2013-10-11
Sex och samlevnad i gymnasieskolan
Sexualitet, relationer och jämställdhet i
ämnesundervisningen
Tommy Eriksson
Undervisningsråd, Skolverket
Sex och samlevnad
– varför och hur?
• Vad är sex och samlevnad?
• Varför ska vi ha sex- och
samlevnadsundervisning i skolan?
• Vad säger eleverna?
• Läroplanen
”Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig
personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom
givna ramar, ett särskilt ansvar för att: /…/Eleverna får kunskaper om
sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor och riskerna med
tobak, alkohol, narkotika och andra droger”
1
2013-10-11
Ämnesundervisningen
• Kurs- och ämnesplanerna
• Ämnesperspektivet som del av en helhet
• Skolverkets stödmaterial
• Stöd via hemsidan
• Andra myndigheter och
organisationer
2
2013-10-11
Exemplet religionskunskap
Syfte (grundskolan)
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar
kunskaper om hur olika religioner och
livsåskådningar ser på frågor som rör kön,
jämställdhet, sexualitet och relationer”
Syfte (gymnasieskolan)
”Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet
att analysera och värdera hur religion kan förhålla
sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund”
Exemplet religionskunskap
Årskurs 4-6: ”Vad religioner och andra
livsåskådningar kan betyda för människors
identitet, livsstil och grupptillhörighet”
Årskurs 7-9: ”Hur religioner och andra
livsåskådningar kan forma människors
identiteter och livsstilar”
3
2013-10-11
Exemplet religionskunskap
Religion 1: ”Individers och
gruppers identiteter och
hur de kan formas i
förhållande till religion
och livsåskådning utifrån
till exempel skriftliga
källor, traditioner och
historiska och nutida
händelser”
Exemplet Biologi/Naturkunskap
Årskurs 4-6: ”Människans pubertet, sexualitet och
reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet,
relationer, kärlek och ansvar”
Årskurs 7-9: ”Människans sexualitet och reproduktion
samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek
och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt
överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på
individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv”
”Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan
förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner
och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier”
4
2013-10-11
Exemplet Biologi/Naturkunskap
Naturkunskap 1: ”Olika aspekter på hållbar
utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och
jämställdhet”
”Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över
och diskussion kring normer, rörande
människans sexualitet, lust, relationer och
sexuella hälsa”
Stadie för stadie…
Årskurs 1-3
NO-ämnen: ”Betydelsen av mat, sömn, hygien,
motion och sociala relationer för att må bra”
SO-ämnen:”Livsfrågor med betydelse för eleven, till
exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap,
könsroller, jämställdhet och relationer”
”Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga
föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns
levnadsvillkor under olika perioder”
5
2013-10-11
Årskurs 4-6
Musik: ”Musikens känslomässiga påverkan på
människan”
Biologi: ”Människans pubertet, sexualitet och
reproduktion samt frågor om identitet,
jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar”
Årskurs 4-6
Historia: ”Vad historiska källor, till exempel brev
och andra dokument, kan berätta om likheter
och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor
och män jämfört med idag”
Svenska: ”Texter i form av skönlitteratur, lyrik,
dramatik, sagor och myter som belyser
människors villkor och identitets- och livsfrågor”
6
2013-10-11
Religion sticker ut…
”Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek
och vad som händer efter döden, skildras i
religioner och andra livsåskådningar”
”Vad religioner och andra livsåskådningar kan
betyda för människors identitet, livsstil och
grupp9llhörighet”
”Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och
pojkars identiteter och roller, jämställdhet,
sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och
kränkning”
… och samhällskunskap
”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet,
könsroller och jämställdhet”
”Informationsspridning, reklam och
opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och
könsroller framställs i medier och populärkultur”
”Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar
och påföljder samt kriminalitet och dess
konsekvenser för individen, familjen och samhället”
”De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och
betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet
med barnkonventionen”
7
2013-10-11
Årskurs 7-9
Samhällskunskap:
”Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och
hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk
bakgrund, kön och sexuell läggning”
”Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt
och inflytande beroende på kön, etnicitet och
socioekonomisk bakgrund”
”Begreppen jämlikhet och jämställdhet”
”Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till
exempel en dagstidnings olika delar. /…/ Hur individer
och grupper framställs, till exempel utifrån kön och
etnicitet”
Årskurs 7-9
Religion: I målen och i det centrala innehållet…
”Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med
livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i
populärkulturen”
”Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma
människors identiteter och livsstilar”
Historia: ”Demokratisering i Sverige. Bildandet av
politiska partier, nya folkrörelser, till exempel
kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för
kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen
på kön, jämställdhet och sexualitet”
8
2013-10-11
Årskurs 7-9
Musik: ”Musikens funktion för att markera
identitet och grupptillhörighet i olika kulturer,
med fokus på etnicitet och kön”
Hem- och konsumentkunskap: ”Arbetsfördelning
i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv”
Bild: Bildanalys: ”Bilder som behandlar frågor
om identitet, sexualitet, etnicitet och
maktrelationer och hur dessa perspektiv kan
utformas och framställas”
Idrott och hälsa
”Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna
förutsättningar att utveckla följande:
/…/
Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster,
jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och
motionsutövande”
Inkluderande förhållningssätt
kombinerat med samtal och
reflektion
9
2013-10-11
… för att lyckas med inkluderande och rättvis
undervisning
•
Traditionella könsmönster motverkas genom arbete med
måluppfyllelse.
•
Bollsportsdominans, resultatfokus och utövande lämnar
plats åt reflektion, deltagande och måluppfyllelse.
