Lesothos Ekonomi
Nationalekonomi A
Globalisering och utveckling
NEGA07
Grupp 50
Oskar Johansson
Peter Mårtensson
Pavel Shekshuev
1
Innehållsförteckning
Inledning ……………………………………………………………………sid 3
Bakgrund …………………………………………………………………...sid 3
Syfte ………………………………………………………………………….sid 3
Frågeställning ……………………………………………………………….sid 3
Metod …………………………………………………………………………sid 4
Teori …………………………………………………………………………..sid 5
Empiri …………………………………………………………………………sid 6
Analys ………………………………………………………………………….sid 7-10
Slutsats ………………………………………………………………………...sid 11
Källförteckning
2
1. Inledning
De som skrivit denna uppsats studerar på Politisk kandidat programmet på Karlstad
universitet i Värmland. Det är inte enbart en grupp som är intresserade av samhällsfrågor utan
en som även är intresserade av den ekonomiska utvecklingen som sker i omgivningen och
världen över. Vi fick i uppdrag av vår lärare inom nationalekonomi att göra en ekonomisk
landanalys för att studera faktorer varför ett land antingen är fattigt eller rikt. För att kunna
analysera de olika faktorerna har vi bland annat tillämpat tidigare kunskaper inom
nationalekonomi för att kunna hitta svar på de olika ekonomiska orsakerna.
2. Bakgrund
Lesotho är ett litiet land som ligger insprängt i Sydafrika. Efter självständigheten från
Storbritannien 1966 har landet kantats av en rad olika politiska problem. Innan det
demokratiska systemet präglandes styret av olika statskupper och konflikter med kungen.
Först i början av 2000-talet har landet fått en demokratisk vald regering. Ekonomisk är
Lesotho nästan helt beroende av Sydafrika som till stor del står för både export och import.
3. Syfte
Syftet med detta arbete är att få ökat ekonomisk kunskap varför ett land antingen är fattigt
eller rikt och med hjälp av att studera vår frågeställning få reda på orsaker hur landets
ekonomiska situation ser ut.
4. Frågeställning
Hur har Lesothos budget utvecklats historiskt och vilken effekt har den på den ekonomiska
utvecklingen?
3
5. Metod
I vår ekonomiska landanalys om Lesotho har vi använt oss av olika metoder för att uppnå vårt
syfte med undersökningen som slutligen framställs i det färdiga materialet. Studien har skett
med kvantitativ metod. Kvantitativ metod används när det handlar om insamlingar av data
som kan mätas eller värderas numeriskt exempelvis enkätundersökningar eller matematiska
modeller. Nackdelen med kvantitativ metod är att enkäter kanske inte alltid samlar in all den
information som man önskar. Fel på tabeller och diagram kan uppstå i brist på precision vid
databehandling på grund av att siffermaterialet är för stort (Larsen, 2009, s. 23, 25, 26).
Den kvantitativa metod vi har använt oss av är insamling av data i form av litteratur och
internet källor och studier av olika matematiska modeller. Vi valde detta tillvägagångssätt
eftersom vi tycker att det underbygger vårt arbete på bästa sätt. Nackdelen med denna
datainsamling är våra studier av mattematiska modeller inte alltid stämmer överrens från år
till år då de kan förändras och det riskerar att vi får felaktiga siffror.
För att ytterligare påvisa källornas trovärdighet har vi tittat på reliabilitet och validitet.
Reliabilitet är ett annat ord för tillförlitlighet och är ett mått på i vilken utsträckning
undersökningens resultat blir. Det är alltså möjligt att mäta om ett begrepp är stabilt eller
opålitligt (Bell, 2000, s. 117). Den information som vi har använt oss av under arbetets gång i
form av litteratur anser vi vara pålitlig eftersom de utformats av kunniga forskare inom ämnet
och det anser vi har haft en stor reliabilitet jämfört med information som exempel Wikipedia
vars källor kan vara hämtade från vitt skilda håll.
Validitet eller giltighet handlar om ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det man
vill att den ska mäta eller beskriva. Det handlar om en undersökning som ska kunna ge en
trovärdig slutsats och att de resultat och belägg som undersökningen leder fram till ska ge
stark stöd till de tolkningar som görs (Bell, 2000, s. 118). Vi har använt trovärdig litteraturen
för att besvara vår frågeställning. Den information och tid som detta har avsett anser vi har
givit oss en hög validitet i vår undersökning.
