St Gertrud Förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola
Läsår: 2017
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
förskola
Ansvariga för planen
Camilla Malmkvist
Sofia Karlsson
Anne-Marie Bonow
Vår vision
St Gertruds förskola ska främja individers lika rättigheter och vara en trygg miljö för barn och vuxna,
fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Planen gäller från
20170115
Planen gäller till
20171231
Läsår
2017
Barnens delaktighet
Genom projektarbete kring solidaritet och empati, där vi samtalar med barnen om hur vi är mot
varandra kan vi nå delaktighet hos barnen. Det är ett arbete som ska inledas redan när barnet börjar
på förskolan och ska pågå under hela förskoletiden.
Vi utgår också från St Gertruds värdeord: Glädje, respekt, kreativitet, lärande och upplevelser i
verksamheten.
Vi arbetar med likabehandlingsfrågor på olika sätt beroende på barnens ålder. Bland annat använder
vi oss utav litteratur och filmer då barn och pedagoger utmanar normer tillsammans genom att läsa
och bearbeta litteraturen och filmers innehåll. Vi arbetar också med konflikthantering, som tex vad
man känner i olika situationer mellan kompisar vid konflikter. Vid konfliktsituationer strävar vi efter
att barnen ska vara delaktiga och själva hitta lösningar som de är nöjda med, med hjälp av de vuxna
som finns i närheten som ett verktyg för barnen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi arbetar mycket för att skapa goda relationer med föräldrar/vårdnadshavare för att kunna ha en
öppen dialog kring frågor som berör vårt likabehandlingsarbete och på så sätt göra vårdnadshavarna
delaktiga i arbetet. Vi har drop in, föräldramöten, samtal med mera tillsammans med
vårdnadshavarna. Likabehandlingsarbetet framförs på föräldramöten men även på samrådsmöten
tillsammans med representanter, utsedda av vårdnadshavarna, diskutera framkomna synpunkter
innan planen framställs. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig till vårdnadshavarna genom varje
avdelnings infopärm.
2
Personalens delaktighet
Förskolechefen och medarbetarna arbetar tillsammans med att utveckla likabehandlingsplanen vid
exempelvis aptmöten, utvecklingsdagar samt vid utvecklingsgruppens arbetsmöten.
Genom diskussioner i områdets fokusgrupper, värdegruppen och tillgänglighetsgruppen involveras
personalen i likabehandlings/värdegrundsarbetet. Förste förskollärare kan även vara behjälpliga och
lyfta frågor kring värdegrundsarbete och kränkande behandling när de går runt i olika arbetslag.
Genom sättet vi kommunicerar med varandra och med barnen påverkar vi också klimatet på
arbetsplatsen. Där ansvarar vi också för att påminna varandra om vårt bemötande.
Förankring av planen
Vi vill sträva efter att hålla likabehandlingsplanen levande tillsammans med barnen genom att göra
dem delaktiga som beskriver rätten de har till ett respektfullt bemötande från vuxna och barn. Hos
personalen förankras och diskuteras planen på apt, planeringsdagar och levandegörs i det dagliga
pedagogiska arbetet.
Vi informera vårdnadshavarna på samråd och föräldramöten om att det finns en likabehandlingsplan
och att den finns tillgänglig i varje avdelnings infopärm men även genom diskussioner på
föräldramöten, utvecklingssamtal och i det dagliga mötet.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
För att öka kunskapen har vi tittat på en del andra förskolors likabehandlingsplaner och satt oss in i
diskrimineringsombudsmannens material för att inför årets likabehandlingsplan beslutat att använda
denna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Camilla Malmkvist och Sofia Karlsson har läst igenom, disskuterat och uppdaterat dokumentet, även
vårdnadshavare har varit delaktiga genom arbetet i förskolans samråd. Diskussioner om hur barnen
kan göras mer delaktiga i utvärderingsarbetet pågår ständigt.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi är tillfreds med detta upplägg av likabehandlingsplanen. Genom mer utbildning inom området har
vi bestämt oss att fördjupa oss i årets arbete med likabehandlingsplanen. Målet är att planen ska bli
ett mer levande dokument som lätt kan följas upp och utvecklas.
