Internationella relationer
Realism och liberalism (kap. 5-7)
Rickard Mikaelsson, FD
1

Föreläsning 1

Baylis, Smith & Owens, kap 5-7



Realism
Liberalism
Neo-realism & neo-liberalism
2
För att nå målet
– att förklara och förstå –
krävs analytiska sorteringsinstrument.
Den här kursen komma att fokusera på sex
sådana analytiska sorteringsinstrument, eller
teoretiska perspektiv. De kan betraktas som
inbördes konkurrerande teoriskolor, men kan
också komplettera varandra i strävan att nå ökad
kunskap om världsliga händelser
3

Föreläsning 1

Föreläsning 2

”De traditionella,
etablerade”
Realismen
Liberalismen
Neo-varianterna

”Utmanarna”
Marxismen
Konstruktivism
Feminism
Postmodernism







4
Teoretiska perspektiv 1
Realismen
5

Länge dominerade teoriskola inom studiet av IP/IR.

Djupa rötter:




Thukdides (ca. 460-399 f.kr) kriget mellan Sparta och Aten
Machiavelli (1469-1527), fursten/prinsen, råd
Hobbes (1588-1679) Leviathan, ”war of all against all”.
Realismens grunder


Relativt skeptiskt syn på mänskliga relationer
Små möjligheten att genom ökad förståelse och insikt nå
moraliska framsteg i mänsklig interaktion
 Kritik mot idealismen
 Moderna realismens grundare, Hans Moregnthau (Politics
among Nations, 1948)
 Vi bör betrakta världen för vad den är, inte vad den borde vara
6

Realismens syn på staters agerande

Stater representerar folket


Den globala arenan präglas av anarki



Anarki inte samma sak som kaos
Avsaknad av överordnad auktoritet
Stater den primära aktören



Legitimt mandat nationellt
Andra aktörer inte lika betydelsefulla
Internationella organisationer speglar staters intressen
Stater agerar utifrån sitt självintresse


Staters främsta intresse är att säkra sin fortlevnad
Alla andra målsättningar är underställt detta intresse
7

Staters överlevnad kan inte garanteras



Stater strävar efter makt



Anarkistiskt internationellt system, säkerhet inte garanterad
Stater tävlar med varandra för att erhålla makt och säkerhet
Dubbel moralitet





Stater bör därför försöka säkra sin egen överlevnad
Stater kan/bör inte lita på andra för sin överlevnad
En moral för individer
En annan moral för stater
Stater måste tillåtas en flexibel tolkning av moral
Inte utan moral, det är statens moralisk skyldighet mot sitt folk
Stater handlingsutrymme internationellt



Internationell politik; en strävan efter makt
Handlingsutrymmet begränsas av andra stater
Ökad makt ger ökat handlingsutrymme.
8

Realismens sex principer (Morgenthau)
1.
Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar sig i den
mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att utveckla teorier som
förklarar dessa lagar.
2.
Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras som makt. Vi
kan därför objektivt förklara dessa handlingar.
3.
Intresse definierat som makt är en universell princip, som gäller över tid
och rum. Makt är en persons kontroll över en annan.
4.
Politik är moral, med det kan finnas en motsättning mellan moral och
framgångsrik politik.
5.
Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte
nödvändigtvis den andra statens moral
6.
Politik är en autonom sfär. För att förstå politik måste det politiska
abstraheras från andra sfärer. Det som utmärker den politiska sfären är
intresse definierat som makt.
9

En realism eller flera?

Många likheter
 Vanligt att dela in realismen i tre delar.

Klassisk realism


Modern realism


Från antiken fram till slutet av 1800-talet.
1939-79, följde debatten med idealismen och förändrades efter
Waltz verk.
Neo-realism

(strukturell realism): 1979-, Kenneth Waltz förnyade teoriskolan
med sitt verk Theory of International Politics.
10

Klassisk realism







Pessimistiskt förståelse av den mänskliga karaktären
Människan präglas av en önskan om makt och en vilja att
dominera
Biologiskt mänskligt beteende
Egenskaper som speglas på staters beteende
Leder till en kamp mellan stater om makt och inflytande
Den starke bestämmer.
”the strong do what they have the power to do and the
weak accept what they have to accept” (Melian
dialogen).

