Svenka samskolan i Tammerfors
Gymnasiets läroplan
Gymnasiets läroplan
Innehållsförteckning 1. Läroplanen .................................................................................................................. 5 1.1. Uppgörandet av läroplanen .................................................................................. 5 2. Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar ............................... 5 2.1. Gymnasieutbildningens uppgift ........................................................................... 5 2.2. Grundläggande värderingar .................................................................................. 5 3. Undervisningen ........................................................................................................... 7 3.1. Inlärningssynen .................................................................................................... 7 3.2. Studiemiljön och olika arbetssätt ......................................................................... 7 3.3. Verksamhetskulturen ............................................................................................ 7 3.4. Studiernas uppbyggnad ........................................................................................ 8 4. Samarbete med vårdnadshavarna, yrkesläroanstalter, övriga gymnasier och andra
läroinrättningar. ................................................................................................................... 8 4.1. Samarbetet mellan hemmet och skolan ................................................................ 8 4.2. Handledningsverksamheten ................................................................................. 9 4.3. Elevvården ............................................................................................................ 9 4.4. Studerande som är i behov av särskilt stöd ........................................................ 11 4.5. Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper .......................... 12 5. 4.5.1 Samer .......................................................................................................... 12 4.5.2. Romer.......................................................................................................... 12 4.5.3. Teckenspråkiga studerande ......................................................................... 12 4.5.4. Invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk............... 12 Mål och centralt innehåll .......................................................................................... 13 5.1. Allmänna mål för undervisningen och timfördelningen .................................... 13 5.2. Temaområden ..................................................................................................... 14 5.3. Modersmål och litteratur, svenska som modersmål ........................................... 18 Temaområden ............................................................................................................... 29 5.4. Det andra inhemska språket ............................................................................... 30 5.4.1. Finska .......................................................................................................... 30 5.5. Främmande språk ............................................................................................... 33 5.5.1. Engelska ...................................................................................................... 34 5.5.2. Franska, gymnasiet (B2) ............................................................................. 38 5.5.3. Franska B3 .................................................................................................. 40 2
5.5.4. Tyska, gymnasiet ........................................................................................ 43 5.5.5. Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3) ................................................... 48 5.5.6. Ryska........................................................................................................... 51 5.6. Matematik........................................................................................................... 53 5.6.1. Den långa lärokursen i matematik .................................................................. 55 5.6.2. Den korta lärokursen i matematik .................................................................. 63 5.7. Biologi ................................................................................................................ 68 5.8. Geografi.............................................................................................................. 73 5.9. Fysik ................................................................................................................... 76 5.10. Kemi ............................................................................................................... 82 5.11. Religion .......................................................................................................... 91 5.11.1. Evangelisk-luthersk religion ....................................................................... 92 5.11.2. 6. Ortodox religion ...................................................................................... 99 5.12. Livsåskådningskunskap .................................................................................. 99 5.13. Filosofi .......................................................................................................... 103 5.14. Historia ......................................................................................................... 107 5.15. Samhällslära.................................................................................................. 117 5.16. Psykologi ...................................................................................................... 122 5.17. Musik ............................................................................................................ 128 5.18. Bildkonst....................................................................................................... 131 5.19. Gymnastik..................................................................................................... 133 5.20. Hälsokunskap................................................................................................ 136 5.21. Studiehandledning ........................................................................................ 140 BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA .................................................................... 142 6.2. Syftet med bedömningen.................................................................................. 142 6.3. Kursbedömningen ............................................................................................ 142 6.4. Bedömningen av en ämneslärokurs.................................................................. 146 6.5. Hinder för studiegången ................................................................................... 147 6.6. Betygen och uppgifterna i dem ........................................................................ 148 6.7. Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna .............................. 150 6.8. Tillgodoräknande av studier ............................................................................. 150 6.9. Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget ......................... 152 7. 6.10. Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs ..................................................... 152 6.11. Ny bedömning och rättelse av bedömning ................................................... 152 Lagar och förordningar om gymnasieutbildningen................................................. 153 3
4
1. Läroplanen
1.1.
Uppgörandet av läroplanen
Arbetet i skolan regleras av Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) samt
Gymnasielagen (629/1998). Sedan Utbildningsstyrelsens direktion 15.9.2003 godkände
”Grunderna för gymnasiets läroplan 2003” samt "Grunderna för läroplanen för den
grundläggande utbildningen (16.1.2004)" började lärarkåren, elevrepresentanter samt
representanter för föräldrarna utarbeta en ny läroplan för Svenska samskolan i
Tammerfors.
En läroplan är riktgivande för läraren. Läroplanen står för kontinuitet vid förändringar i
lärarkåren, den är också ett viktigt instrument för att utveckla skolan och den ger
föräldrar, målsmän, upprätthållare och samhälle en möjlighet att få en inblick i skolans
verksamhet.
Läroplanen är avsedd att vara eleverna till hjälp, dels vid de olika kursvalen i den
grundläggande utbildningen, dels när de gör upp sina personliga program för studierna i
gymnasiet.
Skolan kan i dag, utgående från tilldelade resurser, själv avgöra hur resurserna ska
disponeras. Härigenom har den enskilda skolans läroplan fått en allt större betydelse.
Läroplansarbetet är en kontinuerlig process. Läroplanen utvärderas årligen och revideras
vid behov.
2. Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar
2.1.
Gymnasieutbildningens uppgift
Uppgiften för gymnasieutbildningen är att ge en bred allmänbildning, tillräckliga
färdigheter för fortsatta studier och att förbereda sina elever för den riksomfattande
studentexamen. De studerande skall ges verktyg för att möta utmaningar samt stöda de
studerandes självkännedom och deras mognad till vuxna människor.
2.2.
Grundläggande värderingar
Svenska samskolan i Tammerfors är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Birkalan.
Gymnasiets elever kommer från Tammerfors stad och de kringliggande kommunerna.
Målsättningen för Svenska Samskolan i Tammerfors vilar på fyra T:n:
Tradition
Trivsel
Trygghet
5
Tillförsikt
Svenska samskolan i Tammerfors vill vara en skola, där elever, lärare och personal trivs
tillsammans, en skola där alla drar åt samma håll, en skola där atmosfären inspirerar alla
parter att prestera sitt yttersta, en progressiv skola som tilltalar såväl elever som föräldrar
från båda språkgrupperna.
Skolan vill
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
värna om trivsel och trygghet i skolmiljön samt skapa gemenskap mellan
eleverna och mellan elever och lärarna
befrämja elevaktiviteter
stärka den finlandssvenska identiteten
slå vakt om svenskspråkiga traditioner i form av firande av olika fester;
Svenska dagen, kaffekonsert, Lucia, julfester med skådespel och
mångsidigt musikprogram, etc.
upprätthålla goda föräldrakontakter
vara öppen för elever från tvåspråkiga och finskspråkiga familjer
skapa god kontakt till svensk- och finskspråkiga skolor
vara en brobyggare till det övriga Norden
ge en god beredskap för vidare studier vid högskolor och universitet
vara öppen för nya idéer och pedagogiskt nytänkande
Skolans verksamhet är förankrad i det omgivande samhället, och i undervisningen
behandlas därför även lokala aktualiteter.
Den finlandssvenska kulturen är en naturlig utgångspunkt för skolans verksamhet.
Samtidigt respekteras elevernas mångsidiga bakgrund. En internationell förståelse börjar i
och med att man accepterar och respekterar variationer i språk, religion och kultur.
Skolan strävar till samarbete med andra skolor i Svenskfinland, i det övriga Finland och
även utomlands. Samarbete vidgar vyerna och ger möjlighet till idéutbyte. Genom
studiebesök och genom att skolan engagerar utomstående föreläsare och sakkunniga ges
eleverna tillfälle till kontakter utanför skolan.
Eleverna bör i skolan få möjlighet att utveckla sin fantasi och kreativitet genom att fostras
till initiativrikedom och företagsamhet.
Motivationen och arbetsglädjen hos såväl eleverna som lärarna stärks genom kontinuerlig
utveckling och utvärdering av verksamheten. Eventuella konflikter försöker parterna lösa
genom en öppen och ärlig dialog.
Svenska samskolan i Tammerfors vill fostra eleverna till
ü allmänbildade, självständiga och socialt mogna individer som kan bidra till en
hållbar samhällsutveckling
ü individer med en fast förankring i den finlandssvenska kulturen och med
internationell förståelse
ü individer med fantasi och skaparlust, företagsamhet och initiativrikedom
6
Den allmänbildning som skolan vill förmedla, innebär att eleven dels får mångsidiga
kunskaper och kan bedöma dem kritiskt, dels att eleverna lär sig ett gott uppförande. Att
ta sitt ansvar för uppgifterna och beakta följderna av sin verksamhet är sådant som tränas
genom samarbete. Skolan vill därför ge eleverna möjligheter att arbeta självständigt och i
samverkan med andra.
3. Undervisningen
De studerande lär sig genom ett aktivt och målmedvetet arbete, i vilket han utnyttjar sina
tidigare erfarenheter.
3.1.
Inlärningssynen
Svenska samskolan i Tammerfors har sammanlagt ca 270 elever i grundskolan och i
gymnasiet. Samskolan har under ett sekel sett som en av sina viktigaste uppgifter att
främja det svenska språket. Undervisningsspråket är svenska. Skolans naturliga
profilering är det svenska språket och den finlandssvenska kulturen. Inom den svenska
kulturtraditionen i Svenska samskolan i Tammerfors en central roll. SST skall som en
finlandssvensk institution på en helt finskspråkig ort ge de studerande möjlighet att
utveckla en egen kulturidentitet vid sidan om den finska identitet som många av de
studerande har från hemmet. Svenska samskolan i Tammerfors skall därför vara en
institution, där det svenska språket på alla sätt framhävs för såväl den svenska som den
finska språkgruppen.
3.2.
Studiemiljön och olika arbetssätt
Studierna i gymnasiet består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. I
läsårsplanen för SST bestäms särskilt om eventuella integrerade kurser och kurser som
lyfter fram vissa temaområden. I Svenska samskolan i Tammerfors strävar vi efter att
individualisera undervisningen och ge möjligheten till personliga ämnesval. Skolan
erbjuder sina elever nationella och internationella kontakter, vi deltar aktivt i olika
projekt tillsammans med andra gymnasier.
Vid sidan av ett mångsidigt urval av fördjupade kurser erbjuder vi även tillämpade kurser
i t.ex. drama och musik, inom ekonomikunskap i samarbete med Yrkeshögskolan Arcada
och spännande projket inom språkena franska och ryska. Verksamheten i gymnasiet
bygger på såväl tradition och kontinuitet som på öppenhet för nya intryck och
förändringar.
3.3.
Verksamhetskulturen
Inom den svenska kulturtraditionen i Tammerfors har Svenska samskolan i Tammerfors
en central roll. Samskolan skall som en finlandssvensk institution på en helt finskspråkig
ort ge de studerande möjlighet att utveckla en egen kulturidentitet vid sidan om den
finska identitet som många av de studerande har från hemmet. Den finlandssvenska
7
skolans primära ansvar är det svenska språket. Skolan skall därför vara en institution, där
det svenska språket på alla sätt framhävs för såväl den svenska som den finska
språkgruppen.
3.4.
Studiernas uppbyggnad
Studierna i gymnasiet består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. I
läsårsplanen för SST bestäms särskilt om eventuella integrerade kurser och kurser som
lyfter fram vissa temaområden.
Stöd och handledning för de studerande
4. Samarbete med vårdnadshavarna, yrkesläroanstalter, övriga
gymnasier och andra läroinrättningar.
4.1.
•
•
•
Samarbetet mellan hemmet och skolan
vårdnadshavarna har det huvudsakliga ansvaret för barnets fostran
det gemensamma fostringsansvaret förverkligas i samråd med skolan och hemmet
vårdnadshavaren bereds möjlighet att ta del av planeringen och utvärderingen av
verksamheten med läraren och eleven.
Samarbetet genomförs i följande former
•
•
•
•
•
•
•
•
varje årksurs i gymnasiet har en egen grupphandledare som aktivt följer upp
elevens studieframgångar, grupphandledaren är en aktiv länk mellan skolan och
hemmen
för föräldrarna anordnas årligen tillfälle att bekanta sig med innehållet av elevens
studier i de olika ämnena under det kommande läsåret.
föräldramöten och utvecklingssamtal med föräldrar och elever ordnas vid behov
en levande hemsida, med bl.a. en uppdaterad händelsekalender ska föra ut aktuell
information till hemmen
studiehandledaren, i samarbete med grupphandledaren, hjälper den studerande att
göra upp och följa sin individuella studieplan
ämnesläraren följer med studieframgången i det specifika ämnet, hjälper till vid
studiesvårigheter och kontrollerar frånvaro och förseningar i det egna ämnet.
rektorn informerar om gymnasiestudierna för de studeranden och för
vårdnadshavarna
rektorn kontaktar hemmen vid särfall.
Samarbete med andra instanser
•
•
•
Folkhälsan
församlingen – deltar aktivt i skolans verksamhet vid morgonsamlingar, skolkyrka
och även i krissituationer
TAYS – se planen för anordnande av elevvård
8
•
•
•
4.2.
familjerådgivningen – se planen för anordnande av elevvård
olika myndigheter, t.ex brandkår och polis
olika intresseorganisationer som arbetar mot t.ex. droger, rusmedel och
mobbning.
Handledningsverksamheten
Handledningen i gymnasiet bildar en helhet som skall stödja de studerande i olika skeden
av deras studier och utveckla deras förmåga att träffa val och ta beslut som gäller deras
utbildning och livsbana. Gymnasiets studiehandledning sker både i kursform, personligt
och i smågrupper. Syftet med handledningen är att främja likställdhet mellan könen,
jämlikhet i utbildningen och etnisk jämlikhet samt att främja de studerandes hälsa och
förebygga utslagning.
Alla som hör till skolans lärar- och handledningspersonal skall delta i handledningen.
Studiehandledaren skall ha huvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring
studiehandledningen och för planeringen och genomförandet av studiehandledningen
som helhet. Lärarens uppgift är att handleda de studerande i sitt eller sina ämnen och
hjälpa dem att utveckla sin studieförmåga och sina inlärningsfärdigheter. De studerande
skall handledas i att lägga upp sitt personliga studieprogram och i att följa upp det. De
studerande skall vägledas i studievalen så att de kan planera innehållet i och
uppbyggnaden av gymnasiestudierna realistiskt med hänsyn till sina resurser.
I slutet av den grundläggande utbildningen skall de studerande, vårdnadshavarna,
studiehandledarna och lärarna informeras om studierna i gymnasiet och om hur man
söker till gymnasieutbildningen. De nya studerandena skall i början av utbildningen göras
förtrogna med verksamheten i gymnasiet samt med de anvisningar och tillvägagångssätt
som tillämpas där.
Studiegemenskapen bör upprätthållas och utvecklas under gymnasietiden. Tillsammans
med hemmen bör man följa med och stödja de studerandes studier och välbefinnande.
Studieprogrammen bör granskas regelbundet och framstegen i studierna följas upp.
4.3.
Elevvården
Elevvårdens målsättning
•
•
•
•
•
•
att ta hand om elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande
ett jämlikt lärande för alla
att förebygga och upptäcka hinder för inlärningen samt andra problem och vid
behov ingripa
att skapa en trygg studiemiljö
att skydda elevernas mentala hälsa och förhindra utslagning samt främja
välbefinnande inom arbetsgemenskapen.
elevvården berör alla som jobbar inom skolsamfundet och genomförs i samarbete
med hemmen.
9
Trygghetsplan mot trakasserier och mot mobbning
Trakasserier och mobbning accepteras inte i Svenska samskolan. Ingen elev eller vuxen
skall bli utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
Svenska samskolans mobbningsteam består av:
1. Specialläraren
2. Två kvinnliga lärare
3. Två manliga lärare
Mobbningsteamet väljs i början av varje läsår.
Teamet skriver en kort redogörelse om de fall som kommit till kännedom. Rapporterna
förvaras i en gemensam pärm.
Teamet informerar om aktuella fall på lärarmöten.
Målsättningen är att alla elever, deras föräldrar och skolpersonal blir medvetna om vad
mobbning innebär och om allas rätt till respekt och en trygg skolmiljö.
Förebyggande åtgärder:
•
•
•
•
•
lärarmöten då klassandan diskuteras
föräldramöten
klasstimmar
anti-mobbningsprojekt
utvecklingssamtal
Arbetsgång för att utreda mobbningsfall
När skolan får information som talar om att någon elev är trakasserad eller blivit utsatt
för mobbning skrider vi till följande åtgårder:
•
•
•
•
•
•
•
anti-mobbningsteamet och grupphandledaren informeras
anti-mobbningsteamet eller/och grupphandledaren tar reda på vad som har hänt
och bestämmer vem som gör vad (ansvarsfördelning)
alla som känner till saken skall höras (lärare, vaktmästare, skolsköterska,
kökspersonal)
enskild diskussion med den mobbade eller den som blivit trakasserad
enskild diskussion med mobbaren
kontakt med hemmet så fort som möjligt.
uppföljningssamtal (ett eller flera).
Diskussionsstrategier med den mobbade/ den som blivit trakasserad:
•
Fråga vad som har hänt och hur.
10
•
•
•
•
•
Fråga när detta har hänt och hur ofta.
Vilka känslor orsakar mobbningen?
Berätta att lärarna går vidare och utreder saken.
Berätta att hemmet kontaktas.
Kom överens om fortsättningen (uppföljningssamtal).
Diskussionsstrategier med mobbaren:
•
•
•
•
•
•
•
•
Berätta anledningen till samtalet.
Fråga vad som har hänt.
Referera vad som hänt.
Markera att trakasserier och mobbning är fel (lagen, de mänskliga rättigheterna,
människovärdet) och att det måste upphöra.
Berätta att hemmet kontaktas.
Kom överens om fortsättningen (uppföljningssamtal, samtal då föräldrarna är
närvarande)
Berätta att mobbaren hålls under uppsikt under de följande veckorna.
Åtgärderna fortsätter så länge det finns behov. Detta bedöms från fall till fall.
Definitioner
Trakasserier
Medvetet utsätta någon för obehag.
Att trakassera kan t.ex. vara att slå, knuffa eller sätta krokben, sexuella anspelningar eller
närmande, anonyma telefonsamtal/brev, skriva illa om någon på väggen, göra grimaser
eller härma någon, frysa ut, reta någon ofta.
Mobbning
Det är mobbning när en eller flera individer upprepade gånger och över en längre tid blir
utsatta för obehagliga handlingar/trakasserier från en eller flera individer.
Om den enskilde individen uppfattar sig som trakasserad, så är det den enskildes
upplevelse som gäller oavsett definitionen och skolan handlar utifrån det.
4.4.
Studerande som är i behov av särskilt stöd
Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa och stödja den studerande så att han eller hon
ges möjligheter att slutföra sina studier i gymnasiet. Särskilt stöd behövs för sådana
studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har
försvagats på grund av handikapp, sjukdom eller funktionshinder. Till samma målgrupp
hör också de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd. En studerande kan också
vara i behov av stöd på grund av problem med den mentala hälsan, på grund av social
missanpassning eller på grund av problem i den aktuella livssituationen.
Studierna för en studerande kan enligt § 13 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom
lagen 478/2003) delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasielagen och
gymnasieförordningen och i gymnasiets läroplan. Om en studerande befrias från
11
studierna i ett läroämne, skall han eller hon i stället välja andra studier så att
minimiantalet kurser uppfylls.
De inlärningstillfällen och prov som avses i § 13 i gymnasielagen skall ordnas så att den
studerandes individuella behov beaktas. En plan kan uppgöras för den studerande i vilken
det antecknas hur de individuella åtgärderna kan genomföras.
Om en störning i språkutvecklingen hos en studerande upptäcks först i gymnasiet
rekommenderas det att stödåtgärder så fort som möjligt planeras och sätts in.
Den studerande förväntas självständigt förete erforderliga intyg till skolan. Vid behov av
stödundervisning rekommenderas att den studerande på eget initiativ kontaktar skolan.
4.5.
Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper
4.5.1 Samer
Följer läroplansgrunderna.
4.5.2. Romer
Följer läroplansgrunderna.
4.5.3. Teckenspråkiga studerande
Följer läroplansgrunderna.
4.5.4. Invandrare och andra studerande som talar ett främmande
språk
Följer läroplansgrunderna.
12
5.
Mål och centralt innehåll
5.1. Allmänna mål för undervisningen och timfördelningen
Undervisningen i gymnasiet har som mål att ge de studerande en bred allmänbildning och
stärka intresset för livslångt lärande.
LÄROÄMNE/ÄMNESGRUPPER
Modersmål och litteratur
SPRÅK
MO
Obligatoriska
6
Fördjupade riksomf.
3
A 1 Engelska
EN
6
2
A 2 Finska
FI
6
2
Övriga språk
16
MATEMATIK
Kort
MAB
6
2
Lång
MAA
10
3
Biologi
BI
2
3
Geografi
GE
2
2
Fysik
FY
1
7
Kemi
KE
1
4
Religion eller livsåskådningskunskap
RE
3
2
Filosofi
FS
1
3
Psykologi
PS
1
4
Historia
HI
4
2
2
5
2
MILJÖ- OCH NATURVETENSKAP
Samhällslära
KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN
Gymnastik
GY
2
3
Musik
MU
2
3
Bildkonst
KO
1
3
Hälsokunskap
HÄ
1
2
Studiehandledning
Obligatoriska kurser minimum
Fördjupade kurser minimum
Tillämpade kurser
Sammanlagt minst
SH
1
47 - 51
1
10
75
13
5.2.
Temaområden
Aktivt
medborgarskap och
entreprenörskap
Modersmål
och litteratur
MO 6
Finska
Engelska
Tyska TYB2
B3
Franska
FIM 3
EN 3,4
2,3,4,6
2,3,4,6,8
FRB2 2,4
FRB3 2,4,6
Matematik
Biologi
Geografi
MAA 1,6
MAB 5,7
HÄ 1-3
SH 2
Hållbar
utveckling
Kulturell Teknologi och Informaidentitet och
samhälle
tions- och
kulturkännemediekundom
skap
MO 3,4
MO 2,6
FIM 2
EN 8
3,4,6,8
5,6,8
FRB2 6,8
FRB3 8
FIM 6
EN 5
5
1,2,7
FRB2 5
FRB3 7
FIM 4,5
EN 6
1,3,4,7
3,5,6
FRB2 7
FIM 3,4
EN 2,5
1
MAB 7
MAA 6,8
MAB 3,5
MAA 3,4
MAB 2
MAA 12
MAA 11
MAB 5
BI 1,2,3,4
BI 1,3,6,7
GE 1,2,3
EN 1,2
1,2,3,5,6
1,3,4,5,7,8
FRB2 3
FRB3 5
BI 1,2,3
Fysik
Kemi
Religion
RE 1,2,3,5
Filosofi
FI 3
Historia
HI 2,3,4
Samhällslära
SL 1,2
Psykologi
PS 5
Musik
Bildkonst
Gymnastik
GY 1-7
Hälsokunsk.
Studiehandl
edning
Hälsa och
trygghet
GE 2,3
GE 4,5
BI 3,6
GE
1,2,3,4,5
FY 1,8
FY 1,8
KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5
KE 1,2,3,4,5 KE 1,2,3,4,5
RE 1,2,3,4,5
RE 3,4
RE 1,2,3,4,5
RE 3
RE 1,3,4,5
FI 2
FI 1
FI 4
HI 3,4
HI 1,3,6
HI 2,5,6
HI 1,3,4
HI 3,4
SL 1
SL 1,2
SL 1
SL 1
SL 1
PS 1,3,5
PS 2
PS 3,4
PS3
MU 1,2
MU 1,2
KO 2
KO 1,4,8
KO 2,6
KO 3,8
GY 1-7
GY 4
GY 1-3,HIG
HÄ 1-3
HÄ 1-3
HÄ 1-3
SH 1
HÄ 1-3
HÄ 3
SH 3
Vissa kurser i gymnasieundervisningen integreras via temaområden, vilket innebär att
sådana kurser och ämnesområden som anknyter till och tidsmässigt står nära varandra,
byggs upp till temahelheter över ämnesgränserna. Följaktligen kommer temaområdena att
basera sig på kunskaper och färdigheter ur flera läroämnen. Temaområdena ger goda
14
möjligheter att tänka över lärarrollen vilket i sin tur möjliggör att gymnasiet utvecklas till
en lärande organisation.
En allmän uppslutning i skolan kring temaområdena förutsätter att man på återkommande
lärar- och gruppmöten tar upp hur ämneslärarna kommer att behandla ett visst
temaområde i sitt ämne. I det konkreta arbetet med temaområdena görs skolans
verksamhetskultur synlig och de åtgärder som härvid vidtas finns inskrivna som
förpliktande regler i skolans ordningsstadgar och trygghetsplan.
Gemensamma mål för gymnasiets temaområden är att de studerande skall kunna
• iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer
• framföra motiverade uppfattningar om den framtid som eftersträvas
• bedöma den egna livsstilen och analysera och förklara rådande trender
• arbeta för en eftersträvansvärd framtid
I gymnasiets läroplan tas följande temaområden upp:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Hälsa och trygghet
Hållbar utveckling
Kulturell identitet och kulturkännedom
Teknologi och samhälle
Informations- och mediekunskap
I läroplanen för varje läroämne skall anges hur man tänkt införliva olika temaområden i
sitt eget ämne samt hur man inom samma period kan avlägga vissa kurser, som har
kopplingar till samma temaområde. Detta tas årligen upp i skolans läsårssplan.
1. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Detta temaområde syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och
kritiska medborgare, med engagemang och vilja att vara med och påverka inom olika
samhällsområden. Engagemanget kan ske på lokal och nationell nivå, men också på såväl
europeisk som global nivå.
Målet är att den studerande skall:
•
•
•
•
•
•
•
fördjupa sig i hur ett demokratiskt samhälle fungerar
kunna motivera sin egen uppfattning i olika frågor, diskutera dem med andra så
att också deras åsikter respekteras
känna till olika demokratiska system och hur de verkar
delta i en verksamhet som syftar till att skapa allmänt välstånd i närmiljön och
påverka beslutsfattandet för en positiv livsmiljö
känna till olika former av företagsamhet och deras verksamhetsprinciper
förstå arbetets betydelse för individen och samhället
känna till hur man som konsument kan utnyttja sitt inflytande
När detta temaområde genomförs bör praktiska övningar och personliga erfarenheter
betonas och ett samarbete med olika företag och instanser etableras.
15
2. Hälsa och trygghet
I gymnasiet bör man sträva efter att ge de studerande en känsla av trygghet och
delaktighet i undervisningsprocessen så att de känner att de får stöd och blir rättvist
behandlade. De studerande bör få känna såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande. De bör
få arbeta i en trygg miljö bland människor som visar hänsyn, vänskap och gemenskap.
Med eleverna bör man ta upp till diskussion vikten av att visa artighet, vänlighet och
hänsyn samt vilken stor betydelse detta har i skolgemenskapen och över huvudtaget i
umgänget mellan människor.
”Behandla din medmänniska så, som du själv vill bli behandlad och
bemött”!
3. Hållbar utveckling
Syftet med strävan efter en hållbar utveckling är att trygga möjligheterna till ett gott liv
både för dagens människor och för kommande generationer. Gymnasiet skall ge de
studerande en grund för ett hållbart levnadssätt och lära dem att de i all verksamhet bör
anpassa sig till naturens villkor samt inse gränserna för vad miljön och naturen tål.
Målet är att de studerande skall
• få baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer
som gemensamt skapar en bärkraftig och hållbar utveckling.
• kunna bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och
sociala miljön samt skapa sig en uppfattning om vad dessa förändringar kan leda
till
• reflektera över ett hållbart levnadssätt och en naturbevarande och ekologiskt
bärkraftig produktion, som är ägnad att skydda naturens fortbestånd för
kommande generationer
• ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid
Metoder
Den hållbara utvecklingens betydelse för en individ och ett samhälle kan synliggöras i
undervisningen samt skolarbetet genom:
•
•
•
•
•
att ordna studiebesök till hemortens olika industrianläggningar, energikraftverk
samt besöka olika anläggningar för återvinning och avfallshantering
att organisera utställningar och arbetsveckor kring temaområdet
att förse biblioteket, elevrestaurangen samt anslagstavlorna med varierande
broschyrer och nyaste forskningsresultat med anknytning till temaområdet
att samarbeta över ämnesgränserna i samband med olika projekt
att uppmärksamma allmänt vett och allmän etikett
4. Kulturell identitet och kulturkännedom
Gymnasieutbildningen skall ge de studerande möjligheter att bygga upp sin
kulturidentitet med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion
samt genom konst- och naturupplevelser. De bör känna till gemensamma nordiska,
16
europeiska och allmänmänskliga värderingar. De bör bibringas en positiv kulturell
identitet och ges möjligheter att förstå och bevara sitt kulturarv.