I läroplanen för förskolan står det att "Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och
förtroendefullt samarbete med hemmen." (LPFÖ rev 2016). Vår vision är att vårdnadshavarna ska
uppleva att de blir mer delaktiga i förskolans arbete med barnen genom att vi synliggör vårt arbete
med likabehandlingsplanen.
Under året kommer delar utav medarbetarna gå fortbildning som ordnas utav förskole förvaltningen
i Malmö stad som handlar om kränkande behandling, där de ger exempel på faktiska fall.
3
Årets plan ska utvärderas senast
20171231
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Vår vision är att planen kan utvärderas av personalen på APT, reflektioner och diskussioner i
utvecklingsgruppen samt på föräldramöten. Vi utvärderar även kontinuerligt i det pedagogiska
arbetet bland barnen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Ann-Marie Bonow, Sofia Karlsson och Camilla Malkvist tillsammans med arbetslagen.
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling av alla kön
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Följa vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller, vi ska fokusera på att se individer och inte
kön, därav ej heller tillskriva individer egenskaper utifrån vilket biologiskt kön vi tillskriver dem.
Uppföljning: Vi ska följa upp och reflektera kring vårt förhållningssätt på
reflektioner/möten/avdelningsreflektioner/apt fortlöpande. I December 2017 sker utvärdering av
likabehandlingsplanen. Skapa möjlighet för alla individer att ta plats oavsett kön.
Insats
Genom reflektioner i arbetslagen komma fram till hur vi i praktiken ska arbeta för att undvika
diskriminering eller annat särbehandlande på grund av kön. Reflektionerna ska vara tillåtande så
att kollegor kan påminna varandra om likabehandlingsplanens tankar i mötet med barn,
vårdnadshavare och kollegor.
Till hjälp vid reflektionerna kan vi använda oss av dokumentation av olika slag för att synliggöra
våra bemötanden av kön.
Genom indelning av barnen i små grupper skapar vi möjlighet för dem att ta plats och göra sig
hörda på sitt eget sätt. Genom kontinuerlig kommunikation med vårdnadshavare vill vi också
främja detta.
Aktivt reflektera kring materialval på våra avdelningar. Vi ska skapa breda möjligheter för barn att
ikläda sig många olika roller och få prova på aktiviteter och möta många olika sorters material. Vi
vill öppna upp för många möjligheter istället för att begränsa dem.
4
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande, 20171231
Namn
värdegrundsarbete
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Förskolan ska fortsätta sitt arbete med värdeorden: Glädje, lärande, upplevelser, respekt och
kreativitet genom om att dessa ord ska genomsyra allt arbete som finns på förskolan.
Inget barn på St Gertruds förskola ska känna sig begränsat och arbetslagen ska arbeta för att göra
barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika förutsättningar och tycka olika, inget är rätt
eller fel. Genom att involvera vårdnadshavarna på föräldramöten, samråd och vid andra olika
möten ska de uppleva att de är mer delaktiga.
Insats
Förskolan kommer att arbeta med:
- "Alla barns rätt" (barnkonventionen), vilket kommer att ske kontinuerligt i det pedagogiska
arbetet bland barnen.
-Vuxna arbetar med att vara goda förebilder.
-Vuxna är närvarande för att hjälpa barnen i olika situationer, men också att hjälpa barnen att lösa
konflikter själva.
-Se till att vårdnadshavare på konkret sätt får information om vår likabehandlingsplan och får
möjlighet till diskussion på föräldramöte, utvecklingssamtal eller vid daglig kontakt.
-Ha barnkonferenser och utvecklingssamtal kontinuerligt.
5
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande genom reflektioner/diskussioner i arbetslaget och på APT. 20171231
Namn
Främja likabehandling av alla oavsett etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
På St Gertruds förskola strävar vi efter att vårt mångkulturella samhälle ska speglas i
verksamheten och därför arbetar vi aktivt med ett interkulturellt perspektiv och vi vill att
materialet som erbjuds i miljön ska genomsyras av mångkultur.
