LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN
Fastställande
Utbildningsplanen fastställd av Utbildningsrådet vid Fritidsledarutbildningen på Vimmerby
folkhögskola. Gäller från 27 augusti 2012.
Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till utbildningen
Grundläggande behörighet för högskolestudier.
Lämplighet för utbildningen och yrket som är styrkt genom väl vitsordad och relevant
erfarenhet.
Sökande som vill åberopa andra kompetenser än grundläggande behörighet, kan gå vidare
till individuell prövning av reell kompetens.
1
Syfte och Lärandemål
Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan ligger till grund för den lokala
utbildningsplanen på Vimmerby folkhögskola. Genom EQF, den europeiska referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande, finns ett utarbetat gemensamt referenssystem som
täcker
utbildningssystemet från
grundskoleexamen/motsvarande till doktorsexamen/motsvarande, liksom olika nivåer av yrkesutbildningar. Detta uttrycks inom EQF
med begreppen kunskap – färdigheter – kompetenser.
Utbildningen ska utveckla studerandes
-
1
Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem som kan uppstå i
yrkesrollen fritidsledare
SUHF:s rekommendationer, REK 2009:2, (2009.06.25).
1
Kunskaper
-
-
-
Att uppvisa kunskap och förståelse för det fritidsvetenskapliga fältet.
Att uppvisa kunskap om relationen mellan människor och samhälle och ha förmågan
att relatera yrkessektorn till olika samhällsvetenskapliga tanke- och
forskningstraditioner.
Att visa prov på förståelse och kunna resonera kring fritid som en samhällelig
företeelse i ett kulturellt och historiskt perspektiv i relation till såväl individens
livsvärld som samhällsstrukturer och sociala förändringsprocesser.
Att ha kunskap om olika ledarskapsteorier
Att ha kunskap om pedagogiskt och sociologiskt teoribildning, relevant för
yrkesområdet
Färdigheter
-
Att visa förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information, samt att
kritiskt föra diskussioner kring företeelser och situationer.
Att visa förmågan att identifiera, formulera och lösa problem samt att göra uppgifter
inom givna tidsramar.
Att visa förmågan att muntligt och skriftligt kunna redogöra för problem
Att uppvisa kunskaper och färdigheter i att leda individer och grupper, självständigt
och/eller tillsammans med andra.
Kompetenser
-
Att se människors möjligheter och att ha ett främjande förhållningssätt, vetenskapligt
benämnt som salutogent.
Att ha förmågan att se helhetsperspektivet på individer, grupper och samhälle, samt
en vilja att påverka och förändra.
Att ha förmågan att organisera och leda samt kunna hantera konflikter.
Att kritiskt granska kunskap samt genom reflektion dra konsekvenser av detta.
2
Studieområden
Utbildningen omfattar 80 poäng (motsvarande 120 ECVET-poäng). En poäng motsvarar en
veckas heltidsstudier.
Pedagogik/Ledarskap
30 p
Sociologi
20 p
Metodik
18 p
Fritidsvetenskap
10 p
Kommunikation
2p
Summa:
80 p
1. Pedagogik/Ledarskap 30 p
Kursdeltagaren skall efter genomgången utbildning ha förvärvar teoretiska kunskaper om
pedagogisk och ledarskapsteori samt forsknings- och arbetsmetodik och kunna tillämpa
dessa praktiskt i olika grupp- och arbetssituationer med tonvikt lagd på tänkta
yrkessituationer i arbetet som fritidsledare.
Kunskaper
– ha kunskap om pedagogikens problemområde i ett historiskt och samhälleligt perspektiv
– ha kunskap om olika människosyn, ledarstilar och metoder
Färdigheter
– ha förmågan att omsätta pedagogiska och ledarskapsteorier i ett praktiskt ledarskap, att
kunna tillämpa metoder och material som verktyg och redskap i yrkesrollen
1.1 Delkurs 1 Pedagogisk grundkurs
4p
Den studerande skall erhålla en kunskap om klassiska pedagoger, där kopplingar görs till
yrkesrollen.
Litteratur:
Egidius, H. (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm. Natur & Kultur.
