2010-06-04
Förslag
IKT-strategi för Barn- och
utbildningsförvaltningen, Gotlands
kommun 2010-2013
4 i balans
1
2010-06-04
Mot digital kompetent skola
Pedagogiska lärplattformar
Digitala klassrum
Sociala medier
Ett till ett-projekt – en dator – en lärare
Ett till ett-projekt – en dator – en elev
Trådlösa nätverk i skolorna
Bredbandsaccess till alla skolor
Lärarfortbildning
Ökad webbutveckling med interaktiva webbsidor
Webbaserade program
Mobilt lärande
Multimedia
Internationella kontakter
2
2010-06-04
INNEHÅLL
Innehåll
Varför behövs en IKT-strategi
Varför IKT i skolan?
Digital kompetens på väg in i skolan
IKT-strategi – Mål och Visioner
Tio punkter kring kommunens strategi
Våra ledstjärnor
Pedagogisk IKT-plattform
Ledning, ansvar och organisation
Skoldatatek
Pedagogen och kompetensutveckling
Lärplattformar/Skolportal
Sociala medier
Eleven och lärande
IKT som verktyg i undervisningen
Utvecklingsdatorer
IKT-plattform undervisningen
Färdighetsmål för elever
Färdighetsmål för elever forts
Avslutning
2
3
3
4
5
5
5
6
6
6
7
7
7
8
8
9
9
9
10
10
3
2010-06-04
Förord
IKT-strategi med Mål och Visioner är en revidering av tidigare upplaga.
IKT ersätter och utökar det föregående begreppet IKT. IKT står för
informations- och kommunikationsteknik, den del av IT som bygger på
kommunikation mellan människor.
Strategin skall peka ut färdriktningen för Barn- och utbildningsförvaltningens
arbete med IKT-frågor. En strategi för lärande med stöd av IKT i skolan.
Denna handling kompletteras med ett policydokument Etiska regler för
utbildningsnätet (omarbetat). I övrigt hänvisas till IT/IS- och telestrategi för
Gotlands kommuns, Netikett - GKs regler för användning av IT- och Tele,
samt GK Säkerhetspolicy.
Denna handling har arbetats fram i en särskild tillsatt arbetsgrupp med
medlemmar från BUFs ordinarie IT-team, som består av IT-utvecklare och
rektorer från grundskolan och särskolan. Medlemmarna i arbetsgruppen har
arbetat genom nätverk, bl.a. ett nätverk där 10 medelstora kommuner ingår.
Arbetsgruppen har också deltagit mötesplatser både reella och virtuella,
såsom konferenser, seminarier o digitala platser.
Varför behövs en IKT-strategi?
Varför skall skolan ha en IKT-strategi? Myndigheten för skolutveckling har
arbetat fram en ”Strategi för IT i skolan” som utgår från frågor som Vilka
uppdrag och mål har vi med vårt arbete med IT i skolan? Hur kan målen nås?
BUFs arbetsgrupp har i sitt arbete tagit stöd i Myndighetens ”Strategi för IT i
skolan” och lyft in deras mål i strategin. Arbetsgruppen har vidare utgått från
gällande styrkort/skolplan och särskilt då skolplanens uppdrag att ge
kunskaper och färdigheter i livslångt lärande. En del i det livslånga lärandet är
just att behärska ny informations och kommunikationsteknik. Verksamheten
med IKT skall i första hand vara till nytta och glädje för användarna.
Varför IKT i skolan?
Efter att de gotländska skolorna har arbetat med införande av IT i skolan
under hela 1990-talet och 2000-talet krävs en pedagogisk reflexion om man
har vunnit någonting i lärprocessen med att använda datorer i undervisningen
och vad det har kostat. Utifrån enkätsvar av elever skolår 8 anser de att de
största fördelarna med datorer i skolarbetet är att kunna söka information, att
skolarbetet har blivit roligare, att man får tänka kritiskt, att kunna maila till
lärarna, snygg utskrift, stavningsprogram mm. IKT har även visat sig vara ett
stöd i lärprocessen, och en del i skolans uppdrag är att förbereda eleverna för
samhället och arbetslivet. IKT erbjuder även alternativa hjälpmedel för elever
med behov av särskilt stöd.
