Brist på jämställdhet
i klimatpolitiken
Internationella Friends of the
Earth arrangerar en gatuteater
inne på förhandlingsområdet.
Gröna kvinnor var på plats i Paris på klimattoppmötet Cop21 och kunde konstatera att jämställdhet med nöd och näppe
kom med i avtalstexten. Organisationens ordförande Ewa Larsson beskriver i den här rapporten resultatet och varför det
är avgörande att arbetet fortgår.
RAPPORT FRÅN GRÖNA KVINNOR
www.gronakvinnor.se
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
G
röna kvinnor är i dag unika i Sverige och internationellt genom att vi arbetar med att koppla ihop både jämställdhet, patriarkala strukturer och
ekologi i våra analyser av vad som skapar ett hållbart samhälle.
På FN:s miljötoppmöte RIO+20 2012 enades världens länder om att ekonomiska värden ska vägas lika med ekologiska och sociala värden och på ett toppmöte i New York 2015 antog FN:s generalförsamling 17 nya globala hållbarhetsmål. Mål om att alla har rätt till utbildning, att jämställdhet ska öka och
jämlikhet mellan länder uppnås, samt att klimatförändringar ska stoppas, finns
nu med. Den ekonomiska tillväxten ska vara hållbar och främja jobb för alla.
Samhället ska utvecklas hållbart och uppmuntra till rättvisa och fred.
Regeringar, parlament, civilsamhället, den akademiska och vetenskapliga världen och privata sektorn måste samarbeta mer för att det ska lyckas. Målen ska
väcka lokalt engagemang för att leva mer klimatsmart.
Gröna kvinnor ser könsstereotyper och patriarkala strukturer som ett hinder att skynda på den nödvändiga omställningen till en jämställd och hållbar värld. Vi organiserar
kvinnor till ”lika makt och inflytande”, ett av fyra svenska jämställdhetspolitiska mål. Vi
tänker globalt och handlar lokalt.
Jämställdhet ska integreras i alla ekonomiska, sociokulturella och ekonomiska system,
vi ser det som en förutsättning för en hållbar utveckling!
Välkommen i Gröna kvinnor! Bli medlem 2016 för endast 100 kr.
Använd bankgiro 5412-6867 eller plusgiro 46 63 59-7. Ange ditt namn,
adress och e-postadress.
Ewa Larsson, ordförande Gröna kvinnor
Gröna kvinnor är medlemmar i paraplyorganisationerna Sveriges Kvinnolobby (SKL), Kvinnor i samverkan mot narkotika och alkohol (KSAN)
och svenska UN Women. Vi är även medlemmar i de internationella
organisationerna Gender CC and Water Alliance (GWA) samt Green
Economics Institute i Oxford. Gröna kvinnor är adjungerade till Miljöorganisationernas kärnavfallssekretariat, MILKAS, och ingår som egen
organisation i regeringens Jämställdhetsråd.
2
Grafisk form: Sofia Härén
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
Gröna kvinnor efter klimatmötet Cop21, december 2015:
Brist på jämställdhet
ökar sårbarheten
Statistik visar att både klimatanpassning och
åtgärder för att begränsa klimatförändringarna ger bättre resultat om kvinnor är med i
beslutsprocesserna. Trots det saknas ofta jämställdhetsfrågan i klimatdiskussionen.
Text: Ewa Larsson
Ordförande för Gröna kvinnor, en del av Sveriges kvinnolobby
På klimatmötet i Paris i december 2015 var två företrädare för
Gröna kvinnor ackrediterade, Eva
Hallström av Gender CC, Kvinnor för Klimaträttvisa, och undertecknad av Internationella Jordens
vänner. Som aktiva medspelare
för ett hållbart avtal letade vi efter
jämställdheten i pågående klimatarbete samt i det avtal som skulle
förhandlas fram. Spaningens utgångspunkt var att jämställdhet är
en förutsättning för en hållbar utveckling som gynnar hela samhället.
Vårt ställningstagande vilar på
både historisk och dagsaktuell vetenskaplig grund. Enligt Rebecca J.
