Jönköpings kommun
Attarps rektorsenhet 6-9
Plan mot diskriminering
och
kränkande behandling
2009-2010
TILL DIG SOM ÄR ELEV
Om du någon gång blir utsatt för kränkande behandling, våld eller hot, eller
känner någon som är utsatt, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen på
skolan.
Detta gäller också om du känner dig diskriminerad på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Om du vill vara anonym kan du använda kuratorns brevlåda som finns utanför
dennes dörr.
TILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER
Om du misstänker att ditt, eller någon annans barn på skolan, utsätts för
kränkande behandling eller negativ särbehandling så kontakta skolans kurator
eller rektor.
Även om det är svårt att ta till sig om man misstänker att ens eget barn kränker
andra så är det viktigt att du gör något åt det. Vid sådana misstankar råder vi dig
som förälder att göra helt klart för barnet att du inte accepterar sådant beteende.
Även i detta fall kan det vara bra att kontakta skolans kurator eller rektor.
2
Innehållsförteckning
Inledning
Vision
Kartläggning och nulägesanalys
Åtgärder efter kartläggning
Långsiktiga mål
Definitioner
Förebyggande arbete
Ansvar
Information
Trivsel och ordningsregler
Långsiktiga åtgärder
Kartläggningsmetoder
Rutiner /åtgärder
Arbetsgången
Dokumentation
Utvärdering och uppföljning
Tidsplan
sid 4
sid 4
sid 4
sid 5
sid 5
sid 5
sid 7
sid 7
sid 7
sid 8
sid 8
sid 8
sid 9
sid 9
sid 10
sid 10
sid 10
Bilagor:
1. Lagar och förordningar, översikt
2. Likabehandlingsteamet
3. Kamratstödjarnas uppgifter
4. Dokumentationsmall:
Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan
kränkande behandling
3
Inledning
Arbetet med att motverka kränkningar är en del av skolans demokratiuppdrag. Detta
tydliggörs i många olika skrifter såsom FN: s barnkonvention, skollagen, läroplanerna och i
arbetsmiljölagen (se bilaga 1.).
I diskrimineringslagen (2008:567) gäller förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och
könsöverskridande identitet eller uttryck. Även annan kränkande behandling såsom mobbning
omfattas. Det handlar om allas lika värde och rätten att bli respekterad oberoende av
ideologisk, religiös eller kulturell tillhörighet, ålder, kön eller hudfärg. Skollagen 14 a kap
tydliggör skolans ansvar för att såväl förebygga diskrimineringar/kränkningar som att
professionellt ingripa då brott mot lagen förekommer.
Alla som arbetar i skolan har som uppdrag att aktivt arbeta för att motverka alla former av
mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Detta vare sig om det
förekommer mellan elever eller mellan personal och elever. I planen finns information om hur
skolan arbetar förebyggande och om hur vi agerar om kränkningar ändå inträffar. Ett gott
samarbete mellan skolans personal och föräldrar och elever har stor betydelse för hur vi
lyckas.
Vision
”Vi arbetar för en skola fri från all diskriminering och all annan kränkande behandling.”
Alla elever och vuxna deltar i skolans verksamhet med glädje och tillfredsställelse.
Kartläggning och nulägesanalys
I mars 2009 genomfördes en likabehandlingsenkät i alla årskurser. Inga stora förändringar går
att utläsa från årets enkät jämfört med förra årets enkät. Fortfarande är det ca 85 % som trivs
bra eller mycket bra i skolan och ungefär lika många trivs bra eller mycket bra i sin klass. I år
känner sig 97 % av eleverna alltid eller oftast trygga på skolan (att jämföra med 95 %
föregående år).
Nytt för i år i enkäten var att eleverna tillfrågades om upplevd diskriminering utifrån
diskrimineringsgrunderna. Ca 98 – 99 % av eleverna svarar att de aldrig har känt sig
diskriminerade. På frågan om vem som diskriminerar svarar de flesta att det är elever.
I förra årets enkät framkom att 70 % av eleverna upplever att andra elever använder ett
språkbruk kom kan uppfattas som diskriminerande eller kränkande ofta eller varje dag. Detta
uppmärksammades och många lärare jobbade extra med denna fråga. Detta år har siffran
sjunkit till 63 % vilket tyder på att arbetet lönat sig men att vi måste jobba vidare med det.