Forskning visar att IKT kan hjälpa elever att nå målen. KK-stiftelsen gjorde en
undersökning förra året som visar att elevernas och lärarnas tilltro till IKTtekniken ökar hela tiden. 75 procent av eleverna tycker att de har stor nytta av
IT i skolarbetet och 60 procent av lärarna anser att IT är ett bra pedagogiskt
verktyg. Hur användandet av IKT påverkar lärprocessen finns det viss
forskning kring men det behövs mer kunskap.
För i stort sett alla elever är IKT en naturlig del i deras liv. Det handlar inte
bara om teknik utan också som ett självklart verktyg för kommunikation och
samhörighet. Det är viktigt att skolan förstår hur lärprocessen påverkas för den
generation som har fötts in i det informations- och kommunikationstekniska
samhället. IKT har med andra ord kommit för att stanna i skolan.
4
2010-06-04
Digital kompetens på väg in i skolan
Skolverket arbetar med att ta fram ett förslag på hur digital kompetens ska
definieras. Verket samarbetar med KK-stiftelsen och Myndigheten för
skolutveckling i denna fråga och de har bildat en projektgrupp. En beskrivning
av digital kompetens ska kunna ligga till grund för hur den nya gymnasieutbildningen och grundskolan ska utformas i framtiden. Definitionen kommer
också att påverka lärarutbildningen. I till exempel Norge har man hunnit
längre, där är digital kompetens en av fyra basfärdigheter inom skolan, av
samma vikt som att kunna läsa, skriva och räkna. Projektgruppen ska försöka
konkretisera begreppet digital kompetens. Utgångspunkten är den definition
som EU-kommissionen har tagit fram. Digital kompetens ingår i
Europaparlamentet och rådets rekommendationer om nyckelkompetenser för
livslångt lärande och antogs 2006-12-18.
Digital kompetens är ett viktigt och omfattande begrepp som handlar
om allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess
programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IKT.
Digital kompetens kommer förmodligen att skrivas in i styrdokumenten
eftersom kompetensen är så specifik för olika ämnesområden. Inom
samhällskunskap kan det handla om att utveckla ett källkritskt
tänkande medan det i ett teknikämne kan innebära att lära sig ett
program för att göra avancerade ritningar. Projektgruppen anser att
digital kompetens preciserat i styrdokument ger en tydlig antydan om
hur lärarna ska arbeta med detta.
Digital kompetens kommer att ha betydelse för elevernas skolresultat.
Både arbetslivet och högskolestudier förutsätter en digital kompetens.
Det är också viktigt ur ett medborgerligt perspektiv eftersom allt fler av
våra rättigheter och skyldigheter i samhället utförs med hjälp av digitala
verktyg, till exempel bankärenden, söka arbete, kontakt med
myndigheter och rösta i allmänna val. Digital kompetens är även en
förutsättning för en ökad jämställdhet. Kompetensen ska bredda pojkar
och flickors digitala användningsområden och därmed ge jämnare
förutsättningar och uppmuntran till ett icke könsbundet utbildningsval
vid högre studier. Ett medborgerligt perspektiv är en ytterst viktig faktor
eftersom allt större mängd information delges via Internet samt att
alltfler tjänster endast kan utföras via Internet.
Personuppgiftslagen, PuL
Personuppgiftslagen, förkortat PuL, är en lag som speciellt handlar om vad
man får och inte får lagra i datorerna, publicera på Internet eller skicka ut med
e-post. Här sägs bland annat att man inte hur som helst får publicera
personuppgifter om andra och inte utan deras tillstånd. Man får heller inte
spara register med känsliga data om personer utan deras tillstånd eller sprida
falska, nedsättande eller rasistiska uppgifter om personer eller grupper.
