2016-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN
MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2016-2017
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning……………………………………………………………….4
2.
Lagar och definitioner………………………………………………………..4
3.
4.
2.1
Inledning…………………………………………………………………...4
2.2
Diskrimineringslagen………………………………………………………5
2.3
Definitioner………………………………………………………………...5
2.4
Skollagen…………………………………………………………………...6
2.5
Definitioner………………………………………………………………...6
2.6
Förskolans Läroplan….…………………………………………………….7
2.7
Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten…………………...7
Grunduppgifter………………………………………………………………...8
3.1
Ansvariga för planen……………………………………………………….8
3.2
Giltighetstid………………………………………………………………...8
3.3
Barnens delaktighet………………………………………………………...8
3.4
Föräldrarnas delaktighet……………………………………………………8
3.5
Personalens delaktighet…………………………………………………….9
3.6
Förankring av planen………………………………………………………9
Utvärdering……………………………………………………………………..9
4.1
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats……………………….9
4.2
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan………………………………...9
4.3
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan……………………………….10
4.4
Datum för utvärdering av årets plan……………………………………...10
4.5
Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas……………………………..10
4.6
Ansvariga för att årets plan utvärderas……………………………………10
2
5.
6.
7.
8.
Främjande insatser…………………………………………………………..11
5.1
Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer..............................................11
5.2
Tillgänglighet……………………………………………………………..11
5.3
Främja lika rättigheter och möjligheter…………………………………...12
5.4
Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling…………….…13
Kartläggning…………………………………………………………………..14
6.1
Kartläggningsmetoder……………………………………………………14
6.2
Områden som berörs av kartläggningen…………………………………14
6.3
Hur barn och föräldrar involverats i kartläggningen……………………14
6.4
Resultat och analys………………………………………………………..14
Förebyggande åtgärder……………………………………………………..15
7.1
Sänkt ljudnivå i kapprummen……………………………………………..15
7.2
Utemiljön & stubbarna…………………………………………………15
Rutiner för akuta situationer……………………………………………...16
8.1
Policy……………………………………………………………………..16
8.2
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling…16
8.3
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till……………………….16
8.4
Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av andra barn………16
8.5
Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av personal…………..17
8.6
Rutiner för uppföljning………………………………………….………17
8.7
Rutiner för dokumentation………………………………………………..17
8.8
Ansvarsförhållande………………………………………………………17
Bilaga 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/Diskriminering………………………….18
Bilaga 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/Diskriminering…………………………..19
3
1. Sammanfattning
Vi har använt webverktyget ”Planforskolan” som hjälpmedel när vi har arbetat fram vår plan.
Denna plan ligger sedan till grund för vårt dagliga arbete på förskolan.
Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Vår förskola
ska vara en trygg, rolig och lärorik plats där vi utvecklas i gemenskap med andra.
Vi bedriver ett aktivt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier,
kränkande behandling och diskriminering. Detta innebär att:



Förskolan ska vara en frizon mot kränkande behandling = nolltolerans.
Alla barn ska tycka att det är roligt att gå till förskolan.
Alla barn ska mötas med förståelse och respekt.
Henriks Hages vision:
”Livslång lust till lek och lärande.”
Henriks Hages motto:
”Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig.”
2. Lagar och definitioner
2.1 Inledning
Det finns flera lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och
diskriminering. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk;
Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2000:567). Det är Barn- och elevombudet
och skolinspektionen som har tillsyn över bestämmelserna i skollagen och
Diskrimineringsombudsmannen som har tillsyn över diskrimineringslagen.
Enligt skollagen ska det årligen upprätts en plan mot kränkande behandling och enligt
diskrimineringslagen ska det årligen upprättas en likabehandlingsplan. Planerna kan
sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi därmed gjort.
Planerna ska utgå från en aktuell kartläggning av situationen på förskolan. De ska beskriva
hur personalen ska agera vid akuta situationer, men också beskriva det förebyggande arbetet
4
och hur arbetet ska följas upp. Den ska också redovisa hur de planerade åtgärderna ska
genomföras. Den ska beskriva ansvarsfördelningen och hur barn engagerats i arbetet med att
göra planen, följa upp den och utvärdera den. Den ska även beskriva hur planen ska göras
känd bland barn och föräldrar.
2.2 Diskrimineringslagen (2008:567)
”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.”
(Diskrimineringslagen 1 kap 1§)
2.3 Definitioner
I denna lag avses med diskriminering:
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framgår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionshinder, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som
ovan nämnts och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den
som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna har åtagit sig att fullgöra ett
uppdrag.
5
I denna lag avses med:
Kön: att någon är kvinna eller man.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte har identifierat sig som kvinna eller
man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
2.4 Skollagen
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
(Skollagen 1 kap 5 §)
2.5 Definitioner
I denna lag avses med:
Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt denna
lag.
Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag.
Huvudman: den som är huvudman för verksamheten enligt denna lag.
Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:




Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, mm)
6
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
(10§)
En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de
uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket, första och andra meningen
ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
(Lagen som helhet finns att läsa i skollagen)
2.6 Förskolans Läroplan
”En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället
vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet
med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.”
(Lpfö 98, reviderad 2016)
2.7 Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten
Huvuduppgiften är att ge varje barn de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs
för att bli en ansvarsfull medborgare och verka i vårt samhälle samt att öka kunskapen om
andra kulturer och samhällen. Verksamheten ska lägga grunden till ett livslångt lärande.
Verksamheten har en viktig uppgift i att hävda de normer och värderingar som vuxit fram i
vårt västerländska samhälle. Verksamheten måste, så långt som möjligt, vara anpassad för den
enskilde individen. Verksamheten ska präglas av jämställdhet mellan flickor och pojkar.
7
3. Grunduppgifter
Verksamhetsformen som omfattas av planen är förskola. Henriks Hages förskola har i
november 2016, 81 barn, 17 pedagoger och 2 kockar anställda. 59% är utbildade
förskollärare, 41% barnskötare. Förskolechefen är chef för både Henriks Hage samt
Kämpingestugans Förskola.
3.1 Ansvariga för planen
Likabehandlingsgruppen är ansvarig för planens utformning. Gruppen består av
förskolechef och en pedagog från varje avdelning. Gruppen ska vara en garant för att vi på
förskolan arbetar förebyggande och rapporterar vidare till förskolechef vid akuta
händelser. Men ALLA i arbetslaget har en skyldighet att arbeta målmedvetet för att
förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Vi tror att
om alla känner delaktighet och förståelse av vikten av detta arbete blir det till det bästa.
3.2 Giltighetstid
Planen gäller från och med 2016-09-01
Planen gäller till och med 2017-08-31
3.3 Barnens delaktighet




Barnen ges möjligheter att vara delaktiga genom samtal och diskussioner. Detta sker
dagligen vid samlingar och vid eventuella konflikter.
Temadagar kring vår värdegrund – CARE - och hur man ska vara mot varandra.
Exempel kan vara; internationella veckan och alla hjärtans dag.
Trivselregler och kompisregler som barnen arbetar fram med pedagogerna
Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna, t.ex. teaterbesök och
samarbetsövningar.
3.4 Föräldrarnas delaktighet
Föräldrarna involveras i verksamheten genom:
 Föräldramöte och verksamhetsråd två gånger per år
 Samtal i den dagliga verksamheten, dvs ”tamburkontakt”.
 Utvecklingssamtal som erbjuds en gång per år
8



Månadsbrev gemensamt för hela huset - ”Hageposten”
Facebook (Henriks Hage och ateljén)
Vellinge Kommuns föräldrar enkäter en gång per år (kommer på vårteminen)
3.5 Personalens delaktighet
För att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier arbetar
personalen målmedvetet genom:
 Att vara goda förebilder
 Att dagligen bekräfta varje enskilt barn
 Att ha tätt samarbete kolleger emellan
 Där det finns barn – där finns det personal
 Att ge pojkar och flickor lika stort utrymme
 Denna plan diskuteras i Likabehandlingsgruppen, på arbetsplatsträffar och studiedagar
3.6 Förankring av planen






