Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Jordens skola; förskola, grundskola F-6 och fritidshem.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
16-01-01 - 16-12-31
En ny plan utarbetas under höstterminen 2016 och ska gälla för kalenderåret
2017
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Åtgärder: Konferenstid och pedagogiska träffar ska användas till att fördjupa
kunskaperna och förståelsen för genusfrågor hos medarbetarna.
Resultat: All personal har i olika grupper allmänt diskuterat genusfrågor. Förskolans
personal kommer att gå vidare med att träffa kommunens förskoleutvecklare i
nätverksträffar för att arbeta vidare med genusfrågor och normvetenhet.
Åtgärder: Samtal om värderingar, rasism och främlingsfientlighet ska ingå som en del av
verksamheten.
Resultat: Pedagoger i alla verksamheter har arbetat till viss del med detta, både
tematiskt och som en del av det dagliga arbetet. Arbetet fortsätter fortsatt under året.
Åtgärder: Information och kunskap om olika religioner ska ske opartiskt och inom
ramen för religionskunskapen och inte till något trossamfunds förmån eller fördel.
Resultat: Undervisning i religionskunskap sker efter läroplanen och därmed opartiskt.
Åtgärder: Vi ska vara vaksamma på språkbruk som kan verka kränkande eller
nedlåtande p.g.a. religion eller trosuppfattning, både mellan barn och vuxna.
Resultat: All personal på skolan arbetar efter vår gemensamma värdegrund, alla
behandlas respektfullt och tolerant, detta är ett arbete som genomsyrar hela
verksamheten. Diskussioner fortsätter på personalkonferenser.
Åtgärder: Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ska ingå
som en del av skolverksamheten
Resultat: Arbetet har påbörjats till viss del med samtalsgrupper i årskurs 4-6, med
ämnet livskunskap.
Åtgärder: Pedagogerna ska vara uppmärksamma på hur dessa frågor tas upp i skolans
läromedel.
Resultat: Pedagogerna har tillsammans tittat igenom och beslutat vilka läromedel som
används.
Åtgärder: Elevernas automatiserade könsnedsättande språkbruk ska tas upp och
diskuteras.
Resultat: All personal på skolan arbetar efter vår gemensamma värdegrund, alla
behandlas respektfullt och tolerant, detta är ett arbete som genomsyrar hela
verksamheten. Diskussioner fortsätter på personalkonferenser.
Åtgärder: Samtal om etik och värderingar ska ingå som en del av verksamheten.
Resultat: Vi har arbetat både tematiskt under året och som en del i den dagliga
verksamheten.
Åtgärder: Förebyggande hälsoundervisning ska ingå som en del av verksamheten. Detta
sker i samarbete med elevhälsovården.
Resultat: Kurator och skolpsykolog har anställts och under innevarande läsår kommer
det förebyggande hälsoarbetet starta upp och utvärderas tillsammans med pedagoger i
skola och på fritids. Elevhälsoteamet kommer att arbeta mer förebyggande.
Åtgärder: Personlighetsstärkande aktiviteter gällande självkänsla och självförtroende.
Resultat: Alla grupper arbetar med detta i den dagliga verksamheten, vi har även haft
åldersblandade temadagar.
Åtgärder: Hög vuxennärvaro under utevistelse och raster och vuxna som cirkulerar över
hela skolgården
Resultat: Ett rastvärdsschema som garanterar vuxennärvaro under alla raster, samt före
och efter skoldagen. Vi har även ett rastaktivitetsschema där en pedagog är ansvarig för
en aktivitet /lunchrast.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
I början på vårterminen genomförs en undersökning bland skolans barn och elever med muntliga
och skriftliga frågor om hur de upplever sin sociala situation i skolan utifrån likabehandlingsplanen.
Under hela läsåret genomförs varje vecka trivsel- och trygghetsutvärderingar i alla klasser för att
säkerställa hur trygghetsarbetet fungerar.
I början av vårterminen genomförs en skriftlig undersökning bland föräldrarna om hur de upplever
att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs, detta är en del i NKI. Målet är att höja
nöjdhetsnivån bland elever och föräldrar.
Planen utvärderas skriftligen i slutet av året av samtliga medarbetare i arbetslagen.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Barnen känner att det råder frihet från kränkande uttalande och respekterar
andra människors egenvärde.
Barnen tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling.
Barnen visar varandra respekt och använder vårdat språk.
Vi stödjer alla barns rätt till lika värde. Alla barn och elever har samma
möjligheter oberoende av religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
Ingen individ blir diskriminerad. Detta innebär att ett barn aldrig tvingas
närvara under högtider eller avslutningar som har en konfessionell prägel.
Barn och elever har kontinuerliga diskussioner och värderingsövningar kring
frågor om genus, kön, sexualitet och jämställdhet.
Vi är uppmärksamma på barns och personals språkbruk och markerar tydligt
när någon använder ord som kan uppfattas kränkande.
Alla barn och elever har bästa möjliga tillgång till likvärdig skolgång utifrån
sina egna behov.
Skolmiljön är anpassad så att alla barn kan fokusera och utveckla sina egna
förmågor, färdigheter och kunskaper.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön/ Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon är kvinna eller
man. Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel
eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Konferenstid och pedagogiska träffar ska användas till att fördjupa kunskaperna
och förståelse för genusfrågor hos medarbetarna.