Cook och Simone Cusack1 senaste
bok om könsstereotyper behöver
jämställdhet prioriteras och köns-
stereotyper tydliggöras, annars är
det inte möjligt att avskaffa ”alla
former av diskriminering av kvinnor” som CEDAW konventionen
uppmanar till2. Stereotyper påverkar
både män och kvinnor men kan få
särskilt påtagliga effekter på kvinnor, ofta genom att devalvera kvinnor och tilldela dem en underdånig
roll i samhället. Deras forskning vi-
Ewa Larsson och Eva Hallström på klimatkonferensen för att bevaka jämställdhetsfrågorna.
3
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
sar att könsstereotyper får till följd
att kvinnor tenderar att behandlas
utifrån restriktiva generaliseringar i stället för att utgå ifrån deras
olika behov och förutsättningar.
Marginalisering och devalvering av
människovärde ser olika ut i olika
delar av världen, men kvinnor förnekas sina mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter så länge
dessa könsstereotyper upprätthålls.
Jämställdhet blir då det redskap som
kan bidra till stereotypernas avskaffande och en möjlighet att få med
kvinnors kunskap och erfarenheter i
klimatomställningen.
Globala könsklyftor
Vi lever i en värld där 62 personer
äger lika mycket som den fattigaste
halvan av jordens befolkning tillsammans, enligt Oxfam3. Kvinnor
som kollektiv är endast marginella
ägare av mark, fastigheter och bolag, ändå är det, enligt FAO4, kvinnor som till 70 procent odlar fram
världens basmat som soja, majs,
och ris. Produktionen av varor påverkas även av forskning kring produktutveckling vilken i dag i stor
utsträckning styrs enkom av män.
Forskning visar också att kvinnors
hälsa påverkas på ett annat sätt än
mäns hälsa av pågående klimatförändringar och att kvinnor har sämre
tillgång till sjukvård, enligt WHO5.
Inom EU finns det länder som inte
medger kvinnor att själva bestämma
över sin kropp, i Irland och Polen
till exempel. I USA är barnomsorg
med utbildad personal så dyr att det
är ekonomiskt omöjligt för kvinnor
som har minimilön och kvinnor
som är ekonomiskt självförsörjande
att anlita den. I Norden menar vi att
skattesubventionerad förskola är en
förutsättning för kvinnans möjlighet att arbeta och bli egenförsörjare.
I Gröna kvinnors perspektiv förutsätter en hållbar utveckling att
kvinnor deltar i omställningsarbetet
på lika villkor, och har samma tillgång till maktpositioner och representativitet som män. Att frigöra
kvinnors kompetens och kraft i omställningsarbetet är nödvändigt för
hela samhällsutvecklingen.
Hur är det nu?
Avgörande för hur både hållbarhet
och klimatarbetet utvecklas är vad
som definieras vara klimatsmart och
fossilfritt, vad som anses bra för jordoch skogsbruk och vilka olika stöd
för investeringar som sedan kommer
från de olika fonderna för omställning och utveckling. Detta avgörs i
sin tur av vilka som deltar i besluten.
På seminariet om ”Gender and Cli-
Andelen kvinnor i fonderna för klimatomställning
Globala miljöfondens råd
Klimatinvesteringsfonden
Grön klimatfond
Anpassningsfonden
25 %
26 %
15 %
4
34 %
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
”Detta demokratiska underskott borde
varit en central fråga
på klimattoppmötet i
Paris. Så var det alltså
inte ...”
mate Finance” belystes tydligt hur
dagens maktstruktur ser ut. Ansvariga för seminariets fakta var EGI,
som sedan två år tillbaka tar fram
miljö- och genusindex och samarbetar med IUCN, som är en internationell naturvårdsorganisation6.
