1
Vår lokala
likabehandlingsplan
Stålhagens förskola
Oktober 2016- Augusti 2017
Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på vår förskola.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Vision, rektors ställningstagande, bakgrund
3
Förklaring av begrepp
4
Ansvarsfördelning
6
Främjande insatser
7
Kartläggning, analys
8
Mål för läsåret, Förebyggande insatser
9
Rutiner vid händelser
10
Utvärdering av likabehandlingsplanen
10
Bilaga 1, hänvisning till lagar
11
Bilaga 2, dagbokslogg
13
Bilaga 3, informationsblad till vårdnadshavare
14
3
Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret
2016-2017
MÅL/VISION
Vi på Stålhagens förskola vill att alla barn ska gå till förskolan med glädje och
förväntan och känna sig trygga och välkomna på vår förskola. Barnen ska vilja känna
glädje och lust att utforska och lära sig nytt tillsammans med varandra och oss
pedagoger.
Vårt uppdrag är att verka för att barnen ska känna gemenskap och bli sedda för den
person de är. Barnen ska vara delaktiga och kunna påverka innehållet av verksamheten
på förskolan. Alla är lika mycket värda och ska därför bli bemötta med empati och
respekt. Vi vill att barnen ska våga visa känslor och ha förmåga att visa hänsyn och vara
måna om varandra.
Förskolechefens ställningstagande
På Stålhagens förskola arbetar vi aktivt för att främja alla människors lika värde och det
skall genomsyra allt arbete på förskolan. Alla vuxna ska vara goda förebilder genom att
stötta, uppmuntra och finnas till hands för barnen. Jag som förskolechef har ett
övergripande ansvar för att arbetet drivs i riktning mot vår vision och jag tar klart
avstånd från alla former av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Min
uppgift är att kontinuerligt och aktivt ha värdegrundsfrågor på agendan. I mitt ledarskap
arbetar jag för att uppmuntra och förstärka goda egenskaper som finns hos barn och
pedagoger.
Det du tror om mig
Sådan du är mot mig
Hur du ser på mig
Vad du gör mot mig
Hur du lyssnar på mig
Sådan blir jag!
(från ett klotterplank i en svensk grundskola)
Emma Roos Simonsson
4
BAKGRUND
Alla verksamheter ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen
och samtidigt en plan för likabehandling enligt diskrimineringslagen. Som grund för
likabehandlingsplanen finns följande lagar och styrdokument (Se bilaga 1):
Diskrimineringslag 2008:567
Skollag 2010:800
Läroplan för förskolan, Lpfö98 reviderad 10
FÖRKLARING AV BEGREPP
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den
som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
mening. Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt.
-
-
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas delta i fotboll för att hon är flicka.
Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett
barn med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan
indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
1. Kön: att någon är man eller kvinna.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar
sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
4. Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös
uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet.
5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. Ålder: uppnådd levnadslängd.
Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig
skyldig till trakasserier.
5
Kränkande behandling
Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller
andra faktorer. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Kränkande behandling som inte har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna kan
vara:
- Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda
m.m.
- Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för idiot, cp eller liknande.
- Psykosociala: bli utesluten, utsatt för rycktesspridning, minspel, viskningar,
menande blickar, alla går när man kommer m.m.
- Texter och bilder: bli utsatt för teckningar, klotter, brev, lappar, fotografier, Epost, sms., fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum.
Annan kränkande behandling – ett uppträdande som, utan att vara trakasserier,
kränker ett barns eller elevs värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att
upprätthålla ordning, och en trygg och god miljö för barnen.
Övriga förklaringar
Likabehandlingsplan, syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och
kränkningar i förskolan samt att skapa en trygg miljö för barnen. Planen tas fram av
förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare. Alla skolor och förskolor är enligt lag
skyldiga att upprätta en årlig plan med rutiner för att förebygga, upptäcka och förhindra
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Främjande insatser är saker man gör utan förekommen anledning.
Förebyggande insatser är åtgärder man gör utifrån i verksamheten gjord analys och
konstaterade problem.
Föräldraråd, cirka två gånger per år träffas några vårdnadshavare från varje avdelning
på förskolan tillsammans med förskolechef och personalrepresentanter. Vid dessa
möten diskuteras verksamhetens innehåll, utveckling och organisation,
likabehandlingsfrågor, regler, barns utveckling och lärande mm.