Pedagogerna ska läsa och diskutera böcker som handlar om genus.
Alla barn och elever har kontinuerliga diskussioner och värderingsövningar kring
frågor om genus, kön, sexualitet och jämställdhet.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Samtal om värderingar, rasism och främlingsfientlighet ska ingå som del av
verksamheten.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Information och kunskap om olika religioner ska ske opartiskt och inom ramen
för religionskunskapen och inte till något trossamfunds förmån eller fördel.
Vi ska vara vaksamma på språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande
pga. religion eller trosuppfattning, både mellan barn och vuxna.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Vi ska aktivt arbeta för att öka förståelsen för olika typer av funktionshinder. Vi
ska vara vaksamma på språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga
en persons funktionshinder.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ska ingå som
en del av skolverksamheten.
Pedagogerna ska vara uppmärksamma på hur dessa frågor tas upp i skolans
läromedel. Vi ska vara vaksamma på språkbruk som kan verka kränkande eller
nedlåtande pga en persons sexuella läggning.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Diskrimineringsgrunden ålder är inte i första hand avsedd
för barn, men här kan det ändå vara bra att diskutera ålder med barn och elever.
Just att det ser olika ut vid olika åldrar, att vi får göra saker när vi blir äldre och
att vi kan straffas när vi blir straffmyndiga. Å andra sidan får vi inte uppföra oss
hur som helst när vi är barn, utan det finns regler och normer då också.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss
ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en
elevs värdighet.
Främjande åtgärder:
Samtal om etik och värderingar ska ingå som en del av verksamheten.
Förebyggande hälsoundervisning ska ingå som en del av verksamheten.
Personlighetsstärkande aktiviteter gällande självkänsla och självförtroende.
Hög vuxennärvaro under utevistelse och raster och vuxna som cirkulerar över
hela skolgården.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016 utifrån
resultatet av kartläggningarna
Enligt NKI för våren 2016 är resultaten för Jordens skola övervägande positiva, men kan bli
bättre.
Förskolans nöjdhet 73, Förskolans rekommendationsgrad 85, Förskolans trivselgrad 90
Skolans nöjdhet 68, Skolans rekommendationsgrad 74, Skolans trivselgrad 77
På Jordens Skola vill vi förebygga kränkande behandling genom att:
Det finns vuxna som ser eleverna i olika situationer, både inne och ute, och som
eleverna kan anförtro sig åt, gäller all personal.
Det samtalas om trivsel- och relationsfrågor vid elevråd och klassråd samt vid alla
utvecklingssamtal med elever: gäller mentor och rektor.
Vi har en väl utbyggd tillsyn, genom att det alltid finns närvarande vuxna på rasterna:
gäller schemalagda rastvärdar.
Personalen deltar och har tillsyn vid skolans lunch för att förhindra att elever sitter
ensamma eller blir utanför: gäller all personal som äter i matsalen med barn och elever.
Kompetensutveckling av personal
För fritidshemmet:
Att det alltid finns tillräckligt med personal vid utflykter, man går aldrig iväg ensam med
en grupp
Att det alltid finns tillsyn vid utevistelse både vid lämning om morgnar och på
eftermiddagar
Att det finns personal med vid ombyte då det är Skol-IF för att se till att det råder
trygghet inne i omklädningsrummet
Att det finns personal som äter frukost och mellanmål med eleverna i matsalen för att
uppnå trivsel och matro under måltiderna.
Kompetensutveckling av personal
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Information och delaktighet av planen tas upp och diskuteras vid föräldramöten som skett
vid terminsstarten.
Elevrådet har blivit informerade och getts delaktighet i vad en likabehandlingsplan är och
tid har getts för diskussioner.
Personal har blivit informerade och fått diskutera planen vid personalkonferensen i början
av terminen.
Eleverna deltar i enkätundersökningar om trivsel i skolan.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
Det finns alltid rastvärdar ute på gården när eleverna har rast eller är på fritids.
Personal finns även i korridorer och kapprum när eleverna förflyttar sig mellan
lektioner och raster.
Den person som bevittnat eller informerats om konflikten/kränkningen samtalar
med de berörda och försöker komma överens med dem om hur det ska lösas.
Ansvarig pedagog har daglig uppföljning med utsatt elev.
Efter en kort tid (högst 1 vecka) har samma person ett uppföljningssamtal med
berörda personer.
Utreda:
När ett barn eller vuxen påtalar att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller
annan kränkande
behandling ska rektor utreda och förhindra fortsatt kränkning.
• När elev kränks av annan elev, se rutiner nedan
• När elev kränks av en personal, se rutiner nedan
Dokumentera:
All personal på Jordens Skola dokumenterar det de ser, hör och misstänker kan
vara någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Framöver kommer
skolan att ansluta till det webbaserade verktyget PMO där all dokumentation kan
samlas.
Ansvariga pedagoger dokumenterar samtliga samtal med barn och
vårdnadshavare samt för minnesanteckningar på sina möten.
Minnesanteckningarna delges rektor snarast efter varje avslutat möte.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att
en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans
elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven
känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och
elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har
önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och
åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens
vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in.