Målet är att de studerande skall
• förstå begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag
• vara medvetna om sin kulturella identitet som speciellt för eleverna i vår skola
omfattar såväl en finlandssvensk och finsk identitet som en tvåspråkig identitet
• värdesätta en kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och
skaparkraft
• kunna kommunicera och diskutera med människor som har en annorlunda
kulturell bakgrund, också med människor med ett främmande språk.
Verksamhetskulturen kan förverkligas t.ex. genom fester, egna traditioner, elev- och
lärarutbyte, klassresor och projektarbeten som behandlar kulturarvet i eget land, men
också främmande kulturer.
5. Teknologi och samhälle
Utgångspunkten för den tekniska utvecklingen är människans behov att förbättra sin
livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid.
Målet är att de studerande skall
•
•
•
•
•
kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap då de reflekterar över tekniska
utvecklingsmöjligheter
kunna kritiskt bedöma hur människan på ett vettigt sätt skall förhålla sig till den
moderna teknologin
kritiskt bedöma och ta ställning till hur tekniken skall användas för att inte skada
miljön
förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi samt förstå teknikens inverkan på
sysselsättningen
lära sig om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet genom
företags- och industribesök.
Detta temaområde skall vägleda de studerande till att kritiskt ta ställning till hur den
tekniska utvecklingen förändrar samhället samt reflektera över vilka tekniska lösningar är
oumbärliga och vilka som kan undvaras. Vidare kan temaområdet konkretiseras så, att
man t.ex. genom exkursioner bekantar sig med tekniken och dess användning på olika
områden såsom inom hälsovården, miljöskyddet, energiproduktionen, trafiken, lant- och
skogsbruket m.m.
6. Informations- och mediekunskap
I gymnasiet skall de studerande erbjudas undervisning i vilken central roll medierna har i
vår kultur. De skall lära sig att positivt och kritiskt ta ställning till mediernas roll och
inflytande som informationsförmedlare och opinionsbildare i samhället. Vidare skall de
lära sig att kritiskt iaktta och analysera hur det som medierna beskriver stämmer överens
med verkligheten.
Målet är att de studerande skall
17
•
•
•
•
lära sig att kritiskt använda den information som ges av tidningar, TV, radio,
internet, reklam o.d.
lära sig att kritiskt tolka och ta emot budskap ur reklam, texter och filmer samt att
förstå etiken i medierna och hur man bör förhålla sig till upphovsmannarätten till
den information medierna förmedlar
lära sig att själva producera medietexter
vänja sig vid att använda text och information i medierna som redskap i sina
studier
Medierna skall i gymnasiet utgöra såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran
skall hjälpa de studerande att utveckla sina verbala, visuella, auditiva och sociala
färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter ett samarbete mellan olika
läroämnen och i mån av möjligheter samarbete med olika medier såsom tidningar, radio
och television.
I samskolan ordnas temadagar i mån av möjlighet. Integrering av temaområden kan ske
allt efter behov och intresse.
5.3.
Modersmål och litteratur, svenska som modersmål
Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan
sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och
kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet.
Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt
färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp
som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika
slag.
Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna
samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation
tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt,
reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de
studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra
kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen.
En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig
interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med
andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt
sammanhang. Exempel på sådan funktionell integration kan vara skoltidning,
filmförevisning, morgonsamling och skolbasar.
Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för
attaktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda
möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom
andra ämnen i gymnasiet.
18
Vid Svenska samskolan i Tammerfors är det av stor vikt att medvetandegöra, ge
kunskaper om och insikter i den svenska och finlandssvenska kulturen och identiteten.
Betydelsefullt är även att ge eleverna tillräcklig svensk språkstimulans och –träning i att
tala, lyssna, läsa och skriva.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation
få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja
relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar
stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje,
kunskap och reflektion
utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda
former från olika tider och kulturer
fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera
och tolka olika slags texter
med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan
texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna
med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också
medvetna om destruktiva krafter att reagera mot
fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter
fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de
studerande når sina syften med sin kommunikation
kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt
bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket
och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för
sitt eget språkbruk
bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och
värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel
kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i
sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och
värdera denna information
känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att använda och
skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor
med andra levnadsförhållanden.
Bedömning
Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur skall beakta läroämnets alla
delområden. I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig
produktion som graden av deltagande. Frånvaro syns alltså alltid i kursvitsordet. För att
den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att
utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren
och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan
bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare,
19
läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till
kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling.
Obligatoriska kurser
Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar
funktionella helheter. I samtliga kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk
och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser
rikligt med fiktion, fakta och medietexter. Då den studerande har läst alla de obligatoriska
lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet.
Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära
genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera
och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället.
I varje kurs läser eleven minst en valfri bok som ansluter sig till litteraturtemat i kursen.
Bokläsningen redovisas muntligt eller skriftligt. Uppsatsskrivning och textkompetens
tränas i samtliga kurser, likaså muntlig färdighet och språkriktighet.
Utgångspunkten vid uppdelningen av lärostoffet i olika kurser är i hög grad indelningen i
olika typer av texter inom det vidgade texbegreppet som även omfattar digitala texter.
Texter läses och produceras i funktionellt meningsfulla sammanhang och inte som
isolerad färdighetsträning.
En värld av texter (MO 1)
Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation,
litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
• förstå vad det vidgade textbegreppet innebär
• fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer
• känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter
• kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation
• kunna tolka episka texter
• kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text
• delta konstruktivt i gruppdiskussioner.
Centralt innehåll
• skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer
• olika textgenrer och deras funktion i samhället
• reflektion kring det egna läsandet
• introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra
typer av kortprosa
• olika sätt att analysera skönlitterära texter
• grundprinciperna för materialbaserat skrivande
• grundprinciperna för gruppkommunikation
20
Arbetssätt
• novelläsning –diskussion och –skrivning
• genreanalys av både litteratur och medietexter
• materialbaserat skrivande
• dramatisering av egna dialoger med fokus på olika talspråksstilar
• intervju om läsvanor med rapportering
• mötesteknik i teori och praktik
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid
bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, eftersom den introducerar
ämnet modersmål och litteratur i gymnasiet.
Epik och medietexter (MO 2)
Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
• kunna använda retorikens grundprinciper
• producera olika typer av medietexter
• kunna bearbeta och analysera längre episka texter
• planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande.
Centralt innehåll
• retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter
• tidningstexter och andra medietexter
• bild- och filmanalys
• källkritik
• analys av språkets strukturer
• romanen som litterär genre
• gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen
som utgångspunkt
• recensioner
Arbetssätt
• ”treminuterstal”
• läsa och skriva notiser och artiklar
• bildanalys
• filmvisning
• bokrecension / filmrecension
• informationssökning i medier, böcker och på nätet
• ordanalys med ordklasser, ordkunskap och ordböcker
Bedömning
21
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid
bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier,
förutom den muntliga framställningen.
Texter, kultur och identitet (MO 3)
Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt
perspektiv.
Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
• kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både
tal och skrift
• förstå begreppet kulturell pluralism
• kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och
digitala källor av olika slag
• kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika
tidsperioder
• känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket
• kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den
språkvårdsteori som behandlas.
Centralt innehåll
• det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland
• tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen
• begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i
de studerandes egna texter
• analys av text-, sats- och ordstrukturer
• den finlandssvenska litteraturen och dess historia
• förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till
kursinnehållet
Arbetssätt
• studier av interkulturell kommunikation
• diskussion kring identitet, svenskans ställning, tvåspråkighet, språknormer...
• lyssna till dialekt
• läsning och redovisning av finlandssvensk litteratur
• lyrikläsning
• satsanalys
• Internet som språkrådgivare
• författarbesök
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid
22
bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier,
förutom den muntliga framställningen.
Texter i Norden (MO 4)
Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska
texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen
fokuseras dramatiken.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
• känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form
• besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden
• kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och
norska
• behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken
• kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska
framföranden
• känna till principerna för välläsning.
Centralt innehåll
• de nordiska språkens gemensamma bakgrund
• skillnader och likheter mellan de nordiska språken
• samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden
• produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats
• skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen
• dramatikanalys och teaterbesök
• läsning, dramatisering och gestaltning av texter
Arbetssätt
• teaterbesök
• lyssna till nordiska språk
• texter och filmexempel på nordisk livsföring
• läsa nordiska nättidningar
• grupparbete om Norden
• dramatisering
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid
bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier,
förutom den muntliga framställningen.
Moderna texter (MO 5)
Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer.
Mål
23
Kursens mål är att de studerande skall
• känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i
lyriska texter
• kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella
kontexten
• förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och
strömningar under den moderna litteraturens historia.
Centralt innehåll
• lyrikanalys: stil, struktur, reception
• produktion av reflekterande och analyserande texter
• 1900- och 2000-talens litteratur och litterära ismer
• litterära diskussioner inför publik
Arbetssätt
• personlig diktanalys
• experimentellt skrivande
• bild- och musikassociering
• diskussion kring en aktuell bok
• inlevelseläsning
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid
bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier,
förutom den muntliga framställningen.
Textens makt (MO 6)
Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
• kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt
kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter
• producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv
argumentation
• utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett
läsarorienterat perspektiv
• kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel
• kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt
• utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den
enskilda individen.
Centralt innehåll
• argumentationsanalys
• analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och
utformning
24
•
•
•
•
•
reklamanalys
källkritik
skillnader mellan kvinnligt och manligt språk
äldre och nyare tendenslitteratur
teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt
Arbetssätt
• debatt
• kritisk granskning av Internetkällor
• diskussion kring Internettexter, bl.a. nätböcker och nätdagböcker
• reklamanalys
• läsning och redovisning av tendenslitteratur
• iakttagelser och diskussion av manligt och kvinnligt språkbruk samt sociolekter
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter, uppsatser och prov beaktas vid
bedömningen. Kursen kan om särskilda skäl föreligger avläggas genom självstudier,
förutom den muntliga framställningen.
Fördjupade kurser
Muntlig kommunikation (MO 7)
Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom
muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla
sociala sammanhang.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
• fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation
• utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda,
lyssna och samtala
• känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som
budskapets trovärdighet.
Centralt innehåll
• typiska drag i olika interaktionssituationer
• verbal och nonverbal kommunikation
• olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner
• kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation
Arbetssätt
• röstvård, uttalsövningar
• recitation, inlevelseläsning
• individuella tal
• gruppdiskussioner, möten
25
•
dramatiseringar
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen.
Kursen kan inte avläggas genom självstudier.
Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8)
Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka,
reflektera över samt producera texter, främst med tanke på studentexamensprovet.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt
ü bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.
Centralt innehåll
Följande teman repeteras och fördjupas:
ü textgenrer
ü textanalys och textanalytiska begrepp
ü textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera,
bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form
ü språkstruktur och språkriktighet
Arbetssätt
ü närläsning av olika textgenrer
ü träning av olika läs- och skrivstrategier, stil- och genremedvetenhet
ü textredigering
ü träning av språkriktighet
ü analys av egna alster, elevrespons på elevtexter
ü preliminär inför studentexamen
Bedömning
Kursen bedöms med siffra. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med
självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen.
Kursen kan i regel inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan
elev och lärare i läs- och skrivprocessen.
Litteratur som glädje och kunskap (MO 9)
Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära
genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning
ü göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda
kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation
26
ü förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar
ü fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv
vid studiet av texter.
Centralt innehåll
ü tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer
ü intertextualitet
ü att skriva analytiskt om litteratur
ü att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande
Arbetssätt
ü läsning av valfri litteratur
ü dramatisering av läsupplevelser
ü författarbesök
ü bokrespons till verklig eller tänkt författare
ü transformering från en konstform till en annan
ü boksamtal, författaretik
ü Internetdialog om böcker
ü bokdagar i skolan, morgonsamling, tio-i-topp-listor
Bedömning
Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt
och/eller med självvärdering. Både lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid
bedömningen. Kursen kan inte avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan
mellan elev och lärare i arbetsprocessen.
Samskolans egna fördjupade och tillämpade kurser
Kreativ skrivning (MO 10)
Kursen i kreativ skrivning lägger särskild vikt vid det personliga uttryckssättet. Eleverna
får övning i att skriva kreativt och tränas i att ta emot samt ge konstruktiv kritik.
Innehåll
• fakta och fiktion, prosa och poesi
• självproducerade berättelser, noveller, dikter, dialoger...
• presentation av elevtexter
• respons på elevtexter
Arbetssätt
• textanalys
• skrivövningar med personligt uttryckssätt
• respons på egna och andras texter
• dramatisering av dialoger
• utnyttjande av nätverktyg för publicering av elevtexter och för respons
Bedömning
27
Kursen bedöms med godkänd/underkänd eller med siffra - detta meddelas i början av
kursen. Deluppgifter kan även kommenteras verbalt och/eller med självvärdering. Både
lektionsaktivitet, uppgifter och uppsatser beaktas vid bedömningen. Kursen kan inte
avläggas genom självstudier, p.g.a. den direkta samverkan mellan elev och lärare i
arbetsprocessen.
Gör en film 2 (MO 11)
Bygger vidare på kursen Gör en film (åk 8) men även nybörjare kan tas emot. Kortfilmer,
filmteori, inspelningsteknik och editering ingår. Goda möjligheter att förverkliga sina
personliga filmidéer i ett litet filmteam.
Bedömning
Godkänt/Underkänt
Se film (MO 12)
Filmgenrer, regissörer, historiska perioder, aktuell biofilm och webbsajter med film. Kan
tematiseras kring en viss typ av film, en regissör eller en period, beroende på deltagarnas
intressen. Innehåller diskussioner, filmpresentationer, recensioner, filmlistor, biobesök,
webbsajter och filmkvällar.
Bedömning
Godkänt/Underkänt
Ung journalist (MO 13)
Deltagarna bildar en redaktionsgrupp som skriver olika journalistiska texter såsom
artiklar, reportage, recensioner, kolumner och serier. Även temasidor, fotografering och
grafik för en webbtidning/papperstidning ingår. Det journalistiska greppet är lika
ungdomligt och fräscht som deltagarna är.
Bedömning
Godkänt/underkänt
Fotografering och Photoshop (MO 14)
Behöver du orientera dig i djungeln av kameror och bildprogram? Vill du fotoshoppa
dina bilder och lägga dem på varandra i flera lager med olika effekter och texter? Kursen
innehåller digital fotografering och bildeditering med programmet Photoshop. Du lär dig
om bildstorlek, bildvinkel, komposition, ljus, färger, mask, text och lager. Både den som
har vissa grundkunskaper och den som inte har det kan delta.
Bedömning
Godkänt/underkänt
Uppsatsskrivning och textkompetens (MO 15)
28
Du får skriva uppsatser och öva textkompetens. Kursen är främst avsedd för den som
deltar i vårens studentskrivningar.
Bedömning
Godkänt/underkänt eller sifferbedömning för den som önskar det.
Temaområden
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
MO 6
• argumentationsanalys och argumentation
• debatt och insändare
• reklam
Kulturell identitet och kulturkännedom
MO 3
• finlandssvensk identitet
• tvåspråkighet, dialekt, slang
• språknormer
• finlandssvensk litteratur
• författarbesök
• interkulturell kommunikation
MO 4
•
•
•
•
•
de nordiska språken
den nordiska litteraturen
nordiska aviser
dramatik och teaterbesök
författarbesök
Informations- och mediekunskap
MO 2
• tidningstexter och övriga medietexter
• bild- och filmanalys
• källkritik och informationssökning
• det offentliga talet
• recensioner
• gränsen mellan fakta och fiktion: dokumentärroman och populärkultur
MO 6
•
•
•
•
reklam
Internet och källkritik
argumentation och argumentationsanalys
debatt
29
5.4.
Det andra inhemska språket
Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska i gymnasiet är att ge de
tvåspråkiga eleverna möjlighet att förbättra och fördjupa de praktiska kunskaper de på
naturlig väg förvärvat i det andra inhemska språket hemma eller i sin närmiljö, göra dem
medvetna om sitt språk för att på så sätt stärka deras identitet och utveckla det dubbla
kulturarv, som de genom sitt hem, sin släkt ellet sitt umgänge redan har med sig. I den
modersmålsinriktade kursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom,
språkriktighet och litteratur.
5.4.1. Finska
Allmänna mål
Tvåspråkiga studerande som studerar enligt modersmålsinriktad lärokurs skall
• bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med
svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens
mellan språken
• fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter
och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen
eller tangerar studierna
• förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet
med situationens krav på språkvarietet och utförlighet
• förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de
kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt
vid behov översätta från och till finska
• i ovannämnda sammanhang uppvisa kännedom om finsk kultur och litteratur samt
ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter.
Målen motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) för alla
delområden på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga).
Obligatoriska kurser
Människans vardag och fritid (FIM 1)
I den första kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och
korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan
spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i
närmiljön eller lämplig litteratur. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs i
denna kurs, med särskild uppmärksamhet på sådana drag i finskans verblära och
grundläggande syntax där tal- och skriftspråket skiljer sig från varandra. Dessutom
genomgås engelskans och svenskans påverkan på nutidsfinskan. Varje studerande skall
också läsa åtminstone ett skönlitterärt verk skrivet av en finsk författare och recensera
eller analysera det i form av en hem– eller klassuppsats.
Bedömning
Uppgifter (muntliga och skriftliga), kursprov
30
Natur och miljö (FIM 2)
Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt
diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen
läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. De studerande har möjlighet att
diskutera textinnehållet och sina iakttagelser både i tal och skrift. Texturvalet breddas
med några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de
studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. I
grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer i ordförrådet på
kursens ämnesområden, som är viktiga för att språket skall bli rikare, mera levande och
så exakt som möjligt. Varje studerande skall också läsa åtminstone ett skönlitterärt verk
skrivet av en finsk författare och recensera eller analysera det i form av en hem– eller
klassuppsats.
Bedömning
Uppgifter (muntliga och skriftliga), kursprov
Handel, teknik och kommunikation (FIM 3)
I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och
informationsteknik.
Som underlag för detta läses lämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden
samt även reklam och annonser. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för
något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. Som komplement
läses lämpliga fiktiva texter, till exempel detektivromaner. I grammatiken fördjupas
elevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag.
Bedömning
ü uppgifter (muntliga och skriftliga), kursprov
Samhället och massmedia (FIM 4)
I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll
att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. De
studerande skall läsa och analysera någon tidning, tidningsavdelning eller något program
i radio och teve. De skall även ges möjlighet att utarbeta ett reportage eller en artikel på
finska samt lära sig att avfatta annonser och annonssvar. I grammatiken behandlas olika
texters stil och byggnad. Disposition och styckeindelning, särskilt finskans interpunktion,
behandlas utifrån elevernas alster och vad som kommit upp i modersmål och litteratur.
Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras. Eftersom den finska kulturen
och litteraturen är en viktig del av modersmålsinriktad finska, läses ett centralt
skönlitterärt verk redan på denna kurs.
Bedömning
ü uppgifter (i första hand skriftliga), kursprov
Utbildning, yrkes- och näringsliv (FIM 5)
31
I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika
utbildningsvägar i Finland. Som underlag studeras olika slag av dokument som behövs i
utbildning och yrkesliv. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och
sysselsättningsmöjligheter diskuteras. Genom artiklar kan eleverna fördjupa sig i något
yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar. I anslutning till texterna
iakttas särskilt attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till
svenskans prepositionsattribut. Dessa belyses och övas även genom översättning från och
till finska. I grammatiken studeras bl.a. satsmotsvarigheter och verbens passivform. Varje
studerande skall också läsa åtminstone ett skönlitterärt verk skrivet av en finsk författare
och recensera eller analysera det i form av en hem– eller klassuppsats.
Bedömning
ü uppgifter (i första hand skriftliga), kursprov
Finsk kultur och litteratur (FIM 6)
I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den
finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer
med hänsyn till sina intressen och undervisningen i respektive konstämnen. Varje
studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i
form av en hem- eller klassuppsats. Under kursen behandlas gemensamt några kända
finska författare. Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. I
kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök.
Bedömning
ü uppgifter (i första hand skriftliga), kursprov
Fördjupade kurser
Muntlig uttrycksförmåga (FIM 7) – ändras 1.8.2010
Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell
och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på
finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig
vid att både ge och ta kritik. Kursen kan utmynna i ett muntligt föredrag, en uppläsning
eller ett drama.
Bedömning
ü uppgifter (framförallt muntliga). Godkänd/underkänd
Fr.o.m. 1.8.2010 kommer kursen FIM 7 att ha följande innehåll:
Presentera och diskutera (FIM 7)
De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin
egen framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och emot feedback. De kan
även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna
32
olika slag av interaktion t.ex. att presentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera och
medla. Olika regler för formell och informell kommunikation behandlas.
Skrivandets konst (FIM 8)
I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att
skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera
utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och
korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftet är att
lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt
därvid kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. Bilder,
bildtexter och diagram beaktas.
Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text.
Bedömning
ü skriftliga uppgifter. Godkänd/underkänd
Samskolans fördjupade kurs
Prep-kurs för studentskrivningarna (FIM 9)
Kursen skall i huvudsak föbereda eleven för studentexamen. Under kursen genomförs
olika typer av skrivövningar för att förbättra studerandes skriftliga uttrycksförmåga och
stil. Strukturövningar, öppna frågor, översättning och skrivning av ett sammandrag
tränas. De grammatiska strukturerna som vållar de största svårigheterna repeteras.
Finskans rättskrivning, bland annat användningen av skiljetecken, behandlas i huvuddrag.
Om det blir tid över, kan även andra tema behandlas enligt studerandes önskemål.
Bedömning
ü skriftliga uppgifter, kursprov
5.5.
Främmande språk
Syftet med undervisningen i främmande språk i gymnasiet är att utveckla de studerandes
förmåga till interkulturell kommunikation: den skall ge dem kunskaper och färdigheter i
språket och dess användning och erbjuda dem möjligheter att utveckla sina insikter i, sin
förståelse för och uppskattning av språkområdet och kulturen i ifrågavarande samhällen.
Härvid bör speciellt den europeiska identiteten och den europeiska mångspråkigheten och
mångkulturalismen beaktas. Språkundervisningen skall göra de studerande kapabla till
självständiga studier i språk och hjälpa dem att förstå att kommunikationsförmåga bara
nås genom långsiktig och allsidig praktisk träning. Främmande språk utgör som
läroämnen både färdighets-, kunskaps- och kulturämnen.
Mål för undervisningen
I de skilda lärokurserna skall de studerande nå följande nivåer enligt nivåskalan x) för
språkkunskaper (Bilaga):
33
Språk och lärokurs
Engelska A
Övriga språk A
Övriga språk B2
Övriga språk B3
Hörförståelse
B2.1
B1.1-B1.2
A2.2
A2.1-A2.2
Tal
B2.1
B1.1
A2.1-A2.2
A2.1
Läsförståelse
B2.1
B1.2
A2.2-B1.1
A2.1-A2.2
Skrift
B2.1
B1.1-B1.2
A2.1-A2.2
A1.3-A2.1
x) Angående bokstavs- och siffersymbolerna, se anmärkningarna
Därtill skall de studerande
ü lära sig kommunicera på ett sätt som är betecknande för språket och dess kultur
ü kunna bedöma sin språkfärdighet i relation till målen
ü känna till sina starka sidor som språkbrukare och språkstuderande och veta var de
bör förkovra sig
ü kunna utveckla sin språkfärdighet genom strategier som är ändamålsenliga för
deras behov i respektive studie- och kommunikationssyften.
Bedömning
Vid bedömningen av läroämnet skall alla områden inom språkfärdigheten beaktas enligt
prioriteringarna i kursbeskrivningarna.
Kurser
Ämnena behandlas med hänsyn till Finland, till målspråket och till kulturområdet för
respektive främmande språk också ur ett vidare perspektiv så att de studerande ges en
möjlighet till jämförelser. Dessutom beaktas de frågor som tas upp i de allmänna
temaområdena i kapitel 5.2. I varje kurs kan också andra ämnen tas upp med hänsyn till
de studerandes intressen och till vad som är aktuellt.
De studerande skall i varje kurs ges tillfälle att lyssna, läsa, tala och skriva för olika
ändamål fastän prioriteringarna varierar kursvis. Kännedomen om strukturer och
ordförråd utökas och språkbruket görs allt exaktare och mångsidigare i alla kurser enligt
målen för respektive lärokurs. I lärokurser där studierna inletts i grundskolan övas mera
krävande former av kommunikation. De studerandes uppmärksamhet fästs vid
skillnaderna i språkbruket på modersmålet och på det främmande språket samt vid
kulturella faktorer som förklarar skillnaderna. Skönlitteratur och annat autentiskt material
ger möjligheter till detta. För att de skall få en känsla för kulturen i fråga bör de
studerande ledas till insikt om kulturbundenheten i sitt handlande och sina värderingar.
I varje kurs fästes vikt vid de studerandes studieförmåga. De handleds att känna igen sina
starka sidor och utvecklingsbehov som språkbrukare och språkstuderande. De skall
uppmuntras att använda sig av strategier som är ändamålsenliga för deras
utvecklingsbehov och för respektive studie- och kommunikationsuppgift.
Lärokurs som påbörjats i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen (A)
5.5.1. Engelska
Obligatoriska kurser
34
De unga och deras värld (EN 1)
Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med
språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de
studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna ansluter sig till det dagliga livet
och till personligt umgänge och människorelationer och språket är familjärt och
informellt. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier
vid muntlig kommunikation.
Temaområde
ü hälsa och trygghet
Grammatik
ü verb
Bedömning
ü prov och timaktivitet
Kommunikation och fritid (EN 2)
I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas.
Ämnesområdena och situationerna berör fritid och intressen samt tjänster i samband med
dem. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.
Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt
vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig.
Temaområde
ü hälsa och trygghet
ü informations- och mediekunskap
Grammatik
ü pronomen
Bedömning
ü prov och timaktivitet
Studier och arbete (EN 3)
Kursens ämnesområden och situationer anknyter till studier och arbetsliv och i kursen
övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen ingår också
övningar i att förstå och använda språket i formella situationer.
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Grammatik
ü artiklar
Bedömning
ü prov, timaktivitet och andra uppgifter
35
Samhället och omvärlden (EN 4)
I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå.
Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. I
kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet
genom att skriva texter för olika ändamål.
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Grammatik
ü adjektiv och adverb
Bedömning
ü prov, timaktivitet och inlämningsuppgifter
Kultur (EN 5)
I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. De studerande skall utföra ett större arbete
om ett självvalt ämne och presentera det.
Temaområde
ü kulturell identitet och kulturkännedom
ü informations- och mediekunskap.
Grammatik
ü substantiv och räkneord
Bedömning
ü prov, timaktivitet och projektarbete
Vetenskap, ekonomi och teknik (EN 6)
I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen
hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och
näringslivet. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga
uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål.
Temaområde
ü teknologi och samhälle
Grammatik
ü infinitiv, presens particip och satsförkortningar
Fördjupade kurser
I de fördjupade kurserna skall de studerande vinnlägga sig om att utveckla
språkfärdigheten allsidigt.
36
Naturen och en hållbar utveckling (EN 7)
Kursen ger den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden
som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling.
Temaområde
ü hållbar utveckling
Grammatik
ü repetition och prepositioner
Bedömning
ü prov, timaktivitet och skriftliga arbeten
Globalisering och internationalisering (EN 8) – ändras fr.o.m. 1.8.2010
Ämnesområdena berör globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika
världsbilder.
