Likabehandlingsplan
för
Förskolan Paradiset
i
Nödinge församling
Handlingsplan mot diskriminering
och annan kränkande behandling
Alla barn är välkomna till förskolan Paradiset som har Svenska kyrkan som huvudman.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av förskolans värdegrund.
Handlingsplanen är en strategi för hur vi ska arbeta för att tidigt upptäcka, stoppa och förebygga
mobbning, sexuella trakasserier samt all annan kränkande behandling på våra förskolor i Nödinge
församling. Det är kyrkoherden och föreståndarna på de båda förskolorna som ansvarar för att all
personal, barn och föräldrar känner till handlingsplanen. Det ligger också på kyrkoherden och
föreståndarna att ansvara för att handlingsplanen efterlevs och att detta arbete kontinuerligt följs upp
och utvärderas.
Harry Hultén
Kyrkoherde tillika förskolechef
Nödinge församling
____________________________________________________________________________________________________________________
2
Likabehandlingsplan
Förskolans uppdrag
Förskolans uppdrag definieras i flera lagar och i läroplanen.
Sedan 1 januari, 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk - diskrimineringslagen och
- 14 a kap, i skollagen. Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en
likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling
(enligt 14 a kap.8 § skollagen). De både planerna kan sammanföras till en plan så länge innehållet
uppfyller lagarnas krav.
Läroplanen för förskolan
Alla som arbetar i förskolan skall
-
visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan,
där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet.
stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd,
kompromissa och respektera varandra.
(Lpfö 98)
Särskilt bör påpekas att Brottsbalken (1962:700), Svea Rikes lag även gäller inom förskola och skola.
Vidare används allehanda ord i lagtexterna som bör definieras.
Diskriminering:
Ett barn eller elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Annan kränkande behandling:
Annan kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.
Kränkningarna kan vara
-
fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
verbala (t.ex. att bli hotad eller bli kallad vid öknamn )
psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande
dvs. mobbning.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde.
3
Vision
Vår vision är att inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande
behandling. Vi hoppas att alla barn på vår förskola får med sig en god självbild och en positiv
människosyn präglad av det kristna kärleksbudskapet.
Kartläggning och nulägesanalys
Genom regelbundna samtal med personal, föräldrar och barn på förskolan har det framkommit att de
flesta känner stor trygghet på vår förskola.
Efter att ha kartlagt barngruppen med bl a sociogram, kom vi fram till att vissa barn är mer ensamma
än andra. Genom ytterligare observationer av barnen kom vi fram till att barnen behöver lära sig mer
om hur man är en bra kompis.
Vi funderade och pratade tillsammans med barnen om hur man kan vara en bra vän. Vi pratade också
om olika-lika och att alla duger som man är. Vi har även sjungit sånger på samma tema. Temat om
vänskap började ht-10 och fortsätter under vt -11.
Det kan vara svårt att upptäcka när barn känner sig utsatta. Därför har vi gjort en modell av
förskolan av lego. Med hjälp av den har vi kartlagt de mest utsatta platserna som finns på vår
förskola.
– Ute, där man lättare kan gå utom synhåll för vuxna
– Inne i skrymslen och vrår
– Trånga utrymmen
– Alla utrymmen där man som barn kan stänga in sig
Följande förbättringsområden har lyfts fram:
– Personalen ska fördela sig medvetet vid utevistelse
– Vuxennärvaro mellan olika aktiviteter och växling av aktiviteter,
t.ex. vid kö till toaletter och i lekhall
– Barnen ska i större utsträckning vara med och påverka innehållet i planen
– Kompetensutveckling för personalen
4
Mål och strategier
HUVUDMÅL
Ingen, varken barn personal eller
förälder ska behöva känna sig
kränkt eller illa behandlad på
Förskolan Paradiset
Kön
Mål
På vår förskola ska flickor och pojkar få lika mycket uppmärksamhet och känna sig lika
mycket värda. De ska ha tillgång till och erbjudas alla aktiviteter.