Nordén, K-G. (2005). Samtal i pedagogernas hus. Stockholm. Nielsen & Norén.
3
1.2 Delkurs 2 Pedagogiken i ett utbildningssammanhang
4p
Den studerande skall ha kännedom om olika pedagogiska arbetssätt, samt ha inblick i hur
skolan arbetar.
Litteratur:
Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund. Studentlitteratur.
Referenslitteratur:
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm. Natur & Kultur.
Egidius, H. (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm. Natur & Kultur.
Skolverket, Lgr11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasser och fritidshemmet.
1.3 Delkurs 3 Barnkonventionen
1p
Den studerande skall efter genomgången utbildning ha förvärvat teoretiska kunskaper om
FN:s barnkonvention och de kopplingar som finns till statlig och kommunal politik.
Litteratur:
Rädda Barnen, FN:s barnkonvention
1.4 Delkurs 4 Ledarskaps- och organisationsteorier
5p
Den studerande ska ha kännedom om olika ledarstilar i historiska och sociokulturella
sammanhang, samt kännedom om olika organisationsteorier.
Litteratur:
Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm. SISU Idrottsböcker.
Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund.
Studentlitteratur.
Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö. Libero.
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur.
4
1.5 Delkurs 5, Ledarskapsfilosofi, roller och historia
5p
Den studerande ska erhålla fördjupade kunskaper om olika ledarstilar och organisationer.
Litteratur: Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm. SISU Idrottsböcker.
Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund.
Studentlitteratur.
Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö. Libero.
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur.
1.6 Delkurs 6, Grupprocesser
5p
Den studerande ska genom teoretiska kunskaper ur ett pedagogiskt och socialpsykologiskt
perspektiv öka förståelsen för gruppdynamikens olika faser.
Litteratur:
Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm. SISU Idrottsböcker.
Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö. Libero.
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Lund. Studentlitteratur.
1.7 Delkurs 7, Samtalsmetodik
1p
Den studerande ska genom teoretiska kunskaper och övningar öka färdigheter i att hantera
samtal i olika situationer.
Litteratur:
Hilmarsson, H Th. (2010). Samtal med känslomässig intelligens. Lund. Studentlitteratur.
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Lund. Studentlitteratur.
1.8 Delkurs 8, Grundläggande forskningsmetodik
5p
Den studerande skall få en inblick i forskningsteorier och en förståelse för hur en
forskningsrapport är uppbyggd, samt tillämpa kunskaperna genom att skriva ett
examensarbete där forskningen kopplas till yrkesrollen.
5
Litteratur:
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur.
2. Sociologi 20 p
Den studerande skall efter genomgången utbildning ha förvärvat teoretiska kunskaper
sociologiska och socialpsykologisk teori, forsknings- och arbetsmetodik, samt kunna tillämpa
dessa praktiskt i olika grupp- och arbetssituationer med tonvikten på tänkta yrkessituationer
i arbete som fritidsledare.
Kunskaper
– ha erhållit kunskaper om sociologiska teoribildningar och traditioner
– ha kunskap om grundläggande sociologiska och socialpsykologiska begrepp och metoder
Färdigheter
– ha förmågan att omsätta sociologiska och socialpsykologiska teorier i ett praktisk
ledarskap, att kunna tillämpa teorier och metoder som verktyg och redskap i yrkesrollen
2.1 Delkurs 1, Sociologiska grunder
5p
Den studerande skall ha kunskap om grundläggande sociologiska och socialpsykologiska
teorier och nyckelbegrepp, samt introduceras i utvecklingspsykologiska traditioner.
Litteratur:
Berger, P.L. (2011). Invitation till sociologi. Stockholm. Nordstedt.
Månsson, P. (2010). Båten i parken. Stockholm. Nordstedt.
Referenslitteratur:
Bauman, Z. (2004). Att tänka sociologiskt. Göteborg. Korpen.
Bramstång, M. (2000). Förstå sig själv och andra. Falköping. Liber.
Brännlund, L. (1994). Praktisk psykologi. Stockholm. Natur & Kultur.
Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund. Studentlitteratur.
Jerlang, E. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm. Liber.
Levander, M. (2003). Psykologi. Stockholm. Natur & Kultur.