Nazi-Tyskland och Tjeckoslovakien 1939
 Sovjet och Ungern 1956
 Sovjet och Tjeckoslovakien 1968
11

Gemenskap som ett mänskligt behov
 Ett
vi och dom tänkande
 Leder till nationalism och en acceptans att försvara
gruppen.

Begränsad möjlighet att skapa en fredlig värld
 Internationella
avtal har begränsad inflytande
 Stater bortser från dem när staten så önskar
 Imperialistisk expansion är ett legitimt sätt att nå ökad
säkerhet.
12

Moderna realismen






Neo-realism (structural realism)






Liknande utgångspunkt som den klassiska realismen
Skillnad: inte lika skeptisk till möjligheten att nå internationell ordning
Kräver att stater kan säkras om stater agerar förnuftigt.
En offensiv kampen om makt och dominans kan underminera statens
egna säkerheten
Statens egenintresse att respektera etiska och moraliska principer
Pionjär Kenneth Waltz
Waltz accepterade Morgenthaus sex principer
Men inte den klassiska realismen argument om den mänskliga naturen
Nyhet: ett systemtänkande
Internationell politik är ett system bestående av enheter (stater) som är
sammansatta till en helhet (struktur).
Strukturen dikterar stater beteende


Strukturen avgör hur stater agerar
Eftersom det internationella systemets struktur är, och kommer alltid att
vara, präglat av anarki, styrs staters agerande av maktpolitiska
principer.
13

Internationella systemets struktur
 Organisatoriska
principer
Anarki, avsaknad av överordnad auktoritet
 Hierarki, staters skilda inflytande

 Strukturerande

enheter
Suveräna stater
 Fördelning
av kapaciteter
Den avgörande faktorn för hur systemet fungerar
 Försök att ranka stater
 Visar maktförhållanden vid en given tidpunkt
 Avgör hur stabilt systemet är

14

Betydelsen av polaritet



Bipolära system





Endast två stormakter
Övriga länder kopplade till dessa två
Enkelt att uppnå maktbalans
Mest stabilt
Multipolärt system




Studier av internationella systemet uppbyggnad
Vilka konstellationer ger stabilitet?
Tre eller flera stormakter
Svårare att uppnå maktbalans
Mindre stabilt
Unipolärt system




Endast en stormakt
Andra stater försöker underminera stormaktens position
Mindre stabilt system
Ingen naturlig kraft som samlar länderna i läger
15
Multipolärt system
Bipolärt system
Unipolärt system
Sett ovanifrån
Sett från sidan
Platt hierarki
Mindre stabil
Delad hierarkisk ordning
Hierarki inom blocken
Mest stabil
Tydlig hierarki
dominans av den
centrala staten
Mindre stabil
16

Hegemonisk stabilitet.
 Världen

säkerhetspolitiskt bipolär under kalla kriget
Sovjetunionen och USA
 Unipolär

USA enda supermakten
 USA



i ekonomiska avseenden
sökte allierade
Tog rollen som garant och finansiär
La grunden för internationellt samarbete
Efter kalla krigets slut
 USA
inte lika villiga att fungera som garant
 Destabiliserar systemet
17

Defensiva realister vs offensiva realister
 Defensiva




Makt är inte det centrala utan säkerhet
Stater försöker maximera sin säkerhet
Stater kan därför avstå strävan efter ytterligare makt
Kenneth Waltz
 Offensiva





realister
realister
Osäkerhet i det anarkiska system
Osäkerhet om andra staters intentioner
Makt ger däremot ökad säkerhet
Därför strävar stater alltid efter ökad makt
Mearshimer
18

Säkerhetsdilemmat
 Militär
makt alltid viktigt för stater, ger säkerhet
 Militära resurser inte enbart defensiva, även offensiva
 En stats ökande säkerhet minskar säkerheten hos
andra stater
 De börjar rusta för att möta det ökande hotet
 Upprustningsspiral
 Individuell säkerhet leder till kollektiv osäkerhet
 Avtal och överenskommelser har begränsad effekt,
osäkerhet
 Förebyggande anfall, reducera hotet
 Ex. Israels bombningar av kärnvapenanläggningar i
Irak
19

