Likabehandlingsplan/
Årlig plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Donnergymnasiet – Göteborg
Läsåret 2013-2014
1
Innehållsförteckning
1. Introduktion
3
Del 1:
2. Lagar och styrdokument
3. Begreppsdefinitioner: Vad är kränkande behandling?
4. Donnergymnasiets vision och mål gällande arbetet mot kränkande behandling
3
5
6
Del 2:
5. Organisation och ansvar
6. Mål och åtgärder
7. Arbetsgång vid ett elevärende
8. Likabehandlingsenkätens resultat och analys
9. Bilagor
7
9
11
12
14
2
3
1. Introduktion
Donnergymnasiets likabehandlingsplan har arbetats fram gemensamt av elever, kamratstyrelsen,
personal och ledning. Planen är indelad i två delar. Del 1 omfattar de lagar och styrdokument som
reglerar ämnet, begreppsdefinitioner samt de visioner och mål som kopplade till
likabehandlingsplanen.
Del 2 är mer konkret till sin natur och behandlar områden som organisation och ansvar, mål och
åtgärder för verksamhetsåret 2013-2014, arbetsgången vid ett ärende där kränkande behandling
har uppstått och avslutningsvis likabehandlingsenkätens resultat och analys. Dessutom följer som
bilagor åtgärdsplan, likabehandlingsenkäten 2013-2014 samt arbetslagens arbetsplaner kopplade
till deras fokusområde.
Del 1
2. Lagar och styrdokument
Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det
är fråga om direkt eller indirekt diskriminering.
Målinriktat arbete
I skollagens 6:e kap. (Åtgärder mot kränkande behandling) framgår i 6 § att ”Huvudmannen ska
se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever.” och diskrimineringslagen (2008:567)14 §.
De ändamål som avses är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
samt motverka annan kränkande behandling ”oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier” 15 §
(2008:567).
Skolans skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
I skollagens 6:kap. framgår i 7 § att ”Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.” och
diskrimineringslagen (2008:567) 15 § och 16 §.
Varje år skall det upprättas en plan mot kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 8 § ”
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under
det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.”
Följande fastslås i de lagar och styrdokument som behandlar diskriminering i
diskrimineringslagstiftningen (Diskrimineringslag (2008:567)):
Diskrimineringslag (2008:567): För att förhindra och motverka diskriminering och främja lika
rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder har diskrimineringslagen
(2008:567) införts 5 juni 2008.
I och med detta ankommer det på varje skola att tydligt verka för en skolverksamhet fri från
situationer där kränkningar kan uppstå. Viktigt att notera är att lagen gäller den enskilde eleven i
förhållande mot övriga elever och vuxna. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt
skydd mot annan kränkande behandling.
4
I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
(SFS 2008:567) talas i kap. 3 14§ om utbildningssamordnares ansvar för att det bedrivs ett
målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla elever inom
verksamheten. Det vill säga:
Att upprätta en likabehandlingsplan med översikt över de åtgärder som anses behövs för att
främja arbetet mot diskriminering och kränkningar. Denna likabehandlingsplan skall
utvärderas årligen i skolans kvalitetsarbete.
Att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling ·
Att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen ·
Att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling
Skolhuvudmannen har gett rektor i uppdrag att ha ansvaret för att lagen följs. Skadestånd kan
utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Donnergymnasiets likabehandlingsarbete skall vara tydligt förankrat i lagar och styrdokument
som reglerar vår skolverksamhet.
5
3. Begreppsdefinitioner: Vad är kränkande behandling?
Begreppet ”kränkande behandling” används som ett samlingsbegrepp för alla former av
kränkningar exempelvis diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande
identitet, ålder eller kön. En viktig utgångspunkt är den enskildes elevens upplevelse och att den
som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen
om alla människors lika värde oavsett vem man är.
Kränkningar är ett uttryck för maktmissbruk mellan människor.