ANSVARSFÖRDELNING
Förskolechef ansvarar för
att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om
likabehandlingsplanens mål och innehåll,
att handlingsplanen som gäller för ett år i taget utvärderas årligen i
augusti/september och att nya mål sätts för kommande läsår i augusti.
6
Personalen ansvarar för
att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten
varje hösttermin och vid utvecklingssamtal,
att alla barn ges möjlighet att påverka och agera så att planen följs,
att i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara
uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkande händelser.
att dokumentera incidentrapporter i verksamhetspärmen, sammanställa enkäter,
intervjuer, observationer och att synpunkter från föräldrar och barn samlas i en
gemensam pärm,
anmäla kränkande handling till förskolechef
Vårdnadshavarens medverkan
Vid varje inskolning, utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte lyfter vi
något innehåll i likabehandlingsplanen och diskuterar med vårdnadshavare, så
att de får möjlighet att påverka planen.
Vi fångar kontinuerligt upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med
likabehandling på vår förskola.
Barnens medverkan
Personal och barn sätter upp gemensamma trivselregler: ex vara en bra kompis.
Barnen får genom samtal/intervjuer utvärdera hur reglerna följs.
Barnen får ge synpunkter på innehåll i likabehandlingsplanen, ex utifrån
främjande insatser hur vuxna ska hjälpa barnen i sitt relationsskapande i
förskolan, om barnen blir lyssnade på och har möjlighet att påverka sin vardag i
förskolan.
Pedagogerna arbetar medvetet med barnen hur vi ska vara mot varandra tex i
samlingar och i vardagen.
FRÄMJANDE INSATSER
För att främja att inte kränkande behandling uppstår kommer vi under 2016-2017 att
arbeta med språk och kommunikation via sagor, bilder i barnlitteraturen (olika språk
används). Samtal med barnen runt våra trivselregler och personalen fördelar sig i
smågrupper både inne och ute.
Varje barn ska dagligen bli sedda och bekräftade av personalen.
Alla barn ska ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är.
Personalen fördelar sig i smågrupper både inne och ute.
Individnivå
Varje barn får tillsammans med sin/sina vårdnadshavare en god introduktion i
förskolan genom en bra inskolning. Vi använder oss av tolk vid föräldrasamtal
med främmande språk.
Personalen visar intresse för föräldrarnas olika kulturer genom att fråga om
seder och bruk.
Varje dag har personalen samtal med vårdnadshavare om barnets dag vid
lämning och hämtning.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn minst en
gång/år eller oftare vid behov.
7
Gruppnivå
Vid höstens föräldramöte informerar personalen om förskolans mål och
aktiviteter.
Personalen lyssnar aktivt på barnen och verkar för att alla som möts i förskolan
bemöts med respekt.
Personalen är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands
för barnen i förskolans alla vardagssituationer.
Personalen tar fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen, så
att de utvecklar medkänsla och vilja att hjälpa varandra.
Personalen uppmuntrar barnen till positiv beröring såsom att våga hålla en
kompis i handen, sitta i en trygg famn mm.
Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter
demokratiska principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras
önskemål.
Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i grupper för att alla ska få
möjlighet att komma till tals och därmed få ökat inflytande.
Pojkar och flickor får lika stora möjlighet att pröva alla förskolans olika
aktiviteter och har tillgång till lek i alla olika rum på avdelningen.
Organisationsnivå
Barnen får möjlighet att leka både åldersindelat och möta varandra i olika åldrar.
Tillgång till barnlitteratur på flera språk finns på enheten
Tillgång till barnlitteratur utifrån genusperspektiv finns på enheten
ATT UPPTÄCKA OCH FÖRHINDRA, DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING.
Kartläggning sker genom:
Insats
Individnivå
Barnintervjuer, observationer
Utvecklingssamtal med
vårdnadshavare
Gruppnivå
Observationer av beteenden
Reflekterande samtal i
arbetslaget utifrån
observationer och
reflektioner.
Analys av resultat i
observationer och intervjuer,
utvecklingssamtal
Organisationsnivå
Fråga till vårdnadshavare
Analys av svaren från
vårdnadshavare
Presentation i Föräldraråd
Barngenomgång,
behovsinventering
Tidpunkt
Ansvar
Varje termin
En gång per år med någon
riktad fråga kring
diskriminering och kränkning.
Oftare vid behov
Arbetslaget
Arbetslaget
Kontinuerligt i vardagen
Löpande under året på
reflektionstid och
personalmöten.