Enligt EGI är kvinnor på nationell
nivå dramatiskt underrepresenterade i ledande finansiell ställning, endast 14 av FN:s 193 medlemsstaters
finansministrar är kvinnor (7 procent). Bland politiska beslutsfattare
så är i dag cirka 80 procent män,
enligt FN:s kvotberäkningar. Om vi
ser hur könsfördelningen ser ut i de
fonder som ekonomiskt ska ge stöd
till klimatomställningen så blir det
tydligt att en del jobb återstår för att
nå en jämn könsfördelning där också (se diagram på motsatt sida och
faktaruta nedan).
De här fonderna har alla någon
form av inkludering av jämställdhetspolitik eller handlingsplaner,
ingen av dem har dock krav på jämställdhet i styrelserna och det saknas
ännu förslag till åtgärder för att se
till att behov och kunskap hos kvinnor och kvinnoorganisationer ingår
i beslutsfattandet.
De slutsatser EGI dragit hitintills7
är att de länder som på allvar jobbat
med de åtaganden som de tagit på
sig i internationella jämställdhetsoch hållbarhetssammanhang också
är de länder som gör framsteg för
långsiktig hållbar välfärd för alla sina
medborgare.
Det gick illa i Paris
I stället för att få med jämställdhet
som ett redskap i förändringsarbetet försvann det helt när dokumentet kraftfullt bantades i slutet
av förhandlingarna. Det var Norge
som strök det, vilket visar att en
orutinerad regering kan ställa till
med mycket elände. Så, i stället
för att få in texter om att kvinnor
ses som självklara medspelare i pågående omställning, fick det jobbas
och lobbas för att över huvudtaget
få tillbaka orden ”Gender Equality”
någonstans i kvarvarande avtal. Det
hamnade i en, till intet förpliktigande, inledning, vilket är helt i strid
med övriga konventioner och handlingsplaner som beskrivits tidigare.
Samtidigt vet vi att det finns länder
där kvinnan inte betraktas som en
fullvärdig människa i juridiskt avseende och där mänskliga rättigheter
anses stå under ett religiöst statsskick.
För att komma till enighet ändrades ordet “ska” till “bör” och alla
redskap och definitioner på hur
koldioxidutsläppen ska minska togs
bort ur avtalet. Länder ska arbeta utifrån egna förutsättningar, målet är
1,5 grad och att hålla sig väsentligt
under 2,0 grader.
Den 12 december 2015, sista förhandlingsdagen, kom dessa få ord in
på sista raden i den inledande texten
(min kursivering):
”Medlemsländerna erkänner att
klimatförändringarna är en gemensam angelägenhet för mänskligheten, att parterna i sitt arbete med
att vidta åtgärder för att ta itu med
klimatförändringarna, visar respekt,
främjar och anser att de har både
skyldigheter om mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, rättigheter för
ursprungsbefolkningar, lokala samhällen, invandrare, barn, personer
med funktionshinder och personer
i utsatta situationer som har rätt
till utveckling, liksom jämställdhet,
kvinnors egenmakt och rättvisa mellan generationer”8.
Kvarstående problem
Det faktum att kvinnor i alla länder hör till de fattigaste innebär att
de kan anses ha de största behoven
att få hjälp med anpassning till
klimatförändringar. De kan också med sin kunskap styra över hur
hållbarhet ska utformas framöver
för att begränsa klimatförändringar.
Fakta: Fonder för klimatomställning
Globala miljöfondens råd (GEF) har 25 % deltagande av
kvinnor vilket innebär 15 av 61 rådsmedlemmar.
Mål: Stödja ekonomisk hållbar utveckling och globalt miljöskydd.
Centrala områden är: biologisk mångfald; hejda klimatförändring;
internationellt vatten; markförstörelse; kemikalier och avfall; hållbara skogar och markförvaltning.
Grön klimatfond (GCF) har 15 % deltagande av kvinnor, 7 av
48 styrelsemedlemmar.
Mål: Finansiera en ekonomisk utveckling som ger låga koldioxidutsläpp och klimattåliga anpassningsprogram i utvecklingsländer
som ser till effekterna av klimatförändringen och minskar utsläppen av växthusgaser.