Grammatik
ü repetition
Bedömning
ü prov, timaktivitet och skriftliga arbeten
Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med vitsorden 4-10. Kurserna kan
tenteras endast i undantagsfall.
Temaområdena i de olika kurserna tas upp genom att ge studerandena de termer de
behöver för att kunna diskutera områdena på engelska och genom praktiska diskussioner
om aktuella händelser och fenomen.
Tala och förstå bättre (EN 8) – fr.o.m. 1.8.2010
I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i
enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella
händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas
med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som
övar talförståelsen.
Samskolans tillämpade kurser
Muntlig färdighet (EN 9) – stryks fr.o.m. 1.8.2009
Muntliga övningar och diskussioner om olika ämnen. Kan även fungera som förberedelse
för ett muntligt språkprov i engelska.
37
5.5.2. Franska, gymnasiet (B2)
Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen (B2).
Fördjupade kurser
Fritid och intressen (FRB 21)
Ämnesområdena och situationerna skall anknyta till de ungas dagliga liv,
intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen
befästs det ordförråd och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande
utbildningen. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas
förmågan att uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas.
Grammatik
ü oregelbundna verb, reflexiva verb i passé composé
Världen och vi (FRB 22)
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av
kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü ersättningsord, adjektiv, adverb
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Förr och nu (FRB 23)
I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp
av kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü imparfait eller passé composé, pluskvamperfekt
Temaområde
ü hälsa och trygghet
Studier och framtidsplaner (FRB 24)
Kursen skall handla om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas
framtidsplaner. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om
dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden.
38
Grammatik
ü futurum, konditionalis
Temaområde
ü Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Kultur (FRB 25)
Kursen kan till exempel handla om bildkonst, musik, film, teater eller idrott på
kulturområdet i fråga. Alla områden av språkfärdigheten övas.
Grammatik
ü le subjonctif
Temaområde
ü kulturell identitet och kulturkännedom
Vår gemensamma jord (FRB 26)
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter - också medietexter - om den
samhälleliga verksamheten i Finland och i respektive främmande länder samt om jordens
tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga
skildringar och korta referat.
Grammatik
ü passé simple, passiva former
Temaområde
ü hållbar utveckling
Vetenskap och teknik (FRB 27)
Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik
och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och
skriftliga övningar.
Grammatik
ü infinitivkonstruktioner
Temaområde
ü teknologi och samhälle
Naturen och en hållbar utveckling (FRB 28)
Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till
naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där språket i fråga talas. Kursens
tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.
39
Grammatik
ü prepositioner, fördjupning av tidigare inlärd grammatik
Temaområde
ü hållbar utveckling
Tillämpad kurs (FRB 29)
Som en tillämpad kurs kan t.ex. godkännas en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller
en kurs i muntlig färdighet
Bedömning
ü godkänd eller underkänd
Arbetssätt för samtliga kurser
ü textläsning, hör- och läsförståelser, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel,
uppsatser, sammadrag, prov
Bedömning för kurserna 1-8
ü sifferbedömning som baserar sig på läxförhör, prov och timaktivitet
Mål för undervisningen i B2-språk enligt nivåskalan:
Hörförståelse
A2.2
Tal
A2.1-A2.2
Läsförståelse
A2.2-B1.1
Skrift
A2.1-A2.2
För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen
5.5.3. Franska B3
Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3)
Fördjupade kurser
God dag, trevligt att träffas (FRB 31)
Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att
presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själva och genom frågor locka
sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker familjen och mänskliga
relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer.
Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.
Grammatik
ü singular, plural, genus, artiklar, regelbundna verb, possessiva pronomen
ü
40
Så ska saker och ting skötas (FRB 32)
Kursen handlar om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner.
De studerande övar sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp
och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel,
inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig
framställning.
Grammatik
ü frågeord, vanliga oregelbundna verb, negationer
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Fritid och intressen (FRB 33)
Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om
fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas
talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker
åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas.
Grammatik
ü adjektiv, futurum med aller, partitiv, passé composé
Världen och vi (FRB 34)
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp
av kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü reflexiva verb, oregelbundna verb, imparfait
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Förr och nu (FRB 35)
I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp
av kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü imparfait eller passé composé, pluskvamperfekt
Temaområde
41
ü hälsa och trygghet
Studier och framtidsplaner (FRB 36)
Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande
skall öva sig i att tala och skriva kring dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål
och planer för framtiden.
Grammatik
ü futurum och konditionalis
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Kultur (FRB 37)
Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i främmande
kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas.
Grammatik
ü le subjonctif
Temaområde
ü kulturell identitet och kulturkännedom
Vår gemensamma jord (FRB 38)
Kursstoffet skall bygga på lättfattliga texter - också medietexter - som anknyter till
samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om
jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och
enkla redogörelser i tal och skrift.
Grammatik
ü passé simple, passiva former
Temaområde
ü hållbar utveckling
Tillämpad kurs (FRB 39)
Som en tillämpad kurs kan t.ex. godkännas en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller
en kurs i muntlig färdighet
Bedömning
ü godkänd eller underkänd
Arbetssätt för samtliga kurser
42
ü textläsning, hör- och läsförståelser, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel,
uppsatser, sammandrag, prov
Bedömning för kurserna 1-8
ü sifferbedömning som baserar sig på läxförför, prov och timaktivitet
Mål för undervisningen i B3-språk enligt nivåskalan:
Hörförståelse
A2.1-A2.2
Tal
A2.1
Läsförståelse
A2.1-A2.2
Skrift
A1.3-A2.1
För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen
5.5.4. Tyska, gymnasiet
Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen
(B2)
Fördjupade kurser
Fritid och intressen (TYB 21)
Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden,
fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd
och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen.
Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att
uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas.
Grammatik
ü verbböjning i imperfekt och perfekt, dativ, prepositioner, bisats
Temaområden
ü hälsa och trygghet, teknologi och samhälle
Världen och vi (TYB 22)
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av
kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü pluskvamperfekt, länder och nationaliteter, kasusformerna, ordföljd
Temaområden
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet
43
Förr och nu (TYB 23)
I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp
av kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü adjektivets böjning och komparation, pronomen, tempusformerna
Temaområden
ü hälsa och trygghet, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och entreprenörskap,
teknologi och samhälle
Studier och framtidsplaner (TYB 24)
Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas
framtidsplaner. De studerande övar att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa
teman, bland annat genom att lägga fram önskemål och planer för framtiden.
Grammatik
futurum, konditionalis, konjunktiv, dubbelinfinitiv, tidsuttryck
Temaområden
aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle, hållbar utveckling
Kultur (TYB 25)
Kursen handlar till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i de länder och
kulturer där tyska talas. Alla områden av språkfärdigheten övas.
Grammatik
ü tempusformer, kasusböjning och prepositioner
Temaområden
ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet
Vår gemensamma jord (TYB 26)
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den
samhälleliga verksamheten i Finland och i de länder och kulturer där tyska talas samt om
jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och
skriftliga skildringar och korta referat.
Grammatik
ü passiv, ordföljd, fördjupning av tidigare inlärda strukturer
44
Temaområden
ü hållbar utveckling, hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Vetenskap och teknik (TYB 27)
Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik
och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och
skriftliga övningar.
Grammatik
ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer
Temaområde
ü teknologi och samhälle
Naturen och en hållbar utveckling (TYB 28)
Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till
naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där tyska talas. Kursens tonvikt
ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.
Grammatik
ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer
Temaområde
ü hållbar utveckling
Tillämpad kurs (TYB 29)
Som en tillämpad kurs kan godkännas t.ex. en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller
en kurs i muntlig färdighet.
Bedömning
ü godkänd eller underkänd
Arbetssätt för samtliga kurser
ü textläsning, hör- och läsförståelse, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel,
uppsatser, korta referat, prov
Bedömning för kurserna TYB 21-27
ü sifferbedömning enligt prestationer i läxförhör, prov och aktivitet under
lektionerna
45
5.5.5. Spanska, gymnasiet
Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen
(B2)
Fördjupade kurser
Fritid och intressen (SPB 21)
Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden,
fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd
och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen.
Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att
uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas.
Grammatik
ü verbböjning i imperfekt och perfekt, dativ, prepositioner, bisats
Temaområden
ü hälsa och trygghet, teknologi och samhälle
Världen och vi (SPB 22)
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av
kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü pluskvamperfekt, länder och nationaliteter, kasusformerna, ordföljd
Temaområden
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet
Förr och nu (SPB 23)
I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp
av kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü adjektivets böjning och komparation, pronomen, tempusformerna
Temaområden
ü hälsa och trygghet, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och entreprenörskap,
teknologi och samhälle
46
Studier och framtidsplaner (SPB 24)
Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas
framtidsplaner. De studerande övar att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa
teman, bland annat genom att lägga fram önskemål och planer för framtiden.
Grammatik
futurum, konditionalis, konjunktiv, dubbelinfinitiv, tidsuttryck
Temaområden
aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle, hållbar utveckling
Kultur (SPB 25)
Kursen handlar till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i de länder och
kulturer där tyska talas. Alla områden av språkfärdigheten övas.
Grammatik
ü tempusformer, kasusböjning och prepositioner
Temaområden
ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet
Vår gemensamma jord (SPB 26)
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den
samhälleliga verksamheten i Finland och i de länder och kulturer där tyska talas samt om
jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och
skriftliga skildringar och korta referat.
Grammatik
ü passiv, ordföljd, fördjupning av tidigare inlärda strukturer
Temaområden
ü hållbar utveckling, hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Vetenskap och teknik (SPB 27)
Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik
och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och
skriftliga övningar.
Grammatik
ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer
Temaområde
ü teknologi och samhälle
47
Naturen och en hållbar utveckling (SPB 28)
Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till
naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där tyska talas. Kursens tonvikt
ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter.
Grammatik
ü fördjupning av tidigare inlärda strukturer
Temaområde
ü hållbar utveckling
Mål för undervisningen i B2-språk enligt nivåskalan:
Hörförståelse
A2.2
Tal
A2.1-A2.2
Läsförståelse
A2.2-B1.1
Skrift
A2.1-A2.2
För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen.
5.5.6. Lärokurs som påbörjats i gymnasiet (B3)
Fördjupade kurser
God dag, trevligt att träffas (TYB 31)
Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och
att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor
locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen
och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga
språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.
Grammatik
ü svaga och starka verb i presens, personliga pronomen, substantivens genus och
artiklar, räkneord, frågeord, ordföljd
Temaområde
ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet, informations- och
mediekunskap
Så ska saker och ting skötas (TYB 32)
Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga
rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att
göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel,
48
inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig
framställning.
Grammatik
ü presensböjning av modala, reflexiva och skiljbara verb, possessiva pronomen,
adjektiv, substantivets nominativ- och ackusativböjning , prepositioner
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, kulturell identitet och kulturkännedom
Fritid och intressen (TYB 33)
Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden,
fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. I kursen befästs det ordförråd
och de strukturer som de studerande lärt sig i den grundläggande utbildningen.
Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att
uttrycka åsikter och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas.
Grammatik
ü verbböjning i imperfekt och perfekt, dativ, prepositioner, bisats
Temaområden
ü hälsa och trygghet, teknologi och samhälle
Världen och vi (TYB 34)
Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i Finland och i främmande länder. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Skrivfärdigheten övas med hjälp av
kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü pluskvamperfekt, länder och nationaliteter, kasusformerna, ordföljd
Temaområden
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet
Förr och nu (TYB 35)
I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp
av kommunikativa uppgifter.
Grammatik
ü adjektivets böjning och komparation, pronomen, tempusformerna
Temaområden
49
ü hälsa och trygghet, hållbar utveckling, aktivt medborgarskap och entreprenörskap,
teknologi och samhälle
Studier och framtidsplaner (TYB 36)
Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas
framtidsplaner. De studerande övar att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa
teman, bland annat genom att lägga fram önskemål och planer för framtiden.
Grammatik
ü futurum, konditionalis, konjunktiv, dubbelinfinitiv, tidsuttryck
Temaområden
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, teknologi och samhälle, hållbar
utveckling
Kultur (TYB 37)
Kursen handlar till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i de länder och
kulturer där tyska talas. Alla områden av språkfärdigheten övas.
Grammatik
ü tempusformer, kasusböjning och prepositioner
Temaområden
ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet
Vår gemensamma jord (TYB 38)
Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den
samhälleliga verksamheten i Finland och i de länder och kulturer där tyska talas samt om
jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och
skriftliga skildringar och korta referat.
Grammatik
ü passiv, ordföljd, fördjupning av tidigare inlärda strukturer
Temaområden
ü hållbar utveckling, hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Tillämpad kurs (TYB 39)
Som en tillämpad kurs kan godkännas t.ex. en språkkurs utomlands, en nätkurs eller eller
en kurs i muntlig färdighet.
Bedömning
ü godkänd eller underkänd
50
Arbetssätt för samtliga kurser
ü textläsning, hör- och läsförståelse, strukturuppgifter, muntliga uppgifter, rollspel,
uppsatser, korta referat, prov
Bedömning för kurserna 1-8
ü sifferbedömning enligt prestationer i läxförhör, prov och aktivitet under
lektionerna
Mål för undervisningen i B3-språk enligt nivåskalan:
Hörförståelse
A2.1-A2.2
Tal
A2.1
Läsförståelse
A2.1-A2.2
Skrift
A1.3-A2.1
För ytterligare information, se bilagan i den nationella läroplanen.
5.5.7. Ryska
Under läsåret 2009-2010 erbjuds en grundkurs i ryska.
God dag, trevligt att träffas (RYB 31)
Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och
att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor
locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen
och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga
språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.
Grammatik
ü substantivens genus och pluralböjning, personliga pronomen i nominativ och
ackusativ, possessiva pronomen i nominativ, verbets böjning i presens och
imperfekt
Temaområde
ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet, informations- och
mediekunskap
Så ska saker och ting skötas (RYB 32)
Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga
rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att
göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel,
inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig
framställning.
Grammatik
ü personliga pronomen i dativ och genitiv, prepositioner som styr genitiv, substantiv
i genitiv, adjektiv i nominativ, rörelseverb, räkneord och klockslag, tidsuttryck
51
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, kulturell identitet och kulturkännedom
5.5.7. Spanska
Fördjupade kurser
God dag, trevligt att träffas (SPB 31)
Språket i kursen skall gälla grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och
att presentera sig. De studerande skall öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor
locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena skall också täcka familjen
och mänskliga relationer och de studerande skall lära sig att klara sig i enkla alldagliga
språksituationer. Kursens tonvikt ligger på muntlig kommunikation.
Grammatik
ü svaga och starka verb i presens, personliga pronomen, substantivens genus och
artiklar, räkneord, frågeord, ordföljd
Temaområde
ü kulturell identitet och kulturkännedom, hälsa och trygghet, informations- och
mediekunskap
Så ska saker och ting skötas (SPB 32)
Kursen skall handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga
rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att
göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att utnyttja trafikmedel,
inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig
framställning.
Grammatik
ü presensböjning av modala, reflexiva och skiljbara verb, possessiva pronomen,
adjektiv, substantivets nominativ- och ackusativböjning , prepositioner
Temaområde
ü aktivt medborgarskap och entreprenörskap, kulturell identitet och kulturkännedom
Efter kurs 32 läser B3-eleverna enligt B2-programmet
SPB33 = SPB21
SPB34 = SPB22
SPB35 = SPB23
SPB36 = SPB24
SPB37 = SPB25
52
SPB38 = SPB26
SPB39 = SPB27
5.6.
Matematik
Matematikens ställning i den moderna kulturen förutsätter förmåga att förstå, utnyttja och
producera information i matematisk form. Syftet med undervisningen i matematik är att
introducera matematikens grundidéer och strukturer samt modeller för matematiskt
tänkande för de studerande. De skall lära sig använda matematikens språk i tal och skrift
samt utveckla förmågan att kalkylera och lösa matematiska problem.
Undervisningssituationerna i matematik skall arrangeras så att de inspirerar de studerande
att ställa frågor utifrån sina iakttagelser, att komma med antaganden och dra slutsatser
samt att motivera dessa. De skall särskilt vägledas i att gestalta de matematiska
begreppens innebörd och i att se hur dessa begrepp ansluter sig till större helheter.
De studerande skall sporras att utveckla kreativa lösningar på matematiska problem. I
undervisningen undersöks sambanden mellan matematiken och vardagslivet och
möjligheter att utveckla de studerandes personlighet utnyttjas medvetet. Det innebär
bland annat att man styr de studerandes intresse, sporrar dem att experimentera och
stimulerar dem att söka efter kunskap.
Bedömning
I matematikundervisningen skall bedömningen utveckla de studerandes förmåga att
presentera lösningar, stödja dem i processen att bilda matematiska begrepp och analysera
skriftlig framställning samt lära dem att bedöma sitt arbete. Vid bedömningen av
kunnandet fästs uppmärksamheten vid räknefärdigheten, vid valet av metoder samt vid
hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade.
De obligatoriska och fördjupade kurserna i matematik bedöms med siffror.
Byte av lärokurs
Vid byte av den långa lärokursen till den korta rekommenderas följande
kursmotsvarigheter:
MAA 1→ MAB 1, MAA 3 → MAB 2, MAA 6 →MAB 5, MAA 7 →MAB 4 och MAA 8 →
MAB 3.
Temaområden
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
I matematikundervisningen är det viktigt att utveckla de studerandes förmåga att lösa
problem och att behandla och kritiskt tolka statistiskt material. Speciellt inom den korta
matematiken löser man praktiska uppgifter varvid olika lösningssätt jämförs och
diskuteras. Också inom långa matematiken tillämpas matematiska metoder i
vardagsproblem.
Matematikstudier kräver tålamod och arbete på lång sikt.
53
Praktiska
tillämpningar
inom
temaområdet
är
t.ex.
procenträkning,
handelsmatematik,geometri, differentialkalkyl och statistik, speciellt i kurserna MAA1
och MAA6 samt MAB6 och MAB7.
Hälsa och trygghet
Ett mål inom matematikundervisningen är att de studerande lär sig att stöda varandra och
främja inlärningen för alla i gruppen.
Elever löser övningsuppgifter relaterade till den personliga ekonomin speciellt i kurs
MAB7.
Hållbar utveckling
Med hjälp av exempel och tillämpade uppgifter kan man inom matematiken åskådliggöra
hur människans verksamhet påverkar miljön i ett längre tidsperspektiv. Målsättningen är
att med matematikens hjälp lära de studerande att välja alternativ som befrämjar hållbar
utveckling. Dessa mål förverkligas främst i kurs MAA6 och MAA8 samt MAB3 och
MAB5.
Kulturell identitet och kulturkännedom
Matematik har använts och utvecklats under flera tusen år. Exempel på matematiska
problem finns inom alla kulturer under olika tidsskeden. Målsättningen är att de
studerande skall förstå matematikens betydelse inom den kulturella utvecklingen:
konst,arkitektur osv.
De studerande lär sig matematikens språk som, oberoende av kulturbakgrund, är lika
överallt i världen.
Kulturförankringen kommer fram i kurs MAA3 och MAA4 samt MAB2.
Teknologi och samhälle
De studerande lär sig att utnyttja tekniska hjälpmedel såsom kalkylatorer, dataprogram
och databaser för att bilda sig en uppfattning om samhället samt för att kritiskt kunna ta
ställning till riktigheten i givna data. De studerande skall förstå matematikens betydelse
för den moderna teknologin och dess utveckling. Tekniska hjälpmedel används i alla
kurser, speciellt i MAA12.
Information-och mediakunskap
Den studerande övar sig i att skaffa fram, jämföra och gallra bland information samt att
framställa data i form av tabeller och diagram. Den studerande lär sig ett exakt och
logiskt matematiskt språk. Bäst behandlas temaområdet i kurs MAA6 och MAA11 samt
MAB5.
Den långa lärokursen i matematik
Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska
färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier. De som studerar lång
matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig
förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande
en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess
tillämpningsmöjligheter i vardagsliv, vetenskap och teknik.
54
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen enligt den långa lärokursen i matematik är att de studerande
skall
ü vänja sig vid långsiktigt arbete och därigenom lära sig att lita på sin matematiska
förmåga, sina färdigheter och sin tankeförmåga
ü uppmuntras till experimentell och undersökande verksamhet samt till att hitta och
kritiskt bedöma lösningar
ü förstå och kunna använda matematikens språk, det vill säga kunna följa en
matematisk framställning, läsa matematisk text och samtala om matematik samt
lära sig att sätta värde på en exakt framställning och klara motiveringar
ü lära sig att se matematisk kunskap som en logisk struktur
ü utveckla sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem
ü bli kapabla att behandla information på ett för matematiken karakteristiskt sätt,
vänja sig vid att göra antaganden, att undersöka antagandenas riktighet och
motivera dem samt vid att bedöma motiveringarnas giltighet och resultatens
generaliserbarhet
ü bli vana att ställa upp matematiska modeller i praktiska problemsituationer och att
utnyttja olika strategier för att lösa dem
ü kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel
(grafiska räknare) och olika informationskällor
ü i kursordningen för läsåret beaktas även fysikkursernas matematiska innehåll,
eftersom fysiken erbjuder nyttiga tillämpningar på alla stadier
5.6.1. Den långa lärokursen i matematik
Obligatoriska kurser
Funktioner och ekvationer (MAA 1)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü förkovra sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar
ü fördjupa sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens
ü vänja sig vid reglerna för kvadratrots- och potensberäkningar
ü fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och
exponentialfunktioner
ü lära sig att lösa potensekvationer
Centralt innehåll
ü potensfunktioner
ü potensekvationer
ü rotuttryck och potenser med rationell exponent
ü exponentialfunktioner
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
55
Polynomfunktioner (MAA 2)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü få rutin i att använda polynomfunktioner
ü lära sig att lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet
lösningar
ü lära sig att lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera
polynomen
ü lära sig lösa enkla polynomolikheter.
Centralt innehåll
ü produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna
ü polynomfunktioner
ü polynomekvationer av andra graden och av högre grad
ü undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer
ü faktorisering av polynom av andra graden
ü lösning av polynomolikheter
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA1
Geometri (MAA 3)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü träna sig i att gestalta och presentera information om rum och former både i två
och tre dimensioner
ü öva sig att formulera, motivera och använda geometriska satser
ü kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars
egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometriska funktioner för rätoch snedvinkliga trianglar.
Centralt innehåll
ü likformighet hos figurer och kroppar
ü sinus- och cosinussatserna
ü geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den
ü beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och
kroppar
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA1
56
Analytisk geometri (MAA 4)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska
begrepp
ü förstå begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter, räta
linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer
ü fördjupa förståelsen av begreppet absolutbelopp och lära sig att lösa ekvationer
med absoluta värden och motsvarande olikheter
ü förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem.
Centralt innehåll
ü punktmängdens ekvation
ü räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer
ü ekvationer och olikheter med absoluta belopp
ü lösning av ekvationssystem
ü en punkts avstånd från en linje
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1 - 3
Vektorer (MAA 5)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü förstå vektorbegreppet och grunderna för vektorkalkyl
ü lära sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer
ü kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella
koordinatsystem med hjälp av vektorer.
Centralt innehåll
ü vektorernas egenskaper
ü addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor
ü skalärprodukten av vektorer
ü räta linjer och plan i rymden
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1 - 4
Sannolikhet och statistik (MAA 6)
Mål
57
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att
bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor
ü bli insatta i kombinatorikens metoder
ü bli förtrogna med sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar
ü förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna bestämma och tillämpa
fördelningens väntevärde
ü bli insatta i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa
normalfördelningen.
Centralt innehåll
ü diskret och kontinuerlig statistisk fördelning
ü fördelningens karakteristikor
ü klassisk och statistisk sannolikhet
ü kombinatorik
ü reglerna för beräkning av sannolikheter
ü diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning
ü väntevärde för diskret fördelning
ü normalfördelning
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1 - 2
Derivatan (MAA 7)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella
olikheter
ü få en åskådlig uppfattning av funktionens gränsvärden, kontinuitet och derivata
ü kunna bestämma derivatan för enkla funktioner
ü kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och
bestämma deras gränsvärden
ü kunna bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband
med tillämpade problem.
Centralt innehåll
ü rationella ekvationer och olikheter
ü gränsvärden, kontinuitet och derivata
ü derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner
ü undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens
gränsvärden
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
58
Förkunskaper
ü MAA 1 - 4
Rot- och logaritmfunktioner (MAA 8)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna
lösa ekvationer i anslutning till dem
ü kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan
ü lära sig derivera sammansatta funktioner
ü kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner.
Centralt innehåll
ü rotfunktioner och rotekvationer
ü exponentialfunktioner och exponentialekvationer
ü logaritmfunktioner och logaritmekvationer
ü derivatan av sammansatta funktioner
ü inversa funktioner
ü derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1- 4, 7
Trigonometriska funktioner och talföljder (MAA 9)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i
enhetscirkeln
ü lära sig att lösa trigonometriska funktioner av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin
g(x)
ü behärska de trigonometriska sambanden sin2x + cos2x = 1 och tan x = sin x / cos
x
ü kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan
ü förstå begreppet talföljd
ü lära sig att definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler
ü kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder
och deras summor.
Centralt innehåll
ü riktade vinklar och radianer
ü trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper
ü trigonometriska ekvationer
ü derivatorna av trigonometriska funktioner
ü talföljder
59
ü rekursiva talföljder
ü aritmetiska talföljder och summor
ü geometriska talföljder och summor
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1- 4, 7
Integralkalkyl (MAA 10)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå begreppet primitiv funktion och lära sig att bestämma primitiva funktioner
till elementära funktioner
ü förstå begreppet integral och dess samband med arean
ü lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler
ü göra sig förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl.
Centralt innehåll
ü primitiva funktioner
ü primitiva funktioner till elementära funktioner
ü integral
ü beräkning av areor och volymer
Arbetsform
ü Lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1 -4, 7 - 9
Nationellt fördjupade kurser
Kurserna MAA 11 och MAA 12 alternerar vartannat år
Talteori och logik (MAA 11)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med
hjälp av sanningstabeller
ü förstå begreppet öppen sats och lära sig att använda kvantorer
ü lära sig bevisföringsprinciper och öva sig i bevisföring
ü lära sig talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper
ü lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och
kongruens mellan hela tal
60
ü kunna bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides
algoritm
Centralt innehåll
ü formalisering av satser
ü sanningsvärden hos satser
ü öppna satser
ü kvantorer
ü direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis
ü hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer
ü Euklides algoritm
ü primtal
ü aritmetikens grundsats
ü kongruens hos hela tal
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAA 1 - 2
Numeriska och algebraiska metoder (MAA 12)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp av dem förstå
reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt
ü förstå begreppet iteration och lära sig att lösa ekvationer numeriskt
ü lära sig att undersöka delbarheten hos polynom och att bestämma faktorerna till
ett polynom
ü lära sig ett algoritmiskt tänkesätt
ü bli vana vid att använda moderna matematiska redskap
ü lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt
Centralt innehåll
ü absoluta och relativa fel
ü Newtons metod och iterering
ü delbarhetsalgoritmer för polynom
ü delbarhetsekvationer för polynom
ü förändringshastigheter och ytor
Arbetsform
ü Uppgörs tillsammans med kursdeltagarna
Förkunskaper
ü MAA 1 - 4,7
Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (MAA13)
61
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü fördjupa sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och
integralkalkyl
ü komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och kunna tillämpa dem bland annat
för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar
ü kunna undersöka gränsvärden för talföljder, serier och deras summor
Centralt innehåll
ü funktioners kontinuitet och deriverbarhet
ü allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner
ü gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot
oändligheten
ü generaliserade integraler
Arbetsform
ü Uppgörs tillsammans med kursdeltagarna
Förkunskaper
ü MAA 1 - 10
Samskolans fördjupade kurs
Repetitionskurs (MAA 14)
Mål
Kursens mål är
ü att repetera de centrala avsnitten i kurserna MAA1 -MAA10-• att skapa en allmän
och fördjupad översikt av den matematik som genomgått
ü att befästa räknefärdigheten och stiliseringsförmågan i prestationerna med tanke
på studentexamen
Arbetsform
ü Uppgörs tillsammans med kursdeltagarna
Förkunskaper
ü MAA1 - 10
Ordningsföljden för kurserna är följande:
Kurs
1. MAA 1
2. MAA 2
3. MAA 3
4. MAA 4
5. MAA 5
6. MAA 6
7. MAA 7
Förkunskaper
Funktioner och ekvationer
Polynomfunktioner
Geometri
Analytisk geometri
Vektorer
Sannolikhet och statistik
Derivatan
MAA 1
MAA 1
MAA 1 - 3
MAA 1 - 4
MAA 1 - 2
MAA 1 - 4
62
8. MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner
9. MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder
10. MAA 10 Integralkalkyl
11. MAA 11 Talteori och logik
12. MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder
13. MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och
integralkalkyl
14. MAA 14 Repetitionskurs
MAA 1 - 4, 7
MAA 1 - 4, 7
MAA 1 - 4,7 - 9
MAA 1 - 2
MAA 1 - 4, 7
MAA 1 - 10
MAA 1 - 10
5.6.2. Den korta lärokursen i matematik
Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa,
behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika
livssituationer och i fortsatta studier.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i den korta lärokursen i matematik är att de studerande skall:
ü kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig
verksamhet
ü få positiva inlärningserfarenheter när de sysslar med matematik och lära sig att
lita på sin kapacitet, sina färdigheter och sin förmåga att tänka, uppmuntras att
lära sig nytt genom experiment, undersökningar och upptäckter
ü skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier
ü anamma matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara
och bygga upp modeller av fenomen samt dra slutsatser
ü få en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur
ü tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i
matematisk form och förmå bedöma uppgifternas tillförlitlighet
ü bli införstådd med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen
ü lära sig att använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap.