Arbetslaget
Arbetslaget och
förskolechef
I direkt anslutning till
genomförda aktiviteter
Arbetslaget
I samband med
utvecklingssamtal
Apt för all personal
Förskolechef
Vid lokalt föräldraråd
September och mars
förskolechef
Förskolechef och
specialpedagog
förskolechef
8
Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation. Rutinerna
läggs in i varje avdelnings årsplan.
Resultaten behandlas med respekt för varje individ och vid eventuella upptäckter av
diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt gällande rutiner.
All dokumentation som arbetslaget ansvarar för förvaras inlåst på förskolan.
Exempel på frågor i barnintervjuer (ev. glad, ledsen gubbe):
Hur känner du dig när du ska gå till förskolan?
Hur trivs du på förskolan?
Vad tycker du om trivselreglerna vi har på avdelningen?
Om du vill vara med och leka, hur gör du då?
Hur tycker du en kompis ska vara?
Hur gör du för att vara en bra kompis?
Exempel riktade frågor till föräldrar:
Hur trivs ditt barn på förskolan?
Vad berättar ditt barn om förskolan?
Hur tycker ni att vi bemöter ert barn på förskolan?
Berättar ditt barn om någon plats på förskolan som det inte vill
leka på?, Varför?
ANALYS AV KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE INSATSER
Vi är en mångkulturell förskola med många interkulturella mötesplatser och ser
utemiljön som en viktig del i barnens relationsskapande, därför har en hel del
förbättringar gjorts på gården och en utökning med ett skogsparti. Vi fortsätter att se
över förskolans gård och skapar fler pedagogiska miljöer för både de yngre och äldre
barnen. Där vi erbjuder fler vuxenleda aktiviteter för barnen.
De områden som vi i personalgruppen på förskolan har kartlagt är risker i förskolans
inne- och utemiljöer, social gemenskap, trygghet och vuxennärvaro och förebyggande
åtgärder. Frågor som vi ställt oss och undersökt är följande:
1. Känns förskolan trygg och säker inomhus? Situationer där kränkningar lätt
uppstår, finns platser där trakasserier eller uteslutningar har förekommit? Har vi
överblick i förskolans rum inomhus?
2. Känns förskolan trygg och säker utomhus? Situationer där kränkningar lätt
uppstår, finns platser där trakasserier eller uteslutningar har förekommit? Har vi
överblick i förskolans alla hörn utomhus?
3. Hur ser klimatet ut i barngruppen just nu?
4. Vad säger incidentrapporterna, likabehandlingsarbetet i avdelningens
verksamhetspärm? Finns mönster som vi kan bryta/förebygga? Används den på
avdelningen varför, varför inte?
5. Förekommer det kränkningar som har samband med kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionsnedsättning eller ålder?
6. Så här belönar vi positivt beteende! Se Likabehandlingsplanen – stämmer det,
gör vi så?
7. Så här markerar vi negativa beteenden! Se Likabehandlingsplanen – stämmer
det, gör vi så?
9
8. Trivselreglerna – hur fungerar de på avdelningen?
a)Vad tycker arbetslaget?
b)Vad tycker barnen?
9. Förebyggande: Vad kan vi göra för att skapa en bättre gemenskap i
barngruppen?
10. Hur kan vi samtala med barnen om hur vi ska ha det tillsammans och vad man
behöver för att trivas och må bra? Nya trivselregler ht 2016.
Analysen av kartläggningen runt de olika riskerna visar på ett stort behov av att vuxna
delar upp sig bland barnen både inne i avdelningens rum och ute på gårdens olika
pedagogiska miljöer. Är pedagogerna aktiva i barnens aktiviteter och medupptäckare i
miljöerna med barnen är möjligheten att upptäcka och förhindra kränkande behandling
mycket större. Vi pedagoger blir aktiva förebilder i leken och aktiviteter för barnen när
vi delar upp dem i mindre grupper. Vi behöver erbjuda inbjudande material och
aktiviteter både ute och inne i de olika pedagogiska miljöerna. Det blir lättare att
upptäcka om det sker kränkningar mellan barnen med annat modersmål om vi är
närvarande pedagoger, trots att vi inte alltid förstår vad de säger till varandra. I dessa
situationer är det viktigt att vi har möjlighet att få hjälp av vår modersmålspedagog för
att förstå barnens kommunikation.