6
2.2 Delkurs 2, Socialpsykologi
5p
Den studerande skall erhålla grundläggande kunskaper om samspelet mellan individ och
grupp i samhället och arbetsliv. Gruppens arbetsbetingelser och utveckling, olika grupproller,
avvikande gruppbeteende, konformitet och grupprelationer, gruppmotsättningar och
konflikthantering, gruppen och arbetsorganisationen, arbetsmiljö ur psykosocial
utgångspunkt och marginalisering.
Litteratur:
Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund. Studentlitteratur.
Referenslitteratur:
Cuff, E.C. & Payne, G.C.F. (1992). Samhällsvetenskapliga perspektiv. Göteborg. Korpen.
Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund. Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Lund Studentlitteratur.
2.3 Delkurs 3, Sociologisk teoribildning och arbetssätt
5p
Den studerande skall erhålla kunskap om sociologiskt historiska discipliners utveckling,
tänkande och teori, de sociologiska klassikerna såväl som moderna traditioner, empiriska
studieområden som det moderna samhällets framväx, social stratifikation, genus och
etnicitet etc.
Litteratur:
Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund. Studentlitteratur.
Referenslitteratur:
Andersen & Kaspersen
Studentlitteratur.
(red.).(2007).
Klassik
och
modern
samhällsteori.
Lund.
Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier. Stockholm. Nordstedt.
2.4 Delkurs 4, Fördjupning i sociologisk teori
5p
Den studerande skall ha fördjupade kunskaper om grundläggande dikotomier/dualismer
inom klassiskt, såväl som modern sociologisk teori.
Litteratur:
7
Layder, D. (2006). Understanding social theory. London. Sage.
Referenslitteratur:
Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier. Stockholm. Nordstedt.
Ziehe, T m.fl. (1993). Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet. Essäer. Stockholm.
Symposion.
3. Metodik 18 p
Den studerande skall efter utbildningen praktiskt kunna tillämpa olika metoder möjligheter
och erhålla verktyg för att organisera och genomföra aktiviteter såsom;
3.1 Delkurs 1, Projekt som metod
3p
3.2 Delkurs 2, Friluftsliv som metod
2p
3.3. Delkurs 3, Lek och idrott som metod
1p
3.4 Delkurs 4, Praktik
12p
Under studietiden ingår verksamhetsförlagt – 15 % 2av övriga kursområden, fördelat på fyra
respektive åtta veckor, där den studerande skall omsätta teori i praktisk verksamhet.
4. Fritidsvetenskap 10 p
Den studerande skall efter utbildningen kunna definiera, beskriva och diskutera begreppet
fritid ut olika perspektiv, med utgångspunkt från individ och samhället.
4.1 Delkurs 1, Jag och fritiden
2p
Den studerande skall kunna definiera begreppet fritid.
Litteratur:
Berggren, L (red.)(2000). Fritidskulturer. Lund. Studentlitteratur.
Haglund, B. (2001). Fritidsvetenskap – en statlig utmaning. Göteborgs universitet.
Institutionen för pedagogik och didaktik. IPD-rapport 2001:13.
2
Enligt gällande statsbidragsbestämmelser får kurser anordnade med folkbildningsanslag innefatta maximalt
15 % av kurstiden i form av praktik utanför skolan. (Stadsbidrag till folkhögskolor 2010 – kriterier och
fördelningsprinciper.)
8
Ungdomsstyrelsen (2008:2). Mötesplatser för unga – aktörer, vägvalen och politiken.
Stockholm.
Referenslitteratur:
Tebelius, U. (red.).(2012). Fritid i senmoderna samhällen. Lund. Studentlitteratur.
4.2 Delkurs 2, Fritid ur ett idéhistoriskt perspektiv
2p
Den studerande skall kunna definiera och reflektera över begreppet fritid ur ett historiskt,
ett nutida och ett framtida perspektiv.
Litteratur:
Olsson, H-E. (2005). Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv. Institutet för
Fritidsvetenskapliga studier.
Ungdomsstyrelsen (2008:2). Mötesplatser för unga – aktörer, vägvalen och politiken.
Stockholm.
Referenslitteratur:
Tebelius, U. (red.).(2012). Fritids i senmoderna samhällen. Lund. Studentlitteratur.