Obligatoriska kurser
Uttryck och ekvationer (MAB 1)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü bli vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära
sig att lita på sin matematiska förmåga
ü förstå begreppen lineärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av
andra graden
ü befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra
graden.
Centralt innehåll
ü lineära samband och proportionalitet
ü uppställning av ekvationer
63
ü grafisk och algebraisk lösning av ekvationer
ü tolkning och prövning av lösningar
ü polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer
Arbetsform
ü Lärarledda räkneövningar
Geometri (MAB2)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü träna sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos
figurer och kroppar
ü bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar
ü kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri.
Centralt innehåll
ü figurers likformighet
ü en rätvinklig triangels trigonometri
ü Pythagoras sats
ü area och volym hos figurer och kroppar
ü bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet
Arbetsform
ü Lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1
Matematiska modeller I (MAB 3)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och
kunna beskriva dessa med matematiska modeller
ü vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet.
Centralt innehåll
ü tillämpning av lineära och exponentiella modeller
ü potensekvationer
ü lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1
Matematisk analys (MAB 4)
64
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü kunna undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och
numeriska metoder
ü förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten
ü kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan
ü lära sig fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i
tillämpningsuppgifter.
Centralt innehåll
ü derivatan för en polynomfunktion
ü analys av polynomfunktioners tecken och förlopp
ü det största och minsta värdet för en polynomfunktion
ü grafiska och numeriska metoder
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1
Statistik och sannolikhet (MAB 5)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü bli vana att handskas med och tolka statistiskt material
ü bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter
ü bli insatta i sannolikhetslärans grunder.
Centralt innehåll
ü karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar
ü normalfördelningen och normeringen av den
ü kombinatorik
ü sannolikhetsbegreppet
ü formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1
Matematiska modeller II (MAB 6)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer
ü kunna lösa lineära optimeringsproblem i praktiska situationer
65
ü förstå begreppet talföljd
ü kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder
och summor.
Centralt innehåll
ü lineära ekvationer med två variabler
ü lineära ekvationspar
ü grafisk lösning av olikheter med två variabler
ü lineär optimering
ü talföljder
ü aritmetiska och geometriska talföljder och summor
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1, MAB3
Fördjupade kurser
Ekonomisk matematik (MAB 7)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet
ü tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi
ü få matematiska grunder för studier i företagsekonomi
ü kunna tillämpa statistiska metoder.
Centralt innehåll
ü index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande
beräkningar
ü matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och
summor
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1, MAB3, MAB6
Matematiska modeller III (MAB 8)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü fördjupa sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle
ü få hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt.
66
Centralt innehåll
ü trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln
ü radianbegreppet
ü trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a
ü grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för
periodiska fenomen
ü vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer
ü framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i
koordinatsystemet
ü undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem
med hjälp av vektorer
Arbetsform
ü lärarledda räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1, MAB2, MAB3, MAB6
Samskolans fördjupade kurser
Repetitionskurs I (MAB 9)
Mål
Kursens mål är att
ü repetera de centrala avsnitten i MAB-kurserna 1-3
ü befästa räknefärdigheten på de centrala ämnesområdena
Centralt innehåll
ü uppgörs tillsammans med kursdeltagarna
Arbetsform
ü uppgörs tillsammans med kursdeltagarna
Förkunskaper
ü MAB1 - MAB3
Repetitionskurs II (MAB 10)
Mål
Kursens mål är att
ü repetera de centrala avsnitten i MAB-kurserna 1-6
ü befästa räknefärdigheten på de centrala ämnesområdena
ü att lära eleverna ställa vissa kvalitetskrav på sina prestationer,bl.a. med tanke på
studentexamen
ü att skapa en allmän bild av den matematik som genomgåtts
Centralt innehåll
ü de centrala avsnitten i MAB-kurserna 1-6
67
Arbetsform
ü räkneövningar
Förkunskaper
ü MAB1 - MAB6
Ordningsföljden för kurserna är följande:
Kurs
1. MAB 1 Uttryck och ekvationer
2. MAB 2 Geometri
3. MAB 3 Matematiska modeller I
4. MAB 9 Repetitionskurs I
5. MAB 4 Matematisk analys
6. MAB 5 Statistik och sannolikhet I
7. MAB 6 Matematiska modeller II
8. MAB 7 Ekonomisk matematik
9. MAB 8 Matematiska modeller III
10. MAB 10 Repetitionskurs II
5.7.
Förkunskaper
MAB 1
MAB 1
MAB 1 – MAB 3
MAB 1
MAB 1
MAB 1, MAB 3
MAB 1, MAB 3, MAB 6
MAB 1, MAB 2, MAB 3, MAB 6
MAB 1 – MAB 6
Biologi
Undervisningen i biologi vid Svenska samskolan i Tammerfors följer Grunderna för
gymnasiets läroplan (se www.edu.fi/svenska). Laborationer som ansluter sig till ämnet
utförs inom varje kurs, därför ordnas ingen särskild laborationskurs.
De fördjupade kurserna erbjuds i regel bara vartannat år. Med detta arrangemang blir det
sannolikt att alla kurser kan arrangeras under elevers gymnasietid. Kursen BI 3 hålls i
slutet av vårterminen, vilket innebär att den inte kan studeras under elevens sista
vårtermin. Utöver de nationella fördjupade kurserna erbjuds två andra fördjupade kurser
vid SST.
Obligatoriska kurser
Organismernas värld (BI 1)
Mål
ü se läroplansgrunderna.
Innehåll
ü biologin som vetenskap
ü hur biodiversiteten kommer till synes
ü evolutionen – livets utveckling
ü hur naturen fungerar
Arbetsformer
68
ü lärarledd undervisning, elevarbeten i grupp, hemuppgifter
Förkunskaper
ü grundskolans kunskaper
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, utförda biologiska arbeten med
rapporter, visad förmåga att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.
Övrigt
ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang avläggas genom självstudier.
Cellen och ärftligheten (BI 2)
Mål
ü Se läroplansgrunderna.
Innehåll
ü cellen – livets grundenhet
ü cellens energihushållning
ü hur cellfunktionerna styrs
ü cellförökning
ü ärftlighetens grunder
ü populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin
Arbetsformer
ü lärarledd undervisning, elevarbeten i grupp, hemuppgifter
Förkunskaper
ü BI 1 och KE 1
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, biologiska arbeten med rapporter, visad
förmåga att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.
Övrigt
ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang avläggas genom självstudier.
Fördjupade kurser
Miljöekologi (BI 3)
Mål
ü se läroplansgrunderna.
Innehåll
ü ekologisk forskning och fördjupning av ekologin
ü biodiversiteten och dess betydelse
ü miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar
69
ü naturen i Finland
ü en hållbar framtid med bl.a. stadsekologi och miljöteknik
ü en ekologisk eller miljöorienterad undersökning
Arbetsformer
ü lärarledd undervisning, faktasökning, planering och genomförande av en
ekologisk undersökning.
Förkunskaper
ü BI 1
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, utförda arbeten med rapporter, visad
förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta.
Övrigt
ü Kursen kan avläggas genom självstudier bara ifall läroboken innehåller utförligt
beskrivna uppgifter.
Människans biologi (BI 4)
Mål
ü se läroplansgrunderna.
Innehåll
ü särdragen hos människans celler och vävnader
ü människokroppens byggnad och funktion
ü hur livsfunktionerna regleras
ü människans förökning
ü människans livscykel
ü ärftligheten och hälsan
ü kroppens försvarsmekanismer
Arbetsformer
ü lärarledd undervisning, mikroskopering av permanenta preparat, dissektioner
och/eller korta föredrag, hemuppgifter
Förkunskaper
ü BI 1 och BI 2
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, arbeten med rapporter, visad förmåga
att arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.
Övrigt
ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang utföras självständigt.
Bioteknologi (BI 5)
70
Mål
ü se läroplansgrunderna.
Innehåll
ü cellens finstruktur
ü DNA, gener, proteiner och enzymer och hur de fungerar
ü gentekniken och dess möjligheter
ü mikroorganismerna och deras betydelse
ü växt- och djurförädling
ü etik och lagstiftning inom gentekniken
Arbetsformer
ü lärarledd undervisning, elevarbeten i grupp, hemuppgifter
Förkunskaper
ü BI 1 och BI 2
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevarbeten med rapporter, förmåga att
arbeta i grupp, gjorda hemuppgifter och timaktivitet.
Övrigt
ü Kursen kan inte utan särskilda arrangemang avläggas genom självstudier.
Samskolans fördjupade kurser
Ett ekosystem (BI 6)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü känna de viktigaste producenterna, konsumenterna och nedbrytarna i ett
finländskt ekosystem, ett ekosystem som kursdeltagarna väljer tillsammans,
ü kunna ge exempel på parasitism, symbios, konkurrens och ekologisk nisch inom
ekosystemet,
ü kunna bedöma de icke-levande faktorernas betydelse för det studerade
ekosystemet,
ü kunna bedöma produktiviteten i ekosystemet,
ü känna igen störningar på ekosystemet, vilka förorsakas av mänsklig aktivitet,
ü kunna göra jämförelser med andra ekosystem.
Innehåll
ü artkännedom
ü organsimers föröknings-, spridnings- och överlevnadsstrategier
ü biodiverstitet
ü mätning av de icke-levande faktorerna
ü en modell av ekosystemet
Arbetsformer
ü tio lektioner lärarledd undervisning i klass
71
ü ekosystemet, dess icke-levande faktorer och arter studeras i naturen under några
korta exkursioner eller en längre vandring med övernattning i tält. Exkursionerna i
huvudsak utanför schemalagd skoltid.
Förkunskaper
ü BI 1
Bedömning
ü Sifferbedömningen grundar sig på visad förmåga att utföra ekologiska
undersökningar, förmåga att arbeta i grupp samt ett förhör om det studerade
ekosystemet, dess arter och sambanden i ekosystemet samt i ekosystem i
allmänhet.
Övrigt
ü Kursen kan inte avläggas som självstudier. En elev som inte kan delta i
exkursion(erna) kan inte slutföra kursen.
ü Kursen ansluter sig mycket nära till den obligatoriska kursen BI 1, avsnittet “hur
naturen fungerar”, och till den fördjupade kursen BI 3.
Toxikologi (BI 7)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig grunderna i ekotoxikologi
ü repetera cellens byggnad och bekanta sig med gifters verkan på olika delar av
cellerna
ü känna till hur kroppen påverkas av gifter och kroppens försvarsmekanismer mot
gifter
ü repetera genetiken
Innehåll
ü ekotoxikologi
ü cellens finstruktur och hur gifter verkar på celler
ü repetition av matsmältningen, huden, nervcellens funktion, hormonsystemet och
immunförsvararet ur toxikologiskt perspektiv
ü mutagener, mutationer och repetition av genetiken.
Arbetsformer
ü lärarledd undervisning, skriftliga elevarbeten, hemuppgifter, studentuppgifter
eventuellt exkursioner och/eller gästföreläsare.
Förkunskaper
ü BI 2 och BI 4
Bedömning
ü Kursen bedöms som godkänd eller underkänd.
Övrigt
ü Kursen kan inte avläggas genom självstudier.
72
ü Kursen ansluter sig nära till kurserna BI 2 och BI 4.
5.8.
Geografi
De fördjupade kurserna i geografi erbjuds turvis vartannat år gemensamt för dem som
studerar andra och tredje året i gymnasiet. På det sättet blir det mera sannolikt att vardera
nationella kursen kan undervisas under varje elevs studietid. Kursen GE 5 undervisas i
slutet av vårterminen och kan därför inte studeras av de elever som slutför sin
studentexamen.
Obligatoriska kurser
Den blå planeten (GE 1)
Mål
ü se grunderna för gymnasiets läroplan (www.edu.fi/svenska)
Innehåll
ü geografin som vetenskap
ü jorden – en planet
ü atmosfären och hydrosfären
ü väder och klimat
ü hur jordens yta förändras
ü vegetationszoner på jorden
ü tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder
Arbetssätt
ü lärarledd undervisning, karttolkning, bildtolkning och andra uppgifter.
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevens alster, timaktivitet.
Förkunskaper
ü grundskola
En gemensam värld (GE 2)
Mål
ü se grunderna för gymnasiets läroplan (www.edu.fi/svenska)
Innehåll
ü kulturgeografins väsen och uppgifter
ü befolkningen, bosättningen och kulturer
ü naturtillgångar
ü primärproduktionen och miljön
ü industri och energi
ü trafik, turism, handel och regional spridning
ü regional struktur i mänsklig verksamhet
73
ü dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling
Arbetssätt
ü lärarledd undervisning, karttolkning, bildtolkning och andra uppgifter.
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevens alster, timaktivitet.
Förkunskaper
ü GE 1
Fördjupade kurser
Riskernas värld (GE 3)
Mål
ü se grunderna för gymnasiets läroplan (www.edu.fi/svenska)
Innehåll
ü riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse
ü risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser
ü risker relaterade till rymden, endogena risker, stormar, översvämningar, torka och
risker som härstammar från organismer
ü att gardera sig mot risker i naturen
Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och
naturen
ü risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser,
tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar, klimatförändringar,
föroreningar och utarmningen av biodiversiteten
ü möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar
utveckling
Mänsklighetens risker och riskfyllda områden
ü befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering,
samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social
ojämlikhet
ü möjligheter att reglera konflikter
Tekniska risker
Arbetssätt
ü lärarledd undervisning, karttolkning, nyhetsuppföljning.
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på ett kursprov, elevens alster, timaktivitet.
Förkunskaper
ü GE 1 och GE 2
74
Regionstudier (GE 4)
Innehåll
ü kartografins grunder och geografiska källor
ü fältobservationer, enkäter och intervjuer
ü kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder
ü numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram
ü tryckt källitteratur och källor i digital form som t.ex. datanät och CD-ROMdatabaser
Geografiska informationssystem
ü grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar
ü exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av
områden på olika nivåer med hjälp av GIS-program
En egen undersökning av ett område
ü val av undersökningsområde
ü insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS-material eller
annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre
områdesrapport
ü ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden,
områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning,
naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av
området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter
Arbetssätt
ü självständigt arbete (parvis), lärarledd undervising.
Bedömning
ü Bedömningen grundar sig på elevens undersökning av ett område, ett prov och
timaktivitet.
Förkunskaper
ü GE 1 och GE 2
Övrigt
ü Kursen kan inte avläggas genom självstudier.
Kartor och naturformationer (GE 5)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü bli förtrogen med olika typer av kartor och kartskalor.
ü fördjupa sina kunskaper inom valda områden av naturgeografin
ü öva sig i att använda geografiska termer i skriven text
Innehåll
75
ü orienteringskartor, grundkartor, vägkartor och specialkartor och deras innehåll
samt GIS
ü geografiskt läge, skalor
Fördjupningen av naturgeografin kan t.ex. handla om:
ü bergarter och berggrund i Tammerfors
ü spår efter istiden i Tammerfors
ü jordarter, jordmåner och vegetation
ü vattnets kretslopp och hur det kan utnyttjas
Arbetssätt
ü Några exkursioner till lämpliga mål inom Tammerfors och eventuellt
grannkommunerna. Resorna görs med buss och vissa av dem kan ta något längre
än lektionstiden. Exkursionerna förbereds i grupp i skolan under lektionstid och
exkursionsrapporterna skrivs också främst under lektionstid.
Bedömning
ü Sifferbedömningen grundar sig på arbetet under förberedelserna, aktivitet under
exkursionerna och skriftliga inlämnade rapporter.
Förhandskunskaper
ü GE 1
Övrigt
ü Kursen ansluter sig till kurs GE 1 och förbereder arbetet i kurs GE 4.
ü Kursen erbjuds vartannat år i slutet av vårterminen.
ü Kursen kan inte avläggas genom självstudier.
5.9.
Fysik
Fysik är en empirisk vetenskap inom vilken man försöker förstå och förklara naturens
grundstruktur och -fenomen med hjälp av information som erhålls genom bland annat
experiment.
Experiment i form av lärardemonstrationer och/eller elevlaborationer som ingår i
undervisningen beror i hög grad på ämnesområdet, i vilket skede undervisningen är samt
på den utrustning som är tillgänglig.
Lärostoffet kan åskådliggöras, förutom genom lärarledd undervisning, genom
studiebesök och videoframställ-ningar.
Genom experiment leds eleverna fram till nya begrepp, principer och modeller inom
fysiken.
Undervisningen i fysik skall utveckla en elevs förmåga att tillsammans med andra elever
utföra experiment och att utgående från mätresultaten kunna bearbeta dessa resultat och
sedan framställa dessa i åskådlig form.
76
Det är viktigt att det inom naturvetenskapliga studier, inte minst inom fysik, används
experimentella metoder, olika kunskapskällor (läroböcker,uppslagsverk,internet) samt
därtill olika sätt att bearbeta information och mätresultat.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i fysik är att studerande skall:
ü se människan som en del av naturen och förstå fysikens roll när det gäller att
beskriva naturen
ü förstå betydelsen av experimentell verksamhet och teoretiska modeller då
naturvetenskaplig kunskap byggs upp
ü förstå fysikens betydelse inom vetenskap, konst, teknik och kommunikation samt
inte minst i människans vardagsmiljö
ü verka aktivt och ansvarsfullt för en trygg miljö och en hållbar utveckling
ü strukturera sin uppfattning om naturen och dess fenomen med hjälp av fysikaliska
begrepp, principer och lagar
ü kunna lösa problem av naturvetenskaplig och teknisk art med de verktyg som
fysikens lagar och begrepp erbjuder
ü kunna utföra fysikaliska mätningar och bearbeta de erhållna mätresultaten samt
framställa dessa i åskådlig form
ü lära sig att tolka, bedöma och tillämpa erhållna mätresultat
ü kunna inse fysikens betydelse för individen och samhället som helhet
Bedömning
Vid bedömningen av de enskilda kurserna i fysik beaktas elevernas förmåga att behärska
helheter, deras skicklighet att utföra experiment och utgående från erhållna mätresultat
ställa upp fysikaliska lagar och samband. Därtill beaktas deras timaktivitet samt deras
förmåga att lösa givna hemuppgifter.
Obligatoriska kurser
Fysiken som naturvetenskap (FY 1)
Mål
Studerande skall
ü uppfylla sitt behov av kunskap och förståelse och ta emot intryck som väcker och
fördjupar intresset för fysik
ü bekanta sig med grundbegrepp om materiens och universums struktur och kunna
bilda sig en uppfattning om naturens grundelement och fenomen med hjälp av
fysikaliska begrepp och principer
ü förstå hur naturvetenskapliga teorier byggs upp genom experimentell verksamhet
och genom modeller som ställs upp med hjälp av erhållna mätresultat
ü kunna planera och utföra enkla naturvetenskapliga experiment, tolka och bedöma
empiriska resultat och presentera dem för andra
ü kunna tolka och framställa mätresultat i grafisk form
ü kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknik i studierna.
Centralt innehåll
ü fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar
77
ü materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan
ü energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och
artificiella processer
ü betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska
ü teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultat samt uppskattning av
deras tillförlitlighet
ü kraft som orsak till att en rörelse förändras
ü de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelsersamt att grafiskt avbilda
dessa rörelser
Bedömning
ü Sifferbedömning
Fördjupade kurser
Värme (FY 2)
Mål
Studerande skall:
ü lära sig känna värmefenomen
ü kunna undersöka fenomen som hör samman med värmelärans huvudsatser eller
ämnens termodynamiska tillstånd
ü bli kapabla att delta i kritiska diskussioner och i beslutsprocesser som gäller miljö
och teknologi
Centralt innehåll
ü gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning
ü tryck, hydrostatiskt tryck
ü uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi
ü mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad
ü värmelärans huvudsatser, energi i slutna system
ü energikällor
Bedömning
ü sifferbedömning
Vågrörelse (FY 3)
Mål
Studerande skall
ü få en allmän bild av periodiska fenomen i naturen och bekanta sig med de centrala
principer som förklarar dessa
ü göra sig förtrogna med vibrations- och vågrörelsens grunder genom att undersöka
mekanisk vibration, ljud och elektromagnetiska vågrörelser
Centralt innehåll
ü harmoniska krafter och vibrationsrörelser
ü vågrörelsers uppkomst och utbredning
ü vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation
78
ü reflexion, brytning och totalreflexion
ü ljus, speglar och linser
ü ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud
Bedömning
ü Sifferbedömning
Rörelselagarna (FY 4)
Mål
Studerande skall
ü förstå rörelsefenomen och kunna bearbeta modeller som beskriver dem
ü kunna undersöka translationsfenomen experimentellt och med hjälp av dem förstå
Newtons lagar
- förstå konserveringslagarnas betydelse i fysiken
Centralt innehåll
ü rörelsemodeller och Newtons lagar
ü distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft
ü rörelsemängdens konstans och impulsprincipen
ü kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete
ü vibrationsrörelsens energi
Bedömning
ü sifferbedömning
Rotation och gravitation (FY 5)
Mål
Studerande skall:
ü fördjupa sitt kunnande i mekanik och sin förmåga att numeriskt kalkylera
fenomen som sammanhänger med statik och rotation
ü fördjupa sina kunskaper om den mekaniska världsbilden
Centralt innehåll
ü kraftmoment och rotationsjämvikt
ü modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse
ü ekvationer för rotationsrörelse
ü rörelsemängdsmomentets konstans
ü rotationsrörelsens energi
ü cirkelrörelse och dess acceleration
ü gravitation och rörelser som påverkas av gravitation
ü kaströrelser och planeternas rörelser
ü satelliter och deras användning
Bedömning
ü sifferbedömning
Elektricitet (FY 6)
79
Mål
Studerande skall
ü förstå elektricitetens grundbegrepp och bekanta sig med mätteknik
ü kunna utföra grundläggande elmätningar samt konstruera och undersöka enkla
strömkretsar
Centralt innehåll
ü galvaniska element, elström i metalliska ledare
ü mätning av ström och spänning
ü Ohms lag, Joules lag
ü resistorer (motstånd), koppling av resistorer samt Kirchhoffs lagar
ü Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält
ü kondensatorer - olika kondensatorkopplingar och kondensatorers energi
ü elström i halvledare, till exempel i dioder
Bedömning
ü sifferbedömning
Elektromagnetism (FY 7)
Mål
Studerande skall:
ü fördjupa sina kunskaper om elektromagnetiska fenomen
ü bli förtrogna med elsäkerhet
ü fördjupa sina kunskaper om betydelsen av ochtillämpning av elektromagnetiska
fenomen i samhället
Centralt innehåll
ü magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält
ü laddade partiklar i el- och magnetfält
ü induktionslagen och Lenz lag
ü induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion
ü energitransport med hjälp av elström
ü mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens
frekvensberoende
ü svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation
ü elsäkerhet
ü energiindustrin
Bedömning
ü sifferbedömning
Materia och strålning (FY 8)
Mål
Studerande skall
80
ü bekanta sig med kvantfenomen, dualism och ekvivalensen mellan materia och
energi som de principer som styr materiens struktur och dynamiken hos dess
beståndsdelar
ü fördjupa sin helhetsbild av fysikens utveckling och dess tillämpbarhet vid
tolkning av naturfenomen
Centralt innehåll
ü elektromagnetisk strålning
ü röntgenstrålning
- svarta kroppars strålning
- den fotoelektriska effekten
- strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär
- atommodeller med Bohrs atommodell som exempel
- kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram
- atomkärnans byggnad
- radioaktivitet och strålsäkerhet
- ekvivalensen mellan massa och energi
- kärnreaktioner och kärnenergi
- materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem
Bedömning
ü sifferbedömning
Samskolans fördjupade kurser
Repetitionskurs (FY 9)
Mål
Studerande skall:
ü ges möjligheter att repetera centrala begrepp och lagar inom fysikkurserna (FY 1)
- (FY 8)
ü ges möjligheter att lösa tidigare års realprovsuppgifter i fysik
Centralt innehåll
ü centrala begrepp inom fysiken(fält, energi, rörelse, växelverkan, etc.)
Bedömning
ü godkänd(G)/underkänd (U)
Tillämpade kurser
Arbetskurs (FY 10)
Mål
Studerande skall:
ü beredas möjlighet att använda modern mätutrustning t.ex. datorbaserad inom
centrala områden av fysiken
81
Bedömning
ü godkänd(G)/underkänd (U)
5.10. Kemi
Syftet med undervisningen i kemi är att stöda utvecklingen av ett naturvetenskapligt
tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning.
Undervisningen skall gestalta kemin som en central naturvetenskap som strävar efter att
undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt principerna för
en hållbar utveckling.
Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer, egenskaper och reaktioner med andra
ämnen skall den studerande lära sig att förstå vardagslivet, naturen och teknologin samt
kemins betydelse för människans och naturens välbefinnande.
Karaktäristiskt för kemiundervisningen är att observera och undersöka egenskaper och
reaktioner med andra ämnen med hjälp av experiment, att undersöka och förklara
fenomen med hjälp av modeller och strukturer, att beskriva fenomen med kemins
symbolspråk samt att konstruera modeller av kemiska fenomen och bearbeta dem
matematiskt. Den studerande vägleds med mångsidiga undervisnings- och
bedömningsmetoder att utveckla sina kunskaper och färdigheter i kemi samt alla områden
av sin personlighet. I kemiundervisningen skall man beakta den studerandes
studiefärdigheter och skapa en positiv bild av kemi och kemistudier.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i kemi är att den studerande skall:
ü förstå kemins viktigaste grundbegrepp och känna till kemins samband med
vardagliga företeelser samt kemins betydelse för människans och naturens välfärd
ü via experiment och på andra sätt aktivt kunna ta fram och bearbeta information
om kemiska fenomen och ämnen som är viktiga för livet och miljön samt bedöma
informationens tillförlitlighet och betydelse
ü kunna planera och utföra experiment som belyser olika fenomen samt beakta
arbetssäkerheten
ü kunna tolka, värdera, presentera och diskutera den information som han/hon
skaffat sig experimentellt eller med andra metoder
ü bli insatt i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter som verktyg
vid informationssökning och vid uppställandet av modeller
ü bli insatt i modern industri- och miljöteknik
ü kunna utnyttja sina kunskaper i kemi i diskussioner och beslut som gäller naturen,
miljön och teknologin samt i egenskap av konsument främja ett hälsosamt liv och
en hållbar utveckling
ü få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier.
Bedömning
I bedömningen poängteras den studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta.
Dessutom skall man bedöma hans/hennes förmåga att experimentellt söka fram och
bearbeta information, det vill säga:
ü att göra observationer, planera och utföra mätningar och experiment
82
ü
ü
ü
ü
att använda redskap och kemikalier på ett tryggt sätt
att presentera resultaten både muntligt och skriftligt
att tolka och bedöma resultaten och göra modeller
att dra slutsatser och att tillämpa dem.