Vi pedagoger behöver vara extra aktiva i tvättrummen och vid uteförråden där det ofta
kan bli trångt och därför lätt uppstår konflikter.
Klimatet i barngrupperna är för det mesta bra. Det förekommer naturligt att barn söker
sin roll i gruppen på hösten när det är nya gruppkonstellationer. Vi har en stor utmaning
i det mångkulturella och flerspråkighet som finns på vår förskola. Vi behöver handleda
barnen väldigt tydligt i deras samspel med varandra och prata om allas lika värde
oberoende av kön, språk, religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning,
funktionsnedsättning eller ålder. Vi behöver också vara tydliga gentemot
vårdnadshavarna om vårt likabehandlingsarbete på förskolan. Vi har nolltolerans mot
att föräldrar kommenterar eller pratar illa om andra barn.
Språket i barngrupperna är ett område som vi jobbar aktivt med. Hur man tilltalar sina
kompisar och hur man uttrycker sig när man blir arg gentemot både barn och personal.
Detta upplevs många gånger som svårt när man har många barn med annan kultur och
ett annat språkbruk. Vårt priomål är att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt vilket vi
hoppas ska underlätta även detta arbete. Det är viktigt att vi är goda förebilder för
barnen och använder ett ”lätt” språk som vi förstärker med både bilder och tecken för
att alla barn ska förstå.
Vi arbetar förebyggande med alla barnen genom att vi har trivselregler på alla
avdelningar som barnen själva är med och utformar. De äldre barnen kan av naturlig
anledning vara mer aktiva i utformandet än de yngre. Det är viktigt att vi har tydlig
dokumentation uppsatt på avdelningarna av våra trivselregler. Både i bild ock tecken, så
att barnen också själva kan avläsa dem. Pedagogerna jobbar aktivt med reglerna
tillsammans med barnen. Flertalet av de äldre barnen har blivit intervjuade runt hur de
upplever sin vistelse på förskolan. Inga uppenbara risker har uppmärksammats, barnen
känner väl till trivselregler som finns och visar förtroende och känner sig trygga med
personalen.
I föräldraenkäten runt deras barns vistelse på förskolan framkommer att barnen trivs
och vill gå till förskolan. Föräldrarna påtalar att tryggheten är viktig för barnen. Det har
inte framkommit att vi har miljöer eller platser som barnen inte vill vara eller känner sig
10
rädda för. Föräldrar är väldigt nöjda med det bemötandet de får av personalen. Det har
endast varit någon enstaka gång som det inte har känts bra.
Så här jobbar vi för att upprätthålla en god trivsel och undvika icke önskvärda
beteende i barngrupperna:
Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra
Vi uppmärksammar goda gärningar mellan barnen.
Vi vuxna är förebilder i ord och handling.
Vårat mål är att alla barn och föräldrar ska vara trygga i vår verksamhet och att
vi har tydliga dagsrutiner för barnen som fungerar.
Vi delar in oss i smågrupper så ofta som möjligt, så alla barn får så mycket
talutrymme som möjligt.
Barnen ska ha möjlighet att välja vad de vill aktivera sig med i mindre grupper,
där vi pedagoger finns med och stöttar upp aktiviteten så alla barn känner sig
delaktiga.
Vi arbetar dagligen med våra trivselregler och hur man är en bra kompis.
Vi läser böcker som handlar om hur man ska vara mot varandra.
Vi ordnar gemensamma aktiviteter i som stärker vi känslan i gruppen.
Vi pratar med barnen om hur man känner sig, när något tråkigt händer.
Vi markerar och samtalar med barnen när något ”gått fel” (inte fel på barnet
utan det som hände).
Vi kan använda handdockor eller spela rollspel för att belysa och få barnen att
reflektera över det som hänt.
Vi som pedagog visar tydligt med kroppsspråket vad budskapet är – känslorna
exempelvis glad, ledsen, arg, förvånad.
Så här belönar vi positivt beteenden:
Vi uppmuntrar det goda, klappa i händerna, tummen upp för bra, sätta ord på
känslor.
Påvisa när barnen gör något positivt i kompisrelationer. Synliggöra de goda
handlingarna, så det lockar fler till att göra gott.
Belöna med att nämna namnet (särskilt den som ofta får tillrättavisningar).
Så här agerar vi vid negativa beteenden:
Först stoppa det akuat i alla lägen (alla barn är allas ansvar)
”Stopp” med ord, tecken och bild. Rött/ med stopptecken och grönt kort med
tummen upp.