•
Medvetenhet hos oss lärare om till exempel
identitetsskapande i idrottsutövandet.
•
Arbeta med trygghet och uppmuntra normbrott i gruppen.
Naturkunskap
Naturkunskap 1:
”Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller
konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och
jämställdhet”
”Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och
diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust,
relationer och sexuella hälsa”
10
2013-10-11
Historia
Historia 1a1, 50 p
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att
utveckla följande:
Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer
utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att
ge perspektiv på framtiden.
Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera,
utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika
perspektiv.
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder
och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika
sammanhang och under olika tidsperioder.
Historia
•
•
•
•
•
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid,
forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda
förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska
tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda
områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som
Kina eller Indien.
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala
förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden,
resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter,
jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella
förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation.
Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och
sexualitet.
Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och
samarbetssträvanden.
11
2013-10-11
Historia
Exempel på uppgift
• Abort, nu och då.
• Äktenskap, nu och då
Jämföra normer under två olika epoker med
varandra och diskutera vad skillnaderna kan bero på
Att ha ett jämförande underifrånperspektiv som visar på hur
utsatthet och makt hängt samman under historia och hur detta
har förändrats.
Svenska/svenska som
andraspråk
• Språksociologi
• Litteratur
• Läsning, textproduktion,
textbearbetning etc
• Muntliga anföranden
• Argumentation – varning!
12
2013-10-11
Svenska/svenska som
andraspråk
Svenska 1 (Svenska som andraspråk 1):
Syfte: ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar
förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film
och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra
människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.
Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya
perspektiv”
Centralt innehåll:
”Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och
kulturer”
”Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger
samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund”
Ett exempel från klassrummet
Litteraturhistoria utifrån exemplet Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an”
•
•
•
•
•
•
•
Vilken syn fanns på äktenskapet under 1800-talet och hur har den synen förändrats?
Hur reagerar karaktärerna i boken när de inser att de inte har samma syn på äktenskap?
Det går an skapade debatt. Flera ”uppföljare” till romanen skrevs av andra författare som
reagerat starkt på Almqvists verk och Almqvist själv fick lämna sin prästtjänst . Varför blev
reaktionerna så starka?
Idag är äktenskapet ofta förknippat med en kärleksnorm, ett äktenskap i Sverige förväntas
bygga på en kärleksrelation. Har det alltid sett ut så och behöver det göra det idag? Vad
står till exempel i lagen? Vilka reaktioner kan uppstå om någon väljer att ingå äktenskap av
andra skäl än kärlek?
Sara och Albert väljer att leva som normbrytare. Vilka konsekvenser kan detta få för dem
tror du? Hur skulle reaktionerna se ut idag?
Almqvist svartmålades av vissa journalister som ”osedlighetsförfattare”. Vad innebar det tror
du?
Äktenskapslagen fick under 1990-talet sin motsvarighet i partnerskapslagen för relationer
mellan människor av samma kön. Sedan 2009 har vi en könsneutral äktenskapslag. Hur
hade man sett på detta under 1800-talet, tror du?
13
2013-10-11
Hur ser det ut idag?
•
•
•
•
Vilka förväntningar finns på parrelationer idag?
Vad innebär tvåsamhetsnormen och hur reproduceras den i samhället
idag?
Sambolagen kom till i Sverige under 1900-talet. Hur definieras ett
samboförhållande i lagen? Uttrycket ”äktenskapsliknande förhållande”
förekommer ofta när man talar om samboförhållanden. Vad menas med
det?
Hur ser det ut i andra länder? Finns det någon motsvarighet till den
könsneutrala sambolagen eller äktenskapslagen i andra länder?
Fördjupningsuppgift till eleverna:
• Den norm som Albert och Sara bryter skapar inte samma
reaktioner om den bryts idag. Samboförhållanden är mycket
vanliga och äktenskapet är inte lika självklart för många idag.
Normbrott kan leda till lagförändringar på lång sikt. Jämför Albert
och Saras sätt att vara före sin tid med de tidiga feministerna som
banade väg för kvinnlig rösträtt eller hbt-rörelsen som rönt stora
framgångar under den senare delen av 1900-talet och början av
2000-talet vad gäller lika rättigheter, oavsett kön eller sexualitet, i
både normsystemet och i lagstiftningen. Hur viktiga är
normbrytarna när det kommer till samhällsförändring?
14
2013-10-11
Reflektion och samtal
(lärare)
• Vad har jag hittills gjort i mitt ämne som
bidragit till sex- och
samlevnadsundervisningen?
• Vilka delar kan jag utveckla eller lägga
till?
• Vilka potentiella samarbeten med andra
ämnen kan du se för att stärka
kopplingarna i helhetsbilden?
Reflektion och samtal
(andra yrkesgrupper)
• Hur har mitt tidigare arbete berört sexoch samlevnadsundervisningen i skolan?
• Vilka möjligheter ser jag till samverkan
med lärare och övrig skolpersonal i dessa
frågor?
• Vilka utmaningar och möjligheter ger de
nya läroplanerna och vad min profession
bidra med?
15
2013-10-11
Att förhålla sig till i planeringen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skolledningens stöd, systematiskt kvalitetsarbete och
kollegialt lärande
Elevmedverkan
Progression
Variation i arbetssätt
Samtal och reflektion
Balans mellan frisk- och riskperspektiv
Att inte moralisera
Inkludera och möta samtliga elever
Att sätta normer i fokus
Samverkan
16