Strategi:
• Pedagogernas förhållningssätt och miljön, ute och inne, ska vara utan särskilda
• genussignaler.
• Barnen ska erbjudas olika slags material, leksaker, sånger, böcker och aktiviteter
• som speglar båda könen. Aktiva val ska göras vid inköp av material och inventarier.
• Observationer och frågeställningar som ”vad behöver flickorna respektive pojkarna
förstärka?” ska användas i reflektioner och diskussioner. Dessa ska ligga till grund för
planering och genomförande av aktiviteter.
• Vi ska låta barnen vara barn – inte kön.
• Samtal och diskussioner med barnen för att motverka traditionella könsroller.
Etnisk tillhörighet
Mål
Alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung och respektera andra.
Annan etnisk tillhörighet ska uppmärksammas positivt.
Strategi:
• Ta tillvara barns, föräldrars och pedagogers olika erfarenheter i arbetet på förskolan.
• Skapa medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer.
• Att i arbetet i barngruppen aktivt använda den mångfald som finns hos barnen.
• Uppmärksamma traditioner och festligheter med t ex mat, språk och kläder.
• Den kulturella mångfalden ska synliggöras i miljön och i materialet på förskolan,
t.ex. musik, sånger, böcker, dockor och flaggor.
• Kommunicera och skapa med hjälp av olika uttrycksformer som musik, dans,
sång, drama, bild och form.
• Bejaka barnets modersmål.
• Att använda tolk vid behov.
Religion och annan trosuppfattning
Mål
Barnen ska få förståelse för olika religioner och livsåskådningar samt respektera
andras trosuppfattningar.
Strategi:
5
• I samband med inskolning är det viktigt att vi berättar om våra traditioner där
besök i kyrkan ingår. Om familjen tillhör en annan tro eller har gått ur
svenska kyrkan, måste vi förhöra oss om hur de ser på dessa besök, eller firande
av högtider och visa respekt för deras ställningstagande.
• Om familjen tillhör en religion som vi inte är förtrogna med, ber vi dem
berätta så att vi får veta vad som är viktigt för oss att känna till.
• Finns det något som kan innebära ett dilemma för oss på förskolan är det viktigt
att vi kommer överens med familjen hur vi ska hantera detta.
• Tex. fira jul, födelsedagar, bada utan kläder, ev. besök i kyrka m.m.
• Om det blir aktuellt att något/några barn i gruppen inte kan delta i någon aktivitet
• ska vi noga överväga om aktiviteten ska genomföras.
• Det bör finnas litteratur och bilder för både barn och vuxna.
Funktionhinder
Funktionshinder finns i varierande grad:
Nedsatt rörelseförmåga, syn- eller hörselskador, talsvårigheter, allergier eller
neuropsykiatriska funktionshinder.
Mål
Funktionshindrade erbjuds att delta i alla aktiviteter utifrån sina förutsättningar.
Barnen får den hjälp/ hjälpmedel de behöver för att delta i verksamheten.
Strategi:
• Rutiner för mottagande av barn med funktionshinder.
• Personalen får kunskap och fortbildning utifrån barnets behov.
• Lokaler, material och verksamheten anpassas i möjligaste mån
till barnets behov.
• Litteratur som berör ämnet, både till barn och vuxna.
• Nyttja specialkunskap hos föräldrarna. Be dem att berätta för både personal,
barn och eventuellt för övriga föräldrar för att öka förståelsen.
• Lyssna på övriga barns frågor och funderingar och ev. låta dem vara med och
hjälpa till utifrån sina förutsättningar.
• Dokumentera och berätta för föräldrarna om barnets nya erfarenheter och kunskaper.
Sexuell läggning
Mål
Barnen känner till att det finns olika familjekonstellationer och relationer
mellan könen. Alla barn har rätt att känna stolthet över sin familj.
Att vi är medvetna och fördomsfria i samtal och diskussioner om familjen.
