingriper genast när de upptäcker att en elev på något sätt kränks eller far illa.
Alla elever som visar prov på våldsamt beteende får ett handlingsprogram som utarbetas i klassen.
Samtal med det barn som utsatts samt med personal som kan veta något genomförs så snart som möjligt för att få reda på vad som hänt.
Klasslärare meddelas om vad som hänt om denne inte bevittnat händelsen.
Klassläraren informerar berörda föräldrar om vad som hänt. Ibland ringer klasslärare eller någon i trygghetsgruppen till föräldrar för att
tillsamman med eleven informera om vad som hänt.
Den som haft samtal med barnen då incidenten uppkommit följer även upp händelsen med de inblandade barnen efter en förutbestämd tid. Om
det behövs görs en ny överenskommelse och en ny uppföljning bokas. Stödsamtal eller andra åtgärder kan komma att föreslås i en
11 (20)
handlingsplan som sedan utvärderas.
Regelbunden uppföljning tills det att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna upphör.
Vid behov kan Kompetensteamet vid Konsultativt stöd kontaktas.
Trygghetsgruppen kan när som helst i processen komma till tals. Trygghetsgruppen kan både leda samtal mellan barn, och även med föräldrar.
Polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten görs om det finns misstanke om brott. Rektor bedömer om anmälan ska göras.
Alla kontakter och insatser dokumenteras av berörd personal och arkiveras på skolan.
När en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elever
Om det är en personal som kränker eller diskriminerar en elev så kontaktas alltid rektor som bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas. Vårdnadshavare
till den elev som utsatts kontaktas alltid. Vid behov kan kontakt med personalavdelningen tas för rådgivning och handledning i processen kring
personalen. Personal kan söka stöd i den fackliga organisationen.
Det som kan hända i grundsärskolan är att vuxna omedvetet kränker elever pga okunnighet om funktionshindret, eller medvetet. Verbala former av
kränkningar kan vara att tala över elevens huvud, exempelvis –Nu har … inte med sig ordentliga vinterskor igen! Det är ju januari redan. Att hans
föräldrar inte lär sig…
Fysiska former av kränkningar kan vara att dra med sig en elev i armen, hålla i en elev som vill komma loss, eller knuffa en elev.
.
Rutiner för Trygghetsgruppen
Trygghetsgruppen träffas varje vecka. Grundsärskolan representeras av Daniel Olsson som tar med sig information till och från Grundsärskolans rektor
och pedagogiska ledare. Trygghetsgruppen arbetar aktivt med att förbättra och förankra skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande
12 (20)
behandling. I trygghetsgruppen ska det finnas nog med personer så att den täcker hela skolans verksamhetsområden. Skolpsykologen sammankallar
trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen dokumenterar varje vecka inkomna ärenden samt en preliminär plan för hur dessa ärenden ska hanteras. Elever,
personal och föräldrar kan kontakta trygghetsgruppen, via samtal och e-post.
Trygghetsgruppen
Marie-Louise Airikka Pilichi
Magnus Elmesiöö
Camilla Jansson
Daniel Olsson
Psykolog
Lärare
Lärare
Assistent särskola
727 64 93, 0725-39 29 25
727 66 73
727 66 80
13 (20)
Likabehandlingsplanens framtagande och omarbetning
Vår likabehandlingsplan är omarbetad och framtagen av tidigare plan samt riktlinjer som givits av Uppsala Kommun. Planen ska läsas och omsättas av
skolans personal, elever och vårdnadshavare. Den utvärderas årligen och omarbetas för att belysa och jobba med de frågor som är aktuellt rådande på
skolan. Trygghetsgruppen är ansvarig för att planen utvärderas och revideras.
Elevers delaktighet
Arbetet med eleverna utgår från trivselenkäten, observationer i verksamheten och samråd på klassmöten.
Personals delaktighet
Vid medarbetarsamtal följer rektor upp hur personalen aktivt arbetar med värdegrundsarbetet, rastverksamheten och dess kännedom i
likabehandlingsplanen.
Hur görs planen känd?
I skolan
Innehållet i Likabehandlingsplanen används av personalen för att skapa tydliga regler som konsekvent efterföljs.
I hemmet
Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. På vårens föräldramöte kommer Likabehandlingsplanen att behandlas.
Planering för uppföljning och utvärdering
En samlad utvärdering av planen genomförs efter avslutat läsår. Klasspersonalen ansvarar för att målen nås i respektive klass. Trygghetsgruppen
ansvarar för utvärderingen av årets enkät.
