Rapport
Grupp D2
Andreas Lundin
Kamila Abdul Hamid
Linn Nilsson
Lovisa Brandt
Mats Gunnarson
2011-01-14
Linnéuniversitetet
Interaktionsdesign
1IK404 Kommunikation och kognition
1 Webben som samhällsförändrare
1.1 Tryckpressen och internet
I likhet med tryckpressen har internet effektiviserat kommunikation och kunskapsutbyte, och
främjat tillgängligheten för vanliga människor. Böcker skrevs på latin och endast högre
uppsatta personer med de kunskaperna kunde läsa dessa böcker. På ett sätt skulle man kunna
jämföra detta med våra tidiga datorer som endast personer med speciella kunskaper kunde
förstå sig på, men som nu är mer tillgängliga och används dagligen av vanliga människor.
Tryckpressen hade likt datorn och Internets framväxt en på många sätt revolutionerande effekt
på samhället. I och med tryckpressen och lösa typer kunde texter tryckas i stora upplagor.
Demokratiseringen av kunskap och den ökade tillgängligheten drev på läsinlärningen hos
människor och också en utveckling av språket efter att man övergav latin. Genom
utvecklingen av datorer och internet har kommunikationen och kunskapsspridningen idag
blivit ännu mer effektiv. Nu behöver du inte gå till biblioteket för att låna en bok, du kan låna
den via internet genom ett klick. Kunskaper, tjänster, artiklar, tankar och åsikter sprids snabbt
på webben och i takt med att tempot ökar kan vi se en tydlig samhällsförändring.
Tryckpressen påverkade samhället positivt men har också gett negativa följder som krig och
svält. Luthers spridning av sitt protestantiska upprop över Europa gav upphov till flera hundra
år av krig och en uppdelning av samhället. Detta skulle aldrig kunnat ske så snabbt som det
gjorde om det inte vore för tryckpressen, som gjorde det möjligt för Luther att trycka upp
massvis med exemplar att sprida över Europa.
Det är så klart svårt att säga hur samhället skulle sett ut idag om tryckpressen, internet eller
någon annan kommunikationsinnovation hade blivit fördröjda i tiden eller haft mer
genomslagskraft på något annat ställe i världen. Men det skulle med största sannolikhet sett
annorlunda ut både i samhället och på kartan. Möjligheten till effektivisering av
kommunikation och spridningen av olika budskap ökade kommunikationen också över
landsgränserna. Detta är likt webben, som medför en effektivisering och snabba utbyten av
information vilket driver på och ökar globaliseringen. Saker som skulle ta flera år att
genomföra, eller kanske aldrig skulle varit möjliga utan de olika kommunikationsinnovationernas inverkan, har nu kunnat genomföras tack vare detta.
1.2 Internet som politiskt medel
Globaliseringen ökar ständigt och landsgränser suddas ut mer och mer. Kommunikation och
samarbeten inom befolkningen i korrupta och hårt styrda länder har blivit lättare i och med
webbens möjligheter att kommunicera med en stor massa på ett snabbt, billigt och effektivt
sätt. Det är lättare att skydda sin identitet än vid annan kommunikation och riskerna blir
därför inte lika stora. Genom att anonymt kunna kommunicera med en stor massa samtidigt
har människor kunnat känna sig mindre ensamma i sin utsatthet. Gemensamt har människor
kunnat bli starka och samordnade, och utsatta grupper kan kommunicera mer effektivt. Större
grupper av människor som samarbetar vågar gemensamt visa sitt missnöje. Revolutionen i
Egypten och arabvärlden hade sannolikt inte blivit av på många år om det inte hade varit för
internet och möjligheten till kommunikation över sociala medier.