Arbetsplatsträffar (APT)
Föräldramöte
Verksamhetsråd
Månadsbrev till föräldrar
Samlingar med barnen
Publiceras på hemsidan
4 Utvärdering
4.1 Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats
Resultat och effekter av genomförda insatser och åtgärder av föregående plan har diskuterats
på:
 Arbetsplatsträffar (APT)
 I Likabehandlingsgruppen
 På verksamhetsrådet
 I samlingar med barnen
4.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan



Personal
Barn
Föräldrar (via föräldrar enkäten)
9
4.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan







Barnen trivs och är trygga hos oss på Henriks Hage.
Vi har ett tillåtande klimat på förskolan.
Vi uppmuntrar barnen att använda samtliga rum och medverka i alla aktiviteter.
Vi har många varierande miljöer på förskolan, som alla uppskattas av barnen.
Vi har blivit bättre, men vi måste fortsätta bli ännu bättre på att arbeta med kultur och
nationalitet, så att det stärker varje barns identitet. (Punkt 5.1)
Kartläggningen tillsammans med barnen visar att vi ska fortsätta att förbättra barnens
påklädningssituationer. Barnen upplever att ljudnivån är hög att det förekommer viss
stress bland dem. (Punkt 7.1)
Buskagen på Myllan och Florans gård måste kontinuerligt klippas. (Punkt 7.2)
4.4. Datum för utvärdering av årets plan
Årets plan ska utvärderas senast 2017-05-31
4.5 Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas





Planen ska utvärderas på arbetsplatsträffar
I samlingar och aktiviteter med barnen
På verksamhetsrådet
I likabehandlingsgruppen
Via föräldrar enkät
4.6 Ansvariga för att årets plan utvärderas
Likabehandlingsgruppen
10
5 Främjande insatser
5.1 Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
 Att varje barn ska känna stolthet över sin identitet, kultur och nationalitet.
 Öka kunskapen om andra nationaliteter, kulturer och det mångkulturella samhället.
Insats
 Arbeta utifrån sagor och berättelser på barnens modersmål, använda ord och fraser på
olika språk. Ta hjälp av Höllvikens bibliotek, Skolverkets hemsida och I-pad appar.
 Använda kartor och flaggor för att tydliggöra och uppmärksamma olika länder.
 Lyfta fram och jämföra traditioner från både svenska och andra kulturer
 Vid inköp och utformning av förskolans pedagogiska miljö kommer aspekten av en
inkluderande miljö beaktas
 Insamling av pengar tillsammans med barnen, till ett barnhem i Ghana. Ge barnen
inblick i hur de har det på barnhemmet genom film.
 Internationell vecka under hösten med att äta mat från andra länder, leka lekar och
fira FN-dagen.
Ansvariga
Arbetslaget
5.2 Tillgänglighet
Områden som berörs av insatsen.
Kränkande behandling, kön, funktionsnedsättning, ålder
Mål och uppföljning
 Att utveckla lärmiljön på förskolan och göra den tillgänglig
Utvärdering görs på arbetsplatsträffar
Utvärdering görs med barnen i kartläggningen
Insats
 Att säkerställa att den pedagogiska miljön är utvecklande för alla barn genom
observationer av gruppen av början av terminen. Ständiga förbättringar av miljön.
11