När vi har studerat litteraturen och modellerna har vi haft en hermeneutisk förhållningsätt
vilket innebär att vi har med vår egen förförståelse och tolkningar studerat texten med
noggrannhet (Andersson, 2004, s. 121) för att skaffa oss den viktiga kunskap som har haft
betydelse för vårt arbete. Ur ett objektivistiskt synsätt har denna förståelse och kunskap varit
av vikt för oss för att kunna studera de olika ekonomiska faktorerna som har påverkat
Lesothos ekonomiska situation idag. Efter inhämtad datainsamling, tolkningar och analys har
vi sedan kommit fram till det resultat som har varit ämnat för denna undersökning.
4
6. Teori
Rhen Meiderska modellen
Rhen Meiderska modellen handlar om hur regeringen ska för en stram finanspolitik för att
hålla tillbaka inflationen. En åtstramande finanspolitik innebär att inflationen pressas tillbaka
på bekostad av ökad arbetslöshet och minskad produktion. Lågproduktiva företag slås ut
medans högproduktiva företag får det lättare att klara sig (Eklund, 2012, s.204)
Humankapital
Humankapital är beteckning på människornas hälsa och kunskap. Om hälsan förbättras kan
människorna arbeta mer, lära sig mer, analysera mer och de kan bli mer produktiva. Om
människors utbildning ökar kan de arbeta mer effektiv. I utvecklingsländer är välutbildade
människor en förutsättning för att utnyttja produktionsmetoder på en hög teknisk nivå. Den
som investerar i mer utbildning och mer kunnande får normalt en avkastning i form av högre
lön. Hälsan är en viktig central indikator för humankapitalets möjligheter att bidra till ett lands
ökade produktion (Berg. 2012, s. 422).
Solowmodellen
Solowmodellen beskriver hur mycket kapital som används i produktionen. Investeringar i nytt
kapital är den viktigaste faktorn i en tillväxtprocess. Investeringen innebär att en del av
produktionen måste läggas undan för annat än konsumtion. Investeringarna beror därför på
sparandet i ekonomin. Högre sparade leder till högre investeringar och ökad tillväxt (Berg,
2012, s. 420).
Harrod Domar modellen
Harrod Domar modellen beskriver hur ett land ekonomiska tillväxt kan öka. För att få
ekonomisk tillväxt måste landet avstå från konsumtion för att istället spara och investera.
Modellen bygger på jämviktsvillkoret att sparandet är lika med investeringar. Investeringarna
ökar produktionskapaciteten, och därmed ett lands BNP. Har landet en hög BNP-nivå leder
till ökat sparande, och vid jämvikt högre investeringar. På detta sätt antas en ökad tillväxt av
sparande, investeringar, BNP-nivån och produktionskapaciteten (Bigsten, 2011, s. 50) .
Den nya tillväxtteorin
I den ny tillväxtteorin får individerna välja mellan att investera i fysisk kapital eller
humankapital. Output per capita beror på fysiskt kapital per capita och humankapital per
capita.
(se modell)
Modellen formuleras enligt följande där y är output per capita, k är fysiskt per capita och h är
humankapital per capita. Befolkningen är konstant och sparkvoten är fysisk kapital och
humankapital.. Låter man kapitalstockarna växa kommer sparandet för fysiskt och
humankapital också att växa. Om länder har samma sparkvot och samma teknologi, kommer
det på lång sikt att växa med samma takt. Det viktiga i tillväxteffekten beror på att
avkastningen på kombinerande humankapitalet och fysiskt kapital är konstant. Detta är den
5
nya tillväxtmodellen eftersom takten i tillväxten bestäms inom ramen för modellen (Bigsten,
2011, s. 55, 56).
Dualekonomimodellen
Dualekonomimodellen handlar om att utvecklingsländerna kan dela upp sin ekonomier i två
sektorer: en traditionell sektor inriktad på självhushåll och en modern kapitalistisk sektor.