Uppföljning: Kvalitetsutvärdering och utvärdering av likabehandlingsplanen.
Insats
Det innebär att alla avdelningar ska ha tidningar, alfabet och litteratur tillgängliga för barnen i
syfte att stärka barnens förmåga till förståelser kring olikheter.
Vi har vid olika tillfällen pratat om och fortbildat oss kring förskolemiljöer och genom det blivit
mer medvetna om våra materialval. Vi ska se över våra miljöer regelbundet och lägga till material
som representerar olika etniciteter.
Synliggöra olika språk genom spel, musik, böcker, filmer, m.m..
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande genom reflektioner/diskussioner i arbetslaget och på APT. 20171231.
6
Namn
Främja likabehandling av alla oavsett religiös tillhörighet eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
St Gertruds förskolas mål är att alla barn, oavsett religion eller annan trosuppfattning, ska känna
sig respekterade och lika värda.
I enlighet med Lpfö 98 stödjer vi barnens behov att få reflektera över och dela sina tankar om
livsfrågor med andra.
Synliggöra och uppmärksamma olika högtider och traditioner som är aktuella i våra barngrupper.
Uppföljning: kontinuerligt under året och vid utvärderingen av likabehandlingsplanen.
Insats
Barnen tillåts diskutera och ställa frågor så länge som det sker med respekt och på lika villkor, de
vuxna ska finnas där som ett neutralt och tryggt stöd.
Våga prata om och reflektera kring olika religiösa frågor tillsammans med barn, kollegor och
vårdnadshavare.
Uppmärksamma olika högtider för att förstärka mångfalden i verksamheten. Vi strävar efter att
utöka barnens möjligheter till olika uttryck istället för att begränsa dem.
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande genom reflektioner/diskussioner i arbetslaget och på APT. 20171231.
Namn
Främja likabehandling av alla oavsett sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Vi strävar efter att ha ett normkritiskt förhållningssätt i samtal om kön, sexualitet, normer och
7
familjekonstellationer med barn/kollegor och vårdnadshavare.
Vi strävar efter ett klimat där all kärlek är tillåten och jämlik.
Uppföljning: Regelbundet på avdelningsreflektioner, vid kvalitetsredovisning och utvärdering av
likabehandlingsplanen.
Insats
Vi arbetar aktivt med att vidga begreppet familj och synliggöra olika typer av
familjekonstellationer samt stärka barnens individualitet framför deras könstillhörighet. Det gör vi
bland annat med hjälp av litteratur (barn- och vuxen), material, bilder, filmer, musik.
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande genom reflektioner/diskussioner i arbetslaget och på APT, 20171231.
Namn
Främja likabehandling av alla oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
På St Gertruds förskola ska både vuxna och barn tillåtas ha könsöverskridande uttryck och inte
diskrimineras eller särbehandlas på grund av det. Vi vill skapa möjligheter för så många uttryck
som möjligt istället för att begränsa individer.
Uppföljning: Kontinuerligt på avdelningsreflektioner och i utvärderingen av likabehandlingsplanen.
Insats
Bekräftar och uppmuntrar alltid barnens val av material och utklädnad och extra mycket då den är
normbrytande.
Göra aktiva val kring litteratur, filmer, bilder. Se till att barnen får möta media där karaktärerna är
normbrytande.
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson
8
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande genom reflektioner/diskussioner i arbetslaget och på APT, 20171231.
Namn
Främja likabehandling av alla oavsett ålder
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Ålder
Mål och uppföljning
Att ingen ska diskrimineras på grund av sin ålder.
Alla barn ska ha rätt att påverka sin situation och bli sedda som kompetenta individer.
Uppföljning: Regelbundet på avdelningsreflektioner och vid utvärdering av likabehandlingsplanen.
Insats
Verksamheten är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin som bland annat lyfter upp demokrati som
ett viktigt värde. Det sker bland annat genom att barnen får vara med och påverka verksamheten
och dess innehåll oavsett ålder.