Personuppgiftslagen trädde i kraft from 1 oktober, 2001. Mer information om
PUL och vilka regler som gäller för vad, finns på Datainspektionens hemsida
www.datainspektionen.se.
Ytterligare information om PUL, nätikettsregler och vilka lagar som gäller för
Internet och vad som är tillåtet på skoldatanätet finns att läsa i Etiska regler –
för Gotlands utbildningsnät, se bilaga.
5
2010-06-04
IKT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER
Inledning
Föreliggande IKT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN: s ambitioner
och samtidigt vara en strategi för lärande med stöd av IKT i skolan. Barn och
elever från förskolan t.o.m. grundskolan inklusive särskolans hela
organisation, benämns fortsättningsvis som elever, och verksamheten med ett
gemensamt begrepp som undervisning.
Planen skall ses i ett treårigt perspektiv och årligen prövas inom ramen
för ordinarie budgetprocess.
Tio punkter kring kommunens strategi för IKT i skolan
Nationellt har det förts diskussioner om en 10-punktslista för kommuners
strategi för lärande med stöd av IKT i skolan. Gotlands kommun ansluter sig i
sin strategi till 10-punktslistan och utgår från att finansiering sker stegvis och
kostnadsberäknas i anslutning till det årliga budgetarbetet.
Följande tiopunktslista införs som modell att arbeta utifrån för att få en bredare
ansats än tidigare;
1. Engagerade lärare/utvecklare, skolledare, IKT-utvecklare, IKTstrateger, och skolledning.
2. Plan förankrad i nämnden med pedagogstöd, pedagogisk/fortbildning,
resurser och ledningsstöd
3. Kontinuerlig utbildning av lärare och skolledning, genom PIM och
lärplattformar mm
4. Forum för kunskapsutveckling, delande av material och för
erfarenhetsutbyte, både fysiska på skolan, i kommunen och virtuellt.
5. Digitala lärresurser, lätt tillgängliga, gärna redigerbara och
anpassningsbara såsom införande av lärplattform, webbaserade
program mm
6. Infrastruktur, utbyggnad av trådlöst nätverk och bredbandsaccess till
alla skolor
7. Lärardatorer till alla lärare
8. Elevdatorer till alla elever
9. Klassrum med lämplig kombination av dator, projektor, högtalare och
interaktiv skrivtavla.
10. Stimulans och belöningar (löner) vilka påverkas av engagemang i och
bidrag till utvecklingsarbete med IKT.
Våra ledstjärnor
Huvudmålet är förstås alltid lärandet och tekniken ska ses som stödjande och
som ett av flera redskap för att uppnå målen i utbildningen.
Utvecklingen inom IKT-området ska lyftas fram och tas tillvara, så att barn och
ungdomar som växer upp på Gotland får möjlighet att nyttja IKT i ett lärande
sammanhang. Gotlands IKT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen
vilar på sju ledstjärnor som ska påverka elever och lärare vid användningen av
IKT som ett pedagogiskt redskap
IKT används för att höja kvaliteten i elevernas inlärning
IKT som pedagogiskt hjälpmedel ger tillsammans med utvecklingen av
arbetsformer i skolan en utbildning där eleverna får en god beredskap
inför framtiden.
6
2010-06-04
IKT inspirerar till att arbeta med projekt som leder fram till nya sätt att
få kunskaper t.ex. ”Att skriva sig till läsning”
IKT bidrar till att bevara lusten att lära genom att ge individen möjlighet
att göra framsteg utifrån egna förutsättningar.
IKT används för att ge elever och lärare möjligheter att utveckla sin
kreativitet.
IKT används för att ge elever i behov av särskilt stöd ökade möjligheter
till måluppfyllelse genom att använda alternativa verktyg i lärandet
IKT används i kommunikation, lokalt och globalt, för att stödja och
stimulera engagemang i miljöfrågor och internationellt arbete.