Maktbalans
Säkerhetsdilemmat kan leda till krig
 Säkerhet (fred) genom maktbalans
 Staters militära resurser balanseras mot varandra
 Krig för kostsamt och därför undviks
 Kärnvapen bidrog till maktbalans
 Mutually assured destruction (MAD)
 Sovjet och USA angrepp aldrig varandra direkt
 USA:s starka reaktion vid upptäckten av missiler på
Kuba
 Missiler underminerade maktbalansen
 USA agerade för att återställa balansen.

20

Neo-klassiska realister




Betydelsen av politiska ledare






Försöker koppla enheten till strukturen
Åsikt: inte enbart strukturen styr
Ambition: finna förklaringar i enheten
Strukturella realister anser att alla stater styrs av samma set av
intressen
Neo-klassikerna betonar nationella politiska ledare
De tolkar världen och sätter mål
Politiska ledare gör olika tolkningar
Stater har därmed olika mål
Betydelsen av staters förmågor

Staters möjlighet att omvandla nationella förmågor till statliga
förmågor varierar
 Stater kan därmed inte ses som enhetliga
21

Kritik mot realismen

Realismen oförmåga att förklara framväxten av internationella
institutioner, normer, och organisation
 Sätter delvis den realistiska logiken ur spel.
 Slutet på kalla kriget
 Sönderfallet av kommunismen, Sovjet & Central och Östeuropa.

Realismens svar






Mearsheimer
Internationella institutioner och organisationer speglar den
internationella maktbalansen
Stormakternas verktyg för ökad makt
Cementerar maktpositioner
Stater främst intresserade av relativa fördelar, inte absoluta
fördelar
Förklarar varför internationellt samarbete är svårt att uppnå.
22

Världen i grunden oförändlig






Grundläggande karaktärsdragen i internationella relationer
beständiga
Lite progression och utveckling i samarbete mellan stater.
Samma drivkrafter som påverkade Aten, Sparta, Rom o.s.v.
påverkar moderna stater
Tidlöshet
Världen är inte fredligare idag än för tusentals år sedan.
Skiljelinje mellan nationell och internationell politik


Nationell politik har förändrats, ex. ökad demokratisering
Påverkar inte de grundläggande fundamenten för internationella
relationer
 Staters suveränitet
 Staters strävan efter egna intressen
 Säkerhetsdilemmat, krig och maktbalans.
23

Enande dimensioner

Statism






Survival





Internationella samfundet bygger på stater
Stater är suveräna
Maktmonopol inom sina gränser
Säkerhet grunden för ett samhälle
Strävan efter makt internationellt
Främsta egenintresset är överlevnad
Intressen kan variera bortom detta
Normal moral/rätt kan trumfas av behovet att säkra staten
Ex. Guantanamo Bay
Self-help



Ingen högra auktoritet internationellt
Stater måste garantera sin egen säkerhet
Problem: säkerhetsdilemmat
24

Case:

Första världskrigets utbrott, alliansbildning och
utlösande faktorer

Sex dagars kriget, Israels attack på Egypten.

Kubakrisen, terrorbalans
25

Främsta kritiken mot realismen
1.
Reduktionistiskt
•
•
•
Reducerar internationella relationer till relationer mellan stater
byggd på makt.
Blindhet för samhällsförändringar
Skillnader i tid, kultur, nationella politiska system,
socioekonomiska strukturer o.s.v. blir ointressant i realismen.
Blindhet för nya säkerhetshot
2.
•
•
Fokus på stater
Missar nya former av säkerhetshot, exempelvis internationell
terrorism, organiserad brottslighet, socioekonomiskt sönderfall
o.s.v.
Misslyckanden
3.
•
•
•
•
Förklaringar på slutet av kalla kriget?
Framväxten av EU?
Internationella normer?
Hur långt kan man sträcka argumentet om staters egenintresse?
26
Teoretiska perspektiv 1
Liberalismen
27

