MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Datum 2012-10-16 Strategisktsamtalkringjämställdhetutett hållbarhetsperspektiv 2okt,2012 KristinaAlsérinleder Kristina inleder eftermiddagen med att hälsa alla välkomna. Kronobergs län ligger långt ner i listan vad gällande jämställt företagande. Därför är det bra att det är så bred representation här idag. ”Det är först när vi träffas som vi kan börja arbeta”. Ett gott exempel är när representanter från länets näringsliv träffades på Residenset för att diskutera ungas arbetslöshet. De frågor som vi måste ställa oss är: ”Kan vi göra skillnad och hur ska vi göra?” TobiasBromander,doktorandpåLinnéuniversitetet Tobias är just nu aktuell med avhandlingen ” Politisk skandal! – Spelar det någon roll om du är man eller kvinna?” I avhandlingen analyseras hur medierna rapporterar kring politiska skandaler och om det görs någon skillnad på om det är en man eller kvinna som är i fokus för rapporte‐ ringen. Det finns tidigare ingen studie som i tillräcklig omfattning har undersökt frågan. C:\USERS\510220-001\APPDATA\LOCAL\MICROSOFT\WINDOWS\TEMPORARY INTERNET FILES\CONTENT.OUTLOOK\SQU9QV7P\MINNESANTECKNINGAR.DOCX Postadress Gatuadress Telefon 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010-223 70 00 010-2237220 [email protected] www.lansstyrelsen.se/kronoberg Kontakt i detta ärende Karin Hopstadius 010-2237163 Telefax E-post Webbplats MINNESANTECKNINGAR Datum 2012-10-16 Tobias har granskat skandaler på nationell och europeisk nivå mellan 1997 och 2010 i fyra rikstäckande nyhetsmedier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet). Totalt granskades 92 skandaler och 4345 artiklar. Det finns anledningar att granska makthavare, men det för inget gott med sig att göra en orättvis skillnad på kvinnor och män. En skandal kan få stora personliga konsekvenser och preskriberas aldrig (fortsätter ha effekt). Tobias nämner Wanja Lundby‐Wedin, IB och Mona Sahlin som exempel. Vad är en skandal? För att det ska bli en ”skandal” måste det finnas ett överträdelsekriterium, sprid‐ ningskriterium och responskriterium (vi måste bli upprörda). Det finns skillnader men även likheter när det gäller hur media rapporterar kring kvinnor och män vid politiska skandaler. Fem stora skillnader är: 1. Medierna skriver mer om kvinnor än om män, (skandaler: 63 % män, artiklar: 53 % kvinnor). Det skrivs mer om kvinnor, trots att män drabbas av fler skandaler. 2. Rapporteringen om kvinnors skandaler pågår i genomsnitt en vecka längre än mäns skandaler (kvinnor 19 dagar, män 12). 3. Starkare personifiering i kvinnors skandaler, mer fokus på vem än på sak och hur. 4. Bland kvinnorna är det privata tillkortakommanden som huvudsakligen uppmärksammas. Kvinnors överträdelser sker oftare i den privata rollen, mäns tillkortakommanden sker mer i den offentliga rollen. Mer fokus på juridiska aspekter för kvinnor och mer fokus på män kopplat till moraliska aspekter. 5. Kvinnor krävs på avgång i större utsträckning än män (kvinnor i var tionde artikel, män i var tjugonde). 12 % av kvinnorna och 5 % av männen. Det är intressant att notera att journalistens kön inte spelar någon roll för hur rapporteringen görs. Skillnaderna innebär att kvinnor kan få svårare att hantera och överleva politiska skandaler. Om en kvinna går, så skapas utrymme för någon annan. Orsakerna då? Människors föreställningar om kvinnor och män kan ha betydelse för reaktionerna. Kvinnor tillskrivs en högre moral än män. MINNESANTECKNINGAR Datum 2012-10-16 Historiskt sett har den politiska sfären varit mannens område och den privata sfären har huvudsakligen varit kvinnors. ”Kön är en viktig aspekt för att förstå hur skandalerna tar sin början, utvecklas och avslutas” Eventuella samhällsproblem som kan uppstå är att människor väljer att inte engagera sig