Utan internet och webbens möjligheter hade den vanliga människan haft mycket mindre insyn
i landets regeringars affärer. Förmodligen skulle korruption och politiker som främst skor sig
själva vara mer utbrett i världen än vad det är idag. Delar av Afrika har hög korruption
eftersom befolkningen inte har någon reell möjlighet att ta reda på vad som händer i toppen,
samt att de är beroende av den klassiska djungeltelegrafen. Länder med hög korruption, inte
minst i Asien, censurerar ofta "känsliga" webbsidor för att på så vis minska risken att bli
upptäckta, och i andra ledet att informationen sedan sprider sig till en större del av
befolkningen.
På grund av internet behöver idag politiker och även företag oroa sig betydligt mer över att bli
avslöjade om de håller på med något fuffens. Wikileaks är ett utmärkt exempel på hur känslig
men viktig information kan uppmärksammas och spridas globalt tack vare internet. Genom
detta har vi till exempel blivit medvetna om hur USA, med vaga grunder, spionerar på civila
utanför landets gränser, som misstänkta terrorister eller personer som de ser som hot. De
blottläggande rapporterna om hur USA blundar för tortyr av civila i Irak är bara en av sakerna
som väckt mycket uppmärksamhet världen över och skapat många livliga debatter. Detta kan
förhoppningsvis ge förändrande konsekvenser för hur USA ignorerar landsgränser, lägger sig
i och leker världspolis.
1.3 Kommunikation, friktion och konflikt
Revolutionen i Nordafrika är intressant ur flera perspektiv inte minst ifråga om hur man med
hjälp av internet och andra medium lyckas med relativt samordnade och koordinerade
uppror i skilda geografiska områden som tidgare tagits upp här.
Webben som
samhällsförändrare är här ett exempel från en särskild situation givetvis. Att snabbt nå ut
med informationen i samhället har historiskt sett haft betydelse för hur informationen kan
spridas. Både i takt och omfattning och att samhället förändras därefter (föreläsning1 29:23).
Digitalt medium, som i det här fallet har spätt på upploppen i bla Egypten, förgrenar sig i en
rad frågeställningar. Utifrån Innis teorier om att mer kommunikation ger upphov till mer
friktion och konflikt i sättet hur man kommunicerar borde här vara ganska uppenbart; då i
jämförelse mellan muntlig och skriftlig kommunikation. Revolutionen får härifrån en
annorlunda spridning till skillnad ifrån om man endast hade utnyttjat det tryckta mediet.
Detta blir då en drivande faktor ut ur den lokala omgivningen i att spridas på ett helt annat
sätt, både ur Tid och Rum (Innis).
Det är förståeligt kring nyttoeffekten av den här typen av kommunikationsmedium. Samtidigt
är det svårt att få perspektiv hur de nutida kommunikationsinnovationerna påverkar vårt
samhälle idag (föreläsning1 45:09), bortsett från dåtida medium som tryckpressen under
1400-talet, skrifter, etc; som historiskt sett haft stor betydelse samtidigt som stora skillnader
visar hur nutida medium snabbt och effektivt kan nå ut till människor, inte minst med påtaglig
effekt kring det som just nu sker då mer kommunikation bidrar med viss friktion för att sedan
spä på konflikter. Detta påpekar även Segerstad försvåra samarbetet mellan individer, grupper
och nationer och leda till allvarliga problem (Segerstad s24). Lika snabbt och effektivt kan
kommunikationen strypas med en enkel knapptryckning.