Vi hjälper barnen att hitta strategier för att undvika negativa beteende.
Jobbar med att handleda barnen att själva säga ifrån (nej, stopp etc.), men alltid
säga till en vuxen om det inte hjälper.
Först trösta/stödja det barn som utsatts och sedan talar vi med de inblandade
barnen om vad som gick fel/blev tokigt. Barnen får hjälpas åt att tänka ut hur
ska vi göra för att ”Kalle” ska bli glad igen.
11
MÅL FÖR LÄSÅR 2016-2017
Under 2016-2017 arbetar vi utifrån diskrimineringslagen och allas lika
värde.
Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Pedagogerna är aktivt närvarande med barnen och fördelar sig tillsammans med
barnen i smågrupper för att handleda barnen i en ömsesidig kommunikation med
varandra.
FÖREBYGGANDE INSATSER
För att nå det uppsatta målet enligt ovan behöver vi som pedagoger mer kunskap om
vad lagarna säger runt diskriminering och likabehandlingsarbete.
Detta gör vi genom att:
1. Diskutera likabehandlingsarbetet på APT och ALM tid för att få en större
kunskap och skapa samsyn.
2. Arbeta för allas lika värde!
3. Vi pedagoger är aktivt i barnens fria lek för att lättare uppmärksamma negativa
beteende hos barnen.
4. Vi delar barnen i mindre grupper och fördela oss på olika utrymmen både inne
och ute.
5. Informera och göra föräldrar delaktiga på föräldramöten, föräldraråd,
utvecklingssamtal mm.
Insats
Organisationsnivå/enheten
Information om ny
likabehandlingsplan sker i
personalgruppen och
föräldrarådet. Synpunkter
beaktas
Vi fortsätter att utforma fler
pedagogiska
miljöer/mötesplatser på gården.
Tidpunkt
Ansvar
Dec 2016
Föräldrarådet Vt
2017
Förskolechef
Ht 2016-vt 2017
Förskolechef Gårdsgruppen
Pedagogerna erbjuder barnen
vuxen leda aktiviteter på
gården för att stärka känslan av
till- hörighet på förskolan.
Gruppnivå /avdelningar
Föräldrar får information om
likabehandlingsplanen under
föräldramöte, utvecklings
samtal och inskolningar.
Synpunkter beaktas.
Ht 2016-Vt 17
Arbetslagen
Ht 2016-vt -17
Arbetslagen
12
Föräldrar får information på sitt
eget språk via tolk,
modersmålspedagog, Ipaden
mm.
Personal och barn arbetar fram
gemensamma trivselregler.
Gemensamma Bilder, TAKK
Gruppstärkande lekar och
samtal i varje barngrupp.
Böcker, spel, musik och sånger
på olika språk, Skolverkets
hemsida
Stärka identitet, kulturellt med
språkträd och flaggor var
barnen kommer ifrån och vilket
modersmål de har.
Ht 2016-vt -17
Förskolechef/arbetslagen
Ht 2016
Arbetslaget
Kontinuerligt
Arbetslaget
Kontinuerligt
Arbetslaget
Modersmålspedagogerna
som stöd
Arbetslaget
Hösten 2016
Vad är en kränkning för oss?
Vi tycker att det är svårt att bedöma vad som är en kränkning eller inte. Det är bara
barnet som kan känna det. Det dessutom vara svårt för barnet att uttrycka detta verbalt i
låg ålder. Vi har pratat om att det är olika från barn till barn vad barnet upplever som en
kränkning kontra hur en vuxen ser på situationen som uppstått. Man kan tycka att det är
en kränkning att exempelvis uteslutas från en lek. Det är svårt att bedöma eftersom det
kan bero på lekens art. Vi var överens om att när föräldrar upplever att deras barn blivit
kränkt. Måste vi göra en anmälan och huvudman får utreda situationen. Exempel på
kränkning kan vara när barnet blir ledsen för att ha blivit uteslutet, aldrig blivit vald,
aldrig fått vara med, när någon kommenterat hur barnet ser ut, att blivit retad t.ex. för
”tjejkläder”, när barn/vuxna använt olämpligt språkbruk, slaget/knuffat/fått strupgrepp
är det föremål för en anmälan och utredning.
13
Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av
andra barn
Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling
direkt när det uppstår.
Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnen
att förstå situationen och se sin egen roll i händelsen.