Ansvarig
All personal ansvarar för att ta del av den och omsätta den i praktiken. Ann-Marie Bonow, Camilla
Malmkvist och Sofia Karlsson.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande genom reflektioner/diskussioner i arbetslaget och på APT, 20171231.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
- Vi ser till att det alltid finns vuxna i närheten av barnen, ex. sprider vi ut oss på gården för att ha
överblick över vad som sker.
- Rutiner/strukturer och schema. Vi planerar och lägger upp rutiner och strukturer med syfte att
skapa trygghet och en väl fungerande verksamhet. Exempelvis delar vi in barnen i små grupper för att
skapa lugn men också för att pedagogerna lättare ska få en överblick över vad som faktiskt händer i
relationen mellan barnen.
- Vi kommunicerar med varandra, så att vi kan ha extra uppmärksamhet i situationer där det behövs.
9
- När vi uppmärksammar diskriminering skriver vi en incidentrapport.
- Vi pratar om hur vi är mot varandra och påminner varandra om vårt förhållningssätt och strävar
efter att vara goda förebilder för barnen.
- Göra ”stickprov” på sin egenavdelning utifrån vissa redan förutbestämda frågor. Exempelvis, en dag
i månaden observerar man barngruppen utifrån vissa frågeställningar gällande kränkande
behandling. Detta underlag går sedan arbetslaget igenom för att uppmärksamma det som eventuellt
pågår och utifrån det förbygga.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Vårdnadshavare informeras kontinuerligt genom informationsbrev och i mötet med pedagoger om
hur vi planerar verksamheten. De ges då möjlighet att påverka.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Pedagogerna diskuterar tillsammans verksamhetens upplägg och hur den påverkar barnen. Vi
bestämmer sen tillsammans hur verksamheten bör se ut för att undvika diskriminering.
Resultat och analys
Att vi delat in barnen i små grupper resulterar att vi har bättre koll på vilket barn som gjort vad varje
dag och hur de blivit bemötta under dagen. När barnen är färre i varje grupp har vi uppmärksammat
att de respekterar varandra mer och det gäller även mot pedagogerna. I för stora grupper har vi
delvis upplevt att "djungelns lag" gäller mellan barnen.
I de större grupperna kan det skapas en miljö med hög ljudnivå och stressnivå, det innebär att barn
och vuxna behöver höja rösten mer för att kunna kommunicera. Stressnivån gör också
toleransnivåerna lägre mellan både barn-barn, barn-pedagog och pedagog-pedagog. Därför gynnar
de mindre grupperna arbetsmiljön för alla.
Vi uppmärksammar sällan att barnen gör skillnad på varandra baserat på kön, etnicitet,
trosuppfattning, sexuell läggning eller p.g.a. funktionshinder. Vi antar att det beror på att det finns
ett tillåtande klimat. Men vi uppmärksammar vid enstaka tillfälle hur barnen gör skillnad på kön och
anser att det är viktigt att fortsätta att arbeta aktivt för att skapa möjligheter för barnen att vara
individer.
10
Förebyggande åtgärder
Namn Kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
-Arbeta med årshjul.
-Trygghet genom små grupper.
-Öppet klimat.
- synligöra eventuella kränkande behandlingar, ”skanna av” klimatet i barngruppen
Åtgärd
-Årshjul där vi planerar vad som ska göras när och vem som ska göra det. Vi planerar också in att i
början av terminen arbeta med grundverksamheten. Den innefattar bland annat rutiner i
verksamheten och relationer mellan barnen.
-Dela in barnen i små grupper.
-Reflekterande diskussioner mellan pedagoger.
-”stickprov”
Motivera åtgärd
-Årshjulet- arbetar vi med för att skapa trygghet för både barn och pedagoger. I en miljö där alla
känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem förekommer troligtvis mindre diskriminering.
-Små grupper- för att skapa trygghet och ge möjlighet för alla att få ta plats på olika sätt. Även för
att skapa en god och tillåtande atmosfär.