Den studerandes kunskaper och färdigheter i kemi skall bedömas genom kursprov samt
genom iakttagelser av hans/hennes aktivitet, experiment, arbetsbeskrivningar, projekt,
föredrag och rapporter. Dessutom iakttas kontinuerligt hur den begreppsliga och
metodiska kunskapen och färdigheten utvecklas.
I den obligatoriska och i de fördjupade kurserna används sifferbedömning. De tillämpade
kurserna bedöms med G/U (godkänd/underkänd)
Kursordning
Den obligatoriska kursen läses först. Därefter är det önskvärt att de fördjupade kurserna
läses i ordningsföljd. Om ordningsföljden mellan de fördjupade och tillämpade kurserna
kan beslut fattas från fall till fall.
Kurs
KE 1
KE 2
KE 3
KE 4
KE 5
Tidigare avlagda kurser
KE 1
KE 1 och KE 2
KE 1, KE 2 och KE 3 eller KE 1 och KE 2
KE 1, KE 2, KE 3 och KE 4 eller KE 1, KE 2 och KE 3 eller
KE 1, KE 2 och KE 4
Temaområden
De temaområden som finns specificerade i läroplanens allmänna del bör beaktas inom
undervisningen i kemi.
Inom undervisningen kan följande punkter framgå:
ü den studerande bör delta i att skapa allmänt välstånd i närmiljön och samhället
ü skolan bör sporra den studerande att arbeta för hälsa och trygghet
ü den studerande bör lära sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling
ü den studerande bör kunna förstå och bedöma människans förhållande till den
moderna teknologin och teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och
miljön
ü förmåga att utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andra
vetenskapsgrenar
ü förmåga att bedöma de etiska och ekonomiska synpunkter, välfärdsfrågor och
jämlikhetsaspekter som styr den tekniska utvecklingen samt kunna ta ställning till
och motivera olika tekniska alternativ
ü förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi och kunna bedöma hur olika
alternativ inverkar på arbetet och sysselsättningen
ü lära sig något om företagsverksamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet
via studiebesök.
Obligatorisk kurs
Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1)
83
Mål
Kursens mål är att den studerande skall:
ü få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse
ü fördjupa sina tidigare insikter i kemins grunder i samband med genomgången av
kursens stoff
ü kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och
förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö
ü känna till olika blandningar och begrepp i anslutning till dem
ü utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska
begrepp
ü lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta
ü kunna undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt,
känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar
ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället
ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling
ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och
teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön
ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.
Centralt innehåll
ü organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska
kväveföreningar samt deras egenskaper och användning
ü bindningar i och polaritet hos organiska föreningar
ü olika blandningar, substansmängder och halter
ü organiska föreningars oxidations- och reduktionsreaktioner och reaktioner med
protonöverföringar.
Arbetssätt
ü klassundervisning
ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet
ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering
ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.
ü enkla räkneövningar
Bedömning
Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas
ü ett eller flera kursprov
ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
Övrigt
Den obligatoriska kursen i kemi lämpar sig i allmänhet inte för självstudier.
Fördjupade kurser
Kemins mikrovärld (KE 2)
84
Mål
Kursens mål är att den studerande skall:
ü känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper
ü kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper
hos kemiska föreningar
ü förstå organiska föreningars strukturer och känna till metoder som används för att
bestämma dem
ü med hjälp av olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör
samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner
ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället
ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling
ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och
teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön
ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.
Centralt innehåll
ü grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet
ü elektronhöljets strukturer och atomorbitaler
ü bestämning av oxidationstal och föreningsformler
ü kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper
ü hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och
rymdstrukturer
ü isomeri
Arbetssätt
ü klassundervisning
ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet
ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering
ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.
ü räkneövningar
Bedömning
Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:
ü ett eller flera kursprov
ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
ü utförda hemuppgifter
Övrigt
ü Kursen KE1 bör ha avlagts tidigare.
ü Kursen bör helst inte utföras som självstudier.
Reaktioner och energi (KE 3)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall:
85
ü förstå de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inse deras
betydelse för livsmiljön (industrin)
ü förstå bindning och frigörelse av energi som sker vid kemiska reaktioner och inse
förändringarnas betydelse i samhället
ü kunna skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt
ü kunna undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid
reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer
ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället
ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling
ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och
teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön
ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.
Centralt innehåll
ü symbolspråket för kemiska reaktioner
ü organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar
ü stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen
ü energiförändringar i kemiska reaktioner
ü reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna.
Arbetssätt
ü klassundervisning
ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet
ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering
ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.
ü räkneövningar
Bedömning
Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:
ü ett eller flera kursprov
ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
ü utförda hemuppgifter
Övrigt
Kurserna KE1 och KE2 bör ha avlagts tidigare. Kursen bör helst inte utföras som
självstudier.
Metaller och material (KE 4)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü känna till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem
ü känna till olika oxidations- och reduktionsmedel och kunna skriva
redoxreaktioner
ü kunna principerna för elektrokemiska fenomen och kunna redogöra för
kvantitativa tillämpningar av dem
86
ü känna till olika material och deras sammansättning, egenskaper och
framställningsmetoder och kunna redogöra för metoder för utvärdering av
konsumtionsvarornas inverkan på miljön
ü kunna undersöka fenomen som berör metaller och elektrokemi med hjälp av
experiment och modeller.
ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället
ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling
ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och
teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön
ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.
Centralt innehåll
ü metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och
elektrolys
ü redoxreaktioner
ü metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar
ü biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer
Arbetssätt
ü klassundervisning
ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet
ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering
ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.
ü räkneövningar
Bedömning
Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:
ü ett eller flera kursprov
ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
ü utförda hemuppgifter
Övrigt
Kurserna KE1, KE2 och KE3 eller KE1 och KE2 bör ha avlagts tidigare. Kursen bör
helst inte utföras som självstudier.
Reaktioner och jämvikt (KE 5)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü förstå hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå dess matematiska tillämpningar
ü förstå jämviktens betydelse och förstå vilken roll jämvikten spelar i
industriprocesser och naturfenomen
ü kunna undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt med hjälp av experiment
och modeller
ü lära sig förstå allmänt välstånd i närmiljön och samhället
ü lär sig att i sitt dagliga liv verka för en hållbar utveckling
87
ü kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin och
teknikens inverkan på levnadssättet, samhället och miljön
ü förhålla sig kritisk till informations- och medieuppgifter.
Centralt innehåll
ü reaktionsjämvikt
ü jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och
deras betydelse
ü löslighet och mättad lösning
ü grafisk framställning av jämvikt
Arbetssätt
ü klassundervisning
ü informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet
ü experimentella undersökningar med skriftlig rapportering
ü de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.
ü räkneövningar
Bedömning
Vid bedömningen används sifferbedömning i vilken beaktas:
ü ett eller flera kursprov
ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
ü utförda hemuppgifter
Övrigt
Kurserna KE1, KE2, KE3 och KE4 eller KE1, KE2 och KE3 eller KE1, KE2 och KE4
bör ha avlagts tidigare. Kursen bör helst inte utföras som självstudier.
Tillämpade kurser
Experimentell kemi I (KE 6)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü fördjupa sina kunskaper i experimentellt arbete
ü lära sig följa givna arbetsmetoder
ü kunna utföra enkla kvalitativa och kvantitativa bestämningar
ü lära sig använda tillbudsstående laboratorieutrustning.
Centralt innehåll
ü undersökningar och arbeten i grupp i form av olika temauppgifter, t.ex.
vattenanalys, fiskprover, miljöföroreningar, växtfärgning
ü informationssökning med muntlig eller skriftlig rapportering.
Arbetssätt
88
ü
ü
ü
ü
självständigt arbete under övervakning
informationssökning med muntlig eller skriftlig presentation av resultatet
experimentella undersökningar med skriftlig rapportering
de experimentella underökningarna utförs antingen enskilt, parvis eller i grupp.
Bedömning
Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs.
Vid bedömningen beaktas:
ü den studerandes förmåga att experimentellt söka fram och bearbeta information
ü den studerandes förmåga att handskas med laboratorieutrustning
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter.
Övrigt
Den obligatoriska kursen KE1 och helst någon av kurserna KE2 eller KE4 bör ha avlagts
tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier.
Experimentell kemi II (KE 7)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü lära sig tolka enkla organiska molekylers spektrum
ü bli bekant med moderna analysmetoder
Centralt innehåll
ü pappers- och tunnskiktskromatografi
ü gas- och vätskekromatografi
ü masspektrometri
ü IR-spektrometri
ü NMR-spektrometri
ü atomabsorptionsspektrometri
Arbetssätt
ü undersökningar och arbeten i grupp i form av olika uppgifter för isolering av
organiska molekyler och strukturbestämning av dem
ü kursen kan utföras i samarbete med någon annan lämplig läroanstalt eller industri,
där det finns tillgång till nödvändig apparatur
Bedömning
Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs.
Vid bedömningen beaktas
ü den studerandes förmåga att handskas med laboratorieutrustning
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
Övrigt
89
Den obligatoriska kursen KE1 och helst någon av kurserna KE2 eller KE4 bör ha avlagts
tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier.
Experimentell kemi III (KE 8)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü fördjupa sina kunskaper i experimentellt arbete
ü lära sig följa givna arbetsmetoder
ü kunna utföra enkla organiska synteser
ü lära sig använda tillbudsstående laboratorieutrustning
Centralt innehåll
- laborationer som har anknytning till tidigare kunskaper
- isolering av reaktionsprodukten
- analys av reaktionsprodukten
Arbetssätt
ü handlett arbete i grupp eller enskilt
ü laborationer där eleven utför olika synteser och analyser
ü rapportering och sammanfattning av resultaten
Bedömning
Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs.
Vid bedömningen beaktas
ü den studerandes förmåga att handskas med laboratorieutrustning
ü ett tryggt arbetssätt
ü visad aktivitet och intresse
ü arbetsbeskrivningar och –rapporter
Övrigt
Den obligatoriska kursen KE1 och helst någon av kurserna KE2 eller KE4 bör ha avlagts
tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier.
Repetitionskurs (KE 9)
Mål
Kursens mål är att den studerande skall
ü få en helhetsbild av kemins olika delområden
ü repetera de tidigare avlagda kemikurserna
ü förstärka kunskaperna i problemlösning
Centralt innehåll
ü repetition av centrala delar från olika delområden
ü räkneuppgifter
Arbetssätt
ü genomgång av realprovsuppgifter
ü lärarledda räkneövningar
90
ü hemuppgifter
Bedömning
Kursen bedöms med godkänt för avlagd kurs.
Vid bedömningen beaktas:
ü visad aktivitet och intresse
ü elevens förmåga att lösa problem och räkneuppgifter
ü utförda hemuppgifter
Övrigt
Den obligatoriska kursen KE1 och de fördjupade kurserna KE2, KE3, KE4 och KE5 bör
ha avlagts tidigare. Kursen kan inte utföras som självstudier.
5.11. Religion
Den viktigaste uppgiften för undervisningen i religion är att fördjupa de studerandes
förtrogenhet med den egna religionen och dess kulturarv samt den livssyn och det etiska
tänkande som växer fram ur religionen. Med övriga religioner skall de bekanta sig utifrån
religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen granskas ur
ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av gruppers och
individers liv.
I religionsundervisningen skall olika synsätt och den enskildes övertygelse respekteras.
Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga
forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har
religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistiskt-samhälleliga
vetenskaperna och till konstämnena.
Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och att
använda denna insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle till att
främja kulturell växelverkan. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, ny
forskning och aktuellt material ur olika medier. I undervisningen betonas aktiverande
arbetssätt så att lärostoffet kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld och de uppmuntras
att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen.
Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall:
ü tillägna sig kulturell läsförmåga i anslutning till olika religioner så att de förstår
religionernas betydelse och inflytande på den enskilda människan och på grupper
samt på samhället och kulturen
ü behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera
över och analysera olika religiösa frågor
ü kunna bygga upp, gestalta och bedöma sin världsåskådning och kulturidentitet
och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer
ü repektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett
mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor
som kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro
91
ü förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar
som ligger bakom olika etiska ställningstaganden samt om värderingarnas
betydelse
ü vara kapabla att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och
på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion.
Bedömning
I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan tänka
och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera och
bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och
samhället. De skall handledas i att själva bedöma hur väl de uppnått sina mål. Studiernas
omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter skall beaktas.
Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och utveckla sitt
arbete. Alla kurser bedöms med ett siffervitsord.
5.11.1.
Evangelisk-luthersk religion
Obligatoriska kurser
Religionens natur och betydelse (RE 1)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü få kunskap om religionen som företeelse och känna till Bibelns särart som
representant för den sakrala litteraturen
ü förstå religionens globala natur och religiösa föreställningar samt inse hur
religionen är integrerad i kulturen och samhället
ü få material och begreppsliga redskap för att analysera sin världsåskådning
ü lära känna Bibelns inflytande på den västerländska kulturen och bibelforskningen
som en del av religionsforskningen
ü genom insikter i det heliga lära sig att respektera människor med en annan
övertygelse.
Innehåll
ü religionsbegreppet och religionsforskning
ü religiösa kärnfrågor
ü religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse
ü Bibeln som helig litteratur
ü Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag
ü olika sätt att undersöka och tolka Bibeln
ü Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen
Temahelheter
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
ü den studerande kan känna igen sin egen världsåskådning och även andra
åskådningar och lära sig att uppskatta dessa
ü kan se religionen som en skapande, förnyande och upprätthållande faktor
92
Hälsa och trygghet
ü religionen som en sammanbringande och trygghetsskapande faktor
Kulturell identitet och kultur kännedom
ü Bibelns och religionens inverkan på finländarna, européerna och allmänmänskliga
värden.
ü Bibelns och religionens uttrycksform i den finländska kulturen, t.ex. konst, namn,
festtradition, språk, reklam
Informations- och mediekunskap
ü att upptäcka religionens påverkan i medier
Arbetsform
ü föreläsningar
ü aktuella tidningsartiklar
ü film
ü mindre projekt
ü två delprov eller ett slutprov
Förkunskaper
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av kursprov, timaktivitet och arbetsuppgifter
Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü förstå hur den kristna kyrkan har utvecklats, spritts och inverkat på omgivningen
under olika tider och hur den har stått i växelverkan med kulturen och samhället
ü veta hur kyrkans lära är uppbyggd, hur gudstjänstlivet och konsten har påverkat
varandra och kunna redogöra för kyrkans politiska och sociala betydelse under
olika historiska skeden
ü förstå hur kristendomen verkar i form av olika kyrkosamfund på olika håll i
världen
ü kunna analysera uttryck för olika kristna traditioner i våra dagar och förstå den
gemensamma ekumeniska grunden.
Innehåll
ü den kristna kyrkans uppkomst
ü från urkyrkan till separationen mellan den östkatolska och den västkatolska
kyrkan
ü den västkatolska kyrkan under medeltiden
ü utvecklingen inom den östkatolska kyrkan
ü reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden
ü den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld
ü dialogen mellan olika kyrkor och religioner
93
Temahelheter
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
ü arbetsetiken inom olika kyrkosamfund
Hälsa och trygghet
ü socialhjälpens historia och nutid, t.ex. nästanhjälp och sjukvård i begynnelsen av
kyrkohistorien, kyrkligt diakoniarbete
Kulturell identitet och kulturkännedom
ü den kristna kyrkans historia och kulturella påverkan på den europeiska
människan, finländaren och tammerforsbon
ü stärka och bygga den kulturella identiten hos eleven
Arbetsform
ü föreläsningar
ü aktuella tidningsartiklar
ü film
ü mindre projekt
ü eventuella exkursioner
ü två delprov eller ett slutprov
Förkunskaper
ü RE 1
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av kursprov, timaktivitet och arbetsuppgifter
Människans liv samt etik (RE 3)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü kunna ställa etiska frågor och förstå betydelsen av livsfrågorna och av etisk
reflexion
ü få begreppsliga verktyg för att kunna diskutera etiska frågor
ü förstå att de träffar moraliska val varje dag och veta att de ansvarar för sina beslut
ü få baskunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna
koppla dem till frågeställningar som är centrala ur religiös synvinkel
ü förstå hur Bibeln ansluter sig till livsfrågorna och etiken
ü förstå sambandet mellan kristendom och etik, det viktigaste innehållet särskilt i
den lutherska etiken och de teologiska motiveringar som ligger bakom kyrkornas
etiska ställningstaganden.
Innehåll
ü de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden
ü den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen
ü begreppen gott och ont
ü den kristna etiken och etiska teorier
ü individualetiska frågor
94
ü samhällsetiska frågor
Temahelheter
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
ü de mänskliga rättigheterna och deras användbarhet i det praktiska livet
ü bildandet av egna kritiska åsikter, framförandet av egna åsikter och även
respekterandet av andras avvikande åsikter
ü arbetets betydelse för individen och samhället
Hälsa och trygghet
ü att kunna presentera och uttrycka sina åsikter och känslor i diskussion
ü att kunna konfrontera situationer där åsikterna är motstridiga på ett tryggt sätt
Hållbar utveckling
ü inse problemet som uppstår p.g.a. människans dåliga levnadsvanor och naturen
ü konsumtions- och marknadsetik
Kulturell identitet och kulturkännedom
ü problematiken mellan representanter av olika kulturer
ü de utmaningar som det mångkulturella samhället medför
Teknologi och samhälle
ü frågor som rör användandet av kunskap, teknologi och natur
ü tillämpning av förhållandet mellan människovärdet och tekniken
Mediekunskap
ü de etiska frågorna inom media
Arbetsform
ü föreläsningar
ü projektarbete med redovisning och diskussion
ü etiska diskussioner
ü aktuella händelser och tidningsartiklar
Förkunskaper
ü RE 1 och RE 2
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av projektarbete och timaktivitet
Övrigt
ü kursen kan ej tenteras
Fördjupade kurser
Religionernas värld (RE 4)
95
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära känna de utmärkande dragen för världsreligionerna
ü förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet,
kulturen och samhället
ü förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika
religioner och lära sig att uppskatta den religiösa och etiska traditionen i andra
religioner.
Innehåll
Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska
religionerna, judendom och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de
drag som är gemensamma för naturfolkens religioner.
ü religionernas utbredning och antalet anhängare
ü religionernas heliga skrifter och läror
ü religionernas etiska regler
ü religionernas kulter och ritualer
ü religiösa riktningar
ü religionerna och samhället
Temahelheter
Hälsa och trygghet
ü religionen ger människan trygghet i det vardagliga livet
Hållbar utveckling
ü religionens syn på förhållandet mellan människan och naturen
Kulturell identitet och kulturkännedom
ü den studerande bör känna till andra religioner som en del av kulturen
ü förståelse för och uppskattande av ett mångkulturellt samhälle
ü förberedande för verksamhet mellan olika kulturer
Mediekunskap
ü bilden som medierna ger av religionerna
Arbetsform
ü föreläsningar
ü temarbeten
ü aktuella tidningsartiklar
ü film
ü eventuella exkursioner
Förkunskaper
ü RE 1
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, projekt och/eller kursprov
96
Vad tror finländaren på? (RE 5)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü känna till de uttryck som religionen har tagit sig i Finland från den fornfinska
religionen till religiositeten i våra dagar
ü förstå den diskussion om världsåskådningar och religiösa frågor som har förts i
Finland och de faktorer som ligger bakom diskussionerna
ü kunna analysera de religiösa rörelserna i Finland utgående från deras verksamhet
och viktiga lärofrågor.
Innehåll
ü den fornfinska religionen
ü huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien
ü den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland
ü icke-kristna rörelser i Finland
ü kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finska samhället
Temahelheter
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
ü den lutherska kyrkans och andra religioners påverkan
Hälsa och trygghet
ü det stöd som församlingarna kan ge den enskilde individen i krissituationer ex.
kyrkliga förättningar, diakoni och själavård
Kulturell identitet och kulturkännedom
ü det finska samhällets religiösa mångfald
ü att hitta sin egen identitet i den finska åskådningstraditionen
ü religionen i den finska konsten t.ex. kyrkoarkitektur, litteratur, musik
Mediekunskap
ü de i Finland verkande religiösa samfundenas synlighet i medierna
Arbetsform
ü föreläsningar
ü projektarbete
ü exkursioner
ü gäster i mån av möjlighet
Förkunskaper
ü RE 2
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projektarbete
Tillämpade kurser
97
Bibeln (RE 6)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü känna till Bibeln som helig skrift
ü få kunskap i hur vårt samhälle har påverkats av Bibeln
ü se samband mellan andra heliga skrifter och Bibeln
Innehåll
ü Bibelns uppkomst, dess innehåll
ü olika sätt att tolka Bibeln
ü olika översättningar
ü Bibelns betydelse i historien
ü fördjupning av valda stycken ur Bibeln
ü
Arbetsform
ü föreläsningar
ü diskussioner
ü självstudier
ü film
ü läsning ur Bibeln
Förkunskaper
ü RE 1 och RE 2
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och arbetsuppgifter
Religiösa sekter (RE 7)
Mål
Kursens mål är att den studerande
ü skall få kännedom i de mångfald av olika sekter vi har i vår värld
ü får kännedom om de utmärkande dragen för en sekt
ü får insikt i vad som lockar människor till sekter
ü ser skillnad mellan kyrka och sekt
Innehåll
ü sektens särdrag, ledare och anhängare behandlas
ü skillnaderna mellan kyrka och sekt
ü aktuella sekter
ü icke existerande sekter som väckt uppmärksamhet presenteras
Arbetsform
ü föreläsningar
ü diskussioner
ü tidningsartiklar
ü film
ü projekt
98
Förkunskaper
ü RE 1 och RE 2
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt
5.11.2.
Ortodox religion
Enligt grunderna för den nationella läroplanen.
5.12. Livsåskådningskunskap
Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund. Förutom filosofi utnyttjar
den humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. I
livsåskådningskunskapen ses människorna som naturliga, medvetna och kulturella
aktörer som skapar och reproducerar betydelser i inbördes växelverkan. Olika
livsåskådningar och mänskligahandlingssätt skall ses som resultatet av en interaktion
mellan individer, samfund och traditioner.
Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas
möjlighet att leva fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas
också människans förmåga att undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i
samverkan med andra medvetet styra sitt liv. Från dessa utgångspunkter skall läroämnet
hjälpa de studerande att utforma sin livsåskådning och identitet samt att gestalta sina
ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv.
Livsåskådningskunskapen skall genom reflektion och samtal öka de studerandes
allmänbildning beträffande kultur och livsåskådningar. Samtidigt utvecklas deras
praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag och tolerans samt
deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. En säkrare förmåga att se och
bedöma olika livsåskådningar utgör nyckeln till ett gott liv både individuellt och socialt.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras
strävan att
ü bygga upp sin identitet och livsåskådning
ü bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar
ü utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga
ü tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig
och
ü global rättvisa och hållbar utveckling.
Bedömning
I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig
faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras
förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta
99
personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella
dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och
beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas
tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt.
Obligatoriska kurser
Ett gott liv (LK 1)
Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett
individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü stärka sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de väljer och sin vilja
att verka
ü i samklang med sina värderingar
ü bli mera beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra
ü människor, för samhället och för naturen
ü utveckla sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt
förbättra
ü sin förmåga att bygga upp en egen identitet och livsåskådning
ü lära sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar
ü utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor
och
ü uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt.
Centralt innehåll
ü grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget,
identiteten
ü ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller
för
ü ett gott liv
ü de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan
och
ü valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism
ü livskompetens: individens möjligheter att påverka sitt liv; arvsanlagens och
miljöns betydelse
ü utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden
ü i olika levnadsskeden
ü ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle
ü uppfattningar om dygder och laster förr och nu och deras samband med livsstilar
och vanor
Världsbilden (LK 2)
Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika
världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt
100
gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i
detta.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få mer
kunskap om
ü de trossystem som ligger bakom dem
ü lära sig att fråga efter och bedöma de argument som ligger bakom påståenden och
trossystem
ü utveckla sin förståelse av olika institutioners betydelse när det gäller att utforma
och
ü förmedla en världsbild
ü kunna strukturera en egen världsbild samtidigt som de är öppna för en
meningsfull diskussion.
Centralt innehåll
ü begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes
förhållande
ü strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan,
ü samhället, kulturen och naturen samt om verklighetens beskaffenhet
ü världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen
mellan
ü vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner
ü skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden
ü omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden
ü våra erfarenheters, vardagsuppfattningars och föreställningars uppkomst och
tillförlitlighet
ü rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor
Individen och samhället (LK 3)
Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan
människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter
och demokrati förverkligas.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten
ü lära sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som
ü medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system
ü lära sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner
bedriver
ü som en del av maktutövningen i samhället
ü lära sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga och vilja till
ü konstruktivt samhälleligt engagemang
ü förstå de mänskliga rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra
ü samhälle och för framtiden.
101
Centralt innehåll
ü människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och
gemenskapen,
ü det privata och det offentliga
ü begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att
påverka
ü olika teorier om hur samhället är uppbyggt och om hur det förändras
ü en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare
ü de mänskliga rättigheterna och deras historia
ü politiska ideal, ideologier, utopier och olika former av demokrati
ü rättvisan som en samhällelig, global och ekologisk fråga
Fördjupade kurser
Det kulturella arvet och identiteten (LK 4)
Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som
mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och
förändring. De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i
världen och i våra dagars finländska samhälle.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära sig förstå kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser
ü bekanta sig med olika kulturtraditioner och de levnadssätt som ansluter sig till
dem
ü utveckla sin förmåga att bedöma människornas uppfattningar och handlingar
ü i förhållande till deras värderingar och trossystem
ü lära sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval
ü göra sig förtrogna med uttryck för den finländska identiteten
ü förstå de människorättsliga dimensionerna i rasism, främlingshat och
diskriminering.
Centralt innehåll
ü kulturens betydelse förr och nu
ü identitet, etnisk börd och kulturarv
ü samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag
ü inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer
ü etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen
ü livet i ett pluralistiskt samhälle
ü etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia
Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK 5)
Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa
traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med
olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem.
Mål
102
Kursens mål är att de studerande skall
ü utveckla sin förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och
trossystem
ü lära sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar
ü känna till viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utöka
sin
ü kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar
ü förstå hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inse deras
betydelse
ü i våra dagar som förklaringar till företeelserna i världen
ü lära sig att förstå hur världen förklarats och gestaltats i den europeiska
kulturtraditionen.
Centralt innehåll
ü mytiska förklaringar om världen förr och nu
ü religionens och religiositetens väsen
ü sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik
ü ateism och agnosticism
ü den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar
ü humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar
ü i västerlandet
5.13. Filosofi
Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och
människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera
problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i
gymnasiet skall stödja elevernas individuella utveckling och främja den allmänna
förmågan till inlärning och reflektion som behövs i ett föränderligt och komplext
samhälle. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå
kulturarvet och den nutida kulturen.
Filosofins praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt strukturera
frågor om värderingar, normer och betydelser. Studierna i filosofi hjälper dem att se
vilken betydelse olika slags kunskaper och färdigheter har för individen och samhället.
Som motvikt till specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att
gestalta större begreppshelheter och samband. Filosofin hjälper oss att se hur olika
uppfattningar om verkligheten, om värderingar och om normer på olika
vetenskapsområden och i olika tanketraditioner kan vara antingen konsekventa och
förenliga eller stå i konflikt med varandra. Filosofin utvecklar omdömet.
Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande. Filosofin erbjuder
rikligt utrymme för de studerande att utforma sin personliga uppfattning. Genom att sätta
sig in i filosofiska grundfrågor på vilka det inte finns enkla svar lär de sig att utforma och
motivera sina tankar och samtidigt att respektera andra välgrundade uppfattningar.
Genom att tillsammans fundera över och diskutera invecklade frågor utvecklar de
studerande självförtroendet; de börjar lita på sina egna möjligheter att lösa även svåra
103
problem. Studierna i filosofi hjälper dem att mogna till aktiva, ansvarsfulla och toleranta
medborgare.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i filosofi är att de studerande skall
ü lära sig gestalta filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem
ü förmå strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera
påståenden och motiveringar som stöder dem
ü begripa motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera
dem följdriktigt och förnuftigt
ü lära sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och
nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella
företeelser.