politiskt och det kan leda till att viktiga dimensioner kan komma att saknas. Demokratiska problem som kan uppstå är att medier påverkar vår syn på politik och kvinnor och män i politiken på ett felaktigt sätt. Lärdomar som kan dras är att våra föreställningar om kvinnligt och manligt kan påverka och ha betydelse i många sammanhang, det finns strukturer som påverkar oss omedvetet och värdesätter vissa prestationer och egenskaper, vilka kan påverka vid t.ex. rekrytering och lönebildning. PerGrankvist,journalistochförfattare Per är författare till ”CSR i praktiken” som även innehåller ett jämställdhets‐ perspektiv. Per inleder med att ta ansvar för den ojämna fördelningen av kvinnor i styrelser, affärsvärlden m.m. ”Det är allas vårt ansvar, men som vit, medelålders man har man störst ansvar och möjlighet att påverka”. Ekonomi, konkurrenskraft och innovation. ”Ett företag måste ta ansvar för miljö och samhälle när man tjänar pengar. Man kan idag inte tjäna pengar om man inte tar ansvar för miljö och samhälle…” Efterfrågan på socialt ansvar ökar vad gäller Fairtrade m.m. CSR, ESG etc. Grankvist tycker att hållbarhet är ett bättre begrepp, fokus på att världen ska ”hålla/finnas kvar”. Lyfter fram IKEA (snål smålänning) som gott exempel på att hushålla med sina och världens resurser. Ett exempel på slöseri med resurser är t.ex. att Lindex styrelse enbart består av män när deras kundkrets och medarbetare nästan uteslutande är kvinnor. Istället behö‐ ver de ta in dyra konsulter eftersom de inte besitter rätt ”kompetens” för sin verk‐ samhet. Det är snarare ett överflöd att ha lika personer i en organisation. Förbättringsförlag: Olikhet ger mer, fler perspektiv och mer för pengarna. Uppmuntra pappaledighet, ha balans i livet, man måste vara ledig. Man ska som familj betala in samma lön till kontot och ta ut lika mycket efter att allt är betalt. MINNESANTECKNINGAR Datum 2012-10-16 Ger ett diskrimineringstips: anställ bara småbarnsmammor (de tar ansvar). ExempletKalmarkommun Bertil Dahl och Roland Karlsson beskriver konkret vad Kalmar kommun gör inom jämställdhetsområdet samt betonar rättighetsperspektivet och kvalitetsutveckling. Bertil inleder med att berätta att Ann‐Sofie Lagerkrantz har drivit frågan om jäm‐ ställdhet i kommunen, vilket han uttrycker tacksamhet inför. 2500‐3000 kronor är den nuvarande osakliga löneskillnaden mellan könen i kom‐ munen. Det kommer att dröja ända till 2035 innan det är ett jämställt uttag av föräldraledighet. Bertil och Roland är kritiska till att motivera jämställdhet med lönsamhet i första hand. Jämställdhet handlar om rättvisa. Arbetslivet måste vända sig till både kvinnor och män. De unga kvinnorna flyttar från Växjö och Kalmar, de måste få bättre poster för att motiveras att stanna. De måste ha ett stöd i sina dubbla roller (hem och yrke). Frågan om mäns våld mot kvinnor måste lyftas och insatser måste göras, även inom privata näringslivet. Jämställda förhållanden är de som varar längst. Kommunen måste kartlägga skillnaderna mellan kvinnor och män för att veta vart man ska lägga sina resurser och åt vilket håll man ska arbeta. I kommunen har man bestämt att all verksamhet ska arbeta med jämställdhet, utifrån kartläggningar och resultatmätning. Cheferna och endast cheferna har det yttersta ansvaret för jäm‐ ställdhetsintegreringen. Inget bastusnack accepteras! Jämställdhet i lednings‐ grupper, föräldraledighet, segregation på arbetsmarknaden. Som kommun ska man också bedriva ett opinionsarbete. Medel från SKL (HÅJ‐projektet, 6 miljoner kr till Kalmar kommun) gjorde det möjligt att börja bygga in jämställdhet i hela kom‐ munens verksamhet. Förskolor och fritidsgårdar ska redan från början byggas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hittills har ca 100 politiker i kommunen utbildats i jämställdhet. Efter det började beställningar komma från olika aktörer. Man har jämställdhetsutbildat centrala personer på förvaltningarna. Man har bland annat tittat på vem som får räkningarna i familjen. Sopräkningen gick till mannen, barnomsorgsräkningen till kvinnan. Kommunen använder makequality och Jämix för att mäta sina resultat – ”man måste mäta vad man gör, kalla fakta biter bäst”. Jämställdhet handlar om rättvisa och kvalitét. 