Kränkningar kan utföras av och riktas mot en eller flera personer.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, skällsord, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer)
text- och bildburna (teckningar, lappar, klotter, brev, lappar, facebook, first-class,
sms, msn och mms)
Beskrivning
Etnisk tillhörighet – menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion och annan trosuppfattning – undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonfessionell och skolan får inte missgynna någon elev p g a hans eller hennes religion eller
annan trosuppfattning. Trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning till exempel buddhism eller ateism.
Sexuell läggning - med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Funktionshinder- kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas
både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt som
exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Kön – kvinna, man eller transsexuell. Trakasserier som har samband med kön kan vara
utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är
kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck av sexualiserat språkbruk, tafsande eller
visning av pornografiskt material.
Socioekonomisk bakgrund – elever som kommer från hem med en … ekonomiska
förutsättningar blir föremål för t.ex. utfrysning, utanförskap och kränkningar p.g.a. begränsade
möjligheter att anpassa sig till övriga elever gällande kläder och kostsamma ej skolrealterade
sociala aktiviteter, såsom t.ex. resor.
6
4. Donnergymnasiets vision och mål gällande arbetet mot kränkande
behandling
Vision
Donnergymnasiets vision är att vår verksamhet alltid skall präglas av ömsesidig respekt mellan
alla människor på vår skola. Mellan elev/elev, personal/elev, elev/personal.
Denna vision har sin förankring i de mål som Donnergymnasiets har fastställt för verksamheten i
stort:
”… utveckla ett ödmjukt och respektfullt förhållningssätt gentemot sig själv och med sina
medmänniskor”
”… känna sig trygg i kontakter med kamrater och personal.”
”… att aktivt arbeta förebyggande genom att utbilda skolans personal samt att ha återkommande
dialoger och diskussioner mellan skolans personal och elever för ett gott klimat.”
På så hoppas vi att verka för en skola präglad av trygghet och socialt ansvarstagande gentemot
varandra.
Donnergymnasiets mål gällande arbetet mot kränkande behandling
Ingen elev ska känna sig kränkt eller trakasserad av en annan elev eller av skolans
personal i ord eller handling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, ålder eller annan typ av kränkning.
Alla elever ska veta vart de ska vända sig om de känner sig kränkta eller trakasserade.
Alla ska känna att de kan vara sig själva och studieklimatet skall vara behagligt.
De läromedel som används i undervisningen ska inte vara kränkande mot individer eller
grupper.
Mentorns ska verka för att skapa förtroende mellan sig själv och sin mentorselev.
Föreningar på skolan som jobbar aktivt för ett öppet klimat skall uppmuntras i sitt arbete.
Skolans lokaler ska vara handikappanpassade enligt de lagar och regler som gäller.
Donners rekryteringsmaterial ska vända sig till alla som är intresserad av vår skola.
Skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och diskriminering skall
vara ett öppet och levande dokument som alla ska
ta del av under introduktionsveckan, föräldramöten, klasstid och utvecklingssamtal.
7
Del 2
5. Organisation och ansvar
Donnergymnasiets ägare är de juridiska huvudmännen, som med tillstånd från
Skolverket får bedriva friskola. Det innebär att de har det formella och därmed yttersta
ansvaret för Donnergymnasiets verksamhet.
Rektor har det operativa ansvaret för skolans verksamhet.
I GY11 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för:
”... att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever
utsätts för kränkande behandling.”
Detta innebär att det är rektor som är huvudansvarig för att arbetet mot kränkande
behandling och trakasserier initieras, genomförs samt utvärderas för att ständigt förbättras.
Till sin hjälp har rektor en likabehandlingsarbetslag bestående av tre lärare samt
elevhälsan som har till uppgift att arbeta med följande områden:
Fortbildning för personalen gällande värdegrundsfrågor.
Verka för sociala aktiviteter där gemenskap mellan elever och personal stärks.
Stödja kamratstödjare och andra elevgruppers arbete mot kränkande behandling
och trakasserier.
Verka för att ett förebyggande arbete bedrivs kontinuerligt över läsåret.
*Handlingsplan för ovanstående punkter är framtagna på bilaga 1.