1.4 Samhällsförändringar
Vidare om hur kommunikationsinnovationerna kommer att påverka samhällsutvecklingen, är
om inte annat än komplext. I avvikelse framgår däremot en tydligare bild i kontrast utifrån
dåtidens slutna sällskap (med anor som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden gällande olika
ordensällskap) till dagens kreativa nätverk och communities med ständigt strömmande
information, impulser och nya ideer. Detta visar även på historiska skillnader, där skiftspråket
och imperiebyggandet hade ett starkt innehåll knutet till sin tid (föreläsning2 Innis 24:40). I
ett slutet nätverk, med en liten grupp människor löper samma kunskap runt och runt, och kan
analyseras och fördjupas, men samtidigt också hämmande enligt kulturhistoriker Charles
Petruson, eftersom härifrån föds mer homogena nätverk. Stora förändringar har skett, något
som vi knappats kunnat drömma om för 25 år sedan. Nätverk och samarbete är en av flera
fördelar som tekniken fört med sig, nya kommunikationsmöjligheter över landsgränser har
uppstått utan hänsyn till nationella eller kulturella gränser. Användaren har gått från att bli
konsument till producent. I en artikel från IDG.se tror man att framtiden inte handlar om att
skapa ytterligare platser och nya världar eftersom det sociala nätverket redan ingår i ett
globalt nätverk http://www.idg.se/2.1085/1.94215. Det verkar ganska klart att Internet spelar
huvudrollen i alla förändringar, då även också som samhällsförändrare i denna ”jätteapparat”.
Vi bygger ihop samhället med internet och alla dess kringgående komponenter, och uppfinner
nya saker och anpassar våra samhällen och liv därefter. Vi chattar, bloggar, och använder
Skype och MSN både privat och i arbetslivet. Kommunikation och information är mer
tillgänglig än någonsin. Vi har blivit mer lika varandra globalt, och mindre lika lokalt och det
finns idag möjlighet att välja sitt sociala rum, i fråga om samhörighet tex i grupper, media,
communities, vänner etc. (Segerstad s183-186).
Internet bidrar till stora samhällsförändringar i världen och det är inte för första eller sista
gången kartan nu håller på att ritas om. Hur framtiden kommer att se ut vad gäller
kommunikationsmedel, och hur världen kommer att se ut och fungera i framtiden är omöjligt
att säga. Men man kan spekulera i om effektiviseringen i kommunikationen någonsin kommer
att nå sin topp, eller om människors ständiga strävan efter att effektivisera och producera
kommer att göra det omöjligt att nå en gräns.
2 Webben och språket
Den språkliga förmågan har utvecklats någon gång under människans utveckling för cirka 5
miljoner år sedan. Men innan dess använde våra tidiga förfäder sig främst av allt av t.ex. ljud
eller teckenspråk för att kommunicera. Men senare i utvecklingen verkade det inte fungera
tillräckligt bra för att uttrycka deras behov eller känslor. Språkets tillkomst förändrade deras
liv betydligt mycket. Idag spelar språket en stor roll i människans liv. Det är nyckeln till
kommunikation mellan människor. Med tiden har språket splittrats i olika delar, hur kommer
det sig att språket idag används på olika sätt beroende på vart det används?
Beroende på vilka situationer vi hamnar i eller vad för människor vi träffar så har vi för vana
att anpassa oss. Sitter man på en arbetsintervju till exempel så är man en helt annan människa
än vad man är i sin hemmamiljö. Likadant är det med webben. Webben gör det möjligt för oss
att ändra vårt språk hur vi vill beroende på vilka vi pratar med. Kan vara en bra anledning till
att internet dejtning är så pass populärt då vi kan skriva precis hur vi vill, och på så sätt vara
den vi vill. Det har också bedrivits forskning på att konversation via internet gör det enklare
att ta till med starkare och mer extrema uttryck än vid en konversation öga mot öga. Sitter vi
och pratar med varandra i ett rum är vi hela tiden uppmärksamma på den andras reaktioner,
och märker av minsta lilla nyans i den andras uttryck. Därför anpassar vi vårt talesätt efter det.
Via internet däremot kan vi inte se varandras uttryck och vi känner alltså inga skuldkänslor
för våra uttalande och det gör det alltså lättare att skriva precis hur vi vill. De olika medierna
har helt förändrat vårt sätt att kommunicera. Vi anser att det är enklare att uttrycka oss i text
det vi inte törs uttrycka i verkligenheten. Vi är konfrontationsrädda och gör de flesta ärenden
via webben. Det är därför det är så vanligt med folk som gör slut via sms istället för face to
face då man slipper se den andras reaktion.