Pedagogisk IKT-plattform
Begreppet ”Pedagogisk IKT-plattform” kommer förvaltningen att införa och
arbeta utifrån. BUFs pedagogiska IKT-verksamhet utgår från skollag, skolplan,
skolverkets inspektionsrapporter, myndigheters PM, SOU, statens
förordningar mm. Det blir mer och mer tydligt från flera instanser att betona
IKT som en förutsättning för utveckling. Ett exempel är EU´s åtta
nyckelkompetenser, där en är den digitala kompetensen Ytterligare ett
exempel är utredningen om den nya lärarutbildningen där man föreslår ett
obligatoriskt inslag av att utnyttja IKT i utbildningen. Framtidsutredningen
beställd från Skolverket om Skola 24 pekar också på hur synen och
uppfattningen angående användandet
av IKT ändras i takt med nya media vanor tas in i skolan. BUFs ledning
ansvarar för och beslutar om den pedagogiska IKT-utvecklingen inom
undervisningen. BUFs programråd skall efter samråd unikt kunna besluta över
vilka pedagogiska program undervisningen skall ha.
Tekniken skall ha en stödjande roll och skapa förutsättningar för IKT-driften.
Den pedagogiska IKT-plattformen skall ha högsta prioritet vad gäller IKTutvecklingen i undervisningsområdet. Den pedagogiska plattformen kommer
att byggas ut under planperioden med lärplattformar, digitala klassrum,
trådlösa nätverk i skolorna, bärbara datorer till lärare och elever, ökad
webbutveckling med interaktiva webbsidor, webbaserade program, digitalt
nätverkande och annan mobil utrustning.
Ledning, ansvar och organisation
Barn- och utbildningsförvaltningens centrala IKT-organisation har i sin roll som
samordnare och stödjare, när det gäller IKT, att verka för att ge skolan de
bästa förutsättningar för att bedriva sin undervisning. Barn- och
utbildningsförvaltningens IKT-organisation har en strategi- och beställarroll.
Med anledning av kommunens samlade IT-organisation med en central
utförarenhet (ITT-centrum) och mot bakgrund av Barn- och
utbildningsnämndens antagna IKT-strategi/plan är ledningen för IKT inom
skolan organiserad på följande sätt; Rektor har ansvaret för IKT-frågorna,
liksom all övrig pedagogisk verksamhet i skolorna, och IKT-utvecklarna
samordnar det praktiska IKT-arbetet i skolområdet. På de enskilda skolorna
finns också IKT-ansvariga utsedda (särskilt uppdrag). IKT-ansvaret följs upp
av nätverksträffar och möte på olika nivåer inom förvaltningen.
Skoldatatek
Förvaltningen har under år 2009 att startat upp ett skoldatatek för gotländska
barn och ungdomar. Skoldatatekets syfte är i första hand att medverka till att
stimulera och utveckla inkluderande lösningar för barn och elever i behov av
särskilt stöd. Vidare att ge personalen en fördjupad specialpedagogisk
kompetens om hur man med hjälp av IKT kan skapa stimulerande
7
2010-06-04
lärsituationer för barn och elever i behov av särskilt stöd samt hur datorn kan
användas som ett integrerat verktyg i lärandet mm. Skoldatateket är en
levande resurs för hela verksamheten, viss specialpedagogisk personal är
engagerade i Skoldatateket. BUFs IKT-utvecklare knyts till Skoldatateket.
Verksamheten utvecklas successivt, med kompetensinsatser och utprövning
av olika program och andra tillbehör. Skoldatateket erbjuder
kompetensutveckling och fördjupad kartläggning/utredning kring enskilda
elevärenden samt utprövning av alternativa verktyg i samband med
elevärende. För rätten till likvärdig utbildning har skoldatateket en viktig roll för
att tillgodose att barn i behov av särkilt stöd får alternativa verktyg i sitt
lärande.
Pedagogen och kompetensutveckling
Lärarna är nyckelpersoner för elevens lärande. Allt viktigare blir
kompetensutveckling av lärare och ökat IKT-stöd. Fortbildningsstödet gällande
användning av IKT-stöd blir en allt viktigare del i kompetensutvecklingen.
