Lika rätt – ställ krav på din kommun
TACK TILL ROBERT NYBERG, INGRID RAMBERG, UNESCO LUCS
Paul Lappalainen, 20161209
Svensk och amerikansk jurist
[email protected]
Inledning
Motverkande av diskriminering utmanar de som har
makten att diskriminera och status quo.
Hållbara åtgärder kräver en drivkraft från det civila
samhället (särskilt de som berörs). Insiktsfulla politiker /
tjänstemän ej tillräckligt. Det är en mobiliserad CS
som bidrar till insiktsfullheten.
Kommuner har makten att främja lika rätt som
arbetsgivare, serviceorgan, upphandlare,
regelskapare och demokratiska institutioner
[email protected]
Grundproblemet
[email protected]
Vilken leder till förändring – utbildnings- eller konfliktspåret?
“Det är ett historiskt faktum
att priviligierade grupper
sällan har gett upp sina
privilegier frivilligt.”
Martin Luther King
[email protected]
Lika rätt och juridiken
OBS! BÅDE UNDERSKATTAT OCH ÖVERSKATTAT
FN:s konventioner – Rasdiskriminering ICERD,
Kvinnokonv CEDAW, Funktionsrättskonv CRPD
EU-rättighetsstadga och EU:s direktiv mot diskriminering
Europakonventionen om MR
Grundlagen
Diskrimineringslagen
[email protected]
Var börjar mänskliga rättigheter?
Eleanor Roosevelt, ordf
”I den värld som utgörs av det
lokala, dvs skolan, universitet,
fabrik, bondgård och kontor.
Det är på sådana ställen som
varje man, kvinna och barn
söker rättvisa, värdighet och
lika möjligheter - utan
diskriminering. Om inte dessa
rättigheter har betydelse här,
har de ingen större betydelse
någon annanstans.”
Steg 1 – Civila samhället som påtryckare
De berörda
mobiliserar
sig
De berörda
upplever
diskrim /
förtryck
Lagar och
policys införs
STEG 2 - Implementering av lagar, policys mm
Lagar,
policys
finns
Förändring
Implementering - normer
- förtroende
- beteende
- kunskap
- tryck
Förändringsfaktorer
Förändringar om lika rätt har skapats i
samspelet mellan en mobilisering av
de utsatta, fokus på en konkret fråga
(en lag, policy mm), kunskap kopplad
till problembilden och lösningen.
Medborgarrätts-, kvinno-,
funktionshinder- och HBT-rörelserna
[email protected]
Samhällsförändring och de “maktösa”?
ORGANISERA
UTBILDA
AGITERA
[email protected]
Varför kommuner?
Ansvar för mänskliga rättigheter – samt större
internationellt fokus – FN, EU, Europarådet.
Lagen kräver det.
Demokrati - kommunen ska serva och höra hela
befolkningen.
Social hållbarhet.
Ofta fler och snabbare insikter jämfört med riksnivån.
[email protected]
Kommuner är starkt inblandade i våra liv
•Som demokratiska institutioner ska företräda alla – till
skillnad från den privata sektorn.
•Som arbetsgivare – oftast störst i kommunen.
•Som serviceleverantörer – vård, skola omsorg, ordning.
•Som upphandlare – offentliga upphandlingar för 400-500
miljarder kronor årligen.
•Som regelskapare – budgetar, lokala ordningsstadgar,
alkoholtillstånd, bidrag till föreningslivet, mm.
[email protected]
Varför ska kommuner vara i fokus?
Historiskt sett har förändringar av lika rättigheter och möjligheter
först fått fotfäste i den offentliga sektorn. Det har i sin tur
påverkat den privata sektorn.
Det är lättare för diskriminerade grupper att påverka den
offentliga sektorn, särskilt kommuner:
•gapet i löftet om lika rätt och praktiken.
•individer har till viss del det kapitalet som behövs, genom
rösträtten.
•personer utanför dessa grupper kan se gapet mellan löftet och
praktiken, och därmed bidra till att påverka.
[email protected]
Positiv förändringsspiral
Mångfald
som tar
hänsyn till
individen
Motverka
diskriminering/
främja lika rätt
Egenmakt
[email protected]
Möjliga åtgärder - demokrati
ETT SAMLAT POLITISKT ANSVAR – ALLA GRUNDER
Hur viktigt är t.ex. jämställdhetsutskottet, handikapprådet,
Integrationsutskottet (nämnden)?
Hur sker konsultationsprocessen med de berörda?
Bra exempel: New York (Commission for human rights), Toronto,
London .
Kommuners kategorisering av barn till invandrare som andra
generationens invandrare – ett lokalt val.
Ska man ha olika lokala rösträttsregler som i princip skiljer mellan
europeiska och utomeuropeiska invandrare?
Städer oftast i frontlinjen för samhällsförändringar. Måste ofta
agera snabbare än staten.
[email protected]
I Sverige - andragenerationsinvandrare
I Kanada – andragenerationskanadensare.
Varför?
.