-Diskussioner och reflektion för att skapa ett öppet och tillåtande klimat där individer får lov att
vara olika och stärks i sin identitet oavsett hur den väljer att vara.
- stickprov, för att säkerställa att ingen blir utsatt för någon form av kränkande behandling.
Visionen är att fånga upp icke önskvärt beteende, såsom mobbning, uteslutning med mera
Ansvarig
Alla personal ansvarar för att utföra arbetet, Ann-Marie Bonow är ytterst ansvarig för planen.
Datum när det ska vara klart
20171231.
11
Rutiner för akuta situationer
Policy
Förskoleförvaltningen har tagit fram en sida som samlar checklistor, blanketter etc, där man kan gå in
och titta hur gången ska gå till om någon blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling.
https://komin.malmo.se/Forvaltningar/Forskoleforvaltningen/Sa-har-arbetar-vimed.../Diskriminering-och-krankande-behandling-av-barn.html
Alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga på St Gertruds förskola. På vår förskola ska all
personal ingripa vid misstanke om att något barn blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Personalen påbörjar därefter arbetet enligt vår problemlösningsmodell. Problemlösningsmodellen är
ett aktivt uppföljnings- och utvärderingsverktyg på St Gertruds förskola.
Först sker ett strategimöte:
-Personalen gör en kartläggning av den situation som råder under detta möte definieras problemet.
Vad har hänt? Vad föranledde händelsen? Vem/vilka är inblandade? Var hände det? m.m..
-Förslag på lösningar bollas mellan personalen.
-Därefter sorteras lösningarna. Vilka är genomförbara?
-Personalen avgör vad som måste ske härnäst. Vilken lösning ska vi använda oss av.
-Ansvaret av genomförandet fördelas i personalgruppen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Pedagogerna befinner sig alltid i närheten av barnen för att upptäcka om det händer något.
Genomför ”stickprov” som en rutin för att komma åt eventuell kränkande behandling
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Personal på avdelningen, specialpedagog samt förskolechef
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Så fort förskolan får kännedom att en kränkning inträffat eller misstänks ska personalen agera. De
ska samtala med både det barn som blivit utsatt och det barn som kan ha kränkt. Vårdnadshavarna
informeras av det inträffade, samtal förs fortlöpande med vårdnadshavarna. Vid behov kontaktas
områdets specialpedagog.
12
Förskolechefen informeras samt att ärendet dokumenteras. Därefter följer förskolechefen de av
förskoleförvaltningen framtagana rutiner och handlingsplaner.
Om barnen som varit medverkande i den kränkande situationen vill prata om vad som hänt använder
vi oss utav öppna frågor, exempelvis; Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något
annat sätt?
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Så fort förskolan får kännedom att en kränkning inträffat eller misstänks ska personalen agera.
Personalen har ett gemensamt ansvar för att observera hur kollegor bemöter barnen. Vid tveksamt
bemötande har personalen en skyldighet att tala med sin kollega. Ta upp händelsen så nära inpå det
går (tex jag såg att xxx reagerade, hur tänkte du då?). Förskolechefen meddelas när en personal har
kränkt ett barn, därefter tar förskolechefen över ansvaret för utredningen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av personal
Bitr. Förskolechef informeras. Vid utredning, uppföljning och dokumentation används
förskoleförvaltningens framtagna rutiner och dokument
Rutiner för uppföljning
Pedagoger ingriper direkt vid akuta situationer. De närvarande pedagogerna gör en första
kartläggning av omständigheterna kring situationen, (vad har hänt?, var fanns pedagogerna?, vad har
föranlett händelsen?, hur gick det till?, vem var inblandad?). Förskolechef och vårdnadshavare
informeras snarast av ansvarig personal. Vid utredning, uppföljning och dokumentation används
förskoleförvaltningens framtagna rutiner och dokument.
Rutiner för dokumentation
Alla vidtagna åtgärder och samtal ska dokumenteras.
Ansvarsförhållande
Avdelningspersonalen är skyldig att anmäla till förskolechefen vid utförd eller misstänkt kränkning
som i sin tur är skyldig att rapportera till huvudmannen.
13
