Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2014
Saffranets Förskola
Innehållsförteckning:
Syfte ………………………………….........................................................
Definition ………………………………………………………………………
Vision ………………………………………………………………………….
3
3
3
Att särskilt ta hänsyn till ……………………………………………………… 4
Mål ……………………………………………………………………………… 5Metoder/strategier ……………………………………………………………. 7
Ledningens insatser …………………………………………………………..
Upptäcka ……………………………………………………………………….
Utreda …………………………………………………………………………..
Åtgärder…………………………………………………………………………
Uppföljning/Utvärdering ………………………………………………………
8
8
9
10
11
Tillsyn …………………………………………………………………………… 11
Aktuella dokument …………………………………………………………….. 11
2
Syfte:
Diskrimineringslagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och skollagen
kap 6 (1985:1100) om kränkande behandling trädde i kraft den 1 jan 2009.
Förskolan är skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan som främjar
barns lika rättigheter och förebygger och motverkar all form av diskriminering
och kränkande behandling.
Definitioner:
Diskrimineringslagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck samt ålder. Diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan
och det har samband med någon av ovanstående grunder. Det kan exempelvis
ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamheten eller de anställdas
förhållningssätt.
Kränkande behandling strider mot alla människors lika värde och kränker ett
barns värdighet. Man pratar nedsättande om barn eller föräldrar, sprider rykten,
förlöjligar, har negativa kommentarer om beteende eller utseende men också
de former av bestraffningar genom utfrysning, ignorering är exempel på
kränkande behandling. Både barn och vuxna på förskolan kan göra sig skyldiga
till diskriminering och kränkande behandling. Tillrättavisningar/gränssättningar
som är befogade för att ha en god miljö är inte kränkande behandling, även om
barn kan uppleva detta kränkande. Man det är viktigt att respektera och
reflektera över.
Vision:
ALLA barn och vuxna känner sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna har
modet att omedelbart agera när något barn blir utsatt av en vuxen eller ett annat
barn.
3
Planen mot kränkande behandling
Att särskilt ta hänsyn till när det gäller arbetet med diskriminering och
kränkande behandling är följande punkter:
Våra styrdokument förutom diskrimineringslagen och skollagen, är
också FN:s barnkonvention, Läroplanen för förskolan Lpfö 98
(reviderad 2010), och våra egna arbetsplaner.
Värdegrundsfrågor - hur vi faktiskt arbetar med vår värdegrund och
syn på våra medmänniskor, innefattar också etiska frågor
Jämställdhet utifrån genusperspektiv – öka vår medvetenhet om hur
vi agerar som pedagoger, men också se över den pedagogiska
miljön. Dokument som vi använder i förskolans vardag
Mångfalden – ta tillvara de influenser som tillförs genom att lyssna på
barnens och föräldrarnas erfarenheter
Barn i behov av särskilt stöd ser vi som barn med möjligheter. Vi
tänker inkluderande, dvs. som ett barn i gruppen som ska ges
möjlighet till lek och lärande genom utmaningar och tilltro
Kvalitetssäkring – varje år utvärderas arbetet med likabehandling och
att aktuella förbättringsåtgärder genomförts
Föräldrars och all personals delaktighet – information till föräldrar om
vårt arbete
4
Mål: Förskolan strävar efter att varje barn ska utveckla
självständighet och tillit till sin egen förmåga
Alla barn ska känna sig trygga och delaktiga under sin dag på förskolan
Vårt arbetssätt och miljö
möjliggör att barnen
under större delar
av dagen vistas i
mindre grupper
Vi är lyhörda
och lyssnar
på varje individ
Vi pratar inte
över huvudet på
barnen
Vi har en kompissol
med regler som barnen
tagit fram
Trygghet och
självkänsla
Vi har ett vårdat språk
och vänder oss till den vi
pratar med.
Vi beaktar genus
perspektiv när vi
planerar vår verksamhet
Vi vuxna är delaktiga i leken och lotsar in
barn som behöver stöd
METODER:
Vi har olika utklädningskläder, där barnen själva kan välja vem de vill vara
och hur de ska se ut
Vi samtalar, intervjuar, dokumenterar, observerar och filmar barnens
verksamhet för analys
Vi har gruppstärkande aktiviteter och lekar
I teman och projekt uppmuntrar vi barnen att samarbeta och hjälpa
varandra.
När någon säger SLUTA, vill man inte, och det måste alla acceptera.
Om man sätter upp handen, betyder det STOPP, jag vill inte.
5
Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse
för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, kön,
religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning…..