[email protected]
Möjliga åtgärder - demokrati
Övergripande likarättsplaner – alla grunder / alla roller
•
Omfattas kommunen i olika roller – tex som arbetsgivare och
serviceorgan, upphandlare, regelskapare och demokratisk arena?
Diskriminering i en roll påverkar andra roller.
•
Utbildningen för all personal om diskriminering och lagar?
Avsikten – förebygga diskriminering som arbetsgivare,
serviceleverans, och inte bara i att undvika lagens krav.
•
Diskrimineringstesting som kvalitetskontroll. De flesta har policies,
men har de testats t.ex. som arbetsgivare eller serviceorgan?
”Mystery shoppers” används i näringslivet.
Kommunerna själva måste analysera var det finns risker för
diskriminering samt var och hur den kan förebyggas.
[email protected]
Olika stuprör för olika grunder
[email protected]
Möjliga åtgärder - arbetsgivare
- Chefsansvar i anställningsavtalet för att motverka
diskriminering och främja likabehandling, t.ex. koppling
till löneutvecklingen och fortsatt anställning som chef.
- Reflekterar arbetskraften det lokala samhället som ska
servas? Förstår man den? Är det ett problem om t.ex.
alla chefer är män?
- Kompetensinventering av all personal?
- Är diskriminering ett problem? Testing?
[email protected]
Möjliga åtgärder – skola, boende, socialtjänst
• Sveriges egen historia av förtryck (kön,
etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning) ska
vara en del av undervisningen.
• Eleverna ska engageras i skolornas
likabehandlingsplaner.
• Klara direktiv till kommunala bostadsbolag –
ingen diskriminering för att motverka
segregation.
• Sker omhändertagande av barn på lika villkor?
Se t.ex. Uppsalafallet.
[email protected]
Möjliga åtgärder - Upphandling
- Vad? Anpassning till hela befolkningen?
Tillgänglighet. Jämställdhetsanalys.
Språkfärdigheter. Annat.
- Vem? Anbudsgivare som har diskriminerat ska
inte få delta.
- Hur? Antidiskrimineringsklausuler som ställer
krav på att lagen ska följas, avrapportering
godtas, implementering för underleverantörer.
Kommunen förbehåller sig rätten att häva vid
överträdelse klausulen.
[email protected]
om
Vad är effekten?
[email protected]
Möjliga åtgärder - regelskapare
Antidiskrimineringsvillkor i bidragsgivning.
Stöd till föreningslivets påverkansroll.
Krogarnas alkoholtillstånd ska riskeras vid
diskriminering. Skyltningskrav.
•Kommunernas inspektörer – testa för
diskriminering i samverkan med civila samhället.
[email protected]
Avslutning
• Mycket kan göras för att förstärka
lika rätt i kommuner.
• Kommuner har ofta legat i
framkanten i andra länder.
• Vad krävs för att kommuner ska ta
en ledande roll?
• Mobilisering, utbildning, agitation.
[email protected]
Good luck
[email protected]
Various sources I
Concerning UNESCO’s European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR)
ee
Website - http://www.citiesagainstracism.org/ Email - [email protected]
ECCAR’s 10 point Action Program
http://www.citiesagainstracism.org/fileadmin/user_upload/download/10ppa-englunesco.pdf
Report to the Council of Europe’s Congress of Local and Regional Authorities
Social approach to the fight against racism at local and regional level
On the web at https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=1285613
Resulting recommendation 246 (2008)
https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=1285477&Site=CM
And resolution 264 (2008) at
https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?Ref=RES(2008)264&Language=lanEnglish&Ver=origi
nal&Site=COE&BackColorInternet=DBDCF2&BackColorIntranet=FDC864&BackC
olorLogged=FDC864
European Union Charter for Equality between men and women
http://www.charter-equality.eu/
Proving discrimination cases: the role of situation testing Isabelle Rorive with a
contribution by Paul Lappalainen, 2009. Available in Swedish as well
http://www.migpolgroup.com/projects_publications.php?id=25
[email protected]
Various sources II
AT HOME IN EUROPE – PROMOTING INCLUSION. Open society foundations
Muslims in European Cities. Somalis in European Cities. Excluded Majorities.
www.opensocietyfoundations.org/projects/home-europe
Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige SOU 2005:56, (The
Blue and Yellow Glass House, Structural Discrimination in Sweden)
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/46188
Diskriminering dröjer kvar, (Discrimination Remains) 2007
http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/stencilserie/Diskr_Del1och2.
pdf
Ingen diskriminering med skattemedel, (No Discrimination with Public Funds)
Integrationsverkets rapportserie 2000:7, 2000
http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/lappalainen.pdf
“Active measures in Sweden – in theory and in practice”, Lappalainen, Al-Zubaidi and
Jonsson 2010 http://www.migration-boell.de/web/diversity/48_2666.asp
AN INTERSECTIONAL APPROACH TO DISCRIMINATION: Addressing Multiple
Grounds in Human Rights Claims. Ontario Human Rights Commission. 2001
http://www.ohrc.on.ca/sites/default/files/attachments/An_intersectional_approach
_to_discrimination%3A_Addressing_multiple_grounds_in_human_rights_claims.p
df
[email protected]