Bra möjligheter för barnen till lek och lärande.
Miljön ska vara tillgänglig för alla barn utifrån ålder och mognad.
Miljön ska vara tillgänglig för både pojkar och flickor.
Ansvariga
Arbetslaget
5.3 Främja lika rättigheter och möjligheter
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
 Alla barn ska känna sig sedda och hörda oavsett kön och att känna att de har lika stort
inflytande över verksamheten.
 Alla barn ska få tillgång till lekmaterial oavsett kön.
 Alla barn ska känna sig accepterade för sin könstillhörighet.
 Alla barn ska känna sig stolta över sitt modersmål och ha lika värde oavsett bakgrund.
 Alla barn ska oavsett trosuppfattning behandlas lika.
 Alla barn ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i
verksamheten utifrån sina behov.
 Alla barn ska känna att deras familjesituation är accepterad.
 4-5 åringarna ska få kännedom om barnkonventionen.
Insats
 Ett återkommande arbete i vår verksamhet kommer vara att aktivt arbeta med
frågor rörande genus, människors lika värde och på olika sätt utmana de
traditionella könsrollerna och föreställningar som finns i vårt samhälle.
 Alla barn erbjuds aktiviteter utifrån deras intresse oavsett könstillhörighet.
 Temadagar kring vår värdegrund (CARE) och hur man ska vara mot varandra.
 Vi arbetar för att barnen ska vara goda kamrater, respektera sina kamrater för den
person de är och lyfta olikheter som styrkor.
 Drama och rollspel kring vår värdegrund
 Vänskaps-Kärleksvecka i februari
Ansvariga
Arbetslaget
12
5.4 Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön och ålder
Mål och uppföljning
 Alla barn ska känna sig accepterade.
 Alla barn ska följa trivselregler som arbetats fram av barn och pedagoger
Insats
 Trivselregler som barnen arbetar fram tillsammans med pedagogerna.
 Kompisregler som barnen arbetar fram tillsammans med pedagogerna.
 Vi har kontinuerliga diskussioner med barn, personal och föräldrar om vår värdegrund
CARE. Vi har nolltolerans mot ”dåligt beteende och ovårdat språk”.
 Vi arbetar aktivt och medvetet med vår värdegrund när vi planerar den pedagogiska
verksamheten och är lyhörda för vad barnen känner och ger uttryck för. Uppföljning
på planeringsmöte och/eller APT.
 Observationer, hjälp och stöd i leken.
Ansvariga:
Arbetslaget
13
6 Kartläggning
6.1 Kartläggningsmetoder
Genom enkäter och samtal med föräldrar, barn och personal. Se över gården så att den är
säker och tillgänglig för alla.
6.2 Områden som berörs i kartläggningen
Barns inflytande, kränkande behandling
6.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen


Barn och föräldrar har varit delaktiga genom enkäter samt enskilda samtal
De äldre barnen har fått titta på bilder på olika miljöer ute/inne där de ska förmedla
trivselfaktorn
6.4 Resultat och analys
Genom ovanstående kartläggning har det visats sig att barnen på samtliga avdelningar tycker






Att det är jobbigt i hallen och att ljudnivån är hög när barnen ska gå ut.
Personalen upplever att det är svårt att se barnen på gården när buskarna är för täta och
höga på Florans och Myllans gård. Det är lätt hänt att de små barnen ramlar och svårt
för pedagogerna att ta sig fram. På Faunan sidan upplevs också buskarna som höga.
Stubbarna och tornet upplevs som en risk för de minsta barnen att ramla och slå sig på.
De yngsta barnen kan själva klättra upp på den ny klätterställningen men kan inte sedan
klättra ner – kan man ta bort nedersta trappsteget?
Gången bakom cykelförrådet på Faunan sidan händer en del som personalen inte kan
ha helt och hållet uppsikt över.
Måste förtydliga för alla våra regler kring hur många som får vara i Kompisgungan
14
7 Förebyggande åtgärder
7.1 Sänkt ljudnivå i kapprummen
Mål och uppföljning
Genom intervjuerna har det visat sig att barnen på samtliga avdelningar fortfarande tycker att
det är jobbigt och att det är hög ljudnivå när barnen ska gå ut.


