Sekundärklassificering i psykiatri –
NordDRG 2005
Delprojektrapport 1 (version 1.1) från projektet SK-PSYK
(Sekundärklassificering i Psykiatri)
2005-01-12
Sekundärklassificering i psykiatrin.......................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................................ 3
Projektarbetet.......................................................................................................................... 3
Metod ..................................................................................................................................... 3
GAF ........................................................................................................................................ 4
Material .................................................................................................................................. 4
Resultat................................................................................................................................... 5
Ytterfall .................................................................................................................................. 7
Statistiska mått för de nya grupperna ..................................................................................... 8
Exempel på sammanställning av data .................................................................................... 9
Bilagor:............................................................................................................................. 12
Bilaga 1 Diskussionsgrupp för sekundärklassificering i psykiatri ................................... 12
Bilaga 2 Detaljerad beskrivning av förslaget till grupperingslogik i psykiatrin .............. 13
Bilaga 3 Resultat av körning med vårdtid och psykiatrisk vårdform per diagnosgrupp.. 15
Bilaga 4 CC-splitar inom psykiatrin................................................................................. 16
Bilaga 5 Ytterfallens fördelning på de psykiatriska grupperna........................................ 17
Bilaga 6 Referenser .......................................................................................................... 18
2
Sekundärklassificering i psykiatrin
Bakgrund
I Landstingsförbundets ”Blomman” projekt för verksamhetsuppföljning inom psykiatrin är ett
av delprojekten att ta fram en sekundär klassificering för psykiatriska vårdtillfällen och besök.
Denna inriktning sammanfaller med CPKs (Centrum för Patient Klassificering) ambition att
förbättra grupperingen av psykiatriska patienter i NordDRG. Därför har ett projekt för
Sekundärklassificering psykiatri (SK-PSYK) startats. Projektet finns beskrivet i särskild
projektplan och kan hämtas via Landstingsförbundets hemsida på www.lf.se/kpp eller via
CPKs hemsida på www.sos.se/epc/cpk. På CPKs hemsida finns även alla de begrepp inom
sekundär patientklassificering som används i föreliggande delrapport beskrivna mer detaljerat.
I projektet SK-PSYK är en av målsättningarna att ta fram en ny grupperingslogik för
vårdtillfällen inom sluten psykiatrisk vård. Målsättningen är att denna ska kunna införlivas i
nuvarande NordDRG-systemet.
Projektarbetet
Projektet SK-PSYK planeras att genomföras i fyra steg:
1. I den första görs försök med att gruppera den slutna psykiatriska vården utifrån
logiken i SRG. KPP-data för den slutna vården ska samlas in och används som test
material. Program för gruppering skrivs vid CPK. Resultatet ska diskuteras med
verksamhetsföreträdare och eventuella korrigeringar genomförs innan förslaget
publiceras.
2. Den andra delen kommer en diskussion kring gruppering av den öppna psykiatriska att
vården påbörjas. Arbetet förutsätter att psykiatriska åtgärder finns registrerade vid
klinikerna. Data för den öppna vården ska sedan samlas in så att tester av den
framtagna logiken kan göras.
3. I den tredje delen är det tänkt att SRG ska testas på sammanlagd öppen- och
slutenvårdsdata. Tester av episodgrupperingen görs mot grupperingen av
vårdkontakter i enlighet med steg 1 och 2 ovan.
4. I steg 4 görs den slutgiltiga versionen av en grupperare för psykiatrin.
Föreliggande delrapport motsvarar en redovisning av projektets steg 1. Steg 2 kommer att
påbörjas under 2004. Hela projektet förväntas vara färdigt under första delen av 2005. För en
mer detaljerad beskrivning av projektaktiviteterna hänvisas till ovan nämnda projektplan.
Metod
Utgångspunkten är de diagnosgrupper som togs fram i Landstingsförbundets KPP-projekt
inom psykiatrin; Lf1-Lf15 (se ”Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av KPP –
resultat från ett pilotprojekt”) och den logik som föreslagits för episodgrupperaren SRG (State
Related Groups). Dessa arbeten utgör grunden för den medicinska relevansen i de föreslagna
grupperna. Några modifieringar till de diagnosgrupper som ursprungligen föreslagits har
gjorts av företrädare för svensk psykiatri under hösten 2003. Dessa har tagits hänsyn till i
förslaget.
Vi har också gjort tillägg för några ICD-10 diagnoser som finns i NordDRGs MDC 19
”Psykiska sjukdomar och beteendestörningar”, men som inte finns i ovan nämnda Lf-
3
gruppering. Detta har gjorts för att alla diagnoser i ICD-10 så långt som möjligt ska grupperas
i NordDRG.