Hur ser då språket ut på nätet? Och hur påverkar det oss?
Förr i tiden var språket väldigt moget jämfört med det språket som existerar idag. Teknikens
snabba utveckling bidrog till språkets förändring. Nu förtiden använder alla sig av
mobiltelefoner och framför allt Internet. Tack vare t.ex. chattar, e-post och bloggar har vi fått
ett helt nytt ordförråd. Språket som vissa använder på nätet består av förkortningar men också
nya begrepp, t.ex. istället för att skriva ”kommer tillbaka snart, ses sen!” skriver man
“kommer tbx snart, cs sen!”. Över hela världen används det sådana förkortningar som ”Lol –
laughing out loud”, ”brb – be right back”, ”afk – away from keyboard”, etc. som kommer
ursprungligen från det engelska språket. Förutom olika förkortningar och begrepp finns det
exempelvis skämtsymboler eller emotikoner. Dessa används för att förmedla ens emotionella
status. Utan dessa skulle man bli tvungen att gissa.
Detta internetspråk tar inte hänsyn till de grammatiska reglerna. Man glömmer bort att det
finns sådant som versaler eller interpunktion. Det som är viktigast är själva innehållet. Anses
det vara slarvigt eller effektivt? Man kan säga att det är både slarvigt och kreativt. Vad som
kan uppfattas som slarvigt kan vara att vi gör det enklare för oss och skriver hellre
förkortningar än grammatiskt korrekt. Men vem tar sig tid att skriva grammatiskt korrekt över
en chatt där språket egentligen inte spelar någon roll? Kan man inte vända på det istället och
se det som något kreativt, att man omedvetet har uppfunnit ett nytt sätt att konversera. Om
man till exempel har bråttom, gör något annat samtidigt eller inte kan fokusera ordentligt, är
det då inte jättebra att kunna skriva så kort som möjligt? För som jag ser det så är inte
internetspråket något som man tränar in utan något som man lär sig omedvetet. Ibland är
orden eller förkortningarna dessutom bara lånade från det engelska språket och förvandlade
till ”något som låter svenskt”. Är inte det kreativt? Det negativa med denna kreativitet kan
dock vara att många ungdomar tar med sig språket på webben och använder det i det verkliga
livet, det har blivit som ett extra språk, och mer och mer grammatiska fel uppstår i skolan.
Dessutom tycker de flesta vuxna att det är slarvigt och att det kommer att påverka det
standardsvenska språket på ett negativt sätt i framtiden. Men är det verkligen så? Språket som
ungdomar använder nuförtiden är det bästa sättet för dem att uttrycka sig. Det avviker från det
språk som vuxna använder sig av idag. Det är tack vare det som ungdomar känner sig
självständiga. Dessutom är webben den största informationsbäraren idag vilket gör att
ungdomar även är medvetna.
När vi påverkas av Internetspråket och den inneslutna låtsasvärlden som man hamnar i, där
grammatiska fel är okej, så hjälper media och nyheter oss att komma till rätta igen. Vi har
större möjlighet och lättare tillgänglighet att hålla oss uppdaterade och läsa text på
rikssvenska vilket gör att språkets standardiseras och fortsätter hålla sin standard. Exempelvis
ifall ett uttryck i Stockholm börjar användas och detta hamnar i media, så som bloggar, forum
osv, så kanske hela Sverige börjar använda det uttrycket då man över hela Sverige kan läsa
om vad som händer i Stockholm bara för att det är lättillgängligt och finns på internet. För
bara ett par hundra år sedan så pratade man så olika dialekter i Sverige att folk från Dalarna
inte förstod folk från Gotland eller Skåne. När kungen införde rikssvenskan och beordrade
alla att skriva på rikssvenska när de skrev, så standardiserades det rikssvenska språket. Alltså,
de medier som var tillgängligt då, böcker, standardiserade svenskan, även om det gick
långsamt. Nuförtiden förmedlas nyheter snabbt och ofta, och alla har tillgång till dem, vilket
gör att språket snabbt standardiseras.