Liberalism




Liberalismens rötter


Filosofer som John Locke, Immanuel Kant, Adam Smith, och John
Stuart Mills. Kritiserade den rådande internationella ordningen,
alternativ ordning.
Mer positiv människosyn


En av de större teoriskolorna inom studiet av Internationella
Relationer
Ökad betydelse efter slutet på kalla kriget
The end of history, Fukuyama.
Goda möjligheter till fredlig internationell samlevnad.
I grunden en ideologi




Människor är rationella varelser
Sociala institutioner återspegla denna rationalitet
Internationellt samhälle möjligt
Ambition att genom samarbete uppnå ökad gemensam nytta,
grundat på en rationell insikt om ömsesidigt beroende.
28

Fyra viktiga dimensioner
1.
Mänsklig jämlikhet


2.
Stater byggda av fria individer






Rätt till naturliga rättigheter
Ex. mänskliga rättigheterna, rätten till utbildning, och religiös tolerans
Naturtillstånd
Individer går samman för att skapa gemensamma institutioner för att
hantera kollektiva problem; ordning, infrastruktur o.s.v.
Det sociala kontraktet.
Stater har därför inget egenvärde, utan endast värde i förhållande till
de tjänster som den kan ge enskilda individer
Tjänster som individen har svårt att skaffa på egen hand.
Olika liberala skolbildningar ser olika roller för staten


Den nyliberala förespråkar ofta en minimal stat, nattväktarstaten
Socialliberalismen; staten har en mer betydande roll i att säkerställa
regleringar och fördelning av samhällsresurser.
29
3.
Rätten att äga egendom


4.
Stark tro på marknadslösningar



Grundläggande rättighet som ska skyddas.
Ytterligheten, Nozick, all form av påtvingad
beskattning är stöld.
Överlägsna statlig reglering när det gäller
handelsfrågor
Både nationellt och internationellt.
Ideologi som bygger på tre nivåer
1.
2.
3.
Individ
Stat
Internationell struktur
30

Variationer inom liberalismen

Orsaker till krig



Imperialism, leder till motstånd
Skev internationell maktbalans
Odemokratiska stater



Lösningar:

Kollektiv säkerhet




De angriper omkringliggande länder
De angrips för deras agerande
Världens länder garanterar varandras säkerhet
Global handel, leder till ömsesidigt beroende
Global governance, skapa global ordning
Statlig suveränitet


Positiv liberalism: Starka internationella institutioner och normer,
intervention, ”Responsibility to protect”
Negativ liberalism: Acceptans för olikheter, ovilja att acceptera
tanken om interventioner i oliktänkande stater
31

Otydliga skiljelinjer




Den nationella och internationella sfären flyter ihop
Sociala institutioner skapar ordning nationellt
Liknande institutioner/organisationers kan överbygga
intressekonflikter och därmed säkerställa fred, tillväxt och frihet
internationellt.
Universella värden och intressen

Kant ”internationell fred nås via inre frihet för medborgare och
yttre samarbete mellan stater.”
 Det finns universella värden och intressen
 Ex. mänskliga fri- och rättigheterna

Democratic peace theory



Demokratiska stater går inte till krig mot varandra
Bland det närmaste en lag som finns inom samhällsvetenskapen
Kan ifrågasättas, USA och Allende.
32

Kosmopolitanism
 Människor
är i grunden likadana, oavsett hemvist
 De har samma värde
 Indelningen av världen i territoriella stater är olämpligt
och oetiskt
 Nationella gemenskapen överspelad
 Globala institutionella lösningar kan tillgodose
mänsklighetens behov
 På kort sikt mellanstatliga institutioner och regionala
parlament
 På lång sikt genuina globala forum och institutioner
 Vägledning av universella normer, ex. mänskliga
rättigheter
33

Ömsesidigt beroende mellan stater
 Mutual
interdependence
 Världens stater är alla ömsesidigt beroende av
varandra för sin överlevnad, utveckling och välstånd
 Globaliseringen förstärker beroendet

Olika former av beroende
 Ekonomisk

interdependens
Produktion byggt på komparativa fördelar
 Säkerhetsmässig

Internationellt samarbete mot spridning av
massförstörelsevapen
 Miljömässig

interedependens
interdependens
Miljöproblem gränsöverskridande, gemensamma lösningar
 O.s.v.
34