Bedömning
I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier
samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till
filosofiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga
tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik.
Obligatorisk kurs
Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå
hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet
och värderingar begreppsligt
ü känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om
verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den
ü kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna
motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta.
Innehåll
ü vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska,
vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden
ü filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och
materia, mellan frihet och tvång
ü grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de
förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och
argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas
ü förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen
rättvisa och frihet
ü det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar
som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och
andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och
om lycka.
104
Arbetsform
ü föreläsningar
ü diskussioner
ü mindre projekt
Förkunskaper
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, prov och projekt
Fördjupade kurser
Filosofisk etik (FI 2)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier
ü kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina
omdömen med etiska begrepp
ü förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från
den filosofiska etiken
ü lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som
gentemot andra.
Innehåll
ü tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik
ü grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt
och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse
ü objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska
grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar
ü grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken
ü filosofisk etik och frågan om ett gott liv
Arbetsform
ü föreläsningar
ü diskussioner
ü film
ü projekt
Förkunskaper
ü FI 1
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt
Övrigt
ü kursen kan ej tenteras
105
Kunskap och verklighet i filosofin (FI 3)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i
dagligt liv
ü kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår
i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar
ü lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden
ü lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur.
Innehåll
ü metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om
metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig,
humanistisk och praktisk kunskap
ü det sannas natur och sanningsteorierna
ü kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande
ü att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig
kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap
ü den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp
ü grunderna i argumentation och härledning
Arbetsform
ü föreläsningar
ü mindre projekt
ü film
ü diskussioner
Förkunskaper
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt
Övrigt
ü kursen kan ej tenteras
Samhällsfilosofi (FI 4)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
- bli förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna inom
samhällsfilosofin
- lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas
verksamhet
- kunna bedöma samhällsordningens legitimitet
- kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den
samhälleliga och politiska verksamheten.
Innehåll
106
ü samhällelig rättvisa
ü individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff
ü det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om
samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier
ü politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen
samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem
ü filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och
uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism
Arbetsform
ü föreläsningar
ü diskussioner
ü mindre projekt
ü film
Förkunskaper
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och projekt
Övrigt
ü kursen kan ej tenteras
Temahelheter
Aktivit medborgarskap och entreprenörskap, hälsa och trygghet, kulturell identitet och
kulturkännedom samt teknologi och samhälle är de temahelheter som kommer fram inom
filosofiundervisningen.
5.14. Historia
Undervisningen i historia i gymnasiet skall ge de eleverna förutsättningar att förstå olika
tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälpa eleven att
bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Historia är ett läroämne som
skapar en individuell, nationell och europeisk identitet.
Undervisningen utgår från historiens karaktär som vetenskapsgren och från grunderna för
hur historisk kunskap uppstår. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid hur historiska
fakta analyseras och tolkas kritiskt och sträva efter att betrakta företeelserna ur olika
perspektiv. Tid, förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala
historiska begrepp. I egenskap av ett läroämne där analys av förändringar betonas, skapar
historien möjligheter att diskutera framtiden och försöka bedöma vilka möjligheter den
för med sig. Förhållandet mellan människa och miljön, samt den mänskliga kulturens
bredd, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd
skall betonas i undervisningen. Det egna landets förflutna bör granskas mot den
världshistoriska bakgrunden. Även Tammerfors stads historia och särprägel lyfts fram
genom studiebesök till muséer och lokala kulturhistoriska platser.
Mål för undervisningen
107
Målen för undervisningen i historia är att de studerande skall:
ü lära känna huvudlinjerna och de viktigaste historiska händelserna i Finlands
historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och följder
ü se nuet som ett resultat av den historiska utvecklingen och som utgångspunkt för
framtiden, kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och
på sätt bygga upp sin medvetenhet om historien
ü kunna skaffa sig kunskap om det förflutna och bedöma kunskapen kritiskt samt
förstå att historiska fakta kan tolkas på olika sätt, att den historiska kunskapen är
relativ och orsakssammanhangen mångfacetterade
ü kunna bedöma människans handlande i förgången tid och betrakta historiska
företeelser både utifrån respektive epok och utifrån vår tid
ü förstå kulturens olika uttrycksformer och se hur dessa skiljer sig från varandra
ü få stoff för att skapa sig en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter och
demokrati samt för att kunna handla som ansvarsmedvetna och aktiva
medborgare.
Bedömning
Bedömningen av insikterna skall utgå från de färdigheter och tankesätt som är
betecknande för historieämnet och från hur den studerande behärskar det centrala
innehållet i lärokursen. Vid bedömningen skall speciell vikt fästas vid den studerandes
förmåga att bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga
fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang (kausalitet) och att kritiskt
bedöma historiska fenomen och källor. Kurserna bör bedömas allsidigt: i stället för prov
kan man ty sig till olika slag av instuderingsuppgifter, till projektarbeten och andra
alternativa bedömningsmetoder. Timaktivitet betonas. Alla kurser i historia bedöms med
ett siffervitsord.
Kursgång
De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kursernas ordningsföljd är fri. Det
rekommenderas att de obligatoriska kursernas ordning är 1-2-3-4. De obligatoriska
kurserna erbjuds årligen. Fördjupade och tillämpade kurser ordnas i mån av möjlighet.
Självstudier
Om den studerande vill avlägga en kurs på egen hand bör kursinnehållet och kurskraven
överenskommas med ämnesläraren genom ett skriftligt kurskontrakt. De obligatoriska
kurserna kan ej avläggas som självstudier.
Temahelheter
Historia lyfter som läroämne fram olika temhelheter och hjälper de studerande att förstå
deras betydelser. Temahelheternas mål kan uppnås genom kontakter till lokala, nationella
och internationella referensgrupper. Temahelheternas mål uppnås genom samarbete
mellan olika läroämnen.
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
I ljuset av den ideologiska historien granskas speciellt de mänskliga fri- och rättigheterna
(HI 2) Den aktiva medborgaren, demokratins utveckling och betydelse lyfts fram inom
studiet av 1900-tals historien (HI 3, HI 4 och HI 9). De olika sakfrågorna kan närmas
genom museiebesök och med hjälp av medborgarorganisationer.
108
Hälsa och trygghet
Inom historia betonas välfärdsstatens, rättsinstansernas och säkerhetspolitikens
utveckling (HI 3, HI 4 och HI 9). I mån av möjlighet kan samarbete ske med offentliga
instanser och forskningsinstitut.
Hållbar utveckling
Inom ämnet studeras hur människan har påverkat sin omgivning. Historia som läroämne
hjälper eleven att förstå vilken betydelse en hållbar utveckling har för mänskligheten på
en global nivå (HI 1, HI 3, HI 6). Historia presenterar människans och miljöns
gemensamma förflutna. Samarbete kan ske i samråd med olika miljöorganisationer,
utrikesministeriets utvecklingsavdelning och med föreningar som specialiserat sig på ulandshjälp.
Kulturell identitet och kulturkännedom
Kulturhistoria hjälper eleven att bygga upp sin egen identitet och att förstå andra kulturer
(HI 2, HI 5, HI 6 och HI 10). Samarbete kan ske t.ex. tillsammans med olika kultur- och
medborgarorganisationer.
Teknologi och samhälle
Ämnet historia behandlar teknologins utveckling och dess samhälleliga betydelse (HI 1,
HI 3, HI 4 och HI 7). Temat kan behandlas genom att bekanta sig med de muséer som
finns i Tammerfors och med hjälp av material på Internet.
Information och mediekunskap
Inom ämnet historia finns det ett mångsidigt utbud av källor. Källkritik betonas och
eleven uppmuntras till ett objektivt tänkande. I samband med granskning av mediernas
nyhets- och samhällsrapportering kan samarbete idkas tillsammans med olika medier (HI
3, HI 4, HI 9)
Obligatoriska kurser
Människan, miljön och kulturen (HI 1)
Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och
utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från
förhistorisk tid till nu.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå beroendeförhållandet mellan människan och naturen som en del av en
bärkraftig utveckling
ü inse hur människan brukar naturresurserna som utkomstkälla och hur detta
inverkar på miljön och samhällsstrukturen
ü kunna ange produktionsekonomins utvecklingslinjer och inverkan på
levnadssättet
ü känna till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till
den.
Centralt innehåll
109
Förhistorien – fångstkulturens tid
ü människans utvecklingsskeden
ü samlarnas och jägarnas levnadssätt
Jordbruket och de förändringar som det medförde
ü arbetsfördelningen och kulturens uppkomst
ü kulturerna i de stora floddalarna
Medelhavets ekonomiska sfär under antiken
ü näringslivet i Grekland
ü Rom – en miljonstad och ett imperium
ü slaveriet och antikens teknik
Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden
ü feodalsamhället
ü befolkningen, handeln och städerna under medeltiden
Upptäcktsfärderna
ü förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem
ü uppkomsten av en världsekonomi
Den industrialiserade världen
ü tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden
ü förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen
ü samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna
ü förändringarna i stadsstrukturen
Det globala konsumtionssamhället
ü uppdelningen av råvaror och marknader
ü massproduktionen och konsumtionssamhället
ü den socialistiska planekonomin
ü utformningen av den tredje världen
ü tillväxtens gränser och nya utmaningar
Den europeiska människan (HI 2)
Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i
den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling
som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska
kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiska källmaterial. Kulturen bör förstås
som ett övergripande begrepp.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig med Europas
centrala kulturarv
ü inse betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild
ü kunna analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid
ü känna till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen
110
ü bli förtrogna med levnadssätten och världsbilden under de olika tidsperioderna
Centralt innehåll
Antiken
ü demokratins uppkomst
ü kulturen under antiken
Enhetskulturen under medeltiden
ü den medeltida människans världsbild och sedvänjor
ü religionens inflytande på kulturen
Den nya tidens genombrott
ü renässansen och kunskapsrevolutionen
ü reformationen
ü barocken som ett uttryck för envälde och motreformation
ü uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild
Upplysningens tidevarv
ü upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten
ü det idéologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska
revolutionen
Idéernas århundrade
ü centrala inriktningar och strömningar i konsten
ü vetenskapen som utmanare av religionen
ü borgerskapets århundrade
Nutiden
ü kulturens splittring
ü populärkulturen som massunderhållning
Internationella relationer (HI 3)
Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella
politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras
utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central
infallsvinkel är demokrati kontra diktatur.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü känna till den internationella politikens grundbegrepp och teori
ü förstå hur det internationella samarbetet i huvudsak är uppbyggt och vilka
motsättningar som finns
ü förstå vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på
de internationella relationernas utveckling.
Centralt innehåll
Stormakternas strävan efter dominans
ü grundläggande begrepp inom den internationella politiken
111
ü teori och praxis inom imperialismen
ü första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken
Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget
ü europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser
ü andra världskriget och dess följdfenomen
Kalla kriget
ü det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär
värld
ü det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter
ü krisernas karaktär under det kalla krigets tid
ü Tyskland som arena för det kalla kriget
ü Kinas roll i den internationella politiken
En ny tid av osäkerhet
ü Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning
ü internationella fredssträvanden
ü tredje världen som en del av den internationella politiken
ü Mellanöstern som ett problemfält
ü förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken
ü nya internationella strukturer
Vändpunkter i Finlands historia (HI 4)
Kursens syfte är analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands
historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga
och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle
till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna
ü kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den
allmäneuropeiska och världspolitiska bakgrunden
ü förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella,
ideologiska och politiska livet.
Centralt innehåll
Arvet från den svenska tiden
Maktskiftet
ü Finlands införlivande med Ryssland
ü autonomins uppkomst
Finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen
ü den ideella grunden och centralgestalterna
Samhällelig och ekonomisk brytning
112
ü
ü
ü
ü
näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland
industrialiseringen i Tammerfors
ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt
förtrycksperioderna och demokratins uppkomst
Finlands självständighetsprocess
ü Finlands frigörelse
ü inbördeskriget
ü inbördeskriget i Tammerforstrakten
ü regeringsformen
Från tudelning till enande
ü högerradikalismens uppkomst
ü levnadsstandardens uppsving
ü kulturen som konsumtionsvara
Andra världskriget och dess följder
ü krigen och återuppbyggandeet
ü omläggning av utrikespolitiken
Välfärdsstatens uppkomst
ü strukturella förändringar
ü de kulturella och samhälleliga förändringarna på 1960- och 1970-talet
Finlands nya internationella ställning
ü anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och
politiskt
ü finländarnas framtid som en del av ett globalt system
Fördjupade kurser
Finland från förhistorien till autonomin (HI 5)
Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och
det finländska kulturarvet.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü känna till de historiska utvecklingslinjerna i vårt land och deras beroende av
Östersjöområdet
ü känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i
Finland
ü inse sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen
ü lära sig att värdesätta det finländska kulturarvet
ü lära sig att förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia
och kunna se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel
Centralt innehåll
Förhistorien
113
ü förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning
ü bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser
Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden
ü Finland i gränsområdet mellan öst och väst
ü ståndssamhällets uppkomst
ü bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar
Den nya tidens nya vindar
ü reformationen och centralmaktens allt starkare ställning
Stormaktstiden
ü stormaktens spår i Finland
ü ekonomi, befolkning, utbildning
Frihetens och nyttans tid
ü den kulturella och ekonomiska utvecklingen
ü reformerna under den gustavianska tiden
ü de första stegen till en nationell medvetenhet
Fördjupade kurser
Kulturmöten (HI 6)
Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar
samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De
kuluturområden som ska behandlas skall ligga utanför Europa.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü bli förtrogna med kulturella grundbegrepp och lära sig att förstå värderingar och
levnadssätt i en kultur som avviker från den egna kulturen
ü förstå sambanden mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och
naturförhållanden
ü känna till den historiska utvecklingen i den kultur som behandlas och dess
växelverkan med andra kulturen
ü lära sig att analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i
konsten, religionen och de sociala strukturerna
ü kunna beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer.
Centralt innehåll
Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas:
ü Afrika
ü arktiska kulturer
ü ursprungskulturerna i Australien och Oceanien
ü Indien
ü den islamska världen
ü Japan
ü Kina
114
ü Korea
ü Latinamerika
ü Nordamerika och dess ursprungskulturer
Samskolans fördjupade kurser
Antiken (HI 7)
Kursen granskar kulturutvecklingen i antikens Grekland och romarriket. Vi studerar den
politiska, sociala och kulturella utvecklingen med den vanliga människan i blickfånget.
Kursen inleds med en introduktion och repetition av särdragen inom den antika historien
och kulturen.
Under kursen ska eleverna skriva en uppsats, som baserar sig på kursinnehållet, och
dessutom fungera som opponent till en uppsats. Eleverna presenterar sina uppsatser och
dessa behandlas i klass. Uppsatsen och opponentskapet kan utföras som pararbete.
Mål
Kursens mål är att besvara frågeställningar av typen: "Hur bodde man?", "Vad åt man?",
"Vad gjorde man på sin fritid?", "Vilka nöjen hade man?", "Hur såg städerna ut?", osv.
Kursen innebär en vidare fokusering på individen i det antika samhället.
Centralt innehåll
ü den enskilda människan
ü det dagliga livet
ü könsrollerna under antiken
ü synen på det ”goda livet”
ü mytologins betydelse
Rysslands historia (HI 8)
Kursen behandlar de viktigaste händelserna och särdragen i Rysslands och
Sovjetunionens historia. Kursinnehållet bestäms tillsammans med eleverna. Under läsåret
2010-2011 genomförs kursen i samarbete med kursen i ryska och kursen kulminerar i en
projektresa till S:t Petersburg, Ryssland. Projektet sker i samarbete med Björneborgs
Svenska Samskola och Svenska Privatskolan i Uleåborg.
Mål
Avsikten med kursen är att bidra till ökad förståelse för och kunskap om vårt östra
grannland och dess mångfassetterade historia och kultur.
Centralt innehåll (förslag)
ü Rysslands historia i dess huvuddrag
ü sociala och politiska omvälvningar
ü tsarernas Ryssland, fram till 1917
ü berömda personligheter, både inom politiken och kulturen
ü livegenskapens avskaffande och följder
ü revolutionerna 1917
ü huvuddragen i Sovjetunionens historia
115
ü Sovjetunionens sönderfall
ü Ryssland av idag
Världen efter andra världskriget (HI 9)
Kursen är en direkt fortsättning på kurs HI 3 "Internationella relationer". Kursen kan
avläggas antingen som en kurs i historia eller som en kurs i samhällslära. Förutom en
genomgång av avgörande historiska händelser görs även analyser av dagsaktuella
händelser. Som huvudsakliga källor används förutom läroboken även dagstidningar,
tidskrifter, nyhets- och aktualitetsprogram samt Internet. På så sätt blir det inte bara en
analys av händelser, utan även en undersökning av t.ex. massmediers
nyhetsrapporteringar. Kursinnehållet och uppläggning bestäms i samråd med
kursdeltagarna.
Mål
Kursens mål är öka förståelsen och kunskapen om dagens värld. Efter andra världskriget
skedde många stora och avgörande politiska förändringar vars spår syns än i denna dag.
Centralt innehåll
ü Europa efter andra världskriget
ü uppkomsten av det kalla kriget
ü koloniernas frigörelser
ü utvecklingen i Kina och Japan
ü väpnade konflikter, ex. Vietnam, Korea
ü USA:s roll inom världspolitiken
ü världen av idag
Medeltidens historia (HI 10)
Kursen granskar det politiska och kulturella Europa. Den tidsperiod som behandlas
sträcker sig från tiden för Västeuropas undergång fram till 1500-talet.
Mål
Kursens målsättning är att öka kunskapen och förståelsen för den tidsperiod som ofta har
kallats för ”den mörka medeltiden”. Vi kommer att försöka finna svaret på frågan om
medeltiden verkligen var så mörk och dyster som den utmålats i många sammanhang.
Tidsepoken belyses med exempel från Europa och Norden.
Centrala teman
ü den medeltida människan
ü den medeltida kulturepokens många ansikten
ü den medeltida kyrkan
ü det medeltida samhället, framväxten av det feodala samhället
ü den rådande världsbilden
ü vetenskapens utveckling
ü krig och kriser (ex. digerdöden) under senmedeltiden
116
Militärhistoria (HI 11)
Varför finns det krig? Hur har olika samhällen uppfattat krig? Hur har krig tolkats i
litteratur, konst, film och propaganda? Kan vi lära oss något ur krig som utspelats? I
nätkursen Militärhistoria bekantar vi oss med dessa frågor utgående från olika källor.
Examination sker genom inlämningsuppgifter utgående från essäfrågor, exkursioner och
filmanalys.
5.15. Samhällslära
Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det
omgivande samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och
medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel.
Samhällsläran bygger på innehållet i samhällsvetenskaper och juridik. Den skall skapa
förutsättningar för de studerande att aktivt och kritiskt undersöka aktuella företeelser och
delta i samhällelig verksamhet.
Undervisningen skall utgå från centrala samhällsetiska värderingar som rättvisa och
jämlikhet, socialt ansvar, respekt för mänskliga rättigheter, uppskattning av arbete och
entreprenörskap samt ett aktivt medborgarskap. Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i samhällskunskap är att de studerande skall:
ü uppfatta samhällets karaktär som ett resultat av den historiska utvecklingen
ü känna till grunderna för och förfaringssätten i samhällssystemet och näringslivet i
Finland och kunna sätta in dem i europeiska och internationella sammanhang
ü behärska de centrala begreppen inom samhälle och ekonomi
ü få klart för sig vilka möjligheter att påverka och delta som finns i ett demokratiskt
samhälle och också kunna utnyttja dem
ü kunna skaffa sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt kunna bedöma verbal,
visuell och statistisk information
ü kunna bilda sig en motiverad åsikt om kontroversiella sociala och ekonomiska
frågor som är knutna till värderingar
ü bli kapabla att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla,
tolerans och respekt för jämlikhet.
Bedömning
Vid bedömningen av de studerandes insikter i samhällslära fästs vikt vid hur väl de
behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur väl de kan uttrycka
sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt
verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter bedöms i
anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter eller genom andra
bedömningsmetoder. Alla kurser i samhällslära bedöms med ett siffervitsord.
Temaområden
Samhällsläran behandlar temaområden utgående från ekonomiska, sociala, politiska och
rättsliga perspektiv. De olika temaområdena kan ta i beaktande aktuella händelser.
117
Aktivt medborgarskap och entreprenörskap
Inom undervisningen betonas de mänskliga rättigheterna och grundrättigheternas innehåll
och betydelse. Den aktiva medborgarens betydelse studeras både utgående från ett lokalt
och globalt perspektiv (SL 1, SL 4). För eleven redogörs vikten av det personliga
engagemanget och påverkningsmöjligheter till exempel genom projekt rörande olika
medborgarorganisationer och Europeiska unionen. För att påvisa företagsverksamhetens
betydelse kan samarbete ske i samråd med olika företagarorganistationer (SL 2).
Hälsa och trygghet
Social service, rättsinstansernas och säkerhetsaspekternas betydelse (SL 1, SL 2, SL3, SL
4 och SL 5) granskas också genom att bekanta sig med t.ex. sociala instanser,
polismakten, rättsinstanserna och försvarsmakten.
Hållbar utveckling
För att ett samhälle ska kunna upprätthålla en hållbar utveckling betonas ekologiska,
sociala och kulturella aspekter. Eleven lär sig att även på lokal nivå kan man påverka
ända upp till en global nivå. Temaområdet kan belysas genom att förverkliga samarbete
med olika medborgarorganisationer (SL 1, SL 2, SL 4).
Kulturell identitet och kulturkännedom
Inom ämnet samhällslära redogörs hur olika värderingar påverkar vår vardag, vårt
samhälle och vår värld. Ämnet stöder elevens bildande av en egen kulturell identitet (SL
1, SL 4). Samarbete kan ske i samråd med olika medborgarorganisationer och kulturella
föreningar.
Teknologi och samhälle
Inom samhällsläran granskas teknologins inverkan på levnadssätt och ekonomi.
Temahelheten kan fördjupas genom samarbete med olika företag och
företagsorganisationer (SL 1, SL 2).
Information och mediekunskap
Elevens aktiva förhållande till massmedier uppmuntras. Eleven får information om
mediernas verksamheter och deras betydelser på det ekonomiska och samhälleliga planet.
Även områden som personlig integritet, säkerhet, informationsskydd och upphovsrätt
behandlas (SL 1, SL 2, SL 3, SL 4, SL 5). Kurserna analyserar till exempel politiska och
ekonomiska skeenden utgående från ett källkritiskt perspektiv och utför samarbete med
medier.
Uppgörande av nätverk
Förutom förverkligandet av de olika temaområdena och kan ett fördjupat samarbete ske
tillsammans med följande grupper:
ü offentliga inrättningar (t.ex. stadens ämbetsverk)
ü andra läroinstanser
ü social- och hälsovårdsinstanser
ü forskningscentran
ü lokala miljöorganisationer
ü media (t.ex. pressen)
ü företag
ü medborgarorganisationer (t.ex. politiskt paneldebatt inför politiska val)
118
ü internationella samarbetsorganisationer (t.ex. Amnesty International)
ü Europainformationen
Obligatoriska kurser
Samhällskunskap (SL 1)
Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det
finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap,
socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och
inflytande utgör centrala perspektiv.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig förstå grundstrukturerna i det finländska samhället
ü känna till medborgarnas grundläggande rättigheter och vilka tillvägagångssätt och
möjligheter de har för att påverka samhället
ü tillägna sig ett balanserat och analytiskt synsätt på samhället
ü känna till grunderna för välfärdssamhället.
Centralt innehåll
ü det finländska samhällets utveckling
ü befolkningsstrukturen i Finland
ü välfärdsstatens tillkomst
ü välfärdsstatens möjligheter
Makt
ü maktbegreppet och former för maktutövning
ü olika politiska system
Inflytande
ü demokratin och medborgarsamhället
ü global påverkan
ü utmaningar för medborgarinflytandet
Rättsstaten och säkerhetssystemen
ü grundläggande rättigheter
ü rättsväsendet och ordningsmakten
ü säkerhetspolitik och varierande hotbilder
Socialpolitiken
ü syfte, uppgift och former
Ekonomisk kunskap (SL 2)
Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de
ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur
konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i
näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor.
119
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü bli insatta i nationalekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier
ü få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och
framtidsutsikter
ü bli kapabla att fatta dagliga ekonomiska beslut och granska ekonomiska frågor
också ur etisk synvinkel
ü känna till arbetets och företagsamhetens betydelse för samhällsekonomin.
Centralt innehåll
Finländarnas näringsgrenar
ü primärproduktionen
ü teknologin och industrialiseringen
ü servicesamhället
Den ekonomiska verksamheten och företagen
ü grundläggande ekonomiska begrepp
ü efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin
ü olika former av konkurrens
ü företagsverksamhet och konsumtion
Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet
ü ekonomisk tillväxt
ü keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser
Penningpolitiken och finansmarknaden
ü avregleringen av marknaden
ü finansmarknadens struktur
ü penningpolitik och ränta
Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken
ü beskattning och finanspolitik
ü politiken och marknadskrafterna
ü inkomstpolitiken
Finland i den internationella handeln
ü den internationaliserade ekonomin och Finland
ü globaliseringens effekter
Finlands ekonomiska framtidsutsikter
ü riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser
Fördjupade kurser
Medborgarens lagkunskap (SL 3)
Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och
lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar.
120
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig grundläggande fakta om Finlands rättsordning och de viktigaste
principerna för den
ü få baskunskaper om domstolsväsendet i Finland och om internationella domstolar
som har betydelse för medborgarna
ü lära sig att själva sköta de vanligaste rättsärendena
ü lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare,
arbetstagare och konsument
ü kunna hitta och använda viktiga juridiska källor
ü vilja handla rätt och lagenligt.
Centralt innehåll
Grunderna i lagkunskap
ü Finlands rättshistoria
ü rättsordningen och domstolsväsendet
ü grundläggande begrepp
ü källor för juridisk information
Medborgarens vanligaste rättshandlingar
ü familjerätt
ü arbetsrätt
ü konsumentskydd
ü skuld, borgen och bristande betalningsförmåga
ü boende
ü överklagande av myndigheters beslut
Straff- och processrätt
ü rättegångar och alternativ till dem
ü strafformer
ü internationell rätt och åberopande av den
Europeiskhet och Europeiska unionen (SL 4)
Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda
medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den
aktuella debatten om unionen.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü få allsidig och fördjupad information om Europeiska unionen och dess
verksamhet
ü lära sig att agera som medborgare i Europeiska unionen
ü lära sig se fördelar och nackdelar, möjligheter och risker som den europeiska
integrationen medför
ü kunna skaffa sig jämförande information om Europeiska unionen och dess
medborgare
121
ü förstå betydelsen av den europeiska integrationen för sitt eget liv och för det
politiska systemet.
Centralt innehåll
Den europeiska identiteten
ü gemensamma europeiska värderingar
ü medborgarskap i Europeiska unionen
Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen
ü beslutsprocessen i Europeiska unionen
ü finländarnas ställning i Europeiska unionens beslutsprocesser
ü olika slags medlemmar
Europeiska unionens regionala verkningar
ü de ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU
ü regionernas EU ur medborgarens synvinkel
Europeiska unionens utmaningar
ü utvidgningen av EU
ü den gemensamma säkerhetspolitiken
ü EU och de globala systemen
Världen efter andra världskriget (SL 5) Ersätts av HI 9
Kursen är en direkt fortsättning på kurs HI 3 "Internationella relationer". Kursen kan
avläggas antingen som en kurs i historia eller som en kurs i samhällslära. Förutom en
genomgång av avgörande historiska händelser görs även analyser av dagsaktuella
händelser. Som huvudsakliga källor används förutom läroboken även dagstidningar,
tidskrifter, nyhets- och aktualitetsprogram samt Internet. På så sätt blir det inte bara en
analys av händelser, utan även en undersökning av t.ex. massmediers
nyhetsrapporetringar. Kursinnehållet och uppläggning bestäms i samråd med
kursdeltagarna.
