tentaplugg.nu
av studenter för studenter
Kurskod
N0011N
Kursnamn
Nationalekonomi A, Makroteori
Datum
LP3 12-13
Material
Seminarium 1
Kursexaminator
Olle Hage
Betygsgränser
Tentamenspoäng
Övrig kommentar
Seminarium 1
UPPGIFT 1 ................................................................................................................................ 1
UPPGIFT 2 ................................................................................................................................ 3
UPPGIFT 4 ................................................................................................................................ 5
UPPGIFT 5 ................................................................................................................................ 6
UPPGIFT 6 ................................................................................................................................ 7
UPPGIFT 7 ................................................................................................................................ 9
Ekvationer: ................................................................................................................................11
UPPGIFT 1
A) Definiera begreppet BNP.
BNP mäter värdet av nationens produktion av varor och tjänster under en viss tidsperiod.
B) BNP kan beräknas enligt tre metoder. Använd dessa för att räkna ut BNP i
nedanstående tabell. Börja dock med att fylla i de värden som saknas för kostnader,
inkomst och förädlingsvärden. Antag att bonden producerar alla insatsvaror som används
i tårtan och att det inte finns några skatter eller transportkostnader.
Produktionsmetoden: BNP är summan av alla förädlingsvärden (inne i företaget)
Här ingår alla hushållens konsumentköp (C), men även större investeringar (I) och offentliga
utgifter (G). Vi lägger till landets export (X), och gör avdrag för importerade varor och tjänster
(M), för att enbart få med varor och tjänster som producerats inom landets gränser.
BNP-Identiteten ges av:
Y= C + I + I_L + G + X - IM
Y = BNP
C = konsumentköp
I = Investeringar
I_L = Lagerinvesteringar
G = Offentliga utgifter
X = Landets export
IM = importerade varor och tjänster
1
Kan skrivas om till Y+IM = C + I + I_L + G + X,vänsterledet = tillgångssida och högerledet =
användningssida .
Inkomstmetoden: BNP är summan av arbets- och kapitalinkomster (pengar ut ur företaget)
Utgiftsmetoden: BNP är summan av alla utgifter för nya varor och tjänster som går till slutlig
användning minus importutgifter (Pengar in i företaget)
Försäljnin
gsvärde
Kostnad för
insatsvaror
Förädlings
värde
Inkomst
A
B
A-B
A-B
Bonde
10
0
10
10
Mjölnare
20
10
10
10
Bagare
30
20
10
10
Café
50
30
20
20
50
50
Summa
C) Utgå ifrån att ni ska jämföra den ekonomiska välfärden i USA och Sverige. Använd
nedanstående information för att beskriva hur ni måste gå till väga och varför.
Sverige: BNP/Cap = 200 000 SEK
USA: BNP/Cap = 40 000 $
SEK/USD: 7
Pris representativ varukorg i Sverige: 1000 kronor
Pris samma varukorg i USA: 110 $
Första beräkningen
Jämföra BNP mellan länder: BNP i dollar = BNP i inhemsk valuta ÷
Växelkurs i inhemsk valuta per dollar
𝟐𝟐𝟐𝟐𝟐, 𝟐𝟐𝟐𝟐 = 𝟐𝟐𝟐𝟐𝟐𝟐/𝟐
Andra beräkningen
Köpkraftsjusterad BNP: Köpkraftsjusterad BNP i USD = BNP i inhemsk valuta ÷
Köpkraftsjusterad växelkurs
Köpkraftsjusterad växelkurs
= represantativ varukorg i hemlandet ÷ represntativt varukorg i USA
2
UPPGIFT 2
Ett huvudsyfte med att räkna ut BNP är att vi med hjälp av BNP kan göra jämförelser
över tiden (tidsserieperspektivet) av den materiella välståndsutvecklingen i ett land. För att
göra detta måste vi dock korrigera BNP. Förklara allmänt vad vi behöver göra och varför
det är nödvändigt. Besvara också med hjälp av tabellerna nedan följande frågor:
A) Med hur många procent har vår BNP uttryckt i löpande priser vuxit mellan 19802010?
Från tabell 2: 3337,5(år 2010)-557,2(år 1980)= 2780,3miljarder
Ökning: 2780,3/557,2 = 4,99 = 500%
B) Med hur många procent har vår BNP uttryckt i fasta priser vuxit mellan 1980-2010?
Från tabell 1: 302,5(2010)/100(1980)=3,025 (pengarna var värda tre gånger så mycket 1980 som
år 2010)
Låt oss utgå från 1980 och räkna om BNP för år 2010 till motsvarande värde 1980.