4
De problem eleverna upplever som störst på skolan är dock fortfarande fult språk, taskiga
kommentarer och kränkande ord/handlingar ”på skoj”. Därefter kommer skitsnack, utfrysning
och ensamhet (trots att få elever svarat att de känner sig utfrusna eller kränkta).
Många elever efterfrågar mer vuxennärvaro i korridorer och uppehållsrum.
Åtgärder efter kartläggning.
Vi kommer att diskutera språkbruket ännu mer under vår livskunskap. Alla vuxna ska
markera direkt när det används ett språk som kan uppfattas som kränkande.
För att få mer vuxna runt eleverna på raster har vi sett över vårt rastvaktssystem. Vi har
använt schemat som utgångspunkt för att se var det ligger gemensamma raster. Pedagogerna
har sedan fått schemalagd ”rastmingeltid” där behovet finns. Det handlar inte om att ”vakta”
utan att finnas till som vuxen i korridoren
LBT arbetar vidare med namnen som framkom i likabehandlingsenkäten. Det förs samtal och
riktade insatser.
Vi kommer på försök föra ”loggbok” i vissa klasser. Denna bok förvaras och ansvaras av
kontaktläraren. Här får eleven tillfälle att skriva själv om sin och klassens situation till
klassföreståndaren. Försöket kommer att utvärderas i vår.
Långsiktiga Mål
Elever och personal känner sig trygga i skolan.
Elever och personal använder sig av ett språk fritt från sådant som kan uppfattas som
kränkande.
Det finns beredskap i organisationen att snabbt och effektivt hantera eventuella
diskrimineringar och kränkningar.
Definitioner
Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering,
trakasserier eller genom kränkande behandling.
Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av
makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra
sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
bemärkelse.
5
Kränkande behandling är handlingar som kränker barn eller elevers värdighet. Kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna
kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i
verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till
exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld.
Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga
rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Mobbning är en form av
kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några
medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda
diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna:
Kön – Om man blir sämre behandlad p.g.a. att man är kille eller tjej. Skolan har en
skyldighet att verka för jämställdhet. Sexuella trakasserier räknas som diskriminering
p.g.a. kön.
Etnisk tillhörighet – Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp med
samma nationella eller etniska ursprung. Skolan har även ett ansvar att arbeta mot
rasism och främlingsfientlighet.
Religion och annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad i den svenska
grundlagen och alla har rätt till sin egen tro. Med annan trosuppfattning menar man en
livsåskådning jämförbar med religion, t.ex. ateism.
Funktionshinder – Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som
funktionshinder räknas inte bara sådana som syns, som att man sitter i rullstol, utan
även annat som påverkar livet på olika sätt, t.ex. allergi eller dyslexi.
Sexuell läggning – Med sexuell läggning menas homosexualitet, heterosexualitet och
bisexualitet. Skolan har även ett ansvar enligt skolans värdegrund att motverka
homofobi. En negativ syn på homosexualitet, homofobi, strider mot principen om alla
människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – menas att någon inte identifierar sig med
sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på
annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Ålder
Förkortningen som används i denna plan:
LBT = Likabehandlingsteamet (se bilaga).
EVK= elevvårdskonferens
EHT = elevhälsoteam
6
Förebyggande arbete
Ansvar
Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen
utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för
att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor är den som leder och fördelar
arbetet i likabehandlingsteamet, LBT. Rektor ansvarar, i samråd med personalchef, för att
utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera alla fall av diskriminering och kränkande
behandling mellan personal och elever.
All personal ansvarar för att sätta sig in i likabehandlingsplanen och utifrån sin yrkesroll
genomföra planen så att målen nås. Lärare ansvarar för att eleverna får ta del av, och förstår
innebörden av skolans likabehandlingsplan. Som personal på Attarpsskolan förutsätts att man
respekterar andra och är en god förebild för eleverna.
Varje elev har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både
personal och andra elever. Eleven skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den.
Som elev på Attarpsskolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn samt gott
omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas
uppfatta detta.
Föräldrar har ett ansvar att visa för sina barn att man tar avstånd från kränkande behandling.