Till sitt förfogande har rektor följande aktörer:
Programansvarig/bitr. rektor har det administrativa ansvaret för samtliga elever
inom respektive program, gällande elevvården. Detta innebär att
programansvarig/rektor genomför återkommande uppföljning av elevernas
studiemässiga och psykosociala status med stöd av mentorerna.
Mentor. Varje elev på Donnergymnasiet har en mentor. Dessa är en lärare som
ska vara länken mellan elev, hem och skola. Mentorn och eleven har ett
ömsesidigt ansvar för att upprätthålla kontakt. En god kommunikation mellan elev
och mentor är grunden för ett gott mentorskap. Om ett problem uppstår för eleven
är det till mentorn eleven vänder sig till i första hand. Skulle eleven ha en önskan
om att vända sig till någon annan än sin mentor skall möjlighet beredas för detta.
Elevvårdsteamet på Donnergymnasiet består av rektor, skolsköterska/kurator
samt aktuell mentor. Deras uppgift är att organisera det stödjande arbetet för den
aktuella eleven när behov uppstår. Detta sker på ett sk. utredningsmöte (SUM).
Likabehandlingsarbetslaget på Donnergymnasiet består av tre undervisande
lärare, skolsköterska och kurator som genomför en enkätundersökning en gång per
år för att få en överblick om det förekommer eventuella kränkningar på skolan och
8
även inom de olika programmen. Gruppen reviderar årligen likabehandlingsplanen
och verkar för att implementera detta hos övrig personal och elever på skolan.
Ovanstående aktörer ansvarar för att arbetet mot kränkande behandling sker både förebyggande
samt att skolan agerar när väl en kränkning har skett.
Kamratstödjarnas uppgift är att tillsammans med tre lärare
(likabehandlingsgruppen) leda det årliga arbetet mot kränkande behandling. Deras
uppdrag gäller förebyggande arbete mot kränkning på Donnergymnasiet. De
verkar på ”fältet” bland sina skolkamrater och får på så sätt en annan infallsvinkel
i jämförelse med de vuxna på skolan. De bistår likabehandlingsarbetslaget med att
revidera och hjälpa till med enkätundersökningarna, samt att utforma
ordningsregler som skall gälla på skolan.
Alla andra (elever och personal) har också ett ansvar som medmänniskor att
arbeta för ett gott klimat och förebygga all form av kränkande behandling. Allt
börjar och slutar hos enskilda individer i deras relation till sin omgivning.
9
6. Mål och åtgärder
Likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkandebehandling skall alltid vara ett
aktivt dokument som samtliga verkande på vår skola bör vara införstådda med. Följande forum
skall kontinuerligt behandla likabehandlingsplanen:
Introduktionsveckorna. Samtliga årskurser jobbar aktivt med likabehandlingsfrågor i
början av läsåret. Årskurs 1 informeras om likabehandlingsarbetslaget och
kamratstödjarnas arbete.
Föräldramöten. Likabehandlingsarbetslagets arbete och fokusområde presenteras vid
skolans föräldramöten. Lämpligt är att då även diskutera föräldrarnas roll för att motverka
att kränkande behandling uppstår på vår skola.
ATP 3 gånger per år kommer hela personalen diskutera och arbeta med frågor som
handlar om hur vi på bästa sätt kan arbeta förebyggande mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier.
Klasstid. Elever och klassföreståndare diskuterar med jämna mellanrum frågor som rör
likabehandlingsarbetet.
Enkät. Årligen sker även en enkät bland eleverna för att stämma av läget på skolan
gällande kränkande behandling.
Utvecklingssamtal. Mentor och elev stämmer även av frågor kopplade till
likabehandlingsplanen i de återkommande utvecklingssamtalen.
Fortbildning Personal och elever från kamratstödjargruppen skall erbjudas och få
möjlighet till fortbildning inom önskvärda områden när det gäller att arbeta förebyggande
mot kränkande behandling och trakasserier.
Donnergymnasiets hemsida. Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling
och diskriminering skall finnas lättillgänglig och väl synlig på Donnergymnasiets hemsida
för var och en som önskar ta del av den.
10
Projekt kopplade till arbetslagen:
Följande projekt är återkommande och är en del av det förbyggande likabehandlingsarbetet på
Donnergymnasiet. Strävan är att utveckla, utöka och förbättra de nuvarande projekten kopplade
till arbetslagen.