Klimatinvesteringsfonden (CIF) omfattar två kommittéer:
Clean Technology Fund och Strategic Climate Fund. Sammanräknat
är 26 % kvinnor vilket innebär 9 av 34 utskottsledamöter.
Mål: Ge stöd till investeringar i ren teknik, förnybar energi, hållbar förvaltning av skogar och en klimattålig utveckling.
Anpassningsfonden (AF) har 34 % deltagande av kvinnor
vilket innebär 10 av 29 ledamöter.
Mål: Ekonomiska fysiska anpassningsprojekt och program i
utvecklingsländer för att minska de negativa effekterna av klimatförändringar.
5
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
”... nu ska världens
regeringar, banker,
försäkringsbolag och
klimatsmarta affärsidkare upp på banan
och bygga ny hållbar
infrastruktur, det ska
och måste ske
jämställt ...”
Drygt 600 NGOs manifesterar utanför dörrarna till förhandlingsrummet
med skyltar där de skrivit vad de vill i ha med i slutdokumentet.
Kvinnor finns ännu inte representerade för att driva en jämställd och
hållbar utveckling inom de fonder
som ska besluta om de finansiella insatsernas fördelning. De är inte heller representerade inom de politiska
systemens beslutssfärer eller inom
det näringsliv som producerar varor
och tjänster. Detta demokratiska
underskott borde varit en central
fråga på klimattoppmötet i Paris. Så
var det alltså inte trots att ingen hördes påstå att klimatförändringar på
något sätt är könsneutrala.
Sårbarheten förvärras
Kvinnors egenmakt och tillgång till
det politiska beslutsfattandet och
klimatfinansiering leder till bättre
resultat i anpassnings- och begränsningsåtgärder visar EGI:s statistik.
Men den insikten har historiskt haft
ett begränsat fokus, trots att kvinnors deltagande är en avgörande
faktor för vad som anses vara viktiga
aspekter för att effektivt och rättvist
utforma, genomföra och finansiera
klimatlösningar, särskilt för kvinnor.
På det sätt som jämställdhet nu
marginaliserats förvärras sårbarheten och klimatorättvisan. Hoppfullt
är att EGI nu har tagit fram jämställdhets- och miljöindex som ger
nycklar att använda för de politiker
och röster inom civilsamhället som
vill använda dem. De senaste årens
arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom multilaterala klimatfinansieringsmekanismer
är ett framsteg för jämlikhet och bör
fungera som en viktig signal för en
bredare, helare, global klimatfinansieringsarkitektur, även för privata
sektorn och för bilaterala aktörer.
När det gäller FN:s Kvinnokommissions årliga uppföljning av Pekingplattformen från 1995, där
kvinnors deltagande i miljöarbete är
en av avtalspunkterna, så har avsaknad av just mätindikatorer för jämställdhet inom miljöområdet varit
ett problem. EGI är den första övervakningsmekanismen kopplad till
beslutande ansvar som tagits fram
och presenterades av IUCN redan
2013. Sedan dess har globala datamängder grävts fram kring hållbarhet och kvinnors egenmakt9.
Slutkommentar
Som vi nu kan notera har världens
länder klubbat klimatmål utan att
samtidigt klubba att arbetet ska
vila på jämställd grund och utföras jämställt, av kvinnor och män
på lika villkor. Att CEDAW-konventionen tar upp jämställdhet
som en grundpelare i arbete med
mänskliga rättigheter och därför
ska finnas med i alla globala över-
6
enskommelser, bortsågs det ifrån.
Att jämställdhet kom med överhuvudtaget, som en krumelur i
slutet av inledningen, får betraktas
som en seger i sig. Så illa är det med
kunskap om jämställdhetens nödvändighet i världen i dag. Det finns
länder med politiska majoriteter
som anser att kärnkraft är fossilfri
och att genmodifierad basmat är
nödvändig för att möta problemen
med ett hårdare klimat. De ekonomiska fonderna som ska värdera vad
som är klimatsmart och hållbart är
könsstereotypa och kvinnors värderingar riskerar att devalveras och
marginaliseras i samhällsbygget.