Förändringsprocessen i utvecklingsländerna initierades av att en kapitalistisk modern sektor
infördes i en traditionell ekonomi. Den moderna sektorn fungerar efter kapitalistiska
principer, där företagen maximerar vinsten och beter sig därefter. Arbetskraft anställs till den
nivå där lönerna är lika med värdet av arbetarnas marginalprodukt. I den traditionella sektorn
är företagen familjejordbruk, där alla i familjen arbetar även om avkastningen av arbetet på
marginalen är låg. Inkomsten i de traditionella delas lika mellan familjemedlemmarna. Detta
är dualismen i modellen, dvs olikheterna i beteende i de två sektorerna.
Heckscher Ohlin teorin
Heckscher Ohlin teorin handlar om att länder som har tillgång till samma teknik kan tjärna på
att specialisera sig på varor som är gynnsamma ur resurssynpunkt. Ett land har en relativ i att
producera varor som kräver mycket av den typ av resurser som landet har gott om. Ett land
expoterar varor som behöver produktionsresurser som man har mycket av, medan de
importerar varor som behöver sådana produktionsresurser som man lider brist på. HeckscherOhlin-teorin används också för att studera löner och kaptitalägarnas vinster. (Berg, 2012 s.
330)
Politiska institutioner
Förbättrade politiska institutioner leder till större ekonomisk lönsamhet och tillväxt i landet.
6
7. Empiri
Lesotho är bergigt land och dåligt anpassat för jordbruk detta tillsammans med landets ringa
storlek gör att jordbrukets produktion är lågt och endast står för 6,7 % av BNP. Trotts detta så
sysselsätter jordbruket 86 % av befolkningen. Resterande 14 % av arbetskraften jobbar inom
industri eller service sektorn. Service sektorn producerar 58,7 % av BNP medan industrin
produceras 34,6% (CIA World factbook, 2013). Detta innebär att majoriteten av befolkningen
som är sysselsatta inom jordbruket får dela på endast en liten del av landets produktion. Detta
medför att en stor del av befolkningen lever på landsbygden.
Den stora ineffektiviteten i jordbruket gör att många lever under svåra förutsättningar och har
brist på såväl elektricitet som rent vatten. I städerna finns ett stort utanförskap med hög
arbetslöshet och många som lever i slumförhållande. 43,5 % av befolkningen bedöms leva
under extrem fattigdom. Dåliga förhållande har fått många att söka arbete utomlands. Stora
delar av den manliga befolkningen jobbar i Sydafrika som är landets enda grannland. Trots
problem för arbetare att organisera sig fackligt och låga löner är arbetslösheten runt 50 %.
Den höga arbetslösheten gör att lönerna hålls nere. Av den arbetande befolkningen är 49,5 %
kvinnor.
Landet exporterar främst Textil, kläder, tobak, vatten el och diamanter1 och importerar
blandanat livsmedel från Sydafrika. 90 % av importen kommer från Sydafrika. Endast 11 %
av landets yta är fungerande odlingsmark och 20 % av landets livsmedel importeras. En
majoritet av befolkningen jobbar alltså med ett jordbruk på endast en liten del av ytan. Detta
genererar endast en liten del av BNP och produktionen räcker inte för att tillgodose landets
egen konsumtion. Trots landets exportunderskott är statskulden relativt låg 75,4 % av BNP
vilket kräver avbetalningar kostar landet årligen motsvarande 2 % av exportinkomsterna2
(Landguiden, 2013). Förklaringen till detta är förmodligen tillskottet av pengar från utlandet.
Dels form av utländskt bistånd som 2008 uppgick till 70 US dollar per person och de pengar
som skickas hem från Sydafrika. I Sydafrika jobbar ca 52000 % av befolkningen och dessa
skickar årligen hem en betydande summa för ekonomin. Detta kan också tänkas bidra till att
kvinnorna får en större roll inom hushållen och jordbruket. De 70 US dollar (2008) per person
som biståndet motsvarar är en betydande del av landet BNP per capita som är 756 US dollar
(2010). Biståndet motsvarar alltså knappt 10 % av BNP. Pengarna går till allmänt budgetstöd
och fattigdomsbekämpning.