Nominellt BNP 2010: 3337,5 miljarder.
Real BNP 2010: 3337,5/3,025 = 1103,3 miljarder.
Förändring: 1103,3/557,8 = 1,978 = 97,8% ökning.
C) Vad beror skillnaden på?
Skillnaden beror på att vid BNP uttryckt i fasta priser så tas det hänsyn till pengars
värdeminskning som uppkommer som följd av inflation.
D) Vi vet att BNP är ett mått på vår produktion men vi vet också att BNP ganska ofta
används för att exempelvis jämföra välstånd över tiden och mellan länder. Vilken av
ovanstående procentsatser (i uppgift a) eller b)) är lämpligast att använda om vi vill veta
hur mycket ”rikare” Sverige har blivit sedan 1980?
För att jämföra BNP mellan länder bör BNP i fasta(real) priser användas. Används BNP i
flytande(nominell) priser så finns det risk att ett land med mycket hög inflation ger ett intryck av
att ha en mycket positiv utveckling medan ett land med rimlig eller ingen inflation i jämförelse
ser ut att ha en mycket sämre utveckling.
E) Vi vet dock att befolkningen förändras över tiden. Korrigera för befolkningsförändringen genom att använda uppgifterna i tabell 3, dvs räkna ut real BNP/capita. Hur
mycket ”rikare” har invånarna i Sverige blivit sedan 1980? Hur förhåller det sig till
värdena ni fått i a) och b)?
3
Real BNP 1980: 557,8
Real BNP 2010: 3337,5/3,025 = 1103,3
Ökning av BNP från 1980 till 2010: 1103,3/557,8 = 1,9779 = 97,8%
Real BNP/capita 1980: 69 474 SEK
Real BNP/capita 2010: 121 397 SEK
Ökning av BNP/capita: 121 397/69 474 = 1,747 = 74,7%
UPPGIFT 3
Real BNP/capita som ett mått på levnadsstandard innehåller en hel del brister.
A Diskutera dessa brister utförligt. Diskutera hur vi kan justera BNP/capita för att minska
respektive brist.
● Tar ej hänsyn till kapitalförslitning
● All produktion mäts ej, man missar tex hemarbete, svart arbete, illegal verksamhet. Detta
blir ett problem om omfattningen av olika delar skiljer sig åt mellan olika länder.
● offentlig sektor värderas till produktionskostnader
● Fritiden:
● Miljöförstöring:
- Ökar BNP på kort sikt, finns mycket resurser som man använder utan att tänka på
vilken påverkan på miljö och omgivning.
- Minskar BNP på lång sikt då resurser och miljö slits och kommer påverka kommande
produktion negativt.
● Ändliga resurser
● Inkomstfördelning
B) Utifrån ovanstående fråga, jämför ett par länders (nutida) BNP/capita och ge exempel
på hur BNP/capita kan framstå som ett missvisande mått på levnadsstandard (tips: tänk på
olika regioner och att det räcker med ett år).
BNP/Capita 2011, USD
(Källa: http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=509#countries=SWE)
Sverige - 58 228
Norge - 96 811
Burundi - 196
Kina - 4 833
Luxemburg - 120 060
Förenade Arabemiraten - 69 872
Det mäter inte lycka, hälsa, utbildningsnivå, ekonomiska klyftor, jämställdhet
4
UPPGIFT 4
A) Förklara vad inflation betyder.
En ökning av penningmängden/penningvärdet minskar
B) Vilka tre år har vi haft högst inflation?
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____33831.aspx SCB
C) Har vi haft något år med deflation?
Deflation innebär att priserna sjunker.
Nackdelar med deflation:
Exempel på land med historiskt mycket deflation: Japan
Ja http://www.dn.se/ekonomi/sverige-har-deflation
D) 1980 tjänade en tjänsteman inom privat industri i genomsnitt 7965 kr (i löpande priser).
Vad bör hans lön vara 2010, för att köpkraften skall vara densamma som 1980? Enligt
SCB är den genomsnittliga lönen, 2010, för denna yrkesgrupp 34 000kr. Har
tjänstemannen det ”bättre” eller ”sämre” jämfört med 1980? Vi bortser från att
exempelvis skatter och bidrag kan ha förändrats över åren.
Om man lägger till inflationen på tjänstemannens lön från 1980 så bör den vara jämförbar med
den lön en tjänsteman har 2010.
7965*3,025 = 24 094,125
Eftersom 24000 << 34000 så har tjänstemannen det bättre idag.