Olika frivilligorganisationer från
hela världen som deltog i klimatmötet – bland annat Internationella
Friends of the Earth – kordinerade
sitt påverkansarbete på ett imponerande sätt. För dem var de demokratiska aspekterna i omställningsarbetet avgörande, att kvinnor och män
från hela världen kan och får delta på
lika villkor. Här talas det inte längre
om framtiden för barn och barnbarn, här talas det om verkligheten
för dem som redan drabbas hårt av
stormar och regn och som inte har
stabila demokratiska regeringar som
tar ansvar för omställning.
Klimatomställning pågår, nu ska
världens regeringar, banker, försäkringsbolag och klimatsmarta affärsidkare upp på banan och bygga ny
hållbar infrastruktur, det ska och
måste ske jämställt, säger vi i Gröna
kvinnor. n
Hållbar utveckling kräver jämställdhet
Liten historik: Jämställdhet i internationella avtal
I
nför Klimatmötet i Köpenhamn, Cop1510 i december
2009, planerades febrilt för hur
jämställdhet skulle kunna komma med som en förutsättning i klimatarbetet. Under hösten 2009 träffades ett utskott för jämställdhet &
klimat under FN:s CEDAW-kommitté för att anta ett gemensamt krav,
ett uttalande till Cop1511 som angav
förutsättningar för jämställdhet.
Huvudpunkten var att kvinnor
och män skulle delta på lika villkor
och att det skulle redovisas hur klimatförändringar påverkar kvinnor
och män olika. Detta skulle sedermera ingå i alla internationella avtal,
det vill säga inte endast i CEDAWoch Pekingplattformen från 199512.
Utifrån detta ställningstagan-
de har sedan olika organisationer inom FN och civilsamhället arbetat för att jämställdhet
också ska ingå i klimatavtalet13.
I Köpenhamn var det flera stora internationella kvinnoorganisationer som hårt drev frågan, bland
annat WEDO14, WISE15 och Equality Now16. De lyckades få med att
jämställdhet ska vara en aspekt att ta
hänsyn till i det vidare arbetet med
klimatomställningen. Men att jämställdhet är en grundläggande förutsättning för en hållbar utveckling
kom inte med.
Under det att FN arbetade med
hur nya hållbarhetsmål skulle formuleras, SDG, efter det att MDG, FN:s
Millenniemål17 avslutats, tillsattes en
speciell arbetsgrupp som enkom ar-
betade med hur jämställdhet kunde
implementeras i framtida arbete med
nya hållbarhetsmål. Det resulterade
i att jämställdhet kom med som en
egen punkt när FN gemensamt beslutade om 17 nya hållbarhetsmål i
september 201518. Hållbarhetsmålen
ska vara uppnådda 2030 och löper
parallellt med de i december 2015
beslutade Klimatmålen som också
har 2030 som slutpunkt19. När det
gäller de nya hållbarhetsmålen så är
jämställdhet mål nummer fem och
lyder: ”Uppnå jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter”.
Hur detta också ska bli möjligt
inom själva klimatarbetet är en fråga
som lever vidare till nästa klimatmöte Cop22 i Marrakech i Marocko
2016.
1 Rebecca J. Cook är professor i juridik
och ordförande för den internationella
fakulteten för Mänskliga Rättigheter på
Toronto universitet. Hon har bl a skrivit
boken: Human Rights of Women: National
and International Perspectives.
Simone Cusack är författare och advokat
på Public Interest Law Clearing House i
Melbourne, Australien.
är ett fackorgan till FN och bildades 1948,
med syfte att alla människor ska uppnå en
så god hälsa som möjligt.
2005, 2010 och 2015 och är fortfarande
lika aktuell.
2 CEDAW är en FN-konvention som
antogs 1979 av FN: s generalförsamling
och består av 30 artiklar som definierar
vad som utgör diskriminering av kvinnor
och sätter upp en agenda för nationella
åtgärder för att eliminera sådan diskriminering. En kommitté arbetar ständigt med
ländernas lägesrapporteringar.