3 Webben och tanken
Vår tankeverksamhet och hjärna har genom historien liknats med någon av människan senast,
för samtiden, mest tekniska uppfinning. På Platos tid (200 BC) liknades hjärnan med en
vaxskrivtavla, Descartes (1600-talet) liknade hjärnan med en klocka, i början av 1900-talet
sågs telefonväxeln som en passande metafor och i slutet av 1900-talet ansåg man att datorn
var hjärnans parallell. Idag är det snarare webben som är den bästa liknelsen, eller molnet som
det är populärt att kalla det numera.
Webben är uppbyggt som ett kluster av noder med information där en plats på nätet ofta
länkar till en annan med närliggande eller associerande information, vår hjärna är konstruerad
på samma sätt. Vår tankeverksamhet både fungerar och är uppbyggd på ett sätt som inte bara
påminner om webben utan nästan kan ses som en karta för hur webben är konstruerad. Hittar
man inte vad man söker på webben, så hittar man antagligen någon närliggande information
som antingen ger tillräcklig information eller länkar vidare till annan information någon
annanstans som tillsammans ger korrekt information vilket kan liknas med hur vår
tankeverksamhet och logik fungerar.
Hur sorterar och lagrar vi våra tankar och minnen då? Innan webben repeterade vi information
och ansträngde oss för att lagra det som ett mentalt minne eller skrev ner det på papper.
Numera släpper vi det ofta, med tanken att det alltid går kolla upp på webben, när och om det
skulle behövas. Eventuellt sparar man ett bokmärke i sin webbläsare. Alla känner igen den där
känslan av att ”ha det på tungan” den där känslan av att ett mentalt minne precis inte kommer
fram. Man anstränger sig till det yttersta att minnas men det bara går inte. Utan webben så får
man vänta tills minnet dyker upp, om det gör det. Med en sökning på webben så kommer
informationen fram direkt och vi kan komma åt den delen av vårt minne där det ligger lagrat.
Varje gång vi tänker på en viss sak så förstärks det minnet och den associationen, att då
anstränga sig till det yttersta, utan internet, för att komma åt det minnet och en massa andra
saker innan man väl kommer fram till rätt minne kan kännas onödigt då det går snabbare att
hjälpa minnet på vägen med en sökning på webben.
Vår hjärnas utrymme, eller minneskapacitet, är begränsad, vad vi fyller vårt minne med väljer
vi både medvetet och undermedvetet. Att välja att inte memorera sådant som vi vet att vi har
direkt åtkomst till via webben ska inte ses som att vara lat eller bekväm, snarare att vara smart
och minneseffektiv. Är det så pass viktigt att vi anser oss alltid behöva informationen så
kommer vår selektiva hjärna se till att vi alltid har det tillgängligt i vårt permanenta mentala
minne, om inte så läggs bara ett mentalt bokmärke, vi lagrar minnet som ”kolla på webben”
vilket är mer utrymmessparande. Denna bokmärkeslista har hos vana internetanvändare över
åren kommit att inkludera mer och mer och bli längre och längre för att spara utrymme men
givetvis också på grund av bekvämlighet. Det är inte ens en lista längre, det vi inte har
tillgängligt i vårt minne söker vi upp på webben, vår externa minnes- och informations- bank.
Vi har ökat vår minneskapacitet ofantligt, visst den är inte direkt men den finns sällan längre
bort än mobilen i fickan.