Telefonnummer för kontakt
Trygghetsgruppen
Daniel Olsson
Grundsärskolan
070-092 08 85
14 (20)
Marie-Louise Airikka-Pilichi
Magnus Elmesiöö
Kristian Larsson
Daniel Olsson
Skolpsykolog
lärare
fritidspedagog
elevassistent
018 -727 64 85 elr 0725-392925
018 -727 66 73
018 -727 6488
070 -092 08 85
rektor grundsärskolan
rektor grundskolan
skoladministratör
skoladministratör
[email protected]
018-727 64 92, 0703-53 32 11
018-727 64 86
018-727 64 62
0200-230 230
018 - 69 44 99
018 – 727 55 20
018 – 727 53 06, 727 66 86
0200/230230
Andra viktiga telefonnummer
Berit Edward
Giggi Thomson
Susanne Molin
Helena Lyon
BRIS (Barnens Rätt i Samhället)
Barnombudsmannen
Råd och Stöd
Råd och Stöd
Barnens hjälptelefon (Du ringer
anonymt - det syns inte vem
som ringer och det syns heller
inte på telefonräkningen)
Polisen
familjeenheten
ungdom
11414
15 (20)
Definition
Bilaga 1
Diskriminering
Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra elever och missgynnandet har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna:
ålder
kön
religion
sexuell läggning
funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet.
Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de ovan nämnda
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att bestämmelser, ett kriterium som framstår som neutralt tillämpas
och missgynnar vissa elever.
16 (20)
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Lagen
skiljer på diskriminering på grund av sexuell läggning och sexuella trakasserier.
Kränkande behandling
Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett
utryck för makt och förtryck. En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det är en aktiv
handling, inte en olyckshändelse. Det finns alltid en eller flera förövare och alltid en utsatt individ, ett offer. Både skolpersonal
och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Den utsatte personen avgör själv om hon/han är kränkt. Till skillnad
från mobbning kan en kränkning äga rum vid ett enstaka tillfälle. (Skolverket, 2011)
Kränkningar kan vara:
Fysiska (t.ex. att bli fasthållen, sparkad, knuffad, slagen eller hindrad/utestängd)
Verbala (t.ex. att bli hotad eller ge varandra öknamn eller bli tilltalad med för fula ord)
Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller att bli utfryst)
Text- och/eller bildburna (t.ex. klotter, brev, sms, e-post)
Andra handlingar, t ex att bli utsatt för att någon skrattar åt en, himlar med ögonen, vänder ryggen till med flit, suckar ljudligt
när man svarar fel på en fråga i klassrummet eller gömmer ens saker
17 (20)
Mobbning
Mobbning är när en, eller flera personer, utsätter någon för kränkande behandling upprepade gånger under en viss tid. (Olweus,
1998) Enstaka negativa handlingar. Detta betraktas som konflikter och skall lösas med konflikthantering.
Befogade tillsägelser
Ibland måste någon vuxen på skolan tillrättavisa en elev för att skapa en god och trygg miljö för hela klassen eller skolan. En
befogad tillsägelse är inte en kränkning i lagens mening även om eleven kan uppleva det som kränkande vid själv tillsägelsen.
Lag
Skollagen (2010:800)
All verksamhet i skolan ska vila på och ske i överensstämmelse med demokratiska värden. Alla som arbetar i skolan ska främja
aktningen för varje människas egenvärde och den som verkar inom skolan måste aktivt motverka alla former av kränkande
behandling.
Kap 1, 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Kap 6, 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef
18 (20)
eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att
anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vidta
de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Läroplanen , Lgr 11
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem
komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Den första juli 2011 ersatte ett nytt kapitel i skollagen(6 a kap.) den del av barn- och elevskyddslagen som avser "annan
kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen.
Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (14 a kapitlet) och DO som
övervakar diskrimineringslagen.
19 (20)
Budskap till elever
Bilaga 2
Du ska inte acceptera att bli utsatt för kränkande behandling. Du har rätt att må bra och bli respekterad för den du är.
Våga berätta om du själv eller någon annan har råkat illa ut. Det är att hjälpa och INTE att skvallra.
Våga säga nej om något känns fel.
Stöd den som blir kränkt/mobbad. Ta ett socialt ansvar när du ser eller hör något som inte är bra.
Budskap till personal
Bagatellisera aldrig en kränkande handling.
Markera tydligt för eleverna din egen inställning till kränkande behandling.
Ta aldrig upp ett pågående mobbningsärende i klassrummet eller i en grupp elever.
Budskap till föräldrar
Vi på skolan ser och hör inte allt. Hjälp oss att vara observanta.
Prata med ditt barn om vad som händer i skolan.
Tveka inte att ta kontakt om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling oavsett vem på
skolan som har utfört kränkningen.
20 (20)
Litteratur
Bilaga 3
DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning för
att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skola. 2009
Wrethander Bliding, Marie (2007) Inneslutning och uteslutning
Skolverket (2011) Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning
Thors, Christina (red). (2007) Utstött en bok om mobbning
Skolverket. Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Stockholm: Skolverket, 2009
JämO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan/förskolan (En handledning från JämO, DO, HO,
Hom O& BEO)
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red. 2008) Skola i normer. Kap 4 Asexuell heteronormativitet