Strategi:
• Litteratur som finns tillgänglig för barnen så olika familjebilder blir ett naturligt
ämne att samtala omkring.
• Vi har en tillåtande attityd i barnens rollekar. Det finns andra sätt att leka
”mamma, pappa, barn” än det traditionella.
• När vi får en ny familj till förskolan där barnet har två mammor eller pappor
är det viktigt att vi pratar med dem om det finns något som de vill att vi
ska förhålla oss till, på något särskilt sätt t.ex. presentation vid föräldramöte
6
Vi förankrar och kvalitetssäkrar Likabehandlingsplanen
Föräldrar
Pedagogerna presenterar planen för föräldrarna på föräldramöte. På föräldramötet tas planen upp för
synpunkter. Planen ska finnas tillgänglig för föräldrarna på förskolans hemsida. Vi informerar nya
föräldrar under inskolningen om vår likabehandlingsplan
Barn
Pedagogerna samtalar om likabehandlingsplanen på barnens nivå genom ett temaarbete, samtal, lek,
sagor, rollspel m.m.
Personal
Personalen har återkommande diskussioner i arbetslaget på våra avdelningsmöten och
arbetsplatsträffar. Vi använder oss av ”Husmodellen” som är en praktisk metod utgiven av
diskrimineringsombudsmannen för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier. Vi
analyserar även barnens relationer genom sociogram/kontaktbarometer se bilaga1 och 2.
Vikarier, nyanställd personal, VFU- och övriga studenter informeras om planen av föreståndarna.
7
Vi håller handlingsplanen levande genom följande upplägg
Aktivitet
Ansvarig
Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas
årligen, samt skrivs om innan vårterminens slut
Kvalitetsenkät föräldrar/barn
Genomgång och analys av enkäten
Kyrkoherde tillsammans med föreståndarna
Återkoppling till föräldrarna om enkäten
Personal, barn, och föräldrar ska känna till vad
som står i Likabehandlingsplanen
Plan för kompetensutveckling i förebyggande
och åtgärdande arbete
Föreståndarna
Föreståndarna tillsammans med sin
avdelningspersonal
Arbetslaget
1. Kyrkoherde till personal vid höstterminens
första APT.
2. Personal till barn under höstterminen
3. Personal till föräldrar vid läsårets första
föräldramöte
Kyrkoherde
På Förskolan Paradiset använder vi oss av olika metoder för att upptäcka kränkande
behandling:
Vi har en nära och god kommunikation med barnens föräldrar.
På utvecklingssamtalen samtalar vi med föräldrarna om barnens trivsel.
Vi vuxna finns alltid i barnens närhet och är lyhörda för stämningar, attitydförändringar och
deras inbördes relationer.
Alla barn har en kontaktperson där man i första hand kan vända sig till om man undrar över
eller är bekymrad över något.
Till dig som förälder
Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande
behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder,
prata alltid med personalen.
Repressalier
Ett barn får inte utsättas för repressalier på grund av att du som förälder anmält eller
påtalat att någon i verksamheten agerat i strid med lagen. Ej heller om ni har medverkat i en utredning
enligt lagen.
8
Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling
I det dagliga arbetet med barnen uppmärksammar vi när barn utsätts för kränkande behandling.
Eftersom vi alla vuxna har ansvar för alla våra barn agerar den vuxne som är i närheten och
ser till att de barn som utfört kränkningen förstår den felaktiga handlingen som de utfört.
Vuxna har ett särskilt ansvar för att barn inte utsätts för kränkningar av vuxna på förskolan
Barn-Barn
Ta tag i situationen direkt. Se till att de barn som är inblandade i händelsen får upprättelse, genom
tröst och genomgång av det som inträffat. Hitta rätt nivå i samtalet med barnet så att man når fram
man kan t ex använda sig av 5-frågors modellen.
5- frågors modell
1.
2.
3.
4.
5.
Vad var det som hände?
Vad tänkte du då?
Vad kände du?
Hur önskar du att det ska vara mellan er?
Vad är du beredd att bidra med nu?