Innan webben hade vi alla memorerat telefonnummer, adresser, födelsedagar osv. Idag är det
få som memorerar sådan information eller data. Det ses numera som data mer än information,
och data sparar vi i vår mobil, hårddisk eller kollar upp på webben. Telefonnummer är något
man knappar in i mobilen en gång för att den ska kunna visa namnet på personen som ringer
eller som vi vill ringa upp. Att behålla numret i vårt minne ses som totalt onödigt och icke
relevant, det är slöseri med minnes utrymme och tid. Födelsedagar läggs in i en
kalenderfunktion på datorn, mobilen eller så hoppar vi över det eftersom Facebook påminner
oss om våra vänners födelsedagar utan att vi behöver knappa in någonting någonstans.
Många är de som hävdar att ”dagens ungdom” inte bryr sig om att minnas saker eller att de är
oallmänbildade och förslöade. Detta eftersom dem istället för att ha efterfrågad kunskap i
huvudet tar fram sin mobil och söker upp informationen på webben. Webben har ändrat vårt
sätt att tänka och minnas, därom råder inget tvivel, att det skulle vara lättja, lathet eller något
liknande som är den bakomliggande anledningen till denna förändring anser jag trångsynt. En
förändring är det definitivt och en väldigt stor sådan. Många kallar denna förändring för en
försämring istället för en anpassning till något bättre. Webben är en enorm styrka om man har
den tillgänglig hela tiden, vilket de flesta av oss i västvärlden idag har. Desto mer information
vi har tillgänglig och ju snabbare vi kan komma åt den desto effektivare tänkare blir vi, eller i
alla fall potentiella tänkare.
Hur har då detta förändrat våra tankar eller vårt tankesätt? Eftersom vi numera inte behöver
lagra lika mycket data och information i vårt begränsade mentala minnesutrymme längre så
har vi plötsligt mer utrymme för andra tankar. Att ha mer utrymme för dagdrömmar,
funderingar mm kan inte anses som annat än positivt! Jag lägger hellre tid på dagdrömmeri än
att minnas telefonnummer och adresser.
Gränsen mellan var vårt mentala minne slutar och var webben tar vid suddas snabbt ut mer
och mer. Medan vårt mentala minne är begränsat så kan vi alltid köpa mer minnesutrymme
till vår dator eller mobil men inte till vårt mentala minne, inte än i alla fall, jag ser dock fram
emot den dagen.
Referenslista
1 Webben som samhällsförändrare
http://www.barometern.se/bonus/natverkande-pa-internet-forandrar-samhallet(61556).gm
http://news.discovery.com/archaeology/stone-age-eggshells.html
http://www.fria.nu/artikel/86218
http://www.idg.se/2.1085/1.335207/sociala-medier-vander-upp-och-ner-pa-ditt-foretag
http://62.119.189.55/cm/2.145/insidan/slutna-natverk-pa-gott-och-ont-1.1214945
http://www.idg.se/2.1085/1.298906/natverkssamhallet-hotar-yrkesrollen
http://www.idg.se/2.1085/1.94215
http://blogg.binero.se/2009/08/internet-om-10-ar-bo-dahlbom-och-par-strom/
Segerstad Peter.Kommunikation och information.Uppsala Publishing House AB.2002.
2 Webben och språket
http://www.associatedcontent.com/article/103297/ultimate_breakup_tool_the_text_message.html
?cat=72
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/internet/article2509470.ece
http://www.lucs.lu.se/peter.gardenfors/Articles/Innantaletfanns.html
http://webbpennan.se/?p=90
http://web.abo.fi/meddelanden/forskning/2004_16_ungdomssprak.sht
http://www.dn.se/nyheter/sverige/skillnad-pa-mobbning-och-natsprak
3 Webben och tanken
http://litd.psch.uic.edu/personal/jwiley/mentweb.pdf
http://www.guardian.co.uk/technology/2010/aug/15/internet-brain-neuroscience-debate
http://www.wired.com/techbiz/people/magazine/15-10/st_thompson
http://edge.org/q2010/q10_print.html
http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2008/07/is-google-making-us-stupid/6868/