E) Diskutera allmänt vad en hög och varierande inflation medför för ett land och dess
invånare.
Inflationen minskar pengars värde med tiden. Det innebär att pengarna och de som äger dem
förlorar sin “köpkraft”. Och om vi har t ex hyperinflation är klart att köpkraften går förlorad så
snabbt att systemet brakar samman.
Denna förlorade köpkraft påverkar inte bara konsumenter och hushåll, utan får också
konsekvenser för företag och offentlig sektor.
En annan konsekvens av hög inflation eller förväntad hög inflation är att folk blir mindre
benägna att spara pengar för framtiden. Det beror på att inflationen kan urholka köpkraften i
deras besparingar med tiden. Människor som egentligen vill spara föredrar i detta fall i praktiken
att använda sina pengar redan nu.
5
F) Vilken Nominell löneökning ska ni nu komma överens om?
Fischerhypotesen: Nominell löneökning = Förväntad reallöneökning + Förväntad inflation
=> Nominell löneökning = 6% + 2% = 8%
G) I efterhand visade det sig dock att inflationen blev 4%. Vad blev då din
reallöneutveckling under året? Vem vann på inflationen du eller din arbetsgivare?
Faktisk reallön = 8% - 4% = 4%
Arbetsgivaren vinner
UPPGIFT 5
Den faktiska (öppna) arbetslösheten kan delas in jämviktsarbetslöshet samt
konjunkturarbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten (kallas också strukturarbetslösheten eller
naturlig arbetslöshet) kan sedan delas in i klassisk- och friktionsarbetslöshet.
A) Hur hög är den faktiska (öppna) arbetslösheten i Sverige för närvarande?
7,4% (december, 2012) (SCB, http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx, 2013-01-30)
B) Förklara med ord och illustrera med hjälp av lämplig figur vad som avses med klassiskrespektive friktionsarbetslöshet. Varför uppstår de och kan vi göra något åt det?
6
Klassisk: reallönerna ligger ovanför den nivå som skulle gälla på en fri marknad, vilket innebär
att efterfrågan på jobb är högre än tillgången. Eftersom marknaden inte är i jämvikt uppstår
transaktionskostnader, eller med andra ord köbildning, dvs längre väntetider. Den klassiska
arbetslösheten beror därför alltså på för hög reallön i jämvikt. Istället för att lönerna sätts på en
fri marknad, bestäms lönerna utifrån kollektivavtal. Som vi ser i grafen kommer
fackföreningarna att sätta en högre lön i enlighet med "fackföreningens lönesättningskurva", som
leder till en monopollön som är högre än för perfekt konkurrens, men även lägre antal
sysselsatta. Skillnaden, eller gapet, mellan dessa jämviktspunkter är storleken på den klassiska
arbetslösheten.
Friktionsarbetslöshet: uppstår som en följd av sök- och matchningsproblemet, vilket är logiskt
eftersom det tar tid att matcha de sökandes kvalifikationer mot jobbkraven. Arbetskraftsutbudet
(AK) i grafen kommer därför att vara större än arbetsutbudet (AU) vilket ger upphov till
friktionsarbetslösheten.
Lösningen på det här är ju ofta hur man ser det politiskt. Men rent allmänt brukar man tala om en
effektiv och förmedlingsverksamhet till alla anställda. Tanken med denna är att effektivt kunna
matcha tillgängliga jobb mot de anställda.
C) Låg arbetslöshet är ett viktigt mål för den ekonomiska politiken eftersom det medför
”kostnader” för samhället, redogör utförligt för dessa ”kostnader”.
För individ: förlorad inkomst, både för arbetslös och icke arbetslös
Sociala och psykologiska aspekter såsom livskvalitet, hälsa. Forskning visar att högre
arbetslöshet ger lägre lycka.
För samhällsekonomin: förlorad produktion pga förlorade inkomster. Utebliven användning av
humankapital.
D) Jonung/Fregert påpekar dock att det finns ett annat mått som är betydligt viktigare,
vilket är det?
HDI, lyckoindex
UPPGIFT 6
Använd Insider-outsidermodellen för att förklara hur arbetsmarknaden kan hamna i
hysterisis. Visa grafiskt och förklara verbalt. Förresten vad betyder hysteresis i detta fall?
Hysteresis - arbetslöshetens tendens att bita sig fast vid sin nivå oavsett vad som föranlett att
arbetslösheten hamnat på just denna nivå.