Vi som vuxna kan:
– stärka det utsatta barnet
– tydligt visa barnet att den icke önskvärda handlingen ej accepteras
– styra om lekar som är på väg att spåra ur
Efter bedömning av händelsens art, samt barnets ålder och mognad informeras vårdnadshavaren
av barnets kontaktpersonal.
Vid upprepade tillfällen eller riktade mot ett och samma barn skall föreståndaren informeras och
beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda. Detta dokumenteras.
Om problemet kvarstår skall åtgärdsprogram upprättas. (”Handläggning av ärenden rörande diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling”.) Bilaga 3
Vid fortsatt problem tas kontakt med kyrkoherden för konsultation.
Utredningen ska belysa allsidigt vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den som
utövat kränkningen.
Vuxna-Barn
Om vi ser att någon vuxen (personal eller förälder) kränker ett barn måste vi uppmärksamma det
och reagera.
Ta den vuxne åt sidan och påpeka det olämpliga beteendet. (Hur tänkte du?)
Vid upprepat tillfälle skall kyrkoherden informeras. Kyrkoherden tar snarast ett samtal
med den berörde. Kyrkoherden ansvarar för utredningen och åtgärderna.
Åtgärden skall dokumenteras.
Utredningen sker alltid med största möjliga hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till
socialtjänsten och/eller polis skall göras.
9
Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling
Rutiner finns för hur vi agerar när diskriminering, trakasserier och/eller annan kränkande behandling
förekommit i t ex åtgärdsprogram och handlingsplaner.
(se bilaga 3 )
Åtgärder grundas på vad som skett i det enskilda fallet och som regel riktas dessa till såväl det barn
som har blivit utsatt som den som diskriminerat, trakasserat/och eller kränkt någon. Detta sker t.ex.
genom samtal enligt handlingsplaner och ovan nämnda handläggningsblankett
Åtgärder på individnivå syftar till att avhjälpa akuta situationer och att skapa mer långsiktiga lösningar.
Åtgärderna dokumenteras på bifogad blankett, följs upp och utvärderas samt förvaras på varje enhet.
I de fall då församlingen inte själv har den nödvändiga kompetensen eller befogenheterna för att klara
upp en situation tar vi hjälp utifrån.
Föreståndare i samråd med kyrkoherden ansvarar för kontaktar med övriga aktörer t ex IFO, Polis
och BUP.
10
RELATIONSANALYS
Barnets namn
Bilaga 1
Personal 1
Personal 2
Personal 3
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Fyll i var och en hur era relationer till varje barn är just nu.
Jämför och analysera resultatet.
Finns där barn som fler av er ex. bara har negativ kontakt med?
Gör en handlingsplan på hur ni ska förändra barnens situation.
Bestäm uppföljningstid!
X =
- =
0 =
Positiv relation, bra trygg kontakt
Oftast tillsägelser, negativ kontakt
Ett barn som bara finns där, ingen relation
Personal 4
11
Bilaga 2
Kontaktbarometer för barngrupp
Varje cirkel representerar ett barn.
Dra en eller flera pilar mellan de barn som ofta leker med varandra.
Är det barn som väljer varandra skall pilen vara dubbelriktad.
Det kan finnas barn som har pilar till alla barn men aldrig väljs av andra. Markera det
då.
Analysera resultatet.
Vilket barn behöver ökat stöd för att kunna känna sig delaktig?
Gör en handlingsplan.
12
Handläggning av ärenden rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Datum:
Handläggare:
Person som blivit utsatt:
Person/er som utövat kränkningen:
Ansvarig chef
Övrig personal som arbetar med ärendet
Utredning av det som skett:
Lämnas härefter till chefen
Datum Åtgärder
Överenskommelser
Ansvarig
Datum Uppföljn 1/nya åtgärder
Överenskommelser
Ansvarig
13
Datum Uppföljn 2/nya åtgärder
Övrigt:
Överenskommelser
Ansvarig
14
15
16