Introveckan – Arbetslag 1
Alla ettorna som börjar på Donnergymnasiet får under de två första skolveckorna delta i
diskussioner, föreläsningar och aktiviteter som förbereder dem för samvaron och studierna
under gymnasietiden . Projektet syftar dels till att lära känna sig själv, sina klasskamrater,
sina mentorer/klassföreståndare och dels att lägga grunden för ett tillåtande och öppet
arbetsklimat.
Skolkultur
Under året arbetar alla arbetslagen med att stärka skolkulturen på Donnergymnasiet.
Genom detta vill vi som skola skapa en tryggare, trevligare och vänligare skola, som
beaktar god värdegrund, solidaritet och demokrati. Under året kommer arbetslag,
elevkår och kamratstödjare göra olika större och mindre projekt för att främja trivsel
och kamratskap.
11
7. Arbetsgången vid ett ärende
1. Det kommer till någon av personalens kännedom att en elev känner sig utsatt.
2. Mentor informeras och pratar i sin tur med eleven som känner sig kränkt för att bilda sig
en uppfattning om situationen. Mentor ger ett klart besked att Donnergymnasiet inte
accepterar kränkande behandling och kommer fr.o.m. nu att följa upp den uppkomna
situationen.
3. Mentor informerar programansvarig/biträdande rektor som tillsammans bedömer
situationen. OBS! Det är den enskilde elevens upplevelse gällande ev. kränkning som
avgör om ärendet skall föras vidare. I så fall skall elevvårdsteamet ta över ansvaret för den
fortsatta processen. Vid behov kan även stöttning i form av råd och konsultation från
likabehandlingsarbetslaget erbjudas mentorn.
4. Elevvårdsteamet genomför samtal med den utsatte och utifrån det samtalet bestäms hur
man skall gå vidare. Eleven informeras om det fortsatta arbetet. Mentor kontaktar hemmet
för att informera om läget om eleven är omyndig. De kan medverka till förbättring och de
kan behöva hjälp och stöd. Sträva efter föräldrakontakt även om eleven är myndig.
Samtalet dokumenteras.
5. Elevvårdsteamet kallar till enskilda samtal med den elev som framförts som kränkande. I
samtalet får eleven möjlighet till att berätta hur hon/han ser på situationen och då vem som
hon/han i så fall har utsatt och på vilket sätt. Om det konstateras att en kränkande handling
har skett får eleven en möjlighet att komma fram till hur hon/han kan förändra sitt
beteende. Samtalet avsluts med att fr.o.m. nu skall den kränkande behandlingen upphöra
och att vi kommer att följa upp ärendet inom två veckor. Eleven får i uppdrag att berätta
om samtalet för sina föräldrar. Mentor kontaktar föräldrarna dagen därpå om eleven är
omyndig. De kan medverka till förbättring och de kan behöva hjälp och stöd. Sträva efter
föräldrakontakt även om eleven är myndig. Samtalet dokumenteras.
6. Elevvårdsteamet återkopplar till berörda lärare och uppmanar till att vara observanta.
7. Efter cirka två veckor har vi ett nytt samtal med samtliga berörda. Har kränkningen nu
upphört får alla inblandade positiv förstärkning. Elevvårdsteamet följer upp ärendet på
nytt efter ca en månad.
8. Om däremot ingen förändring skett vidtas nya åtgärder och föräldrarna kontaktas på nytt.
En sista utväg är att skolan stänger av den kränkande eleven enligt gällande förordningar.
9. De kränkande situationer som uppkommit under året, sammanfattas och utvärderas av
rektor. Utvärderingen skall ligga som grund för fortbildning av personal kring kränkande
behandling.