8 Hela överenskommelsen finns att läsa
på: unfccc.int/resource/docs/2015/cop21/
eng/l09r01.pdf
Fotnoter
3 www.oxfam.org Oxfam är en internationell konfederation av 14 organisationer
med över 3000 samarbetspartners i runt
100 länder och arbetar mot fattigdom
och orättvisor.
4 www.fao.org Food and Agriculture är
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Grundades 1945 och leder det
internationella samfundets ansträngningar
att nå målet med en värld utan hunger.
5 www.who.int World Health Organization
6 https://portals.iucn.org/union/sites/union/
files/doc/egi_finance_indicators_fact_sheet.
pdf
7 http://genderandenvironment.org/egi/
13 United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC)
jobbar med den internationella miljöagendan som kom till i Rio de Janeiro 1992,
med syfte att stabilisera koldioxidhalten i
atmosfären på en säker nivå.
14 Women’s Development and Environment Organisation.
15 Women’s International Studies Europé.
9 Egenmakt = Empowerment
10 1995 bildades Conferences of the Parties (COP) för att slå fast en slutpunkt att
bli överens om hur arbetet med klimatförändringar skulle ske. 1997 beslutades
åtgärder i Kyotoprotokollet som länder
skulle arbeta med.
11 Statement of the CEDAW Committee in Gender and Climate CHANGE
(adopted at the 44th session of CEDAW
20 July to 7 August, New York 2009)
12 Pekingplattformen antogs på FN:s
fjärde kvinnokonferens i Peking 1995
(kallas också Beijing Platform för Action).
Aktionsplanen har utvärderats 2000,
7
16 Internationell organisation som arbetar för civil, politisk, ekonomisk och social
rättvisa för flickor och kvinnor.
17 www.millenniemalen.nu Milleniemålen
fastställdes i FN 2000 och skulle vara
uppnådda 2015. Syftet var att rikta uppmärksamhet på utsatta människors behov
och att det fanns ett kollektivt ansvar för
utvecklingen.
18 www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling/
agenda-2030-globala-mal-for-hallbar-utveckling/
19 Här finns framgångarna från klimatmötet 2015: http://unfccc.int/2860.php
Gröna kvinnor
En feministisk kvinnoorganisation
För jämställd och hållbar utveckling
Partipolitiskt fristående
Vi synliggör feminiseringen av fattigdomen i världen och visar på samband mellan miljöförstöring, ekonomiska system, ojämställdhet och patriarkala strukturer.
Vi bekämpar mäns våld mot kvinnor som avgörande jämställdhetsfråga och
betonar kvinnans rätt till sin kropp.
Vi ger en jämställd bild av sexualitet och arbetar mot sexuell underordning som
konstrueras och upprätthålls genom sexualiseringen av vårt offentliga rum,
pornografi, prostitution och trafficking, dit vi även räknar surrogatmödraskap.
Vi avslöjar patriarkala strukturer bakom val av energisystem, påminner om sambandet mellan kärnvapen, kärnkraft, uranbrytning och kärnavfall samt gynnar fossilfri
förnyelsebar energiteknik.
Vi hävdar att försiktighetsprincipen ska gälla och att omsorg om människa och
miljö ska vägleda all kemisk användning och att kemiskt innehåll tydligt namnges
även på kosmetika. FN bör inrätta en kemikaliepanel.
Vatten är en mänsklig rättighet och ska inte privatiseras. Vi kräver ansvar av dem
som smutsar ner och förgiftar vatten och hävdar att rent vatten ska förbli rent.
Vi anser att jämställdhet är en förutsättning för hållbar utveckling, klimatsmart
handel och konsumtion. Ekologiskt jordbruk ska premieras och GMO bannlysas.
Vi jobbar med feministisk grön ekonomi där sociala, ekologiska och ekonomiska
värden ska väga lika i den pågående jämställda och hållbara omställningen.
Ewa Larsson
Ordförande Gröna kvinnor
Samhällsvetare
www.gronakvinnor.se