Fortsatta insatser med PIM utbildning (Praktisk IT och +Mediautbildning) och
även ”After PIM” är en strategisk nyckelfråga. Alla lärare måste också ges
förutsättningar för att kunna arbeta med IKT, t.ex. utrustas med bärbara
datorer och få välutrustade arbetsplatser på skolorna. Inom planperioden
kommer lärare, skolledare och administrativ personal att få tillgång till verktyg
och arenor genom införande av lärplattform/skolportal som kommer att
underlätta deras arbete vad beträffar kommunikation och administration. Detta
kommer att ge ledningen förutsättningar för att kunna genomföra sitt uppdrag
samtidigt som personalens inflytande och delaktighet kommer att öka.
Lärplattformar/Skolportal
Lärplattformar eller skolportal är olika benämningar för digitala och
datorbaserade informationssystem. Förändrade betygssystem såsom
införande av betyg i uppförande och ordning och ändringar i
grundskoleförordningen som krav på skriftliga omdömen till alla elever i alla
ämnen från åk 1-9, införande av IUP (individuella utvecklingsplaner) och
åtgärdsprogram mm ställer nya krav på ett digitalt kommunikationsverktyg.
Under innevarande år har förvaltningen köpt in en lärplattform (SchoolSoft)
och införandearbetet är igång. Med lärplattformar menas virtuella miljöer som
lärare, elever, skolledare och administrativ personal har tillgång till. I denna
lärplattform, som nu är SchoolSoft kan användarna publicera dokument, spara
filer, kommunicera, handleda, finna information som schema, klass/grupplistor, styrdokument, protokoll mm. Elevadministrativa systemen med
KIR (kommuninnevånareregister) blir födande system till lärplattformen och
filöverföring sker mellan systemen. Lärarna kommer att arbeta mot följande
mål under planperioden.
Personalen ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling inom
området IKT och lärande och som årligen revideras i förvaltningens
kompetensutvecklingsplan
Internetbaserade systemlösningar som SchoolSoft skall användas för
att utveckla en virtuell lärmiljö, som förenklar lärarnas administration
och förstärker kommunikation mellan förskola/skola och hem, samt
knyter ihop den pedagogiska och den administrativa verksamheten
Personalen skall ges en beredskap att genomföra etiska diskussioner
och för pedagoger gäller särskilt att leda utbildningen så att etiska
regler följs.
8
2010-06-04
Sociala medier
(Exempel på sociala medier redovisas i bilaga)
Sociala medier har en stor utbredning i samhället. Den attraktionskraft som
finns i användningen av sociala medier kan naturligtvis tas tillvara i
undervisningen. Oavsett om man gör det eller inte så måste pedagogisk
personal ha kunskap om de möjligheter och risker som användningen av
sociala medier innebär. Eleverna måste tidigt få kunskap och insikt i etiska
regler som gäller kommunikation med andra.
Eleven och lärande
För eleverna har IKT en enorm betydelse. En av skolans uppgifter är att
förbereda eleverna inför det kommande arbetslivet. Utanför alla beslut om
skolreformer och läroplansrevisioner ligger i grunden en förändrad
förutsättning för lärande, undervisning och utbildning.
Aktuell skolforskning om IKT visar på att ur elevperspektiv är de sociala
nätverk lågt räknat bara tre – datorn, mobiltelefonen och Internet. Med dessa
redskap blir görandet en del av lärandet. Elevernas lärmiljöer och sociala
miljöer förändras snabbt. Internet, sociala medier, TV och
underhållningsindustrin får större betydelse i dag än för bara några år sedan.
Strategispel ger elever mer förståelse av samhällsprocesser, stadsbyggnad
och konflikthantering än någon lärobok kan ge.