12
8. Likabehandlingsenkätens resultat & analys
Utifrån resultaten av likabehandlingsenkäten/kartläggningen är analysen att stämningen på
Donnergymnasiet är god men inte perfekt. Den kränkande behandling som dock förekommer är
psykosocial dvs. rykten och utfrysning. Dessutom identifierar likabehandlingsgruppen
följande problemområden:
1. Likabehandlingsenkät VT 2013
Sammanlagt fick vi 253 svar
NEGATIVT:
96 personer känner inte till skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och
diskriminering
30 personer känner inte till vad kamratstödjarna gör
94 personer upplever betygshets
142 personer upplever trängsel
111 personer upplever stress
133 personer upplever maten som dålig
59 personer upplever att det är grupperat
17 personer känner sig kränkta enligt orsakerna nedan:
7 utseende
5 etniskt ursprung
4 könstillhörighet
4 familjeförhållande
3 ekonomiska förhållanden
2 religion
2 sexuell läggning
2 funktionshinder
3 politiska åsikter
3 lärares kommentarer och fördomar
27 Psykosocialt kränkta- utfrysning
71 tycker att de har sett andra som är utfrysta
9 tycker att de blivit kränkta av sina lärare
17 elever är lite eller inte trygga i sin klass
13
62 elever tycker att andra elever inte ger dem utrymme att säga fel
17 elever är inte/bara lite trygga i blandgrupper
12 elever är bara lite trygga med sina lärare
4 elever blir kränkta varje dag/ofta på sociala medier
Positivt:
146 elever har aldrig blivit kränkta på sociala medier
242 elever känner sig mycket eller hyfsat trygga med sina lärare
235 elever känner sig trygga i sin klass
14
Konstruktiva förslag som framkom av enkäten:
Bryt grupperingar, lärare delar in i grupper
Ge ett varmt välkomnande i entren
Anrodna trevliga saker som ”Donner by night” efter skolan.
Lyft frågan om skitsnack
Fler samtal med sin mentor
Lärare borde se över sina fördomar om elever
Bättre kommunikation mellan lärare och elev
Lärarna borde agera vid kränkningar
Det är svårt att prata med lärare om betyg
En del lärare borde sluta använda härskartekniker
2. Likabehandlingsgruppens förslag på fokusområden nästa år:
Kommunikatin mellan lärare och elever.
Fortsatt arbeta för främjande av en god skolkultur.
Kränkningar på nätet
Hur vi ska fokusera och arbeta operativt med dessa områden beskrivs i åtgärdsplanen (Bilaga
1)
Förutom fokusområdena är likabehandlingsarbetslaget arbetsuppgifter följande:
Göra likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling och diskriminering känd
bland elever och personal
Aktivt arbeta med och informera om likabehandlingsplanen/plan mot kränkande
behandling och diskriminering under introveckan, fortlöpande på klassråd och på
föräldramöten.
Anordna fortbildning för personalen om härskartekniker och nätmobbning
Arbeta fördjupat med kamratstödjarverksamheten
Tydliggöra strukturer och planera året för kamratstödjarverksamheten.
Introduktion och utbildning av kamratstödjarna i uppstarten av läsåret.
Tillsammans med kamratstödjarna skapa trivsel på skolan genom att under året skapa
sociala aktiviteter för alla elever på Donnergymnasiet.
Utforma ”goda råd för nätet” ihop med kamratstödjarna
Motverka stress i både fysisk och psykisk arbetsmiljö
Satsa på aktiviteter som inte är inriktade på prestation utan på samvaro
Förse kamratstödjarna med verktyg som främjar en avslappnad kultur
Involvera elevhälsan (kurator och skolsköterska) i likabehandlingsarbetet
Utbilda personal och kamratstödjare om bekräftartekniker som främjar samarbetskulturer där
hjälpsamhet står i fokus
15
Tryggare klasser och arbetsgrupper
Uppmärksamma problem med ensamma elever i klasser och grupper tex på
elevvårdsmöten, utvecklingssamtal och mentorsamtal
Påminna lärarna om att dela in i grupper och att vara vaksamma vid kränkningar på skolan
eller på nätet.
Upprättad 2013-09-25
______________________________________
Martin Jonson – Rektor
9. Bilagor
Bilaga 1
Åtgärdsmall 2013 – 2014
Bilaga 2
Ordningsregler
Bilaga 3
Blankett för anmälning av kränkande behandling.
16
