1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES
UTBUDET AV KU= 15P – 250 OCH
EFTERFRÅGAN AV KE= 150 – 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN.
IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22€/H.
VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL?
I VILKET LAND KOSTAR DET MINST ATT
PRODUCERA EN BÅTMOTOR? TABELLEN
VISAR HUR LÅNG TID I TIMMAR DET TAR ATT
PRODUCERA DE OLIKA PRODUKTERNA.
Tid att tillverka
Finland
Spanien
Sverige
Grekland
Båtmotor
10h
27h
10h
28h
Skjorta
2h
3h
2,5h
7h
FÖRETAGET WATCHJEANS AB PRODUCERAR BÅDE KLOCKOR
OCH JEANS. PRODUKTIONEN PÅ DE OLIKA PRODUKTERNA
PÅVERKAR INTE VARANDRA. HELA ÅRET ÄR PRISET PÅ EN
KLOCKA ÄR 233 € OCH PRISET PÅ ETT PAR JEANS ÄR 49€.
NEDAN FINNS EN TABELL PÅ DE OLIKA TOTALA KOSTNADERNA
VID OLIKA PRODUKTIONSMÄNGDER SOM PRODUKTERNA HAR
VID HUR MÅNGA JEANS OCH KLOCKOR SKALL FÖRETAGET
SLUTA PRODUCERA UNDER ÅRET FÖR ATT INTE GÅ PÅ
FÖRLUST?
Antal klcockor
Totala kostnader
Antal jeans
Totala kostnader
20015 200
60120 250
20115 432
60220 280
20215 666
60320 320
20315 902
60420 368
201416 140
60520 428
KONJUNKTUREN OCH
STABILISERINGSPOLITIKEN
(S.163-176)
KORT TILLVÄXT OCH
KONJUNKTURER
• Normala ekonomin svänger runt sin långsiktiga tillväxtbana,(högre,
lägre) vilket påverkar inflationen
• Handlar om hur den existerande kapaciteten utnyttjas och hur
prisnivån rör sig p.g.a. detta
• Kort sikt och konjunkturer i detta kapitel handlar om vad som sker på
något eller några års sikt
• Konjunktur: rådande ekonomisk tillstånd som framför allt
kapacitetsutnyttjandet, arbetslösheten och inflation
• Stabiliseringspolitik: politiken som strävar efter att dämpa och
utjämna konjunktursvängningarna
HÖG- OCH LÅGKONJUNKTUR
• Potentiellt BNP: är den BNP nivå som ekonomin kan uppnå när alla
resurser utnyttjas utan att ansträngas
• Ökningen av potentiellt BNP är ekonomins potentiella tillväxt
• Kapacitetsutnyttjande
• Högkonjunktur: existerar i ekonomin när produktionen ligger
ovanom den potentiella produktionsnivån ock den ekonomiska
aktiviteten är onormalt hög
– Produktionsapparaten överansträngd
– Brist på resurser, överhettning, flaskhalsar
• Lågkonjunktur: produktionsnivån ligger under det potentiella
– Finns mycket lediga resurser
– Lågt kapacitetsutnyttjande
– Lågkonjunktur på minst ett halvt år kallas recession och än ännu
djupare och mer utdragen nedgång kallas depression
HÖG-OCH LÅGKONJUNKTUR
Konjunkturuppgång
Konjunkturnedgång
Konjunkturcykel
Produktionsgapet
• Ökad produktion
samt produktivitet
• Förbättrade
vinstutsikterà
• optimism
• Ökade
investeringar
• Räntorna stiger
• Minskad
arbetslöshet
• Kostnaderna
börjar stiga (bl.a..