7
I grafen så kan vi se att efter period 1 så kommer efterfrågan på arbetskraft att sjunka, vilket
leder till att arbetslösheten ökar. Men när efterfrågan sedan ökar i inledningen på period 3 så
sjunker inte arbetslösheten, dvs. tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft får en permanent
effekt på arbetslösheten.
Intro till Insider- outsider-modellen. vad är det? Förklara begreppen insider och outsider
En förklaring till hysterisis är den s.k. insider-outsider-modellen, där arbetslösa definieras som
“outsiders” och sysselsatta defineras som “insiders”.
8
UPPGIFT 7
A) Vilka funktioner har pengar?
Allmänt betalningsmedel/bytesmedel, värdemätare och värdebevarare
B) Varför är pengar viktiga?
Ett alternativ till pengar är byteshandel, där problemen är flera. Bland annat kommer det uppstå
många olika relativpriser beroende på antalet varor, vilket gör det kostsamt och ineffektivt då det
tar lång tid att söka efter varor, t ex att byta ett omgipsat ben mot en burk hemlagad sylt.
Pengar är därför viktiga eftersom deras funktion är att fungera som betalningsmedel. Det gör det
effektivare att betala för varor och tjänster, till skillnad från en bytesekonomi där varor byts mot
varor. Dessutom sätter ju pengarna ett värde, vilket i sin tur även möjliggör pengarna som
värdemätare på en vara eller tjänst. Till sist används pengarna som värdebevarare, eftersom
värdet på en vara inre försvinner direkt bara för att en transaktion har gjorts. Varor kan antingen
öka i pris efter ett köp, t ex kända tavlor, eller minska i pris som när man t ex köper en bil.
C) Ni har följande uppgifter. Den monetära basen är 1000 kkr, kontantkvoten är 10%,
samt bankernas reservkvot är 2%. Hur stor är då penningmängden? Förklara även vad
ovan nämnda begrepp betyder.
Monetär bas Kontantkvot Bankernas reservkvot Penningmängden Penningmängden = M = CU + D
Här är CU ... Och D ...
Den monetära basen = MB = 1000 kkr.
Kontantkvoten = c = 10%
Bankernas reservkvot = r = 2%
M = kreditmultiplicatorn*MB
Kreditmultiplicatorn = (c+1)/(c+r)
M = MB(c+1)/(r+c) = 1000*(0,1+1)/(0,02+0,1) = 9 166,7 kkr
D) Hur kommer det egentligen sig att penningmängden är större än monetära basen?
Förklara!
9
Penningmängden motsvarar hur likvidamedel cirkulerar i ekonomin. Den monteräa basen består
av de faktiska pengarna så som mynt och sedlar. Alltså är den monetära basen likvidera som
cirkulerar och för att kunna beteckna detta så använder man penningmängden.
10
Ekvationer:
1 b)
𝐵𝑁𝑃 = 𝑌 = 𝐶 + 𝐼 + 𝐼𝐿 + 𝐺 + 𝑋 − 𝐼𝑀
C = konsumentköp
I = Investeringar
IL = Lagerinvesteringar
G = Offentliga utgifter
X = Landets export
M = importerade varor och tjänster
𝑌 + 𝐼𝑀 = 𝐶 + 𝐼 + 𝐼𝐿 + 𝐺 + 𝑋
Försäljningsvärde
Kostnad för insatsvaror
Förädlingsvärde
Inkomst
A
B
A-B
A-B
Bonde
10
0
10
10
Mjölnare
20
10
10
10
Bagare
30
20
10
10
Café
50
30
20
20
50
50
Summa
c)
Sverige: BNP/Cap = 200 000 SEK
USA: BNP/Cap = 40 000 $
SEK/USD: 7
Pris representativ varukorg i Sverige: 1000 kronor
Pris samma varukorg i USA: 110 $