Landet klarar alltså av ett exportunderskott utan att ha en stor statskuld. Trots detta hade
landet tjänat på att använda bistånd till investeringar i kapital som senare kan ge avkastning
istället för att använda biståndet för att täcka underskott till följd av konsumtion. Som
pengarna används nu kommer landet fortsätta vara biståndsberoende eftersom landet inte
använder pengarna för att öka tillväxten genom industriella investeringar eller i investeringar
som öppnar för dessa så som satsningar på at förbättra förutsättningar för handel eller
7
investeringar. Investeringar i kommunikationer som kan användas för att underlätta transport
inom eller ut ur landet. På samma sätt skulle pengar kunna satsa på att införa goda
förutsättningar för investerare att lägga produktion i landet. Exempelvis genom att snabba på
byråkratiska processer för att kunna bedriva verksamhet men också göra företagande landet
mer ekonomiskt lönsam. Detta skulle kunna göras exempelvis med att sänka skatter för
vinster i landet och för att anställa arbetskraft. Genom att se sänkta skatteintäkter som en
kostnad som finansieras med bistånd så skulle landet kunna förbättra förutsättningarna för
företag att etablera sig i landet.
Stora delar av befolkningen i städerna (53,7%) (Globalis, 2013) lever i slumområden och
försörjer sig på arbete i den inofficiella sektorn genom att utföra småtjänster. Detta skapar
problem eftersom dessa människor står utanför det officiella systemet. Pengarna betalas då ut
informellt och är därför obeskattade och räknas inte in i de officiella siffrorna i ekonomin.
Arbetet blir även oreglerat genom att överenskommelse sker utanför det reglerade
förhållanden. Arbetsvillkoren blir dåliga och lönerna låga. Genom den stora andel av
befolkningen som arbetar under oreglerat förhållande så måst även villkoren i den officiella
sektorn hållas nere för at inte riskera att reglerade arbeten övergår till oreglerade. Därför kan
detta vara orsaken till låga förhållanden även i den officiella sektorn genom att stora grupper
skulle tjäna på att flyta över till den officiella om de fick möjlighet. Det stora överskottet av
möjlig arbetskraft kommer hindra regleringar för att öka kraven på arbetsvillkor eftersom
regleringar innebär fördyringar för arbetsgivaren och det därför ökar lönsamheten att gå över
till att anlita personal svart. Skulle istället regleringarna av arbetsmarknaden sänkas skulle de
lagliga jobben öka men villkoren försämras.
Det blir alltså en politisk avvägning mellan höga kav som omfattar få personer eller låga krav
som omfattar ett stort antal personer. Även om det skulle anses vara viktigare att ge den stora
massan grundläggande villkor före att ge en minoritet goda villkor så skulle sänkningar av
arbetsvillkor vara svårt politiskt. En sänkning skulle innebära stora risker för politiskt
missnöje som inte bara riskerar regeringen möjlighet att behålla makten. Det riskerar också att
få direkta konsekvenser med att missnöjet tar utryck i upplopp eller strejker. Denna bild
stämmer väl med det faktiska läget i landet. Det finns formella rättigheter för anställda att
organisera sig fackligt men i praktiken är fenomenet svagt utbrett. Organiserade riskerar också
trakasseras eller på missgynnas på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknaden är reglerad men villkoren låga. Detta kan enligt resonemanget bero på att
det är politiskt svårt att inte vidhålla regleringar om relativt goda arbetsförhållande. Samtidigt
är det ekonomiskt svårt att följa det praktiskt eftersom att gruppen av människor som står
utanför villkoren finns som en konkurrerande kraft. En lösning skulle kunna vara att öka
kontrollen av att reglarna efterföljs och att förfölja den informella sektorn hårt för att stoppa
lönsamheten för den. Problemet skulle vara att även om villkoren blir bättre och fler ingår i
den officiella sektorn så kommer arbetslösheten öka när kostnaden för att anställa ökar.
Därför har politikerna sannolikt valt en mer likgiltig hållning till att faktiskt kontrollera att
reglerna efterföljs. Hårdare kontroller innebär även det att fler kommer drabbas av de
konsekvenser som skulle gälla vid brott mot regelverket. Att detta till stor del drabbar den
fattiga befolkningen riskerar också skapa ett stort politiskt missnöje. Problemet är alltså så
pass komplext att det måste löses vid kärnan till orsaken. Arbetslösheten är problemet som
kommer hålla kvar problemen i arbetsmarknaden. För att bekämpa arbetslösheten skulle
kanske ökade investeringar skapa jobb. Landet har överskott av arbetskraft dels från de
arbetslösa och dels från den potentiella arbetskraften som skulle kunna frigöras ifrån det
ineffektivta jordbruket för att öka produktiviteten.