av högre lön) och
flaskhalsar
uppstårà inflation
• Hushåll och
företag försiktiga
• Investeringarna
faller
• Försämrade
vinstutsikter och
fallande börskurser
• Företagen har
överkapacitetà
orsakar höga
kostnader
• Arbetslösheten
stiger
• Prisnivån och
räntan sjunker
• Inflationen faller
• Upp- och
nedgångarna i
ekonomin kan
beskrivas med en
sådan
• Konjunkturerna är
sällan regelbundna
• Varierar i tempo
och styrka
• Framtidstro och
psykologi
• Skillnaden mellan
den potentiella
eller faktiska
produktionsnivån
• Konjunkturrörelsernas styrka
• Förväntningar
• Externa störningar
• Negativt/positivt
KONJUTURCYKELN OCH
PRODUKTIONSGAPET
Beskriver skillnaden mellan potentiella nivån och tillväxten och
faktiskt BNP
EKONOMINS AGGREGERADE
EFTERFRÅGAN
• Är den samlade efterfrågan för hela samhällsekonomin
• Skillnader mellan kort- och lång sikt. Kort sik: konjunktursvängningar
och lång sikt:(ekonomins anpassning till störningarna är genomförd)
den potentiell BNP utvecklingen
• Påverkas av allmän prisnivå (och prissystemets effektivitet)
• Består av:
– Konsumtion: låga priserà högre konsumtion
– Investeringar: låg prisnivåà högre investeringar
– Bytesbalansens saldo: låg prisnivåà bättre bytesbalans(exporten mer
konkurrenskraftig)
AGGREGERAD EFTERFRÅGAN
Aggregerad efterfrågan
Prisnivå
P
Aggregerad efterfrågan
BNP
K
Negativ lutning och de samlade resurserna i ekonomin varierar
negativt med prisnivån
AGGREGERAT UTBUD PÅ KORT OCH
LÅNG SIKT
• Beror på den allmänna prisnivå och är därför inte lika enkelt som när vi
analyserade enskilda företags utbud
• Lång sikt: utbudet påverkas inte av prisnivån utan av rådande tekniks
nivå, arbetsmarknadens flexibilitet, demografi, kapitalstock osv.Visar inget
samband mellan utbudet och prisnivån. Långsiktig tillväxt skjuta kurvan år
höger
• Kort sikt: prisnivån har en effekt på utbudet. Högre prisnivåà högre
utbud. Då den allmänna prisnivån stiger kan företagen tolka det som ökad
efterfrågan och höja sina priser. Alla marknader reagerar olika på
förändringar av prisnivån på vissa marknader är prisen mer trögrörliga än
på andra t.ex. arbetsmarknaden.
• Kan uppstå feltolkningar, den egna marknadens priser stiger eller
sjunker vilket kan göra att företagen tolkar det som en allmän prisnivå
ändring trots att det är marknadsspecifikt
• Skillnaden med företagens eller marknadernas utbud är att det
aggregerade utbudet reagerar mycket trögare
AGGREGERAT UTBUD
Aggregerad utbud
Prisnivå
Aggregerat utbud på lång sikt
Aggregerat utbud på kort sikt
P
K
BNP
På lång sikt är ekonomins utbud oberoende av prisnivån. På kort
sikt ökar dock produktionsnivån när prisnivån stiger
RECESSION OCH ANPASSNING
• På lång sikt när hushåll och företag har anpassat sig prissystemets
signaler, har den allmänna prisnivån ingen inverkan på produktion och
sysselsättning
• På kort sikt kan ekonomin nå en jämnvikt som avviker från den
långsiktigaà ekonomin kan därför hamna i hög- eller lågkonjunktur
långt från potentiell BNP nivå
RECESSION OCH ANPASSNING
Den
aggregerade
efterfrågan kan
minska p.g.a.
Pessimism.
AàB, vilket
betyder en
recession. Ett
snabbt
fungerande
prissystem gör
att BàC och
når den
potentiella
BNP nivån
med en lägre
prisnivå än
innan
recessionen.
UTBUDSCHOCK
• Negativa utbudschocker: företagens kostnader stiger marknat
p.ga. Ökade energikostnader som sprider sig på hela marknadenà
aggregerat utbud på kort sikt skjuts till vänster
• Positiva utbudschocker: sänker kostnaderna kan vara en följd av
t.ex. Teknisk utveckling, ökad prroduktivitet eller ökad tillgång av
någon produktionsfaktor.
• Kina och Indiens inträde på väldsmarknadenàny arbetskraft.
Globalisering kan ha medfört positiva utbudschocker.
STABILISERINGSPOLITIKEN
• Staten kan genom politik ingripa vid minskningar och ökningar i den
aggregerade efterfrågan och när det sker utbudschocker för att jämna
ut konjunkturer
• Stabiliseringspolitik: ekonomiska politiken tar ansvar för att stötta
ekonomin och nå högre BNP nivå och minska arbetslösheten.
• Hur mycket det är möjligt att påverka beror på hur öppen ekonomin
är(integrerad med världsmarknaden). Desto öppnare desto svårare
blir det att kunna påverka
• Hur mycket och vad länderna påverkar på ekonomin beror på
ambitionsnivån, värderingar och hur stor handelsfrihet man har
EFTERFRÅGANS ALTERNATIV
Finanspolitik
Penningpolitik
• Stimulans m.h.a statens budget(budgetmässiga beslut)
• Skattesänkningar/höjningar, ökningar/minskningar av de offentliga utgifterna
• Beslut som berör penningmängden(räntenivån osv.)
• ECB
Expansiv
finanspolitik
• Aggregerad efterfrågan stimuleras
• Mål: ökad köpkraft med statliga insatser
• Kan orsaka inflation
• Uppnå en god cirkel i ekonomin
• Multiplikatoreffekt-expansionen fortsätter av sig själv
Kontraktiv
finanspolitik
• Sänkta offentliga utgifter/höjda skatter
• Mindre köpkraft
• Efterfrågan sjunkerà prisökningstrycket minskar
• Inflationsgapet minskar
EXPANSIV OCH KONTRAKTIV
FINANSPOLITIK
Kontraktiv stabiliseringspolitik
Expansiv stabiliseringspolitik
