NORMER OCH NORMKRITIK I SKOLAN 5.11.2014, Utbildningsstyrelsens Elevvårdsdagar Malou Zilliacus, scenkonstnär och genusvetare SKOLAN SOM: • Arbetsplats • Studieplats • Rättighet • Möjlighet • Skyldighet • Fysisk byggnad • (Psyko)social miljö • “På förskolans gård tar Pierre Elins mössa och lägger den i vattentunnan. Elin blir arg och säger till pedagogen. Pedagogen svarar att Pierre nog bara ville visa att han tycker om Elin, men inte vågade göra det på något annat sätt. Han busade ju bara lite. Mössan går att torka.” • Ur Lika värde, lika villkor? Av Love Nordenmark & Maria Rosén SKOLAN SOM: • Enhet • Olika delar • Struktur • Individer • utdrag ur De ofrivilliga: https://
www.youtube.com/watch?v=M4z8eRPQ-­‐ho JÄMLIKHETSFRÅGOR I SKOLAN • Bör integreras överallt • Allas ansvar att lyfta och utveckla • Kommer inte gratis – kräver tid och fokus • Inget särintresse för eldsjälar som ska behöva täcka upp för andras inkompetens eller åka på alla kurser JÄMLIKHETSFRÅGOR I SKOLAN • Forskningsfält med ständigt nya insikter • Fortbildningar, utbildningar – att hålla sig uppdaterad med terminologi och kunskap • Viktigt att kunna se och diskutera på två nivåer: individen i strukturen VANLIGA REAKTIONER •
•
•
•
•
Rädsla att ses som okunnig Känsla av statusfall eller maktlöshet Osäkerhet, instämmande, vag Andras frågor ses som hot Konhlikträdsla BEGREPPSDEFINIERING • Gemensamt språk • Undvika missförstånd • Inte entydigt • Blir aldrig färdigt, språket förändras, ord och betydelser förskjuts • Diskussionen kan vara lika viktig som konklusionen BEGREPP •
•
•
•
•
•
MÅNGFALD JÄMSTÄLLDHET JÄMLIKHET LIKABEHANDLING LIKVÄRDIG BEHANDLING LIKA VILLKOR MÅNGFALD • En blandning av olikheter och likheter vad gäller en mängd olika kategorier • Att förstå, se, värdesätta och tillvarata denna blandning • Att genom olika tillhörigheter berika en helhet, “tillsätt och rör om” • Med detta synsätt riskerar folk att förväntas “vara och förbli” de kategorier de tillhör JÄMSTÄLLDHET • Jämlikhet mellan kön(en) • Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män • “Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv” • Ett begrepp från 70-­‐talets kvinnokamp JÄMLIKHET • Jämlikhet mellan alla människor • Likvärdighet, allas lika värde • Ett äldre begrepp KVANTITATIV JÄMLIKHET • Mätbar • Kroppsräkning • Siffror och statistik • (Oerhört viktigt för att kunna mäta, jämföra, se resultat… Men bör kompletteras med analyser av vad som faktiskt händer på ett område!) KVALITATIV JÄMLIKHET •
•
•
•
Svårare att ringa in Innehåll Attityder Ideologi • Skillnaden inom kategoriserade grupper är nästan alltid större än skillnaden mellan dem LIKABEHANDLING • Relativt nytt begrepp • Alla ska behandlas lika • Risk att tolkas som att alla ska behandlas likadant – vilket inte är rättvist eftersom människor har olika behov LIKA VILLKOR • Alla ska behandlas likvärdigt • Få/ha samma förutsättningar i livet • Kräver förståelse för makt och normer: Vad är det som skapar olika villkor? Hur kan detta förebyggas och förändras? • Kritisk analys • -­‐> Normkritik NORMER •
•
•
•
•
För givet tagna värderingar och sanningar Självklart Outtalat Underförstått “Normalt” • Normer varierar över tid och rum • Finns också bra normer! NORMER • De som passar in i en norm tänker oftast inte på den • Blir tydlig först då den bryts • Normer samverkar, kan “förstärka” eller “förmildra” reaktioner INTERSEKTIONALITET • Att se hur olika slags normer hänger ihop, samverkar och interagerar • Varje människa och situation utgör något nytt • Ens maktposition kan förskjutas hlera gånger per dag DISKRIMINERING • Direkt diskriminering -­‐ får inte följa med på lägerskola på grund av rullstol • Indirekt diskriminering -­‐ två killar kan inte anmäla sig i skolbalens nätsystem • Instruktioner att diskriminera -­‐ rektor ber lärare lite allmänt att fokusera på pojkarna och deras betyg • (Sexuella) trakasserier • Diskriminering och (sexuella) trakasserier är inte alltid tydliga – kan komma smygande –svårt att se och reagera • Håll ögon och öron vidöppna! • ÖVNING: JAG TOLERERAR DIG (hinns i Bryt!