𝐵𝑁𝑃𝑖𝑛ℎ𝑒𝑚𝑠𝑘 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑡𝑎
200 000
𝐵𝑁𝑃𝑈𝑆$ =
=
= 28 471 𝑈𝑆$
𝑣ä𝑥𝑒𝑙𝑘𝑢𝑟𝑠 𝑖𝑛ℎ𝑒𝑚𝑠𝑘 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑡𝑎
7
𝐵𝑁𝑃𝑖𝑛ℎ𝑒𝑚𝑠𝑘 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑡𝑎
200 000
𝐾ö𝑝𝑘𝑟𝑎𝑓𝑡𝑠𝑗𝑢𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑑 𝐵𝑁𝑃𝑖 𝑈𝑆$ =
=
= 22 000𝑈𝑆$
𝑟𝑒𝑝𝑟𝑒𝑠𝑒𝑛𝑡𝑎𝑡𝑖𝑣 𝑣𝑎𝑟𝑢𝑘𝑜𝑟𝑔 ℎ𝑒𝑚𝑙𝑎𝑛𝑑 1000⁄
110
𝑟𝑒𝑝𝑟𝑒𝑠𝑒𝑛𝑡𝑎𝑡𝑖𝑣 𝑣𝑎𝑟𝑢𝑘𝑜𝑟𝑔 𝑈𝑆𝐴
2 a)
𝑑𝑖𝑓𝑓𝑒𝑟𝑎𝑛𝑠: 3337,5 − 557,2 = 2780,3 𝑚𝑖𝑙𝑗𝑎𝑟𝑑𝑒𝑟
2780,3
ö𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔:
= 4,99 = 500%
557,2
b)
11
302,5
= 3,025
1980
100
𝐵𝑁𝑃𝑛𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙−2010 3337,5
=
=
= 1103,3 𝑚𝑖𝑙𝑗𝑎𝑟𝑑𝑒𝑟
𝐾𝑣𝑜𝑡2010⁄
3,025
𝐾𝑣𝑜𝑡2010⁄
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑒𝑎𝑙−2010
=
1980
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑒𝑎𝑙−2010 1103,3
𝐹ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 =
=
= 1,978 = +97,8%
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑎𝑒𝑙−1980
557,2
e)
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑎𝑒𝑙−1980
557,8 ∙ 109
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑒𝑎𝑙−1980
⁄𝑐𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎 =
=
= 69 474 𝑘𝑟
𝑝𝑜𝑝𝑢𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛1980 8,0289 ∙ 106
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑎𝑒𝑙−2010
1103,3 ∙ 109 (𝑓𝑟å𝑛 2𝐵)
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑒𝑎𝑙−2010
⁄𝑐𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎 =
=
= 121 397 𝑘𝑟
𝑝𝑜𝑝𝑢𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛2010
9,0884 ∙ 106
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑒𝑎𝑙−2010
⁄𝑝𝑜𝑝𝑢𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 − 2010 121 397
𝐹ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 =
=
= 1,747 = +74,7%
𝐵𝑁𝑃𝑟𝑒𝑎𝑙−1980
69 474
⁄𝑝𝑜𝑝𝑢𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 − 1980
3b)
Land
Sverige
Norge
Burundi
Kina
Luxemburg
Förenade Arabemiraten
BNP/capita, USD (2011)
58 228
96 811
196
4 833
120 060
69 872
http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=509#countries=SWE)
4d)
302,5
= 3,025
1980
100
= 7965,3 ∙ 3,025 = 24 094 𝑘𝑟
𝐾𝑣𝑜𝑡2010⁄
𝐿ö𝑛1980 ∙ 𝐾𝑣𝑜𝑡2010⁄
=
1980
24 000 𝑘𝑟 < 34 000 𝑘𝑟
f)
𝑁𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝑙ö𝑛𝑒ö𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 = 𝐹ö𝑟𝑣ä𝑛𝑡𝑎𝑑 𝑟𝑒𝑎𝑙𝑙ö𝑛𝑒ö𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝐹ö𝑟𝑣ä𝑛𝑡𝑎𝑑 𝑖𝑛𝑓𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 = 6% + 2% = 8%
g)
𝐹𝑎𝑘𝑡𝑖𝑠𝑘 𝑟𝑒𝑎𝑙𝑙ö𝑛 = 𝑛𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝑙ö𝑛𝑒𝑢𝑡𝑣𝑒𝑐𝑘𝑙𝑖𝑛𝑔 − 𝑓𝑎𝑘𝑡𝑖𝑠𝑘 𝑖𝑛𝑓𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 = 8% − 4% = 4%
7c)
Den monetära basen = MB = 1000 kkr.
Kontantkvoten (c) = 10%
Bankernas reservkvot (r) = 2%
𝑀 = 𝑘𝑟𝑒𝑑𝑖𝑡𝑚𝑢𝑙𝑡𝑖𝑝𝑙𝑖𝑘𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 ∙ 𝑀𝐵
(𝑐 + 1)
(0,1 + 1)
𝑘𝑟𝑒𝑑𝑖𝑡𝑚𝑢𝑙𝑡𝑖𝑝𝑙𝑖𝑘𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 =
=
= 9,17
(𝑐 + 𝑟) (0,1 + 0,02)
𝑀 = 9,17 ∙ 1000 = 9167 𝑘𝑘𝑟
12