Minnen från spännande
resor ute i världen
Vi pratar om vad det
finns för mat i olika
delar av världen
Vi har kartor
Besökare ska
se stora delar
av vår värld
på förskolan
Etnisk tillhörighet
Ord och sånger
på andra språk
Veckans tecken
Lek och material från
olika kulturer
METODER:
Vi erbjuder dockor, instrument, och färgpennor utifrån etniskt tänkande
Vi sjunger, räknar och har ramsor på olika språk
Vi har en karta/jordglob där vi märker ut varifrån vi kommer eller någon
som vi känner kommer ifrån.
Vi märker ut var vi varit, när vi har rest
Barn och personal kan ta med sig sand eller annat minne från resor
Vi är noga med att alla barn kan delta efter sina förutsättningar i olika
aktiviteter.
Vi samtalar med barnen om likheter och olikheter och etiska dilemman.
6
Vi använder oss av TAKK
”Har du tänkt på…… att det inte handlar om rätten att
vara annorlunda – utan om rätten att vara sig själv?”
7
Ledning:
Ansvarar för att göra likabehandlingsplanen väl känd för alla medarbetare
antingen själv eller genom delegation av ansvaret
För att skaffa sig egen kompetensutveckling under året
Ger mandat och förutsättningar till de pedagogiska ledarna
Att dokument som används av förskolan främjar likabehandling
Har tydliga rutiner för hur personal ska agera
Har en granskning av egna organisationen
Tillfälle för uppföljning och utvärdering
Upptäcka:
Hur gör vi för att upptäcka att diskriminering/kränkning förekommer?
1. Planerade samtal som genomförs kontinuerligt med syfte att ta reda på
atmosfären i barngruppen och på förskolan med barn, personal och
föräldrar
a) Regelbundna och strukturerade samtal/intervjuer med barnen om hur de
trivs, hur de kan påverka, kamratrelationer och lekar. Här ansvarar
avdelningspersonal.
b) Medarbetarsamtal/lönegrundande samtal två gånger om året. Chef och
medarbetare ansvarar.
c) En bra dialog med föräldrar/vårdnadshavare dagligen samt
utvecklingssamtal två gånger om året eller fler vid behov.
d) Pedagoger och vårdnadshavare ansvarar.
2. Enkäter för att granska egna organisationen
a) Årlig undersökning av personalens upplevelse av arbetsmiljön (HRI) med
uppföljning
b) Årlig föräldraenkät för att få föräldrars uppfattning om förskolan
3. Övriga insatser för att upptäcka
a) Personalen är observant och skapar rutiner för att ha en god uppsikt
både ute och inne.
8
b) Barnobservationer och övrig dokumentation sker kontinuerligt
c) Personalen är uppmärksam på om barnen blir kränkt av någon vuxen
Utreda:
Hur agerar vi om något händer?
1. Vi ingriper och visar att kränkningen inte är acceptabel
2. Vi samlar in information genom samtal med de berörda, enskilt eller
tillsammans. Samtalen genomförs av pedagog på förskolan och
anpassas efter situationen och barnens mognad
3. Observationer och dokumentation görs av vad som hände, stämningar
och åsikter. Alla sidor måste belysas på ett respektfullt sätt
4. Orsakerna till den uppkomna situationen identifieras och analyseras av
personal och/eller i barnhälsogrupp. Här planeras vad som ska göras i
nästa skede beroende på omständigheterna. Dokumentera
5. Är kränkningen allvarlig kontaktas föräldrar/vårdnadshavare omgående
för information eller senast vid hämtning. Även förskolechef informeras
6. Samtal om det som inträffat sker med samtliga inblandade (barn,
personal, föräldrar). Om åtgärdsplan upprättas ska det framgå: Vad som
ska göras? Vem som är ansvarig? och När det ska vara genomfört?
7. Om personal misstänks för kränkning ska förskolechef (eller av
förskolechef utsedd person) ansvara för utredningen. Eventuellt
tillsammans med facklig representant. Samtal och upprättande av
åtgärdsplan genomförs
8. Uppföljning, utvärdering och avslutande samtal genomförs
9
Åtgärder:
Hur ska en situation hanteras om den är akut eller om man upptäcker ett
mönster i barnens beteende?