-­‐materialet på s. 69) NORMKRITISKT PERSPEKTIV • Inte bara “förståelse, tolerans, empati” för dessa Andra • ett kritiskt perspektiv som synar normer och ifrågasätter normsystem I grunden • Förebygga diskriminering istället för att hjälpa/stötta i efterhand • Finns risk för att tro att dessa Andra aldrig är mitt ibland dessa Oss när vi pratar om dem, förstärker ett Vi och Dom-­‐tänk (http://svenska.yle.hi/artikel/2013/12/21/bland-­‐tontar-­‐och-­‐lol-­‐dom-­‐andra) ÖVNING: PÅSTÅENDEN (hinns i Bryt!-­‐materialet på s. 90) Att benämna normer • Att uttala det som inte brukar benämnas kan synliggöra vanliga normer: -­‐ heteroadoption -­‐ köttätare -­‐ herrfotboll -­‐ svartskrift PRIVILEGIER • Handlar sällan om illvilja eller elakhet • Tanklöshet, ovana, välvilja, normativitet • Omöjligt att vara medveten om alla sina privilegier – det är en del av att ha dem • Ingen är statiskt över-­‐ eller underordnad • Makt är rörlig och föränderlig – däri ligger förändringsarbetes stora potential! PRIVILEGIER Omedvetenhet -­‐> medvetenhet -­‐> men sen? •
•
•
•
•
Ödmjukhet Lyssna! Tolkningsföreträde Skyll inte ifrån, gå inte i försvar Skifta inte fokus INSIKTER OM MAKT • “Jag tycker att det har varit väldigt svårt att titta bakåt … Varför har jag inte funderat på det här förut? Det tycker jag har varit väldigt knepigt, för jag har jobbat väldigt länge och tyckt att jag jobbat väldigt bra.” • (Skolors förändringsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet, Bromseth och Wildow, 2007) MAKTANALYS • Kan vara bra att inte bara diskutera u affekt, men: • Konhlikt är inte farligt • Att bli arg är inte farligt • Peka inte ut normbrottet/normbrytaren som ett problem/en problemskapare • Skuld och skam paralyserar bara -­‐> tålamod, förändringsvilja och solidaritet BRYT NORMEN! •
•
•
•
•
•
•
•
•
SPRÅK ÅLDER SEXUELL LÄGGNING RELIGION KÖN SAMHÄLLSKLASS NATIONALITET FUNKTIONSFÖRMÅGA HUDFÄRG SPRÅK •
•
•
•
•
•
Skillnad mellan accent/brytningar: fransk, rysk Vältalighet, klasstillhörighet Tal/skrift Talsvårigheter Stamning Blyghet • Språkets viktigaste uppgift: kommunikation. Vi tycks glömma det ibland! ÅLDER • Finns tydliga förväntningar inom vissa åldersspann, kopplat till en “livscykel”, klädsel, relationer etc. • Starkt kopplat till andra normer, t.ex. Kön • Barn, unga och åldringar vs. “vanliga vuxna” – samhällsgrupper med olika villkor SEXUELL LÄGGNING/SEXUALITET • Hetero-­‐, homo-­‐, bi-­‐, pan-­‐, asexuell • Tvåsamhetsnormen • Äktenskapsnormen, barnnormen, familjenormen, relationer (http://svenska.yle.hi/artikel/
2013/12/20/bland-­‐tontar-­‐och-­‐lol-­‐relationer) • Att komma ut hela livet (även heterosexuella gör ju detta, men det är sällan en smärtsam/pinsam upplevelse) RELIGION •
•
•
•
Kristendomsnormen Kristna står sällan till svars för “alla kristna” Möjlighet att hira högtider Skolavslutningar i kyrkan KÖN •
•
•
•
•
•
•
Genushierarki Maskulinitet överordnat femininitet Kvinnor – kvinnliga, män – manliga Motsatser som kompletterar varandra Tvåkönsnormen Könsuppdelade lektioner Toaletter, duschar KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET & -­‐UTTRYCK • Cispersoner och transpersoner • Transsexuell, intersexuell, intergender, transgender, transvestit, drag etc. • Kan självklart vara homo-­‐, hetero-­‐, bi-­‐, pan-­‐ eller asexuella • Det är ingen mänsklig rättighet att veta vad någon annan har mellan benen eller vem de tänder på SAMHÄLLSKLASS •
•
•
•