Skiftande beroende
 Inte
jämnt fördelat
 Vissa stater är mer beroende än andra
 Beroendet kopplat till makt, men makt är inget
entydigt
 Makt är sakfrågespecifikt
 Stater har makt i vissa frågor, mindre i andra
 Leder till kompromiss och samarbete istället för tävlan
 Plussummespel, inte ett nollsummespel
 Alla parter gynnas av samarbete
 Framväxt av internationella organisationer och avtal
35

Säkra internationellt samarbete







Internationella institutioner och organisationer säkrar samarbete
Övervakar efterlevnad
Internationella regler och normer
Kortsiktiga vinster kan annars underminera samarbetet
Spel i ”framtidens skugga” minskar risken för fusk
Försakelse av långsiktiga vinster
Minskar misstänksamheten mellan stater

Avsikter och information kan spridas mellan stater
 Stater knyts närmare varandra
 Klimat av ge-och-ta
 En stats eftergifter idag kan belönas med en annan stats
eftergifter imorgon.
36

Neo-liberalism







Stater är de mest centrala globala aktörerna
Andra viktiga aktörer än stater
Internationella institutioner är nyckeln till att begränsa den
internationella anarkins negativa effekter
Fokus; långsiktig absolut nytta istället för kortsiktiga relativa vinster
Största problemet är fuskande stater
Samarbete inte utan problem, men stater kan skapa starka lojaliteter till
institutioner som säkrar nationella intressen
Internationella institutioner




Både formella och informella
Formella i meningen av internationell lagstiftning
(krigsförbrytelselagstiftningen) eller internationella organisation (FN,
WTO)
Informella i meningen av internationella normer och värderingar
(internationella regimer)
Dessa förekommer ofta parallellt och stärker varandra.
37

Hur formas nationella intressen?







Fokus på inrikespolitiska intressegrupper
Konkurrens internt, vinnare utformar statens utrikespolitik
Staten inte en enhetlig aktör (kritik mot realismen)
Bottom-up perspektiv på staten
Staters intressen kan variera över tid och plats
Olika regimer, olika policy
Skillnad mellan Bush och Obama
38

Case:

Framväxten av internationella normer,
exempelvis R2P

Europeisk integration, EU

Globala handelsregler, WTO
39

Kritik mot liberalismen

Utopisk ideologi






Liberalismen: teori för och av väst




Tanken om universella värden och intressen är orealistisk och okunnig
Blindhet för kulturella skillnader
Blindhet för staters svårighet att bygga förtroende
Teori som endast stämmer när staters intressen inte hotas
Inte när de hotas, ex. USA:s unilaterala agerande efter 9/11
Den globala handeln; inte jämförbara fördelar globalt
Förvärrat den globala orättvisan
Löser inte underutveckling, ökar exploatering
Kulturell imperialism



Bygger på en västerländsk samhällsmodell
Bygger på västerländska värderingar
Betonar inte ojämlikheter, exempelvis mellan kön
40

Neo-realism vs. Neo-liberalism
 Anarkiskt



Olika betydelse av denna anarki
Behovet av säkerhet
Betydelsen av ömsesidigt beroende, institutioner, o.s.v.
 Möjlighet



till internationell samarbete
Neo-realism: svårt att uppnå och upprätthålla, bygger på
staters acceptans
Neo-liberalism: lätt att uppnå om stater har gemensamma
intressen
 Aboluta

internationell system
vs. relativa fördelar
Neo-liberalism: maximering av absoluta fördelar
Neo-realism: stater fokuserar på relativa fördelar
41
 Nationella
intressen
Neo-realism: anarki, främst säkerhet
 Neo-liberalism: ekonomi och andra policyområden
ofta viktigare

 Staters
makt och tillgångar
Neo-realism: makt och tillgångar av yttersta vikt
 Neo-liberalism: fokus på intentioner och
preferenser

 Internationella
institutioner
Neo-realism: Begränsat inflytande över stater
 Neo-liberalism: Betydande inflytande på stater

42
Teoretiska perspektiv 1

Då var det slut för idag
43