Kortsiktigt måste man lösa situationen, men i ett långsiktigt perspektiv ska man
se över vilka insatser som måste göras för att skapa en förändring i attityd och
förhållningssätt antingen det gäller barn eller vuxna
Vi måste på kort sikt göra följande:
Omedelbart sätta stopp för kränkningen
Utredning ska påbörjas omgående enligt de rutiner som finns
Dokumentera alltid vad som hänt, vilka åtgärder som satts in och hur det
gick
Alla parter ska vara med i utredningsprocessen och åtgärdsplanen
Uppföljning, utvärdering eventuellt ny plan - var, när och hur
Långsiktiga insatser:
Se över miljön kontinuerligt dels så god uppsikt garanteras, dels att
miljön är tillgänglig för alla barn
Ha diskussioner om atmosfären i arbetslaget och toleransen mot det vi
inte är vana vid. Då höjs medvetandet om våra fördomar och också vår
kunskap
Noggrant analysera hur vi hanterar konflikter, små som stora, med
hänsyn till alla berörda parter, men att få de berörda att försonas och få
insikt utan att skambeläggas
10
Vårt arbete med likabehandlingsplanen ska vara känd av föräldrar. Vi
berättar vid inskolning, höstens första föräldramöte, drop-in och vid
utvärdering. Och har den tillgänglig på förskolan och/eller via e-post
Uppföljning/Utvärdering: Likabehandlingsplanens mål, metoder och
strategier följs upp och utvärderas minst en gång per år. Vi ser på vad som hänt
under året, vad som vi gjorde bra och vad vi behöver förbättra. Det vi gör bra vill
vi kvalitetssäkra och det vi vill förbättra sätter vi nya mål med insatser för.
Tillsyn sker av DO, Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se och BEO, Barn
och Elevombudet på Statens skolinspektion, www.skolinspektionen.se
Dokument som kan relateras till är:
FN:s Barnkonvention
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) www.skolverket.se
Allmänna råd och kommentarer: För arbetet med att främja likabehandling
www.skolverket.se
Förebygga diskriminering, främja likabehandling i förskolan www.do.se
HomO:s kommunhandbok – en vägledning för dig som arbetar i förskolan
www.homo.se/kommun
11
Ljudöra
Ljuddämpande golv/
bord
Funktionsnedsättning
Vi anpassar aktiviteter
och dagsrytm efter varje
barns förutsättningar
TAKK - tecken
Samarbete
med resurs
team och
barnhabilitering
12
Vi har en almanacka som ger
underlag för firande av olika
religiösa traditioner
Vi anpassar vår
mat efter våra
olika religioner
Religion
I den mån det går
tar vi hänsyn till föräldrars
värderingar och önskemål
Vi tar hänsyn till
religion vid ex
fotografering
och klädsel
13
Vi tillåter barnen
att flytta runt visst
material i de olika rummen
Vi har kläder för
för utklädning
Du kan vara polis
kung, doktor,
sköterska mm..
Genus
Vi tilltalar barnen vid
namn istället för ”killar”
”tjejer”
Vi erbjuder
aktiviteter där
alla barn kan
delta
14
Vi pratar om att familjer
kan se olika ut
Vi anpassar
litteraturen’
utifrån olika
familjekonstulationer
Könsidentitet och
sexuell läggning
Vi bemöter barnens frågor
på ett rakt och ärligt sätt
Vi har kläder av
olika slag där
barnen själva kan
välja vem de vill
vara och hur de
vill se ut
15
Utifrån barnens mognad, ställer vi krav
och de får också förtroende
Vi utgår ifrån
barnens intressen
istället för åldern
Ålder
När vi delar in barnen i olika
tvärgrupper/åldrar så
motiverar vi alltid
varför
Vi planerar våra
aktiviteter utifrån
barnens mognad
16
Utvärdering 2013
Vi delar upp oss i mindre grupper under vissa delar av dagarna när det
fungerar..
Barnen är väldigt duktiga på att dela upp sig i grupper, och de använder alla
rummen på förskolan. Vi sitter i smågrupper vid luncherna.. Här får alla
chansen göra sig hörda med sina åsikter och tankar..
Vi diskutterar kring vår kompis - sol kontinuerligt med barnen när vi har
samlingar… Barnen har själva bestämt vilka regler vi ska ha och dem har vi
skrivit på solens strålar… De visar en stor respekt för varandra, de väntar
på sin tur, lyssnar på varandra, hjälper varandra, väntar på sin tur när
pedagogerna pratar i större utsträckning nu.
I vårt arbete med mångfald så visar barnen ett stort intresse för vår
världskarta och jordglob, där de samtalar om resor de gjort eller ska göra..
Vi har flera barn med annan etnisk bakgrund, och vi pratar om var de
kommer ifrån och hur långt det landet ligger ifrån Sverige.. Vi har
räknekort 1-6 på alla våra representerade länder.. Vi har en tavla som
säger HEJ och VÄLKOMMEN på de olika språken som vi har på vår
förskola.. Våra barn reagerar inte över våra somaliska barn som har
på huvudet, och när vi frågar om vem av våra pedagoger som har annan
hudfärg, så kommer de inte på någon ,, och det säger mycket om våra barn::
Det spelar ingen roll hur du ser ut, vilken hudfärg du har eller vilket språk
du prata.. Alla är lika värda på Saffranets förskola.
2014
Vi vill utveckla:
Vi utvecklar vårt arbete med att dela in våra barngrupper i
smågrupper under större delarna av dagarna.
Vi arbetar med barnen i blandade grupper utefter deras mognad och
inte så mycket efter deras ålder..
17
18