Idag ganska osynliggjord diskussion Medelklassnormen är stark Hobbyer ofta klassmarkör Att ha råd med (eller låtsas ha råd med) klassresor, skidor, teknisk utrustning – kan hänga samman med frånvaro • Privata skolor • Avgiftsbelagd undervisning • Hälsovård som kostar NATIONALITET • Vem är hinländare? • Pass, medborgarskap • Papperslösa människor • Asylsökandes rätt till utbildning och vård HUDFÄRG/ETNICITET • Vithetsnorm • Rasihiering som kontinuerlig process • Att bli stoppad på gatan • Hudfärgad norm: plåster, strumpbyxor FUNKTIONSFÖRMÅGA/
FUNKTIONALITET • Handikapp ett förlegat ord • Funktionshinder (hinns i samhället, inte I en människa) • Funktionsnedsatt -­‐> person med funktionsnedsättning En människa ÄR inte sin funktionsnedsättning. “Synskadad” vs. “person med synskada” • Funktionsförmåga, funktionsskillnad, funktionalitet Alla har en funktionsförmåga! FUNKTIONSFÖRMÅGA/
FUNKTIONALITET • Psykisk och fysisk funktionsnedsättning • Synlig och osynlig funktionsnedsättning • Att komma ut/outa någon kan ske även här • Skolmiljön kan minska/öka stress • Det är faktiskt inte en fråga om personliga preferenser • Fundera på om du i din roll av pedagog/
personal inte kan eller ska följa dina personliga åsikter • Diskutera inte ogenomtänkt vissa redan utsatta gruppers rättigheter, t.ex. homoadoption – fokusera hellre på normer! KUNSKAP • Kompensatorisk kunskap – lägga till • Omstörtande kunskap – tänka om • ALLA måste med: kommun, ledning, pedagoger och elever • Prata med och observera varandra • Öppna upp lektioner och samtal • Problematisera egen undervisning/eget beteende • Filma er själva, ifrågasätt och beröm • Fundera på hur pedagog-­‐/personalvården fungerar – välmående sprids som ringar på vattnet HANDLINGSPLANER • Var konkreta • Bestäm Vad, Vem, När, Hur och Hur det ska följas upp. Viktigt också att svara på Varför? och se till att alla förstår det nödvändiga • Dela gärna in åtgärder i temaområden (t.ex. olika diskrimineringsgrunder) för strategisk överblickbarhet, men försök också se helheter • Avsätt resurser: TID och PENGAR • LYCKA TILL! TACK! Ta gärna kontakt: [email protected] WORKSHOP: KÖN OCH GENUS I SKOLAN Malou Zilliacus [email protected] • Stereotyphot antagligen applicerbart även på existera – inte bara prestera • Att upprepade gånger höra vad som ÄR kvinnligt/manligt gör något med en, både medvetet och omedvetet HETERONORMEN & TVÅKÖNSNORMEN KÖN OCH GENUS SEXUELL LÄGGNING/SEXUALITET KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET & -­‐UTTRYCK NORMKRITIK I PRAKTIKEN •
•
•
•
•
Diskussioner Teori och kunskap Praktiska lösningar Specihicera! Vem, när, vad, var hur? Följ upp och utvärdera DISKUSSION Pratar ni om normer i er skola? Varför? Varför inte? Hur syns/hinns genus-­‐ och heteronormen i er skola? Bland elever? Bland personal? I byggnaden? Under lektioner? • LYCKA TILL! TACK! Ta gärna kontakt: [email protected] BOK-­‐ OCH LÄNKTIPS! • Love Nordenmark & Maria Rosén (2008): Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola (Liber) • Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander (red.) (2011): En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar (Liber) • Olof Franck (red.) (2007): Genusperspektiv i skolan – om kön, kärlek och makt (Studentlitteratur) • Filmerna på UMO: http://www.umo.se/Vald-­‐-­‐krankningar/Du-­‐har-­‐ratt-­‐att-­‐behandlas-­‐
rattvist-­‐3/
BOK-­‐ OCH LÄNKTIPS! • Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (Forum för levande historia, RFSL Ungdom) http://www.rfslungdom.se/sites/default/hiles/media/bryt_upplaga3.pdf • Jämställdhet gör världen rikare! En inspirationsskrift för lärare (red. Eva Lena Volk) http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/395/1/jamstalldhet_Sida.pdf • Någonstans går gränsen – ett metodmaterial för lärare om hur man kan arbeta med normer I klassrummet (RFSL Stockholm 2004) http://www.rfslungdom.se/sites/default/hiles/media/
ngonstansgrgrnsen.pdf BILDER/SERIER AV: • Nina Hemmingsson http://www.kartago.se/forfattare/nina-­‐hemmingsson/ • Nanna Johansson http://nojesguiden.se/nannajohansson • Liv Strömqvist http://www.rikedomen.se/ • Adrian Repka http://jamfota.se/