Mål
Kursens mål är öka förståelsen och kunskapen om dagens värld. Efter andra världskriget
skedde många stora och avgörande politiska förändringar vars spår syns än i denna dag.
Centralt innehåll
ü Europa efter andra världskriget
ü uppkomsten av det kalla kriget
ü koloniernas frigörelser
ü utvecklingen i Kina och Japan
ü väpnade konflikter, ex. Vietnam, Korea
ü USA:s roll inom världspolitiken världen av idag
5.16. Psykologi
122
I egenskap av en vetenskap som undersöker människans handlande skall psykologin ge
de studerande förmåga att allsidigt iaktta och förstå människan och de faktorer som
påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp
kan de studerande personligen bli medvetna om och bearbeta psykologiska fenomen.
Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder självkänslan, självutvecklingen och det
psykiska välbefinnandet. Psykologins dels empiriska, dels reflekterande grepp ger de
studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande.
Undervisningen skall skapa förutsättningar för de studerande att förstå psykologisk
kunskap och personligen kunna tillämpa den. De får hjälp att inse sambandet mellan
psykologisk kunskap och sociala, kulturella och aktuella frågor samt att förstå psykiska,
biologiska och sociala faktorers växelverkan och inbördes beroende.
I undervisningen behandlas den psykologiska kunskapens karaktär och dess uppkomst
med betoning på centrala frågor i aktuell forskning och i forskningstraditionen.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i psykologi är att de studerande skall
ü utgående från vetenskapliga fakta lära sig se människans verksamhet som en
helhet som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala
faktorer
ü behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig
information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från
dem kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar
ü förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin
livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska tillväxt och sitt
välbefinnande, samt kunna studera och utveckla sitt tänkande, sina
människorelationer och sin interaktionsförmåga
ü kunna skaffa sig psykologisk kunskap ur olika informationskällor och vara
kapabla att bedöma informationens tillförlitlighet
ü bli mogna för social och samhällelig verksamhet, lära sig se och möta
samhälleliga och kulturella förändringar - som den tekniska utvecklingen - och
lära sig förstå agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund.
Bedömning
Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående
fattningsförmåga. Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för
upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som
de läst och kan tillämpa det inlärda.
Obligatorisk kurs
Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü bekanta sig med psykologin som vetenskap och med psykologins tillämpning på
olika områden i samhället
ü förstå olika sätt att undersöka och förklara människans handlande
123
ü känna till psykologins centrala områden som emotion, motivation och kognitiva
funktioner samt kunna iaktta och reflektera över människans handlande med hjälp
av begrepp som återger dessa
ü med stöd av psykologisk kunskap förstå vad lärande innebär och med hjälp av
denna kunskap kunna reflektera över sina studier
ü kunna tillämpa socialpsykologisk kunskap, ge akt på social interaktion och kunna
uppfatta sig själv som medlem av en grupp.
Innehåll
ü psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom
psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när
det gäller att förklara psykologiska fenomen
ü den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska,
biologiska och sociala faktorer som styr handlandet
ü inlärningspsykologins grunder och tillämpningar
ü socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer
Temahelheter
Inom kurs 1 berörs följande temahelheter mediekunskap, teknologi och samhälle.
Arbetsform
ü föreläsningar
ü grupparbeten
ü experiment
ü film
ü diskussion
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten.
Fördjupade kurser
Människans psykiska utveckling (PS 2)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå de psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för
individens psykiska utveckling och inse dessa faktorers beroende av varandra
ü känna till centrala utvecklingspsykologiska teorier och kunna tillämpa
utvecklingspsykologisk kunskap på sitt eget liv
ü förstå att människans psykiska utveckling fortsätter i många former under hela
livet
ü förstå eventuella problem i anslutning till människans utveckling och vara
medvetna om att man kan påverka utvecklingen
ü känna till hur den psykiska utvecklingen undersöks.
Innehåll
ü individens psykiska utveckling i livets olika skeden
124
ü den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska
teorier
ü den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med
arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling
ü den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska
utveckling
ü problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem
ü forskningen om den psykiska utvecklingen
Temahelheter
Inom kurs 2 berörs följande temahelheter: hälsa och trygghet och hållbar utveckling, även
kulturell identitet och kulturkännedom och teknologi och samhälle kommer till en viss
mån fram.
Arbetsform
ü föreläsningar
ü grupparbeten
ü experiment
ü film
ü diskussion
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten.
Grunderna för människans informationsbehandling (PS 3)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig förstå principerna för de grundläggande kognitiva processerna, som
uppmärksamheten, perceptionen och minnesfunktionerna
ü förstå hur aktiviteten kan regleras och inse dess betydelse för människans
välmående
ü lära sig grundprinciperna för nervsystemets byggnad och funktion samt känna till
nervsystemets samband med de grundläggande kognitiva funktionerna
ü veta hur de grundläggande kognitiva processerna och nervsystemets funktioner
utforskas.
Innehåll
ü grundläggande kognitiva processer
ü reglering av aktiviteten, sömn och dröm
ü nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras
samband med psykiska funktioner
ü störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering
ü forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi
Temahelheter
Inom kurs 3 berörs mediekunskapen och teknologi och samhälle. Hälsa och trygghet
berörs i samband med begreppen stress och sömn.
125
Arbetsform
ü föreläsningar
ü grupparbeten
ü experiment
ü film
ü diskussion
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten.
Motivation, känslor och intelligent aktivitet (PS 4)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü förstå att människans aktivitet är underkastad såväl medveten styrning som
påverkan av omedvetna faktorer
ü sätta sig in i grundläggande teorier om motivation och emotioner och förstå hur
vetenskaplig forskning som gäller motivation och emotioner bedrivs utgående
från dessa teorier
ü begripa hur motivationen, emotionerna och de kognitiva funktionerna bildar en
dynamisk helhet som styr handlandet
ü förstå vilket samband motivationen och emotionerna har med individens och
samhällets välmående
ü förstå medvetandets, tänkandets och språkets betydelse för människans handlande
ü förstå förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för avancerat tänkande,
intelligens och kreativitet ur individens och samhällets synvinkel.
Innehåll
ü motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen
ü känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och
betydelse
ü grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner
ü motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på
människans handlande
ü betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på
individuell och samhällelig nivå
ü motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt
den biopsykiska grunden för dem
ü högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och
beslutsfattande
Temahelheter
Inom kurs 4 berörs följande temahelheter: hälsa och trygghet, aktivt medborgarskap och
entreprenörskap även teknologi och samhälle kommer att beröras då man tar upp
intelligensen och kreativiteten inom psykologin.
Arbetsform
ü föreläsningar
ü grupparbeten
126
ü experiment
ü film
ü diskussion
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten.
Personligheten och den mentala hälsan (PS 5)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü förstå vidden av personlighetsbegreppet och känna till hurdana forskningsmetoder
som använts för att komma fram till kunskap om personligheten
ü känna till olika sätt att beskriva personligheten
ü inse svårigheterna när det gäller att definiera mental hälsa och förstå sambandet
mellan den mentala hälsan och psykiska, biologiska, sociala och kulturella
faktorer
ü känna till centrala störningar i den mentala hälsan och olika behandlingsmetoder
för dem
ü känna till metoder för att upprätthålla den psykiska hälsan.
Innehåll
ü centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten
ü definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom
psykologin
ü personlighetsforskning
ü faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar
ü psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem
ü upprätthållande av den psykiska hälsan
Temahelheter
Inom den sista psykologi kursen kommer de flesta av temahelheterna fram; hälsa och
trygghet, hållbar utveckling, kulturell identitet och kulturkännedom samt aktivt
medborgarskap och entreprenörskap.
Arbetsform
ü föreläsningar
ü grupparbeten
ü experiment
ü film
ü diskussion
ü personlighetstest
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet, kursprov och arbeten.
Repetitionskurs (PS 6)
127
Mål
ü kursen skall förbereda den studerande inför studentexamen
ü syftet är att den studerande skall på ett mångsidigt sätt kunna använda den
kunskap som den fått i tidigare kurserna för att utarbeta utmärkta provsvar
ü sträva efter att skapa en helhetsbild av de centrala avsnitten
Innehåll
ü kursen stöder de tidigare kunskaperna i psykologi
ü repetera de centrala begreppen ur de tidigare kuserna
Arbetsform
ü föreläsningar
ü mindre projekt
ü studentuppgiftsövningar
ü film
Bedömning
ü sifferbedömning på basis av timaktivitet och uppgifter
Övrigt
ü inget kursprov
ü kursen går ej att tentera
5.17. Musik
Gymnasiets musikundervisning utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av
människans kultur. Musikundervisningen syftar till att de studerande skall bli medvetna om
sitt förhållande till musiken och fördjupa det. Ett personligt förhållande till musiken stärker
identiteten och människans hela välbefinnande samt stöder självkänslan. De studerande skall
lära sig att förstå allehanda former av musik och deras betydelse. De skall erbjudas
upplevelser, färdigheter och kunskaper som ökar deras musikaliska bildning och sporrar dem
till ett livslångt intresse för musik.
Det viktiga i musikundervisningen är att de studerande skaffar sig ett eget uttryck, kreativitet,
interaktionsfärdigheter och positiva erfarenheter. Det musikaliska kunnandet, tänkandet och
förmågan att bedöma sin egen verksamhet utvecklas i samverkan med andra. Att musicera
tillsammans är en enåstaende gruppdynamisk verksamhet, som förstärker umgänges- och
kommunikationsförmågan. Att producera musik - att sjunga, spela och improvisera - och att
lyssna utgör det centrala innehållet i undervisningen. I valet av lärostoff bör de studerandes
olika inriktning och utgångsnivå beaktas. Under kursema i musik skall man sträva efter att var
och en får meningsfulla musikaliska uppgifter.
I egenskap av ett konstnärligt ämne skall musiken bidra till den kulturella verksamheten i
skolan och också skapa sådan. Den utgör en viktig del av skolans fester och andra evenemang.
Genom studier i musik fördjupas kännedomen om den egna kulturen och andra kulturer. Den
hjälper oss att sätta värde på kulturell mångfald och att förstå den växelverkan som
förekommer mellan olika kulturer och konstarter. De studerande skall bli kapabla att arbeta
128
konstnärligt, att engagera sig i kulturellt arbete, att utnyttja modern teknik på musikens
område och att kritiskt bedöma det mediala musikutbudet.
Mål för undervisningen
Musikundervisningens mål är att de studerande skall:
ü bli medvetna om sitt förhållande till musiken och kunna bedöma det samt lära sig
att uppskatta olika musikaliska uppfattningar
ü lära sig att uttrycka sig musikaliskt genom sång och spel
ü utveckla sin förmåga att lyssna på musik och tolka vad de hör, också när de
musicerar . fördjupa sina insikter i olika musikstilar, musikarter och i musikens
historia
ü bli pa det klara med sin musikaliska identitet, lära sig att första mångfalden av
musikkulturer och bidra till interaktionen mellan olika kulturer
ü lära sig att förstå musikens och ljudets betydelse i medierna
ü kunna verka ansvarsfullt och träget i aktiv samverkan i sin grupp
ü kunna ställa upp mål för sina musikstudier och bedöma resultaten.
Bedömning
Musikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes
musikaliska talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina
musikaliska färdigheter både självständigt och i grupp. Dessä särdrag i
musikundervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och
preciserar inlärningsprocessen. Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de
studerandes musikaliska förkovran och fördjupa deras förhållande till musiken.
Bedömningen skall ske i en förtroendefull och trygg atmosfär och vara inriktad på hela
den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studiema nås. Vid
bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge och se till att hans eller
hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken.
Den studerandes självvärdering utgor en väsentlig del av bedömningen. Det som skall
bedömas är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna
musikalitet.
Obligatoriska kurser
Musiken och jag (MU 1)
Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område.
De skall via sitt törhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för
människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att
göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen
skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala
musiklivet.
De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelörmåga som uttrycksmedel
för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom
praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i
hörselvård.
129
Centralt innehåll
ü röstvård och körsång samt grunderna i musiklära 8 melodi, rytm, form mm.)
ü det aktiva musiklyssnandet samt ett konsertbesök till en offentIig konsert, musikal
eller motsvarande.
ü en recension beskriver besöket.
ü en egen komposition presenteras som avslutning på den teoretiska delen.
Ett fIerstämmigt Finland (MU 2)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin
kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras
subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag.
Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska
musikkulturen.
I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicering och musiklyssnande. När man
musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att
lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik
och folkmusik.
Centralt innehåll
ü lokala tonsättare och låtskrivare
ü lokala orkestrar och pop- rockband
ü konsert under kursens gång i mån av möjlighet
Fördjupade kurser
Fritt fram för musik (MU 3)
Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och
musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i
musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv
definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några
musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin
förmåga att skaffa sig kunskaper.
Centralt innehåll
ü föreläsningar med lyssnarexempel där folkmusiken från olika världsdelar
presenteras.
ü fördjupning i någon musikkultur och genre (konst-,folk-jazz-,pop- eller
rockmusik).Under fördjupningen kan arbetssätten vara såväl teoretiska (egen
forskning) som praktiska ( säng och spel)
ü den lokala invandrarkulturen och dess musik
Musikens budskap och makt (MU 4)
Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med
dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall
sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt
130
undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och
arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom
analys av existerande material och av musik som de studcrande själva åstadkommit.
Studiebesök till stadens musikanstalter samt teaterbesök beroende på utbud under kursens
lopp.
Centralt innehåll
ü presentation av scenmusikens utveckling ( opera, operett, musikal, balett, film och
video)
ü presentation av musiken som maktmedel ur historisk synvinke
Ett musikaliskt projekt (MU 5)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och
genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter
som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en
fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt.
Centralt innehåll
ü planera, öva och uppföra en musikalisk helhet.
Samskolans fördjupade kurser
Tal och framställning (MU 6)
Eleven får pröva på den egna röstens resurser, inöva talteknik och röstvård. Kursen ger
praktiska färdigheter för att hålla föredrag, uppträda med dikt och prosa. Mikrofonteknik,
bandning och videouppträdanden utövas.
Centralt innehåll
ü elevema gör ett projektarbete som uppvisas för skolan.
5.18. Bildkonst
Obligatorisk kurs
Jag, bilden och kulturen (KO 1)
De studerande lär sig att tolka, sätta värde på och bedöma sin egen och andras visuella
kultur. Konstnärliga uttryckssättet, materialkännedom och bildkonstens tekniker
fördjupas.
Innehåll
ü konstens väsen
ü bildens makt
ü konsten som kulturens filter
ü det egna uttryckssättet
131
ü olika medel och materialkännedom
ü bildtolkning och bildanalys
Arbetssätt
ü olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid
ü bildtolkning och bildanalys
Bedömning
ü sifferbedömning enligt arbeten och aktivitet
Fördjupade kurser
Miljö, plats och rum (KO 2)
De studerande lär sig grunderna inom formgivning och arkitektur. Studerandes
uttrycksförmåga utvidgas med hjälp av nya metoder, olika material och experiment.
Innehåll
ü grunderna inom formgivning och arkitektur
ü processarbete
ü estetik och etik
ü miljöplanering och dess olika former (kultur- och naturmiljön)
ü miljö- och samhällskonst
ü Arbetssätt:
ü modellering
ü reliefer
ü deskriptivgeometri
ü miniatyrer och experiment med olika material
Bedömning
ü sifferbedömning enligt arbeten och aktivitet
Medierna och bildernas budskap (KO 3)
De studeranden lär sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i
förhållande till kulturen.
Innehåll
ü analysera och tolka medier och dess bilder
ü använda av olika bilder och tekniker i olika massmedier
ü analysera och utveckla sitt förhållande till medierna
Arbetssätt
ü grafisk planering: typografi, ombrytning, bildredigering och bildöverföring
ü fotografi (digital)
ü digital bildframställning
ü produkters och varumärkens kännedom och analys
Bedömning
132
ü sifferbedömning enligt arbeten och aktivitet
Från bildkonst till egna bilder (KO 4)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü kunna gestalta huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt
ü förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika
kulturer
ü utnyttja sin konstkännedom i sin egen framställning
ü lära sig att arbeta självständigt och öva upp sin förmåga att analysera sina alster.
Centralt innehåll
ü tolkning och analys av konst i bild och ord
ü utryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika
tidsperioder
ü utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen
ü bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i
färg,
ü ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material
Verkstad för samtidskonst (KO 5)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall
ü lära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonst
ü lära sig att iaktta och inse visuella betydelser i sin miljö och att tillämpa dem i
ü sin egen framställning
ü lära sig att förstå och använda samtidskonstens medel då de arbetar med olika
fenomen
ü vänja sig vid att arbeta process- och målinriktat.
Centralt innehåll
ü samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar
samtidskonst
ü samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer
ü tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan
ü en egen produktion
ü visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen
bakom
5.19. Gymnastik
Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil
och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala
välbefinnandet. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker den psykiska aktiviteten och
hjälper dem att orka i skolarbetet. Genom gymnastik och idrott stärks också den sociala
förmågan och samhörigheten.
133
Genom att öva upp den fysiska konditionen och iaktta den börjar de studerande inse
betydelsen av en god kondition för att orka och kunna arbeta. Genom en mångsidig
undervisning i gymnastik skapas förutsättningar för att de självständigt skall kunna utöva
olika idrotter och motionsformer.
Gymnastiken arrangeras i form av individuell undervisning, smågruppsundervisning och
gruppundervisning. De finländska idrottstraditionerna skall beaktas i valet av grenar och
motionsformer.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i gymnastik är att de studerande skall:
ü utveckla sina färdigheter och kunskaper i olika gymnastik- och idrottsgrenar
ü lära sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand
ü kunna bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig
ü tillägna sig goda vanor och följa dem, lära sig att iaktta överenskomna regler och
att ta hänsyn till naturen
ü kunna arbeta i uppbyggande anda, tryggt och ansvarsfullt både självständigt och i
grupp.
Bedömning
Vid bedömningen i gymnastik betonas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och
inställning till gymnastiken. Man beaktar även deras färdigheter, kunskaper och
funktionsförmåga.
Obligatoriska kurser
I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från
grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är
nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger
upp kurserna skall årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att
utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen
betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vid gruppbildningen skall också
säkerheten beaktas.
Färdighet och kondition (GY 1)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som de har från
grundskolan
ü få handledning i allsidig idrottsutövning
ü få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott
ü efter råd och lägenhet bekanta sig med nya idrottsformer
ü förstå betydelsen av att bygga upp en mångsidig fysisk kondition och kunna verka
till förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet.
Centralt innehåll
ü uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den
134
ü
ü
ü
ü
ü
ü
ü
ü
muskelvård och avslappning
bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel
gymnastik i olika former
dans i olika former
vinteridrott
simning och livräddning
friidrott
orientering och motion i naturen
Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2)
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar
ü få grundläggande kännedom om hur man gör upp ett konditionsprogram och
genomför det
ü individuellt få vägledning i hur de aktivt kan utöva hälsofrämjande sporter
ü lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp
ü lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan
ü utvecklas i socialt umgänge.
Centralt innehåll
ü träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning
ü bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel
ü gymnastik i olika former
ü dans i olika former
ü vinteridrott
ü konditionssimning och vattengymnastik
ü konditionsidrott
ü någon ny idrottsgren eller motionsform
Fördjupade kurser
Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet skall betonas, att deras
samverkanskall främjas och att skolans inre samhörighet skall stärkas. Preciseringen av
innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande.
Stimulerande motion (GY 3)
Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna
genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en
eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.
De gamlas dag (GY 4)
Centralt innehåll
ü kursen ger en inblick i den västerländska danskulturens historia såväl som i seder,
bruk och etikett.
ü kursens huvudvikt ligger i praktiska dansövningar.
135
ü eleven får lära sig allt från folkliga medeltida danser till Europas förnämsta
balsalonger.
ü ett urval av de latinamerikanska danserna såväl som våra finska parkettfavoriter
inövas.
ü kursen kulminerar i De gamlas dag då eleverna uppträder för skolan och de
anhöriga.
Motionsidrott (GY 5)
Syftet med kursen är att effektiva regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och
att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. De studerande gör upp ett personligt
motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar
kursinnehållet med gruppen.
Samskolans fördjupade kurser
Bollspel (GY 6)
Vi övar olika bollspel i syfte att öva teknik och speluppfattning.
Kontitionssal (GY 7)
Kursen innehåller grunderna i styrketräning, anatomi och muskelvård.
Friluftsliv och vandring (GY 8)
Kursen – innehållande friluftsliv, samarbete och äventyr – genomförs som ett
veckoslutsläger ute i naturen.
Historisk cykling på Åland (GY 9)
Vi lär oss packa en cykel ändamålsenligt för en längre utfärd. Vi går igenom den rätta
utrustningen och födan för en cykelutfärd, underhåll av cykel o.s.v. I samband med
utfärden kommer vi att besöka en mängd historiska platser och byggnader. Kursen
ingriper även en kulturhistorisk del. Det exakta kursprogrammet görs upp tillsammans
med kursdeltagarna i god tid före start. Ett antal förberedande lektioner i historia hålls
innan utfärden.
5.20. Hälsokunskap
Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och vars syfte är att
främja ett kunnande som stöder såväl hälsa som välbefinnande och trygghet. Detta
kunnande kommer till uttryck i form av kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och
etiska färdigheter och i förmågan att leta reda på information. Till hälsokunskapen hör
också förmågan att ta ansvar för sin egen och andras hälsa. I gymnasiet behandlas hälsa
och sjukdom, hälsofrämjande samt förebyggande och vård av sjukdom ur individens,
familjens, gemenskapens och samhällets synvinkel.
136
Hälsa kan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I hälsokunskapen i
gymnasiet behandlas företeelser med anknytning till hälsa och sjukdomar utgående från
erfarenhet och forskning. Det är dessutom viktigt att resonera om olika värderingar kring
hälsan.
I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa
och sjukdom utgående från hur man förebygger folksjukdomarna och de vanligaste
smittsamma sjukdomarna samt lära sig hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är
också viktigt att utveckla förmågan till egenvård.
I de fördjupade studierna studeras mera ingående de hälsoresurser som en ung människa
behöver i vardagslivet, hennes hälsovanor och olika sätt att ta vara på sig själv samt andra
hälsofrågor med utgångspunkt i ansvarsfull vuxenhet och föräldraskap. Hälsa och
sjukdom samt våra möjligheter att påverka dessa betraktas utifrån forskning, yrkespraxis
inom hälsovården, tillbudsstående tjänster samt den historiska och samhälleliga
utvecklingen.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i hälsokunskap är att de studerande skall
ü förstå betydelsen av god hälsa och arbetsförmåga samt betydelsen av att
förebygga sjukdomar och främja hälsa
ü kunna använda centrala begrepp som gäller främjande av hälsa samt hälsa och
sjukdom
ü förstå betydelsen av att förebygga sjukdomar, särskilt folksjukdomar och
smittsamma sjukdomar, och känna till de viktigaste möjligheterna att förebygga
och behandla dem ur individens och samhällets synvinkel
ü kunna begrunda värdefrågor kring hälsa och motivera sina val samt lära sig att
värdesätta hälsa som en resurs och att främja hälsa
ü känna till folkhälsans historiska utveckling och faktorer som leder till
hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper
ü känna till basservicen inom hälso- och socialvården i Finland samt
medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet
ü bli förtrogna med olika sätt att söka reda på information om hälsa och sjukdom
samt kritiskt kunna bedöma informationen och olika företeelser i hälsokulturen.
Bedömning
Vid bedömningen betonas de studerandes förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa
och sjukdom, samt iakttas hur väl de kan använda och kombinera information ur olika
källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och
sjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt också deras förmåga att bedöma
samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom
kursprov, genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genom föredrag, mindre
kartläggningar och undersökningar samt på basis av konkreta uppdrag.
Obligatorisk kurs
Hälsokunskapens grunder (HÄ 1)
137
Kursens mål är att de studerande skall:
ü känna till faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala
välbefinnandet samt på arbetssäkerhet och annan säkerhet och kunna bedöma hur
dessa tryggas i det egna levnadssättet och den egna miljön
ü inse betydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligaste smittsamma
sjukdomarna ur individens och samhällets perspektiv samt lära sig att fundera på
olika sätt att förebygga dem
ü märka vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader
ü kunna skaffa sig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samt
begrunda hälsokulturen och den teknologiska utvecklingen ur hälsosynvinkel
ü känna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården.
Centralt innehåll
Faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten:
ü näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt
stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden,
omgivningens hälsa
ü sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare
generationer
ü folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och
skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem
ü egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp
ü hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader
ü metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam
och marknadsföring som angår hälsan
ü hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet
Fördjupade kurser
Ungdomar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2)
I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga
människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och
samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas
tematiskt. De studerande skall också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra
fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Under
kursens gång diskuterar man särskilt värderingar, utför övningar och rollspel individuellt
och i grupp samt tränar sociala färdigheter och arbetsformer som utvecklar förmågan att
diskutera och argumentera.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig att betrakta sitt liv med utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap
ü lära sig att tänka igenom och granska värden och värderingar som gäller hälsa och
sjukdom
ü kunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedöma hur avgöranden
som gäller levnadsvanor och omgivning påverkar hälsan och välbefinnandet
ü kunna beskriva en upplevelse av hälsa och företeelser som förklarar hälsoproblem
samt olika tolkningar av dem.
138
Centralt innehåll
ü självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö
ü förberedelse för föräldraskap och familjeliv
ü livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och
depression
ü matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll,
hälsomotion och ätstörningar
ü fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld
ü sexuell hälsa
ü kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger
med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa,
exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden
ü tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel
samt ur global synvinkel
Hälsa och forskning (HÄ 3)
Inom ramen för kursen skall de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv
som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i
utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den
vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och
konsekvenserna av dem.
Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av
olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälso- och
sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och
studiebesök.
Mål
Kursens mål är att de studerande skall:
ü lära sig att reflektera över huvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och
förebyggande hälsovård ur nationell och global synvinkel
ü lära sig att söka, bedöma och tolka forskningsresultat och praktisk kunskap om
hälsa och sjukdom
ü kunna genomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sin studiemiljö
ü lära sig att använda hälsovårdstjänster och känna till vilka rättigheter man har som
kund och patient
ü kunna diskutera och bedöma den teknologiska utvecklingens betydelse ur hälsooch trygghetsperspektiv.
Centralt innehåll
ü metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar
under olika tider
ü undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och
psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, av
välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det
ü praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter
139
ü förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar
om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering
ü bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska
undersökningar
5.21. Studiehandledning
Studiehandledningens syfte är att stödja de studerande i studierna under gymnasietiden
och se till att de har tillräckligt med sådana kunskaper och färdigheter som de behöver
vid övergången till fortsatta studier och arbetsliv.
Studiehandledningen skall bilda ett kontinuum som fortsätter hela den tid
gymnasieutbildningen pågår. Kurserna i ämnet skall ge de studerande möjlighet att skaffa
sig sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna
planera sina fortsatta studier och sitt val av yrkesinriktning. I val- och problemsituationer
och för att utveckla förmågan att fatta beslut skall de studerande ges handledning enskilt
och i smågrupper. I den personliga handledningen skall de studerande kunna diskutera
frågor angående sina studier, sitt val av utbildning och sin yrkes- och karriärplanering, sin
framtid och sin livssituation. De skall ha möjlighet att i smågrupper diskutera
gemensamma frågor som det är meningsfullt att ta upp i grupp.
Studiehandledningen skall stödja och hjälpa studerande som är i behov av särskilt stöd
även i praktiska studiefrågor.
Mål för studiehandledningen
I studiehandledningen skall de studerande sporras att bli självständiga och ta ansvar så att
de kan lägga upp sitt individuella studieprogram, identifiera problem i studierna och ta
reda på hur de kan få hjälp med problemen. Målet är att de studerande skall kunna
studera fullödigt under hela gymnasietiden, utveckla sin studieteknik och hitta sin
inlärningsstil och styrka.
De studerande skall handledas i att söka fram fakta och utnyttja de möjligheter som
informations- och kommunikationstekniken erbjuder. Målet är att de studerande skall
känna till de viktigaste ansökningsguiderna om fortsatt utbildning och yrkesval och
självständigt kunna utnyttja information på nätet när de söker in till fortsatta studier.