8
Trotts att landet är lågt utvecklat ledde finanskrisen till en försämring av ekonomin. Genom
försämrad utländsk efterfråga på textil, guld och diamanter sjönk BNP. 1989 arbetade 127000
av Lesothos befolkning i sydafrikanska guldgruvor. Fram till 2007 sjönk antalet ner till
knappt hälften (52000). Regeringen har försökt kompensera exportminskningen till följd av
försämringar för diamantgruvorna i Lesotho med satsningar på vattenkraft och textilindustri.
Vattenkraften är under utbyggnad och ger tillsammans med vattenexporten stora intäkter när
det säljs till Sydafrika. Diamantindustrin har hämtat sig sedan finanskrisen medan
textilindustrin går dåligt till följd av förhöjd konkurrens från Asien. Turismen är svagt men
hoppas kunna ge ökade intäkter. Landet hade år 2007 300000 besökare varav huvuddelen från
Sydafrika. Importen kommer till 80 % från Sydafrika och består av livsmedel och råvaror för
textilindustrin.
Bistånd
Majoriteten av befolkningen i Lesotho är kristna. Den kristna kyrkan har varit en viktig aktör i
utbildning och bistånd. Sedan 2003 efter extrem torka har landet fått bistånd av andra bistånds
organisationer i form av livsmedel, men det har vart en diskussion om den hjälpen gick till de
som behövde det mest på grund av den korruption som sträcker sig från toppen av landets
politiska makt till individen. Också efter finanskrisen så ansökte landet om lån från IMF som
det fick men fick sedan strukturera om sina politiska och ekonomiska institutioner och fick
privatisera stora delar av landet för att uppfylla kraven men förändringen har skett långsamt
och IMF är inte direkt nöjda
Korruption
Korruptionen i landet är så hög så att den påverkar den ekonomiska och sociala utveklingen
av landet om man jämför med Sverige på skala 0 till 10 där 0 är totalt korrumperat land , och
tio är korruptions fritt land så ligger landet på 3.5 medans Sverige på 9.3 och den här
exemplet inkluderar alla aktörer så som politiska organisationer och näringslivet (Globalis,
2013)
Korruptionen har gjort så att utveklingen av landet går sakta och att den skämmer iväg privat
och statliga investerare vilket saktar ner utvecklingen ännu mer också bidrar korruptionen
problem när det gäller bistånd för det som ska gå till den svältande folket oftast kommer inte
fram det bidrog till att det blev politisk tumult 2003 där partierna splittrades delades upp och
bildade nya .
År 2002 dömde landets högsta domstol kanadensisk Acres international till 2.1 millioner
dollar i böter för ha betalat mutor i syfte att få den internationella upphandlings kontrakt
gällande highlands water projekt och de är inte det enda företeget som har använt sig av mutor
får att erhålla kontrakter det har också handlat om europeiska företag som har använt sig av
samma metod vilket gör att kontrakten ges till inte dem som vill det bästa för landet utan vill
känna pengar och utnyttja den.
Ojämlikheten i landet är hög på grund av få utbildade och få skils innehavande arbetare och
på grund av att det flesta bor ute på landet och överlever på jordbruk. På grund av landets
geografi är det svårt att nå olika städer och infrastrukturen i landet är inte så utvecklad. Den
geografiska aspekten gör så att varor kan bara exporteras via luft eller tåg och tåg företaget är
sydafrikanskt. Av den anledningen är dem flesta medborgare av landet oftast överlever på
9
jordbruk och bidrar till hög ojämlikhet. Också ojämlikheten bland kvinnor och men är hög
kvinnorna var som 2 klass Citizens fram till 2006 dem var omyndiga sedan dess har lagen
ändrats men det blir betraktade som det mannen är chefen i hemmet och utanför medans
kvinnan ska ta hand om barnen och hemmet och männen får ha mer en än fru. Barnes
rättigheter är få de tvingas ofta att jobba och hjälpa till istället för att gå i skolan vilket gör att
ojämlikheten växer mer och mer med generationer.
8. Analys
Hur har Lesothos budget utvecklats historiskt och vilken effekt har den på den ekonomiska
utvecklingen?