2013 ska alla ha en heltids‐ anställning (gynnar kvinnor som är deltidsanställda i större utsträckning) men det målet har mött stort motstånd. MINNESANTECKNINGAR Datum 2012-10-16 Roland: Vi måste ha jämn fördelning av kvinnor och män i våra ledningsgrupper. Jämställdhet är idag en stående punkt på förvaltningschefsträffarna. Alla var inte med från början men med bra utbildningar i jämställdhet samt tid är fler med på tåget. Ojämställd jargong är oacceptabel och det lyfts med alla nyanställda (av Roland). Det krävs medvetenhet innan man kan börja arbeta med förändrings‐ processer. Samarbetet med näringslivskontoret har mest inneburit att man startat projekt för att lyfta ”kvinnors företagande”. Gruppredovisning Arbetet för jämställdhet är allas ansvar men måste bedrivas från ledningsnivå. Det måste ske en samverkan där man utbyter kunskap. Politiker, företagsledning, media. Man måste visa på ekonomisk vinning för att motivera. Bryta invanda mönster. Bolagskvotering, konkreta åtgärder. ”Med respekt för varandra så mår man bättre”. Regionförbunden, länsstyrelser och kommuner, de högsta topparna måste vara med och trycka på. Fack och representanter för näringslivet, universitetet. Dessa aktörer har resurser att hålla frågan levande länge. HUR? Vi har lösningen! Det behövs en jämlikhetsförmedling (rekrytering, så som rättviseförmedlingen?). Det gäller att passa på nu när det sker generationsskifte. Det måste fattas politiska beslut oavsett organisation, med riktlinjer. Det krävs utbildningar för chefer, där måste man börja. Ingen kommun har tagit beslut om att jämställdhet är en prioriterad fråga. Inlägg från annat bord: det finns inte intresse för utbildning i kommunfullmäktige! Bemötande från vuxna i tidig ålder måste jämställas. Inte kvotering oavsett kompe‐ tens (kompetensanalys)! Vi präglas av våra könsroller och det är ett problem. Vi behöver bryta traditionella utbildnings‐ och yrkesval. Strukturerna måste förändras. Jämställdhetsfrågan måste tas upp på alla personal‐ möten, satsa på kvinnors företagande, dela på föräldraledigheten. Kvinnor måste bli bättre på att ta för sig och män måste släppa ifrån sig makt. Det är viktigt att omvärdera ledarskapet – kvinnliga traditionella egenskaper måste uppvärderas i ledarskapet. Kristina Alsér gör ett inlägg om Indexator – hur ett industriföretag har ökat sin vinst med hjälp av sitt jämställdhetsarbete. Det behövs jämställdhet i LEAN‐arbetet. MINNESANTECKNINGAR Datum 2012-10-16 Inlägg: Sara Nilsson presenterar arbete med att ta fram en handlingsplan för en jämställd tillväxt på Regionförbundet södra Småland, hon kommer att ta med sig detta i det arbetet. Det behövs dragningar i kommunstyrelser och fullmäktige, BARA Gertrud Åström kan! SVT Smålandsnytt mäter jämställdhet varje dag. Representant från näringslivet: Vi pratar mångfald istället för jämställdhet. Olikheter skapar bättre kvalitet, fler perspektiv. Likhet är mest upprepning. Jämställdhet och mångfald handlar om hur vi behandlar våra medmänniskor. Avslutning Kristina Alsér avslutar med att konstatera att vi som är här idag redan har insikt och kunskap. En av utmaningarna framöver är att få hit de som inte har det till nästa gång? Nästa steg är att alla här tar ett ansvar genom att gå hem och föra dialog mer sin chef. Vi är glada över att det idag har varit män som har pratat om jämställdhet, det är vi inte bortskämda med.