IKT som verktyg i undervisningen
FirstClass Web 2.0 handlar om att informationen skapas av
användarna, inte av webbpublicister. Den kommunikation och
samverkan som uppstår i sociala medier är engagerande och bidrar till
lärandet. FirstClass har med E-learning 2.0 applikationer i sin nya miljö
utvecklat web 2.0 teknologin till att bli en lärande miljö. Där används
bloggar, wikis, diskussionsforum, personliga profiler, sökverktyg,
sociala bokmärken, dokument- hantering mm.
E-post, kommunikation via e-post minskar särskilt i den unga
generationen. E-post kan vara ett bra verktyg för att kommunicera 1-1
men det är ett mindre bra verktyg för att samarbeta i grupp.
Lärplattformens meddelandefunktion kommer att ersätta e-postkonton
för elever.
Särskilda insatser skall göras för elever i behov av särskilt stöd för att
stimulera elever och personal till en ökad användning av IKT som
redskap för inlärning och som kompensatoriskt hjälpmedel.
Att skiva sig till läsning med datorn som skrivredskap bör utvecklas i
högre grad i de gotländska skolorna, då det vid utvärderingar har visat
sig vara en överlägsen metod vid läsinlärning.
Informationskompetens, IKT används för att eleverna ska utveckla
en informationskompetens som innebär att de kan hitta information i
olika källor och genom ett källkritiskt förhållningssätt avgöra om man
kan lita på innehållet.
Etiskt filter. Skolan skall arbeta med att utveckla det personliga
ansvaret och det egna etiska filtret hos varje individ för att få eleverna
att avstå från att besöka oönskade webbplatser och för att få eleverna
att utveckla den nödvändiga beredskapen och medvetenheten i ett
längre perspektiv än vad tekniska filter och censur kan ge.
Kränkningar på Internet. Yngre barn och elever skyddas från
Internets mörka sidor dvs. de sidor vars innehåll kränker våra
gemensamma värderingar (exempelvis pornografi, narkotika och
9
2010-06-04
främlingsfientlighet) genom att alltid ha tillgång till etiskt ledarskap, en
vuxen vägvisare, alternativt surfa på kända webbplatser
Likabehandlingsplan. Varje enskild verksamhet inom skola, förskola
och fritidshem skall utarbeta en likabehandlingsplan. Utifrån den
planen/policyn gäller samma lagstiftning och regler på Internet som i
övrig skolverksamhet.
Mentala filter. Äldre elever med hjälp av etiska regler och vuxna
vägvisare bygger upp mentala filter för att utveckla den nödvändiga
beredskapen och medvetenheten för att avstå trots att det finns möjlig
tillgång till Internets avigsidor. Vidare ska varje enskild individ utveckla
det personliga etiska ansvaret genom samtal mellan elever och vuxna.
Utvecklingsdatorer
Från undervisnings synpunkt är det av yttersta vikt att specialdatorerna, ex
datorer för barn med behov av särskilt stöd, barndatorerna på förskolorna,
samt vissa andra undervisningsdatorer körs som utvecklingsdatorer med
möjlighet för viss skolpersonal att administrera.
Viktigt för BUF blir att arbeta genom sitt eget Programråd, så att rektorer får
fortsatt ansvar för utbildningsprogrammen. Undervisningsprogrammen är att
betraktas som läromedel och som pedagogiken skall styra över. BUF kommer
att ha kvar ansvaret för tillämpning av IKT och systemförvaltning. Inom
planperioden kommer projektet och övriga teknikinsatser att få följande
effekter på skolans teknikplattform.
IKT-plattform undervisningen
(prövas årligen i samband med budgetberedning)
För att uppnå en gemensam plattform och standard för alla
förskolor/grundskolor inklusive särskolans hela organisation skall en
gemensam IKT- plattform för BUF gälla för utrustning och datortäthet per
skolenhet. Utifrån denna plattform, finns möjlighet för skolorna att köpa till
högre kvalitet av utrustning eller ökad datortäthet för att få en standardhöjning.