Som förälder är det viktigt att tala med sina barn om kränkningar och om hur de har det i
skolan. Ta kontakt med skolan om barnet berättar om kränkningar.
LBT ansvarar, tillsammans med kontaktläraren för att utreda, åtgärda, följa upp och
dokumentera alla fall av diskriminering och kränkande behandling mellan elever som kommer
till LBT s kännedom.
Information
Personal, elever och föräldrar känner till skolans likabehandlingsplan och får tillfälle att bidra
med sina åsikter om den.
Skolledningen informerar ALL personal (alla yrkeskategorier som arbetar i skolan) i
samband med skolstarten.
Kontaktläraren informerar och går igenom handlingsplanen med elever i början av
höstterminen och tar upp den igen med eleverna strax innan enkäten genomförs på
vårterminen. Då skall eleverna även ges tillfälle att tycka till om skolans arbete och få
komma med förslag till förbättringar.
Tydlig information om vad du gör om kränkning uppstår anslås på skolans
anslagstavlor.
På första föräldramötet i skolår 7 under hösttermin genomför kuratorn, ev. tillsammans
med någon från LBT, en särskild information om skolans likabehandlingsplan.
Broschyren ”att stoppa diskriminering och kränkande behandling” delas ut till alla
föräldrar i samband med skolstart. Respektive kontaktlärare ansvarar för det.
7
Trivsel- och ordningsregler.
Genom att ha tydliga ordningsregler som är framtagna av elevrådet och lokala styrelsen kan vi
föra en konstruktiv dialog med dem som eventuellt inte följer reglerna.
Info-blad om skolans trivsel- och ordningsregler delas ut vid skolstarten varje höst.
Respektive kontaktlärare ansvarar för det.
Långsiktiga åtgärder
Vuxna accepterar aldrig dåligt beteende, inte ens på skoj. Alla vuxna skall vara goda
förebilder genom att se alla, vara positiva mot elever och varandra, kunna sätta gränser och ha
en öppen och rak dialog med hemmet.
Vid varje läsårsstart upprättar rektor ett rastmingelschema utifrån elevernas behov.
Lärare och annan skolpersonal bildar ett Likabehandlingsteam (LBT) som arbetar med att
förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning på skolan. Se bilaga.
LBT träffas regelbundet för att gå igenom ärenden, planera kamratstödjaraktiviteter och
utveckla och revidera arbetet för att motverka mobbning och kränkande behandling.
Varje klass utser minst två kamratstödjare som samarbetar med likabehandlingsteamet.
Detta ansvarar kontaktläraren för i samverkan med LBT. Kamratstödjarna ger under vuxen
handledning information, stödjer ensamma och utsatta elever och föregår med gott exempel.
Kamratstödjarna och LBT träffas var tredje vecka. Kontaktläraren stämmer av med
kamratstödjarna i sin klass en gång i veckan.
Lärare gör alltid klassrumsplaceringar, gruppindelningar och laguppställningar.
Varje vecka har kontaktläraren livskunskap med sin klass. Där handlar det om att träna sociala
färdigheter och konfliktlösning med hjälp av gruppdiskussioner, samarbets- värderings- och
vänskapsövningar. Kontaktlärararen skall också genomföra vissa övningar i klassen på
uppdrag av eller i samarbete med LBT och kamratstödjarna.
Klassdagar anordnas i början av varje hösttermin för åk 7. Klassdagarna pågår under två dagar
och innehåller vänskaps- samarbets- och värderingsövningar. Eleverna får information om
skolans plan mot kränkande behandling och elevdemokrati. Personal från resurscentrum,
kurator, fritidsledare och kontaktlärare planerar och genomför klassdagarna.
Kartläggningsmetoder
På verksamhetsnivå:
Genom vår årliga likabehandlingsenkät som alla elever i åk 6-9 ska göra, föräldramöten och
spontana kontakter med vårdnadshavare får skolan en helhetsbild av situationen i skolan.
8
På gruppnivå:
Samtal i klassråd och på livskunskapen. Rastmingeltid. Samarbete mellan LBT och våra
kamratstödjare. Dessa samtal och möten gör att vi får information om stämningen på skolan
och i olika grupperingar.