Sänkt ljudnivå i vår hall vid påklädning.
Undvika kösituationer när barnen ska gå ut.
Åtgärd
 Vi låter några barn i taget gå ut i hallen och klä på sig.
 Barnen uppmuntras att ta på sig själva och hjälpa andra.
 När barnen är klara så sätter de sig på sina platser.
 En pedagog går ut på gården så fort som möjligt.
 En tydlig kommunikation mellan personalen . Alla är överens om vad som gäller, så att
det blir tydligt för barnen.
Ansvarig
Alla pedagoger
7.2 Utemiljön och stubbarna
Mål och uppföljning
Trygg och säker lek i ute på gården
Åtgärd
 Buskarna på Myllans och Florans gård behöver ansas kontinuerligt, så att personalen
kan se barnen lättare samt vice versa.
 Se till så att det finns gångar bakom längs staketet, så att även vi vuxna kommer fram.
Vi väljer i år att själva sköta klippningen då vi vill skapa ”rum i rummen”, dvs
naturliga gångar, något som inte NCC gör då de bara klipper ner dem.
 Kontakta Vellinge Bostäder om en bättre lösning med stubbarna där barnen kan skadas.
 Max 4 barn per gång i kompisgungan
Ansvarig
Förskolechef och Arbetslag
15
8 Rutiner för akuta situationer
8.1 Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inom- och
utomhus.

Vi gör regelbundna planerade observationer samt intervjuer och enkäter med barnen.

Personalen har regelbundna barnkonferenser.

Vi erbjuder utvecklingssamtal med föräldrarna två gånger/år.
 Vi har tydliga Klagomålsrutiner så föräldrar vet vem de ska vända sig till.
8.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Enligt Norlandias Klagomålsrutin:
1.
Barn och föräldrar ska i första hand vända sig till barnets mentor eller annan
personal som de känner förtroende för.
2.
I andra hand ska de vända sig till Förskolechefen.
3.
Anser de att inga åtgärder ändå satts in så ska de i tredje hand vända sig till
Huvudmannen – Norlandias Regionchef Syd
4.
I fjärde hand till Vellinge Kommun
8.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett
underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc., samt fylla i en incidentrapport
för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till
Förskolechefen som förvarar den inlåst.
16

Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen
och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser.
Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser.

Barn och eventuellt dennes föräldrar, som påstås utföra den kränkande behandlingen
kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter
finner att en kränkning faktiskt skett, går det vidare samtalet ut på att barnet (ev. med
hjälp av sin förälder) skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på
kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske mycket diskret, endast
de inblandade bör vara informerade. Om flera barn är inblandade kallas de till samtal,
direkt efter varandra, samma dag.
8.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett
underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc, samt fylla i en incidentrapport
för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till
Förskolechefen som förvarar den inlåst.

Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen
och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser.
Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser.

Personal som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin
version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt
skett går det vidare samtalet ut på att personalen själv skall komma på egna förslag på
hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske
mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera vuxna är
inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag.
8.6 Rutiner för uppföljning
Förskolechefen följer upp det efter en vecka.
8.7 Rutiner för dokumentation
1) Personal som får kännedom om kränkningen dokumenterar händelsen och skriver en
incidentrapport (Bilaga 1).
2) Förskolechefen dokumenterar samtalen och åtgärdsrapporten (Bilaga 2)
8.8 Ansvarsförhållande
I åtgärdsrapporten ska det klart framgå vem som är ansvarig för åtgärderna samt
uppföljningen.
17
BILAGA 1
Incidentrapport: Kränkande behandling/Diskriminering
Namn: ____________________________________________________________
Datum och klockslag: ________________________________________________
Plats för incident: __________________________________________________
Beskrivning av tillbud:________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
Inblandade personer: ________________________________________________
_________________________________________________________________
Vårdnadshavare kontaktas
Ja 
Nej

Datum och underskrift av rapportskrivare:
_________________________________________________________________
18
BILAGA 2
Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/Diskriminering
Datum:______________________________________________________
Närvarande vid mötet: _________________________________________
__________________________________________________
Åtgärder och ansvarig:__________________________________________
____________________________________________________________
Uppföljning:
____________________________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
Underskrift av rapportskrivare:
__________________
Underskrift av vårdnadshavare:
__________________________
19