Alla grundskolor garanteras då en viss kvalitetsnivå på IKT-utrustningen. Vid
specialundervisning och vissa specialinriktningar, rekommenderas en högre
datortäthet.
För att utveckla skolan och följa med i den nationella utvecklingen lyfts ett
utbyggnadsmål om en dator till varje lärare och en-dator-en-elev från åk 7-9
upp. Målet är att öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka
elevernas måluppfyllelse och resultat. En dator per elev kan ses som en
demokratifråga för skolan. Det handlar om skolutveckling, demokrati och
framtidsvisioner
En bärbar dator per lärare/pedagogisk personal
En bärbar dator per elev från åk 7-9 i grundskolan
För F-6 är målet 3 elever per dator och klass
För särskolan är individuella behov styrande
För förskolan/fritidshem är målet - 1 datorer per avdelning som
barndator
Trådlösa nät byggs ut i skolorna
Bredbandsaccess till alla skolor
Dataarbetsplatserna skall utformas med hänsyn till ergonomiska rön
10
2010-06-04
Digitala klassrum. Utbyggnad av det digitala klassrummet inom
grundskolan med en digital skrivtavla alternativt smartboard/interaktiv
whiteboard i varje klassrum
Sociala medier. Ökad användning av sociala medier inom hela
skolområdet.
Ökad satsning på lärarfortbildning inom PIM, lärplattformar och ”After
PIM”.
Utreda outsourcing av utbildningsnätet, utbildningsdatorerna,
skolservrar med tillhörande supporttjänster
Färdighetsmål för elever
IKT skall fungera som ett kvalitetsstärkande stöd i elevers dagliga arbete för att nå ökad
måluppfyllelse i skolarbetet. Elever ska också genom användning av IKT utveckla en
digital kompetens som består både i färdigheter att använda digital teknik och i förmågan
att bedöma vilken information som är relevant och pålitlig samt hur man ska uppträda i
elektronisk kommunikation.
Elevernas kunskaper i att använda IKT byggs upp fortlöpande genom att IKT
involveras i det dagliga arbetet. Följande mål anger vilka färdigheter och
kompetenser som eleverna ska ha förvärvat senast i år 5 respektive i år 8.
Mål senast år 5
Eleven ska kunna skapa ett dokument, skriva, rätta, formatera, infoga
bilder samt spara och skriva ut
Eleven ska kunna använda elektronisk kommunikation och e-post
Eleven ska kunna skapa ett bildspel
Eleven ska kunna använda Schoolsoft för att aktivt ta del av
kursmaterial och omdömen samt med vuxenstöd samla bevis på
framsteg och dokumentera personliga mål
Eleven ska ha fått information om och ha diskuterat etik.
Mål senast år 8
Elevens ska kunna söka, sålla, strukturera och sammanställa
information från olika medier samt kunna ”kontrollera källan”
Eleven ska kunna hitta och använda lärresurser på webben
Eleven ska kunna samarbeta i elektroniska forum där man gemensamt
löser en gruppuppgift via olika media.
Eleven ska utifrån tidigare diskussioner om etik och moral ha inhämtat
sådan information att de vet hur man bör uppträda i elektronisk
kommunikation och andra sociala sammanhang
AVSLUTNING
Gotlands kommuns IKT-strategi med mål och visioner för Barn- och
utbildningsförvaltningen, 2010-2013 syftar till att ytterligare förstärka
användningen av IKT i skolan och den skolutveckling som påbörjades genom
Gott-IT-Land, KK-stiftelsens skolprojekt 1996-1999, ITiS (IT i Skolan) 19992002, PIM (Praktisk IT och Mediakunskap) 2007-2011, samt övrig ITutveckling inom utbildningen. Det är viktigt för Gotlands kommun att ta tillvara
effekten av dessa projekts utvecklingspotential och satsa vidare på den kraft
och den lustfyllda inlärningen som IKT-användningen i skolan ger.
11
2010-06-04
Peter Molin
Skoldirektör
Annika Landin
IKT-chef
12