På individnivå:
Genom utvecklingssamtal och regelbunden kontakt med sina mentorselever får klassläraren
en helhetsbild av sina elever. Försök i vissa klasser med ”loggbok”. Klassläraren har
kontinuerliga samtal med sina kamratstödjare. ”Hemliga lappen” system som LBT och
kamratstödjarna håller i.
Rutiner/åtgärder
Arbetsgången
Elever och föräldrar kan vända sig till rektor, lärare, någon från LBT, skolsköterska eller
kurator för råd och stöd när det gäller diskriminering och kränkande behandling.
När kränkning sker mellan elever. Den som får kännedom om, eller misstänker att
diskriminering eller kränkning förekommer anmäler detta till LBT som undersöker fallet.
Man tar reda på vad som hänt, när det hänt och vilka som varit inblandade. Någon från LBT
har sedan enskilda samtal med de elever som mobbar eller har utfört kränkningen. I samtalet
talar man om att mobbning eller kränkande behandling inte får förekomma och frågar vad
eleven själv kan göra för att det skall ta slut. Ofta får eleven i uppdrag att själv berätta om vad
som hänt för sina vårdnadshavare. Därefter skall återkoppling ske mellan skolan och
vårdnadshavarna.
Ungefär en vecka efter samtalet har samma personer uppföljningssamtal för att se om
mobbningen upphört.
Vid behov genomför någon ur LBT en serie samtal både med den som blivit utsatt och de som
har utfört kränkningen.
Skulle mobbningen eller kränkningarna inte upphöra sammankallas till EVK och i samråd
med föräldrarna beslutas om åtgärder för mobbaren. Åtgärderna kan vara gruppbyte,
vuxenstöd eller hänvisning till socialtjänsten. I grova fall av mobbning gör rektorn
polisanmälan.
När kränkning sker mellan personal och elev. Den som får kännedom om, eller misstänker att
diskriminering eller kränkning förekommer mellan personal och elever anmäler detta till
rektor. Rektor, eventuellt tillsammans med biträdande rektor, håller enskilda samtal med
berörd elev och personal. Om så anses vara lämpligt hålls medlingssamtal. Rektor informerar
föräldrar till elev samt ansvarar för uppföljning av ärendet. I allvarliga fall kopplas
personalenheten in. Rektor avgör om polisanmälan skall göras. I fall där personal utsatts för
hot eller våld anmäls händelsen till skolans skyddsombud. Eventuell arbetsskadeanmälan
lämnas till rektor.
9
Dokumentation
Samtal utförda vid ärenden där kränkande behandling har förekommit skall alltid
dokumenteras av den som haft samtalet. En dokumentationsmall finns som bilaga till planen:
Bil. 4 ”Genomförda kommunikationer och åtgärder...”
Denna mall ska användas och dokumentationen förvaras hos kuratorn.
Denna blankett ska inte innehålla sekretessbelagda uppgifter.
Här dokumenteras med vem samtalet hållits, samtalets art och när samtalet ägt rum.
Utvärdering och uppföljning
Skolledningen tillsammans med LBT ansvarar för att initiera och genomföra utvärdering av
de åtgärder som vidtagits för att förebygga och hantera mobbning, diskriminering och annan
kränkande behandling.
Likabehandlingsenkät genomförs med alla elever under februari månad.
Uppföljning av planen görs varje vårtermin enligt följande:
Kontaktläraren följer upp handlingsplanen med sina elever.
Rektor följer upp planen med lokal styrelse.
Elevrådet följer upp handlingsplanen.
Synpunkter och förslag inlämnas till kurator/skolledare före den 15 maj.
Handlingsplanen revideras därefter och färdigställs inför skolstarten till höstterminen.
Tidsplan
Åtgärd
Info till ALL personal
Info till barn/elever
Info till föräldrar
Åk 7 dagar
LBT sammanträder
Kamratstödjar-träffar
Tidpunkt
Ansvarig
Arbetsplatsträff i aug 2009 Rektor och kurator
Aug till september
Resp. kontaktlärare
Föräldramöten aug-sept Skolledare/kontaktlärare
September 2009
LBT/kontaktlärare
Var fjärde vecka
Rektor/LBT
Var tredje vecka
LBT
Likabehandlingsenkät
Utvärdering av planen
Februari 2010
Maj 2010
Rektor
Rektor
Rev. plan läggs på hemsidan
Augusti 2010
Rektor/IT-pedag
10
Lagar och förordningar, översikt
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567).
