BIDRA
till utveckling
istället för att
cementera ”ohälsa”
www.viktigtpariktigt.nu
Åsa Kadowaki
Psykiater(leg.läkare), leg KBT-psykoterapeut och
handledare, konsult på Studenthälsan
Verksam i primärvården i Östergötland
”Two minds in one brain” (Kelly McGonigal)
”System 1(snabbt) och system 2 (långsamt)” (D.Kahneman)
Chaufför eller passagerare
Åsa Kadowaki
Specialist i allmän psykiatri
Agerande eller reagerande
Biologisk förprogrammering
• Överleva hot
• Spara energi
Reptilhjärna (automatiska responser)
Tendens att påbörja beteenden (novelty seeking)
nyfikenhet, impulsivitet, extravagans, oorganiserad
Tendens att avbryta beteenden (harm avoidance)
pessimism/förväntansångest, trötthet, blyghet, osäkerhet
Tendens vidmakthålla beteenden (reward dependence)
social känslighet, social anknytning, socialt beroende
Uthållighet/prestationsförmåga oberoende av direkt
belöning eller bestraffning
Härledning via språk
• Exempel på hur hjärnan drar slutsatser
(inlärning via association)
”Ohälsa = inte ha hälsa. Att inte ha hälsa då är
man inte frisk. Om man inte är frisk då är man
sjuk. Ohälsa = sjuk.”
Vilket inte är sant.
Språket igen
Psyket när jag var ung
•
•
•
•
•
•
•
•
Nervös
Orolig
Osäker
Ledsen
Olycklig
Myror i byxorna
Ointresserad
Tonåring
(utvecklingskris)
Psyket hos unga idag
•
•
•
•
•
•
•
Stressad
Panik
Prestationsångest
Deppig
Deprimerad
ADHD
Koncentrationssvårigheter
• Utmattad
”Jag har psykisk ohälsa”
valt beteendes riktning
FRÅN/undvika el. kamp
TILL/uppnå
Vill bort från hotet
så snabbt som möjligt
men fjärmar mig samtidigt
från det jag vill vara.
Närmar mig det jag
vill vara och det
”får kosta” : energi,
tid, engagemang.
Medvetet
val
KIDNAPPARE
HJÄLPARE
Automatiska tankar
Känslor
Associationer
Minnen
Sensationer/hotpåslag
Kontakt med nuet/närvaro
Acceptans/tillåt/ge plats
Värden-det här är det som
är riktigt viktigt för mig i
livet
utmanande situation
”STRESS”
”triggers”
KASam (känsla av sammanhang,
Aaron Antonovsky, sociolog)
• Begripa vilka beteenden jag använder som inte är
hjälpsamma på sikt (kamp och undvikanden)
• Inbegriper kunskap om att det är normalt att känna,
tänka och reagera
Tankar (automatiska)
Emotioner/känslor
Associationer
Minnen
Sensationer
Psykologiska verktyg
• Kontakt med nuet innehållande 5 sinnen,
tankar, känslor, påslag : LÄGGA MÄRKE TILL
• Acceptans: det får kännas – på alla sätt – inget
är fel = TILLÅTA responser och bli större än
dem – EXPANDERA/förankra kroppen och
andas igenom upplevelsen
• Värden/livsriktning – för att veta vad jag ska
göra måste jag vet vart jag ska
JAG får vara som jag är och jag kan lita på
MIG : självacceptans och självtillit
Pannlober (medvetna val)
eller automatiserade vardagsbeteenden
Self directedness – ”jag i förhållande till mig”
Ansvarstagande
Målmedvetenhet
Målinriktade beteenden
Självacceptans
Resursmognad – copingförmåga
(aktiv coping = medveten närvaro, acceptans,
problemlösning, beslutsfattande)
Forts Pannlober
Cooperativness – ”jag i förhållande till andra”
Social tolerans
Empati
Hjälpsamhet
Medkänsla
Samvete
Tillsammans – ”Allians” – VI: jag och du
Gemensam agenda? Samma långsiktiga mål?
Patient
S
O
Situation Organism
R
K
K
kort sikt
lång sikt
Reaktion
konsekvenser
S
O
R
K
kort
K
lång
Jag-behandlare
Åsa Kadowaki
Specialist i allmän psykiatri
Det omedvetna då?
Träna på att bli medveten
- Lägg märke till, beskriv, delta
- Gör en sak i taget, gör det som fungerar i
förhållande till vad du vill uppnå och döm inte
(och när du lägger märke till att du dömer,
döm inte dig själv)
• Det är normalt att använda passiv coping –
”vänta tills det känns bra”, ”sluta om det
känns för mycket”, ”undvika smärta”, ”bita
ihop och köra på”, ”undvika konflikt”
• Inget ska behöva kännas jobbigt…(sparar
energi? På kort sikt!)
Det professionella mötet i MI präglas av respekt för autonomi
Vägledande SAMARBETE: kunna variera mellan att styra och följa,
behandlaren tar ansvar för struktur och riktning i samtalet (agenda)
Uppmärksamhet/patientcentrering: hur är situationen för den andre? Utforska
och lyssna nyfiket med patientens bästa som mål
Förmedla egenmakt och locka fram patientens egna goda skäl till förändring
- Stimulera förändringsprat och få pat att berätta om egen förmåga (”väcka”
patienten)
Åsa Kadowaki
Specialist i allmän psykiatri
Leg KBT-psykoterapeut
Hälsa!
• Hälsobeteenden:
Ha en dygnsrytm inkluderande
fysisk aktivitet, äta, sova, umgås = återhämtning
• Arbete – sammanhang, försörjning, bidra
• Relationer – vi är flockdjur
• Intressen / engagemang – få leka
• Kasam och psykologisk flexibilitet
• Medvetenhet om att det kommer ta slut och mitt liv
fylls av det jag väljer att göra och fokusera på.
• Tacksamhet och kunna ha sina reaktioner på det
som livet bjuder.
Bidra till sin hälsa?
• Hälsobeteenden:
Ha en dygnsrytm inkluderande
fysisk aktivitet, äta och sova.
• Fungerande relationer
• Medvetenhet om att det kommer ta slut och mitt
liv fylls av det jag väljer att fokusera på.
Tacksamhet och RIBBAN på rätt nivå.
Relationer
Missgynnande beteenden
Gynnande beteenden
Bristfällig kontakt
Reaktion utan eftertanke
Inuti mitt huvud
Ständiga undvikanden
Tummade värden
Låt passera
Orka öppna dig
Värdera
Engagemang
Observera mera
och kombinera med sunt förnuft.
Det är konstigare att inte reagera än att reagera
vid belastning.
Man kan inte lösa en situation genom att
undvika den.
Allting hänger ihop. Jag kan inte må på något
annat sätt än hur jag beter mig.
Alla behöver vara chaufför i sitt
eget liv
• Begripa – se samband/analysförmåga
• Ha färdigheter – kunna hantera olika
situationer
• Riktning – mening/värden i livet – det man vill
UPPNÅ
• Ribban på rätt nivå – rimlighet/gränser
• Psykologiska verktyg: medveten närvaro,
acceptans och engagemang (eget…)
Litteraturtips!
• Kelly McGonigal: The willpower instinct
• Rollnick, Miller och Butler: Motiverande samtal i hälso- och
sjukvård
• Russ Harris: The confidence gap (om Acceptance and
Commitment Training/therapy)
• Beteendets ABC, Törneke och Ramnerö
På nätet:
Kelly McGonigal: the willpower instinct
Al Switzler: Willpower, skillpower
Bill Matulich: Introduction to motivational interviewing
Jeni Cross: Three myths about behavior change