Lesotho är fortfarande ett fattigt ekonomisk land som är beroende av Sydafrika och
ekonomisk bistånd. På grund av att landet har kantas av olika politiska oroligheter så har
landet haft en kort ekonomisk tillväxtperiod. Idag är tillväxen hög med ca 6 % per år men
trots det krävs det mycket arbete för att få en starkare ekonomi.
En orsak till landets dåliga ekonomi är att stora delar av befolkningen arbetar inom jordbruket
som ger dålig avkastning. Till följd av detta har befolkningen svårare att äga jord istället äger
kungen all mark och hyr ut detta till befolkningen. Uthyrningen sker årsvis och sköts av
lokala hövdingar. Detta skulle kunna vara anledningen till att det är svårt att investera i
jordbruket då detta gör att den som vill investera kommer ha svårt att beräkna hur stor land
tillgång denna kommer ha i framtiden. Därmed skulle det exempelvis vara orimligt att
investera i jordbruksmaskiner om investeraren inte vet hur stor landareal han kommer få
tillgång till kommande år. Osäkerheten blir stor och nödvändiga investeringar kommer inte
kunna planeras. Detta får lönsamheten att vara oförutsägbar och investeringar som skulle
effektivisera jordbruket kommer inte kunna göras.
Lesotho får bistånd för at underlätta sitt lands budget. Men på grund av korruption så
förskingrars biståndet. Det skulle behövas hårdare kontroll och uppföljning av biståndsgivarna
och av den inhemska staten. Biståndgivarna skulle kunna ställa motkrav att få större insikt i
hantering av pengarna.
För att öka den ekonomiska tillväxten i Lesotho kan olika modeller eller teorier användas som
tillexempel Humankapital, Solowmodellen och förbättrade Politiska institutioner. Genom
bättre Humankapital förbättrar man människornas hälsa och utbildning får man en större
produktivitet. Solowmodellen ska staten göra besparingar i produktionen så landet kan
investera mer kapital. Bönderna är till stor del självförsörjande om resurser från den rikare
delen av befolkningen skulle investeras i jordbruket skulle böndernas avkastning kunna öka
för att räcka till mer än de egna behoven. Då skulle överskottet kunna säljas så att bönderna
skulle få tillgång till resurser att ha en privat konsum utöver den egna produktionen. Då skulle
efterfrågan öka så att även industrin och tjänstersektorn gynnas. Lesotho skulle kunna
förbättra landets politiska situation. Genom att förbättre politikska institutioner kan byråkratin
minskas, kurroption förhindras och istället förenkla företagandet för att öka landet ekonomisk
tillväx
10
9. Slutsats
Landet har en svår kolonial historia och självständigheten är nybliven. Trotts detta är landet
en relativt väl fungerande demokrati. Ekonomin har stora problem och är i behov av
investeringar. Trotts stora svårigheter med att bygga en konkurrenskraftig industri så är
tillväxten hög. 2010 uppgick tillväxten till 5,6 % per år. I nuläget är Lesotho kraftigt
begränsat i sin tillväxt eftersom de är beroende av Sydafrika. De möjligheter som finns att
skapa ekonomisk tillväxt i landet
11
Källförteckning
Böcker
Andersson, S (2004) Om vetenskapens gränser, socialfilosofiska betraktelser.
Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB
Bell, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik.
Lund: Studentlitteratur AB
Berg, C. (2012). Global Ekonomi, Andra upplagan.
Stockholm: SNS Förlag
Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik, Andra upplagan.
Lund: Studentlitteratur
Björklund, M., Paulsson, U. (2003) Seminarieboken, att skriva, presentera och opponera.
Lund: Studentlitteratur AB
Larsen, A (2009) Metod helt enkelt.
Malmö: Gleerup
Eklund, K. (2012). Vår ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin, Tolfte upplagan.
Lettland: Nordstedts
Thuren, T. (2007) Veteskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Webbsidor
Landguiden (2013) Lesotho
Tillgänglig: http://www.landguiden.se.bibproxy.kau.se:2048/Lander/Afrika/Lesotho
Hämtad: 2013-05-13
CIA World Factbook (2013) Lesotho
Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
Hämtad: 2013-05-13
National Encyklopedin (2013) Lesotho
Tillgänglig: http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/lesotho
Hämtad: 2013-05-13
Globalis (2013) Lesotho
Tillgänglig: http://www.globalis.se/Laender/Lesotho
Hämtad: 2013-05-13
12
13