De studerande skall ges vägledning och stöd i att planera sin levnadsbana och hantera sin
livssituation. De skall hjälpas att planera de fortsatta studierna och fatta beslut genom
information om olika studiealternativ efter gymnasiet och om det centrala
utbildningsutbudet vid yrkesläroanstalterna på det andra stadiet, vid yrkeshögskolorna
och vid universiteten. Avsikten är att de studerande skall ha beredskap att söka in till
fortsatta studier direkt efter gymnasiestudierna. De studerande skall realistiskt kunna
bedöma sina förutsättningar och möjligheter i olika skeden av studierna och kunna
planera sina gymnasiestudier och träffa sina val på ett ändamålsenligt sätt, hela tiden med
hänsyn till sina planer för fortsatta studier.
Studiehandledningens uppgift är också att förmedla kunskap om arbets- och näringslivet
och om entreprenörskap. De studerande skall ha möjlighet att bekanta sig med olika
140
yrken och arbetslivet och med studier vid andra läroanstalter. De skall lära sig att söka
efter information om utbildningsmöjligheter i andra länder och arbete utomlands.
Obligatorisk kurs
Utbildning, arbete och framtid (SH 1)
Målet för den obligatoriska kursen i studiehandledning är att de studerande skall få de
centrala kunskaper och färdigheter som de behöver för att inleda och slutföra studierna i
gymnasiet samt för att kunna söka in till fortsatta studier. I anslutning till kursen ordnas
orientering i arbetslivet och i olika utbildningar på det andra stadiet och på
högskolestadiet.
Under kursen behandlas frågor som är gemensamma för alla studerande gällande
gymnasiestudierna, studentexamen, fortsatta studier och yrkes- och karriärplanering samt
andra aktuella frågor som dyker upp i gymnasiestudierna.
Centralt innehåll
ü studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter
ü självkännedom
ü förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor
ü arbetslivskunskap
ü studentexamen
ü yrkesinriktning och fortsatta studier
ü ansökningsprocedurer för fortsatta studier
ü övergången till arbetslivet
ü temaområden: kulturell identitet och kulturkännedom
Fördjupad kurs
Studier, arbetsliv och yrkesval (SH 2)
Målen för den fördjupade kursen i studiehandledning är att öka de studerandes
studiefärdigheter, förbättra deras självkännedom och med tanke på fortsatt utbildning och
arbetsliv hjälpa dem att sätta sig in i sådana viktiga frågor som det inte är möjligt att
fördjupa sig i, i den övriga handledningen. Inom ramen för kursen kan de bekanta sig
med någon framtida studieplats.
Centralt innehåll
ü praktisk arbetslivsorientering. Innebär besök till olika arbetsplatser. I mån av
möjlighet även arbetsplatspraktik.
ü göra besök till olika utbildningsproducenter främst på tredje stadiet. Detta innebär
resor till svenskspråkiga och tvåspråkiga orter som Åbo, Helsingfors och Vasa.
ü temaområden: aktivt medborgarskap och entrepenörskap
Tillämpad kurs
Handledning i virtuella kurser (SH 3)
141
Målet för kursen är att hjälpa eleven att inleda att studera på distans genom att tillämpa
virtuell teknik. Kursen är upplagd med närundervisnig ett antal timmar beroende på
behovet och kommunikation över nätet. Under kursens gång kan man studera andra
nätkurser och samtidigt få personlig handledning och hjälp genom denna kurs.
Centralt innehåll
ü lära sig att tekniskt använda olika hjälpmedel
ü lära sig känna till centrala program inom virtuell kursverksamhet
ü lära sig hantera den/de aktuella producenternas utbildningsplattform
ü känna till spelreglerna när man studerar virtuellt
ü bekanta sig med etiska problem inom den virtuella undervisningen
ü temaområden: informations- och mediekunskap
Bedömning
Eleven bedöms med G (godkänt) eller U (underkänt) för alla kurser inom
studiehandledningen. För G krävs att eleven klarar av att följa lärarens instruktioner,
deltar aktivt i undervisningen och gör sina uppgifter efter bästa förmåga.
6.
6.2.
BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA
Syftet med bedömningen
”Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och
utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning och arbete
ska bedömas mångsidigt.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17 § 1 mom.)
Syftet med bedömningen av inlärningen är att ge de studerande respons på deras framsteg
och studieresultat både under gymnasietiden och då gymnasiestudierna slutar. Avsikten
med responsen är att uppmuntra och vägleda dem i deras studier. Därtill ska
bedömningen informera vårdnadshavaren, de följande läroanstalterna, arbetslivet och
andra motsvarande intressenter om den studerandes kapacitet. Bedömningen av lärandet
hjälper också läraren och skolan att analysera undervisningens effekter.
Vitsordsbedömningen är ett slag av utvärdering.
Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och
justera sina arbetssätt.
6.3.
Kursbedömningen
En kurs ska bedömas när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är
att ge den studerande en uppfattning om hur han eller hon uppnått kursens mål och gått
framåt i studierna. Kursbedömningen ska vara allsidig och ska förutom att utgå från
eventuella skriftliga prov grunda sig på fortlöpande observationer av framstegen i
studierna och på en bedömning av studerandens kunskaper och färdigheter. Också den
studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen.
Läroplanen ger närmare anvisningar om bedömningssätt och bedömningsrutiner.
142
En kurs som den studerande har genomfört på egen hand
”De studerande kan förväntas genomföra en del av studierna självständigt.”
(Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 1 mom.)
”En studerande kan på ansökan beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i
undervisningen." (Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 2 mom.) 2
En kurs som den studerande har genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt
vitsord. I läroplanen ska ingå närmare bestämmelser om vilka studier som kan bedrivas
självständigt och om principerna för hur de ska fullgöras.
Om en studerande genomför en kurs helt eller delvis självständigt följs i tillämpliga delar
ovan nämnda bedömningsprinciper. Hur väl kursmålen har uppnåtts och vilka framsteg i
riktning mot dem som har gjorts ska i sådana fall bedömas tillräckligt mångsidigt.
Lämnande av uppgifter
"Den studerande och hans vårdnadshavare ska tillräckligt ofta få uppgifter om hur den
studerande arbetar och om hans framsteg i studierna. Om lämnande av uppgifter
bestäms närmare i läroplanen.” (Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 1 mom.)
För att försäkras sig om att vårdnadshavarna i enlighet med förordningens bestämmelser
får information om den studerandes arbete och framsteg i studierna kan skolan förutsätta
att vårdnadshavaren undertecknar meddelandena om framstegen för de studerande som
ännu inte är myndiga.
Sifferbedömning och anteckning om slutförd kurs
"Den bedömning som avses i 1 mom. ges antingen med siffror eller på något annat sätt
som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4–10. Vitsordet
5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta
kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4.”
(Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 2 mom.)
De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade
kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror. Övriga fördjupade
kurser och tillämpade kurser kan i enlighet med vad som bestäms i läroplanen bedömas
med siffror, med en anteckning om slutförd kurs (A = avlagd), underkänd kurs (U =
underkänd) eller med ett verbalt omdöme. Sifferbedömningen kan kompletteras med ett
skriftligt verbalt omdöme och med muntlig respons vid ett utvärderingssamtal. Hur en
avbruten kurs ska antecknas kan avgöras i läroplanen.
Diagnostiserade handikapp och därmed jämförbara svårigheter, språksvårigheter hos
invandrare eller andra svårigheter som gör det svårt för den studerande att visa sina
kunskaper bör beaktas vid bedömningen så att den studerande ges möjlighet till
specialarrangemang och till att visa sina kunskaper också på något annat sätt än skriftligt.
Dylika svårigheter kan beaktas i kursvitsordet.
143
Bedömning av den fördjupade kursen 7 i A-lärokursen, den fördjupade kursen 6 i
B1-lärokursen och den fördjupade kursen 7 i den modersmålsinriktade lärokursen i
det andra inhemska språket (finska/svenska) samt den fördjupade kursen 8 i Alärokursen och den fördjupade kursen 7 i B1-lärokursen i främmande språk
Bedömningen av prestationerna i den fördjupade kursen 7 i A-lärokursen, den fördjupade
kursen 6 i B1-lärokursen och den fördjupade kursen 7 i den modersmålsinriktade
lärokursen i det andra inhemska språket samt den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen och
den fördjupade kursen 7 i B1-lärokursen i främmande språk baserar sig på vitsordet i det
prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar och på övrigt under 3
kursen visat kunnande. Kurserna bedöms med siffror enligt skalan 4–10. Också det prov i
muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan 4–10.
”I språkundervisningen ska den studerandes muntliga språkfärdighet bedömas utöver de
övriga delområdena i språkfärdigheten. Den muntliga språkfärdigheten bedöms i ett
särskilt prov. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av provet. Bestämmelser om
innehållet i provet i muntlig språkfärdighet utfärdas genom förordning av statsrådet.”
(Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17 § 3 mom.)
Det prov i muntlig språkfärdighet som avses i 17 § 3 mom. i gymnasielagen består av
uppgifter där man bedömer den studerandes uttal, förmåga att referera och förmåga att
diskutera. Provet bedöms med siffror enligt skalan i 2 mom. Vitsordet för kursen i
muntlig språkfärdighet baserar sig på provet i muntlig språkfärdighet och annat under
kursen visat kunnande. (Gymnasieförordningen 810/1998, ändrad genom statsrådets
förordning F 1117/2008, 6 § 4 mom.)
Prestationen i det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen och annat under
kursen visat kunnande bedöms mot de mål för den muntliga färdigheten som uppställs för
språket och enligt lärokursen i grunderna för läroplanen. Förutsättningarna för
bedömning av kursen uppfylls, när den studerande har visat sådant kunnande som krävs
för genomförande av kursen och har avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som hör till
kursen.
Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna
”I fråga om bedömningen av varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp beslutar den
studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. I fråga om
slutbedömningen beslutar rektorn och den studerandes lärare gemensamt.”
(Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 17a §)
”Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har
tillämpats på honom eller henne.” (Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008,
17 § 2 mom.)
Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättskydd
och studiemotivationen. Förutom om de allmänna bedömningsgrunderna bör de
studerande upplysas om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då bedömningen
bör diskuteras.
144
Att gå vidare i studierna
"I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som ska genomföras
med godkänt resultat för att den studerande ska kunna gå vidare i studierna i läroämnet
eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier
med godkänt resultat ska beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper
och färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna." (Gymnasieförordningen
810/1998, 7 § 1 mom.)
Den studerandes framsteg i studierna ska följas. Om tillvägagångssättet, som till exempel
huruvida eventuella hinder för att gå vidare i studierna ska tas i bruk, bestäms närmare i
läroplanen. Det krav på hur en hel lärokurs ska avläggas som anges i kapitel 4 6.3 i detta
dokument kan emellertid inte skärpas genom att man definierar hur den studerande får gå
vidare i studierna.
Höjning av vitsord
Läroplanen ska fastslå på vilket sätt den studerande ska ges möjlighet att försöka höja ett
redan godkänt kursvitsord. Om en studerande utnyttjar denna möjlighet är det den bättre
kursprestationen som blir gällande.
Erkännande av kunnande
"En studerande har rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det
centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda
och erkända. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska,
fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan tillgodoräknade eller
ersatta. I fråga om erkännande av den studerandes kunnande iakttas vad som i 17 och 17
a § föreskrivs om bedömning och beslut om bedömning. Vid behov ska kunnandet visas
på det sätt utbildningsanordnaren bestämmer.”
(Gymnasielagen 629/1998, ändrad L 1116/2008, 23 § 1 mom.)
Beslut om erkännande av kunnande ska på särskild begäran fattas innan nämnda studier
eller en studiehelhet som gäller kunnande som ska tillgodoräknas inleds.”
(Gymnasielagen 629/1998, ändr. L 1116/2008, 23 § 2 mom.)
Utöver bestämmelserna i gymnasielagen (Gymnasielagen 629/1998, ändrad L 1116/2008,
23 §) gäller att man genom tillgodoräknande av studier och erkännande av kunnande som
förvärvats på annat sätt ska undvika överlappande studier och förkorta studietiden.
Den studerande ska ansöka om erkännande av studier som slutförts i andra sammanhang
eller kunnande som förvärvats på annat sätt. Den studerande ska uppvisa en utredning
över sina studier eller sitt kunnande.
I bedömningen av kunnande som förvärvats på annat sätt förfars som föreskrivits om
bedömningen av kurser och lärokurser i grunderna för läroplanen och i läroplanen.
När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo ska man hålla sig till
bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs
145
som enligt gymnasiets läroplan ska bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till
gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell:
skalan 1–5 gymnasiets skala skalan 1–3
1 (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1
2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1
3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2
4 (goda) 8 (goda) 2
5 (berömliga) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) 3
I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre,
en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, ska motsvarigheten bestämmas till
den studerandes fördel.
Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade
eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i
grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser ska de bedömas med siffror. Vid
behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordgivningen.
När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier
enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som
kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras
närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa
lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna
enligt den långa lärokursen kan i den korta kursen utgöra fördjupade eller tillämpade
kurser i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. På den studerandes begäran kan man
anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna
övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, ska samma principer följas.
Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas.
En invandrarstuderande bedöms enligt lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2)
för invandrare, förutsatt att han har valt denna lärokurs, oberoende av om särskild
undervisning i finska/svenska som andraspråk har anordnats eller om gymnasiet bara har
kunnat erbjuda en del av kurserna i finska/svenska som andraspråk. Kurser som avlagts
enligt lärokursen i finska/svenska som modersmål räknas i sin helhet till godo i kurserna i
finska/svenska som andraspråk, och vitsordet för dem blir gällande som vitsord för
kurserna i finska/svenska som andraspråk. På sitt betyg kan den studerande ha vitsord
bara för lärokursen i finska/svenska i modersmål och litteratur eller för lärokursen i
finska/svenska som andraspråk (S2), inte för vardera.
6.4.
Bedömningen av en ämneslärokurs
Studierna i gymnasiet indelas i tre delar: obligatoriska, fördjupade och tillämpade
kurser. (Statsrådets förordning 955/2002, 7 § 1 mom.)
En ämneslärokurs består av obligatoriska och fördjupade kurser enligt den studerandes
individuella studieprogram samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till de
obligatoriska och fördjupade kurserna. I den ämnesvisa läroplanen bestäms i vilken
146
utsträckning de tillämpade kurserna ansluter sig till en ämneslärokurs. Lärokursen i ett
läroämne kan vara olika lång för olika studerande. Den studerandes studieprogram
preciseras under gymnasiestudiernas gång. Uppgörandet och uppföljningen av
programmet hjälper honom eller henne att välja kurserna målmedvetet.
Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de
obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade
kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha
underkända kursvitsord enligt följande:
Obligatoriska och i grunderna för läroplanen
definierade riksgiltiga fördjupade kurser enligt
studerandens studieprogram
1-2 kurser
3-5 kurser
6-8 kurser
9 eller fler kurser
Högsta antal underkända kurser
0
1
2
3
Lärokursen i ett läroämne skall innehålla alla den studerandes bedömda obligatoriska
kurser och alla hans i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser.
Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. I läroplanen skall bestämmas närmare om
bedömningen av de övriga fördjupade kurser som ansluter sig till lärokursen i läroämnet
och om bedömningen av de tillämpade kurserna.
En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord skall ges möjlighet
att höja sitt vitsord i ett fristående förhör. (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 3 mom.) Om studeranden i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än
vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas.
Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och fördjupade kurserna i de
nationella läroplansgrunderna kan förutom i ett fristående förhör höjas:
ü genom tilläggsprestationer i de fördjupade och tillämpade kurser som
utbildningsanordnaren har definierat i läroplanen
ü enligt prövning av dem som beslutar om bedömningen av den studerande, ifall
den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs är
bättre än vad som vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta.
6.5.
Hinder för studiegången
I läroplanen bestäms enligt läroämne eller ämnesgrupp de kurser som skall genomföras
med godkänt resultat för att den studerande skall kunna gå vidare i studierna i läroämnet
eller ämnesgruppen i fråga. En studerande som inte har slutfört ovan avsedda studier med
godkänt resultat skall beredas möjlighet att visa att han inhämtat sådana kunskaper och
färdigheter som gör det möjligt att gå vidare i studierna. (Gymnasieförordningen
810/1998, 7 § 1 mom.)
147
Den studerandes framsteg i studierna skall iakttas. Om tillvägagångssättet, som till
exempel om huruvida eventuella hinder för att gå vidare i studierna skall tas i bruk,
bestäms närmare i läroplanen. Det krav på hur en hel lärokurs skall avläggas som anges i
kapitel 6.3 i detta dokument kan emellertid inte skärpas genom att man definierar hur den
studerande får gå vidare i studierna. Läroplanen skall fastslå på vilket sätt den studerande
skall ges möjlighet att försöka höja ett redan godkänt kursvitsord. Om en studerande
utnyttjar denna möjlighet är det den bättre kursprestationen som blir gällande.
Om en studerande underkänns i två kurser efter varandra i tidsföljd i ett och samma
ämne, kan han inte studera vidare i detta ämne. Den studerande måste då höja vitsordet i
minst en av dessa två kurser
Förnyat förhör (= omtagning)
Kursprov anordnas vanligen under kursens gång. Efter varje period anordnas ett särskilt
förnyat förhör. Datum för dessa prov står i infoguiden. Under ett förnyat förhör får man
skriva högst två prov.
Möjlighet att höja kursvitsord
Underkänt vitsord kan höjas en gång genom ett förnyat förhör under respektive skolår.
Efter sista perioden anordnas förnyat förhör i början av nästa termin.
Godkänt vitsord kan höjas en gång genom ett förnyat förhör vid första möjliga tillfälle
efter kursen. Första möjliga förnyade förhör efter sista perioden anordnas i början av
nästa termin. Under ett och samma förnyade förhör kan man höja vitsordet i en enda
godkänd kurs.
6.6.
Betygen och uppgifterna i dem
”Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en
studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets hela lärokurs ges
skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande
som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd
lärokurs.” (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 1 mom.)
”I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera
ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §. Intyg över provet i muntlig språkfärdighet ges
som bilaga till avgångsbetyget.” (Gymnasieförordningen 810/1998, ändrad genom
statsrådets förordning 1117/2008, 8 § 2 mom.)
I gymnasiet används följande betyg:
1. Avgångsbetyg från gymnasiet ges till en studerande som har slutfört gymnasiets
hela lärokurs. Det intyg över provet i muntlig språkfärdighet om vilket bestäms i
gymnasieförordningen ges som bilaga till avgångsbetyget.
2. Betyg över slutförd enskild lärokurs ges när en person har slutfört en eller flera av
gymnasiets ämneslärokurser.
148
3. Betyg över utträde ur gymnasiet (skiljebetyg) ges till en studerande som avgår
från gymnasiet innan han eller hon slutfört gymnasiets hela lärokurs. 6
Gymnasiets betyg ska innehålla följande uppgifter:
ü betygets namn
ü utbildningsanordnarens namn
ü läroanstaltens namn
ü den studerandes namn och personbeteckning
ü de studier som har slutförts
ü datum för utfärdandet av betyget och rektors underskrift
ü upplysning om skolans rätt att utfärda betyg
ü bedömningsskalan
ü en utredning om lärokurserna i språk
ü M = modersmålsinriktad lärokurs i det andra inhemska språket (finska/svenska)
ü S2 = finska/svenska som andraspråk för studerande med ett främmande språk som
modersmål
ü A = en lärokurs i ett språk som inletts i årskurserna 1–6 i den grundläggande
utbildningen
ü B1 = en lärokurs i ett obligatoriskt språk som har inletts i årskurserna 7–9 i den
ü grundläggande utbildningen
ü B2 = en lärokurs i ett valfritt språk som inletts i årskurserna 7–9 i den
grundläggande
ü utbildningen
ü B3 = en lärokurs i ett valfritt språk som har inletts i gymnasiet.
Finska/svenska som andraspråk (S2) för studerande med ett annat modersmål än finska
eller svenska antecknas på betyget under punkten modersmål och litteratur.
Om det modersmål som den studerande läser inte är finska, svenska eller samiska,
antecknas detta i de tillämpade studierna som en egen punkt under rubriken ”Annat
modersmål”.
I avgångsbetyget från gymnasiet och i ett betyg över slutförd enskild lärokurs antecknas
de läroämnen som den studerande har läst, det antal kurser i läroämnena som har
fullgjorts och vitsordet i vart och ett läroämne med ord och med siffror (t.ex.:
berömliga...9) eller enbart att lärokursen i ett läroämne har slutförts och godkänts
(slutförd).
I avgångsbetyget och i ett betyg över slutförd lärokurs ska det också finnas en punkt för
tilläggsuppgifter. I denna punkt antecknas bl.a. de intyg över särskilda prestationer som
ges som bilagor till avgångsbetyget och kompletterar det, som till exempel avlagda
gymnasiediplom, prov i muntlig språkkunskap och specificeras sådana studier som hör
till gymnasiets lärokurs, men som har avlagts i andra läroanstalter och som inte ingår i
ämneslärokurserna.
Det intyg som i enlighet med gymnasieförordningen utfärdas över provet i muntlig
språkfärdighet ska innehålla följande uppgifter:
ü intygets namn
149
ü
ü
ü
ü
ü
ü
ü
utbildningsanordnarens namn
läroanstaltens namn
den studerandes namn och personbeteckning
det språk som avlagts genom provet, språkets lärokurs och provvitsordet
datum för utfärdande av intyget och rektors underskrift
upplysning om läroanstaltens rätt att utfärda betyg
bedömningsskalan
Om en studerande har studerat över hälften av kurserna i lärokursen i ett ämne på ett
annat språk än skolans egentliga undervisningsspråk, ska en anteckning om det göras i
tilläggsuppgifterna på betyget.
I ett skiljebetyg från gymnasiet antecknas läroämnena och de avlagda kurserna i dem
samt vitsordet för varje kurs eller enbart att kursen har avlagts (slutförd/underkänd).
Gymnasiet ska föra ett register över de studerandes studieprestationer. Av registret ska
framgå de avlagda kurserna och vitsorden i dem.
För hela gymnasiets lärokurs ges inget sammantaget vitsord, vare sig som medeltal av
vitsorden i de olika läroämnena eller på något annat sätt.
Det totala antalet kurser som den studerande avlagt antecknas i betyget.
Utbildningsanordnaren beslutar om betygens utformning
6.7.
Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna
Om bedömningen av en studerande beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller
ämnesgrupp den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt.
(Gymnasieförordningen 810/1998, 9 § 1 mom.)
Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och om hur de
har tillämpats på honom. (Gymnasieförordningen 810/1998, 9 § 2 mom.)
Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättsskydd
och studiemotivationen. Förutom om de allmänna bedömningsgrunderna bör de
studerande upplysas om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då bedömningen
bör diskuteras.
Bedömningsgrunderna för enskilda kurser framgår i läroplanens kursbeskrivningar. 6.8.
Tillgodoräknande av studier
En studerande får i gymnasiets lärokurs räkna sig till godo i andra sammanhang slutförda
studieprestationer om dessa till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar gymnasiets
läroplan. (Gymnasielagen 629/1998, 23 § 1 mom.)
150
Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang
skall på särskild begäran fattas innan nämnda studier inleds. (Gymnasielagen 629/1998,
23 § 2 mom.)
Utöver bestämmelserna i gymnasielagen (L 629/1998, 23 §) gäller att man genom
tillgodoräknande av tidigare studier skall undvika överlappningar och förkorta
studietiden. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man
hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar
om en kurs som enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas
vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell:
skalan 1-5
1 (nöjaktiga)
2 (nöjaktiga)
3 (goda)
4 (goda)
5 (berömliga)
gymnasiets skala
5 (hjälpliga)
6 (försvarliga)
7 (nöjaktiga)
8 (goda)
9 (berömliga, 10 (utmärkta)
skalan 1-3
1
1
2
2
3
I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre,
en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, skall motsvarigheten bestämmas till
den studerandes fördel.
Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade
eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i
grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser skall de bedömas med siffror. Vid
behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordsgivningen.
När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier
enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som
kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras
närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa
lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna
enligt den långa lärokursen kan i den korta lärokursen utgöra fördjupade eller tillämpade
kurser i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. På den studerandes begäran kan man
anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna
övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, skall samma principer följas.
Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas.
En invandrarstuderande bedöms enligt lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2)
för invandrare, förutsatt att han har valt denna lärokurs, oberoende av om särskild
undervisning i finska/svenska som andraspråk har anordnats eller om gymnasiet bara har
kunnat erbjuda en del av kurserna i finska/svenska som andraspråk. Kurser som avlagts
enligt lärokursen i finska/svenska som modersmål räknas i sin helhet till godo i kurserna i
finska/svenska som andraspråk, och vitsordet för dem blir gällande som vitsord för
kurserna i svenska/finska som andraspråk. På sitt betyg kan den studerande ha vitsord
bara för lärokursen i finska/svenska i modersmål och litteratur eller för lärokursen i
finska/svenska som andraspråk (S2), inte för vardera.
151
6.9.
Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget
Med de siffervitsord som föreskrivs i gymnasieförordningen bedöms alla obligatoriska
läroämnen och valfria främmande språk. För studiehandledningen ges en anteckning om
fullgjord prestation. För gymnastik och sådana ämnen som omfattar bara en kurs
antecknas bara att prestationen är fullgjord ifall den studerande begär det. Också för
valfria främmande språk antecknas att prestationen är fullgjord, ifall den lärokurs som
den studerande har avlagt i språket omfattar endast två kurser.
Övriga i läroplanen definierade tillämpade studier som lämpar sig för gymnasiets uppgift
bedöms i enlighet med vad som bestäms i läroplanen
6.10. Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs
Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar
i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till
omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Gymnasiets lärokurs
omfattar minst 75 kurser. (Gymnasieförordningen 810/1998, 1 § 1 mom.)
De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser som hör till den studerandes
personliga studieprogram skall ha studerats i minst den omfattning som har angetts för
dem i timfördelningen 14.11.2002. (Statsrådets förordning 955/2002.)
En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda
ämneslärokurserna med godkänt vitsord på det sätt som angetts ovan och då
minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och
tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt
vitsord räknas till gymnasiets lärokurs.
6.11. Ny bedömning och rättelse av bedömning
Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen
skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans
rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 1
mom.)
Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har
avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga
läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall
ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen
561/2003, 13 § 2 mom.)
Utbildningsanordnaren skall informera de studerande om möjligheten till ny bedömning
och till rättelse av bedömning.
152
7. Lagar och förordningar om gymnasieutbildningen
Gymnasielag (629/1998)
lagen föreskrivs om allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den
grundläggande utbildningens lärokurs och är avsedd för ungdomar och vuxna.
Gymnasieförordning (810/1998)
I förordningen som preciserar lagen bestäms bl.a. om undervisning och arbetstid,
bedömning, rättsskydd och tillstånd att ordna utbildning.
Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och
om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002)
I förordningen bestäms om gymnasieutbildningens allmänna riksomfattande mål och om
timfördelningen.
Undervisningsministeriets beslut om grunderna för antagning av studerande till
gymnasier (1202/1998)
I beslutet bestäms om grunderna för antagning av studerande samt beaktande av inträdesoch lämplighetsprov och andra prestationer.
Statsrådets förordning om gemensam ansökan till yrkesutbildning och
gymnasieutbildning (30/2008)
I förordningen bestäms bl.a. om ordnande av gemensam ansökan och om
ansökningsönskemål.
Lag om anordnande av studentexamen (672/2005)
I lagen föreskrivs bl.a. om ordnande av studentexamen, proven och bedömningen,
examinanderna och studentexamensnämnden.
Statsrådets förordning om studentexamen (915/2005)
I förordningen som preciserar lagen bestäms bl.a. om innehållet i och ordnandet av
studentexamen, om betyg och om hur studentexamensnämnden utses.
Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet
(986/1998)
I förordningen bestäms bl.a. om utbildning, studier och språkkunskaper som krävs av
rektorer och lärare inom gymnasieutbildningen.
Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998)
Förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (806/1998)
I lagen och förordningen bestäms bl.a. om statsandelar och statsunderstöd som beviljas
för gymnasieutbildning.
153
154