Brottsbalken
Brott mot liv och hälsa, mot frihet och frid, ärekränkning, sexualbrott, hets mot folkgrupp
m.m. regleras i brottsbalken och kan medföra straffansvar.
Socialtjänstlagen 14 Kap Anmälan om missförhållanden
1 § /…/ Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom /…/ är skyldiga att genast
anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära
att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda
hos sådana myndigheter. /…/
Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17)
Arbetsmiljölagen gäller även skolan.
Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.
Skollagen 1 kap
2 § Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar
inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande
behandling såsom våld, mobbning och rasistiskt beteende.
Skollagen 14a kap
1§ Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn
och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
2§ Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt
denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567)
FN-konventionen
Enligt FN:s konvention om barn och ungdomars rättigheter har varje individ rätt att bli
respekterad för den hon är. Alla har rätt till likvärdig behandling och skydd mot alla former av
våld och övergrepp.
Lpo 94
2.2 Normer och värden
Skolan skall sträva efter att varje elev /…/ respekterar andra människors egenvärde, tar
avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till
att bistå andra människor./…/ Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och
utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
…...
Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av andra individer
eller grupper.
2.8 Rektors ansvar Rektorn har /…/ inom givna ramar ett särskilt ansvar för skolans program
för att motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling bland elever och
anställda.
11
LikabehandlingsTeamet
I vår skola arbetar vi för att förebygga och stoppa diskriminering, kränkande behandling och
mobbning. Lärare och annan skolpersonal bildar ett särskilt likabehandlingsteam som
tillsammans med kamratstödjarna arbetar med detta.
-LBT träffas regelbundet för att planera och utveckla arbetet mot diskriminering och annan
kränkande behandling, (ex mobbning)
-LBT arbetar tillsammans med kontaktlärare och/eller andra lärare med akuta situationer
– LBT träffar kamratstödjarna årskursvis ungefär var 3dje vecka. En gång per termin träffas
man alla i år 6, 7, 8 och 9 tillsammans. På träffarna pratar man bl.a. om stämningen i
klassen/skolan, vad man som kamratstödjare kan göra och hur man kan stötta varandra.
– LBT anmäler till rektorn om diskriminering eller kränkningen/mobbningen trots åtgärder
inte upphör. Rektorn beslutar därefter om åtgärder t.ex. EVK eller, i grova fall av mobbning,
polisanmälan och anmälan till socialtjänsten.
– LBT ansvarar för att uppgifter och åtgärder vid fall av mobbning/kränkande behandling
dokumenteras och förvaras hos rektor respektive kurator.
LBT är:
Sven Andersson/Resurs Centrum
Tommy Hvit/Resurs Centrum
Stefan Karlsson/fritidsledare
Patrik Johansson/fritidsledare
Kerstin Tilander/skolsköterska
Maja Efvergren/kurator
Anna Åkesson/lärare
Britta Edvardsson/lärare
Lena Reuthammar/lärare
Emma Adolfsson/lärare
Magdalena Lagerblad/lärare
Annika Ahlgren/bitr.rektor
12
Kamratstödjarnas uppgifter
Kamratstödjarna ser vad som händer och berättar för de vuxna i LBT eller
kontaktläraren om man får veta att någon är utsatt. Kamratstödjarna är de
vuxnas ögon och öron. Att berätta är inte att skvallra, det är att hjälpa
någon som har det svårt.
Kamratstödjarna är personer som andra elever kan komma till och berätta
om de vet att någon är utsatt eller om de själva är utsatta.
Kamratstödjarna försöker vara goda exempel. De utsätter inte andra för
kränkande behandling eller mobbning, utan respekterar andra.
Kamratstödjarna kan prata med alla i klassen och försöker se till att ingen
är utanför.
Kamratstödjarna har tystnadsplikt. De för inte vidare till andra elever vad
som sägs på kamratstödjarträffarna eller om de får veta att någon är utsatt
eller mobbad.
13
Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med
diskriminering och annan kränkande behandling
Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen, 14 kap (1995:1100)
Skola
Ansvarig rektor
Tfn
Barnets/elevens namn
Personnummer
Klass/grupp
Händelse
Datum
Kommunikation/åtgärd
14