4.3 Delkurs 3, Fritidens organiserade och levda former
3p
Den studerande skall kunna beskriva och reflektera över människors kultur- och
fritidsmönster, samt kunna beskriva och kritiskt granska fritid ur ett samhällsperspektiv med
organisation, målinriktning och utvecklingstendenser.
Litteratur:
Ungdomsstyrelsen, (2008). Mötesplatser för unga. Stockholm.
Referenslitteratur:
Tebelius, U. (red.).(2012). Fritids i senmoderna samhällen. Lund. Studentlitteratur.
4.4 Delkurs 4, Nätet som socialisationsarena
1p
Den studerande skall skaffa egna erfarenheter av det sociala nätet och andra nätaktiviteter
ur ett kritiskt förhållningssätt.
Litteratur:
9
Dunkels, E. (2009). Nätkulturer – vad gör barn och unga på Internet? Malmö. Gleerups.
Ungdomsstyrelsen. (2007:12). Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och
teknikromantik. Stockholm.
4.5 Delkurs 5, Idrott som socialisationsarena
1p
Den studerande skall reflektera över på vilka sätt barn och ungdomar socialiseras inom
idrottsrörelsen.
Litteratur:
Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet. Avhandling.
Luleå tekniska universitet.
Referenslitteratur:
Liljeqvist, M. (1993). Socialisation från vaggan till graven. I Ehn, B. & Arvidsson, A. (red.).
Kultur och erfarenhet. Stockholm. Carlssons.
4.6 Delkurs 6, Föreningsteknik
Den studerande skall ha grundläggande kunskaper i föreningsteknik.
Litteratur:
Stencil
5. Kommunikation 2 p
Den studerande skall efter utbildningen ha en teoretisk grund för förståelse av mänsklig
kommunikation för att medvetet kunna uttrycka sig i såväl tal som i skrift.
Litteratur:
Hilmarsson, H Th. (2010). Samtal med känslomässig intelligens. Lund. Studentlitteratur.
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Lund. Studentlitteratur.
10
6. Arbetsformer
Undervisningen sker med föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier, obligatoriska
studieresor och studiebesök såsom storstadsresa och vinterfjäll. I alla studiemoment är
reflektion ett centralt inslag.
7. Examination
För att den studerande skall godkännas på utbildningen krävs
– att alla kurser och arbetsuppgifter skall vara godkända
– att frånvaro skall inarbetas enligt lärarlagets beslut
– att kursledningen anser eleven lämplig att arbeta som fritidsledare
Examination i delkurser sker med muntlig eller skriftlig tentamen. Efter slutförd utbildning
erhåller den studerande Fritidsledarskolornas gemensamma framtagna studieintyg.
Om den studerande ej fullgjort utbildningen på ett godkänt sätt vid kursen slut, erhålls intyg
efter det att uppgifter har inlämnats och godkänts dock senast två år efter utbildningen slut.
8. Linjeråd
Linjerådet består av
– lärare på fritidsledarutbildningen
– två valda elevrepresentanter från vardera klassen
Linjerådet beslutar i frågor som rör utbildningen.
9. Utbildningsråd
Utbildningsrådet består av ledamöter enligt följande:
– representant för fritidsledaryrket
11
– representant som genomgått fritidsledarutbildningen och varit anställd inom sektorn minst
ett år
– representant för kommunal administration/förvaltning
– representant för lärarna på fritidsledarutbildningen, kursföreståndare
– representant från Landstingets folkhögskolors styrelse
– rektor, Vimmerby folkhögskola
Utbildningsrådet sammanträder två gånger per termin.
10. Arbetsplan
Utvärdering av utbildningsplanen sker efter varje läsår. Med detta som underlag fastställes
planen inför varje nytt läsår.
Med utgångspunkt i den lokala utbildningsplanen utformas en detaljerad studieplan
innehållande en mer konkret beskrivning av läranderesultat i form av kunskaper, färdigheter
och kompetenser.
För de i litteraturförteckning anvisade titlar sker komplettering med svenska och engelska
rapporter och artiklar inom aktuell forskning och utvecklingsarbete.
12