Personalen hjälper barnen att föra en dialog om vad som hände.
Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda
vårdnadshavares kännedom.
En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef.
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning görs
Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder
Rutiner när vuxna kränker barn
Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef muntligt och
via blankett ”anmälan kränkande behandling”.
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt
Förskolechef vidtar eventuella åtgärder
Förskolechef följer upp ärendet
Förskolechef dokumenterar och förvarar dokumentationen
14
Åtgärder då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på förskolan
lämnas ärendet till förskolechef.
Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med
vårdnadshavare och/eller personal
Förskolechef anmäler händelsen till huvudman
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankandebehandling/
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt
Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som
nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och
samtliga berörda parter informeras
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder
15
UTVÄRDERING/ UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN
Utvärdering av målen görs i augusti 2017.
Nya mål formuleras senast i september inför läsåret 2017-18. Förskolechef och
arbetslag ansvarar och gör barn och föräldrar delaktiga.
Utvärderingen görs genom:
Samlade dokumentationer av riktade frågor till vårdnadshavare i
utvecklingssamtal och Föräldraråd. Arbetslaget, likabehandlingsgruppen och
förskolechef ansvarar.
Personalen samlar dokumentationer baserade på kartläggningar; loggbok och
observationer. Arbetslaget ansvarar.
Dokumentationer av samtalen med barnen om hur trivselregler och
förebyggande åtgärder i planen har fungerat. Arbetslaget ansvarar.
Kartläggning av risker och analys utifrån valda områden genomförs med
pedagogerna i augusti. Förskolechef ansvarar.
Ny likabehandlingsplan upprättas i september inför det nya verksamhetsåret.
Förskolechef ansvarar.
16
Bilaga 1
Likabehandlingsplanen styrs av dessa 2 lagar
Skollagen (SFS 2010:800)
Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 5 § Utbildningen ska utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de
mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skollagen (SFS 2010:800) 6 Kap. regleras skolans ansvar att motverka
kränkande behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete.
Huvudmannen skall se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra
att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år ska en plan
upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att börja eller
genomföra under det kommande året.
Skolinspektionen BEO ansvarar för tillsyn.
17
Diskrimineringslagen(2008:567)
Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagen förbjuder:
Direkt diskriminering; att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan och om det finns samband med en eller flera av de skyddande
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering; att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men
kan komma särskilt missgynna personer som tillhör en skyddad
diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns ett berättigat syfte eller innefattar
medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå målen.
Trakasserier; ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med de sju diskrimineringsgrunderna.
Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som
lämnats åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som
lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig ett
fullgöra ett uppdrag.
Repressalier; att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett.
Diskrimineringsombudsmannen, DO utövar tillsyn över lagen.
Barns rättigheter.
Som barn tas dina rättigheter upp i ett antal dokument FN:s barnkonvention,
skollagen, skolverkets föreskrifter, läroplanen, arbetsmiljölagen,
socialtjänstlagen, brottsbalken, SFS2008:567 samt barnens egna trivselregler i
förskolan.
18
Läroplan för Förskolan, Lpfö98 rev 10
Grundläggande värden
”Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att
utbildningen i förskolan syftar till att barnen ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt
en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla respekt för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar
som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan skall
främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden
som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet
med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet
med barnen”.
”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon
anhörig eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling.
Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om
andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors
uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera
över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i
förskolan, som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för
varje människa oavsett bakgrund.”
”Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i
skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot
dessa värden”., Lpfö98/10
19
Bilaga 2
INFORMATIONSBLAD TILL VÅRDNADSHAVARE
Personal och barn kan göra mycket men det är nödvändigt att ha ett nära och
bra samarbete med hem och vårdnadshavare. Barn berättar inte alltid om
kränkningar som de känner till därför att de tror att det är skvaller eller de är
rädda för hämnd.
Om alla tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv
inverkan på barnen. Prata med ditt barn om detta.
Är någon ensam, utsatt eller utfryst?
Ta kontakt med personalen på förskolan om ditt barn berättar om trakasserier,
diskriminering eller kränkande behandling.
Vi kan alla hjälpas åt att skapa en förskola där alla trivs och har det bra!
Avskiljs och återlämnas till förskolan.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Synpunkter på Likabehandlingsplanen:
………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
…………………
……………………………………
……………………………………………………………………………………………
…………………
……………………………………
Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen på Stålhagens förskola
_______________________________
Vårdnadshavares underskrift
20