Till detta har ett antal överväganden gjorts för att få fram grupper som också är och
resursmässigt homogena eller lika. Dessa överväganden bygger på befintlig teknik för att
konstruera sekundära patientklassificeringssystem. De variabler som använts i förslaget
förutom huvuddiagnoser är bidiagnoser och ålder.
Förslaget har diskuterats med ett antal företrädare för psykiatrin (bilaga 1). De synpunkter
som framkom vid mötet finns huvudsakligen inarbetade i föreliggande grupperingsförslag.
Förslaget finns i sin helhet presenterat i bilaga 2.
GAF
GAF (Global Assessement of Functioning) är ett mått som mäter hur ”vårdtung” en patient
inom psykiatrin är. Denna variabel används när patienterna grupperas till olika SRG. I detta
arbete har vi inte kunnat använda GAF som indelningsgrund av två olika skäl:
•
Det är klarlagt att lägsta GAF påverkar resursförbrukning för en hel vårdepisod, men
det är fortfarande osäkert hur GAF påverkar resursförbrukningen på enstaka
vårdtillfällen (se bild 1). Den bild som tagits fram från material på Vrinnevi sjukhuset
visar att ingen korrelation mellan lågt GAF och lång vårdtid per vårdtillfälle
föreligger.
•
GAF finns inte med i patientregistret som variabel och kan därför inte testas för hela
riket. I de flesta material som har GAF finns registreringen av GAF ej på varje
vårdtillfälle.
Ambitionen i arbetet är att i framtiden kunna ta in GAF som grupperingsvariabel. Detta är
bland annat en förutsättning för fullständig överensstämbarhet med SRG.
Även variabeln tvångsvård (vårdform LPT och LRV) har testats i förhållande till de patienter
som inte har tvångsvård. I diskussionerna har framhållits att patienter som är föremål för
tvångsvård förorsakar högre resursförbrukning än patienter som lagts in frivilligt. I analysen
framkom att patienter som tvångsintagits snarare har kortare än längre vårdtid per
diagnosgrupp (se bilaga 3).
Material
Det material som används i test av de nya grupperna är patientregistret 2001, psykiatrikliniker
(85.943 obs). GAF har körts på ett material från Vrinnevi sjukhuset och en kostnadsdatabas
för psykiatrin håller på att ställas samman för ytterligare tester. I förslaget nedan anges
diagnosgruppering enligt ICD-10, en översättning till DSM-IV finns i ovan nämnda rapport.
Ytterligare tester kommer att genomföras på en kostnadsdatabas (KPP) för psykiatrin när
sådan är färdigställd.
Ett arbete med att ta fram KPP för psykiatrin pågår på Landstingsförbundet. En rapport kring
KPP-beräkningar i psykiatrin finns färdigtställd (”KPP i psykiatrin – en handledning i
kalkylering”). Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till att en KPP-databas av tillräcklig
storlek för att testa föreliggande gruppering kan sammanställas.
4
Vid grupperingen som uppkom en restgrupp. Då majoriteten (70%) av restgruppen består av
vårdtillfällen som tillhör DRG 470 (bristande eller felaktiginformation eller diagnos fattas)
utesluts dessa från fortsatta beräkningar. Anledningen till detta är att dessa vårdtillfällen
saknar den grundläggande informationen för att kunna grupperas. I bilaga 4 finns en
förteckning över de koder som är korrekta men ändå inte har grupperats med huvuddiagnoser
som börjar på F eller G.1 En diskussion om hur dessa diagnoser ska hanteras behöver föras. I
bilaga 4 finns även en redogörelse över de diagnoser som finns i nuvarande MDC 19 men
som ännu inte tagits med i förslaget.
Databasen har trimmats, d v s de vårdtillfällen som har extremt långa vårdtider i varje grupp
har tagits bort. Detta görs p g a att ett sekundärklassificeringssystem har till uppgift att
beskriva de fall som kan betraktas som ”normala”. De extrema fallen behöver beskrivas i
särskild ordning. Efter trimning på 5 % av fallen i databasen, med avseende på vårdtid och de
nya grupperna återstår 72.749 observationer.
Bild 1 Förhållandet vårdtid och GAF per vårdtillfälle. Lågt GAF betyder låg
funktionsförmåga, högt GAF innebär hög funktionsförmåga hos patienten.
Vårdtid i förhållande till GAF
40,00
Vårdtid
30,00
20,00
10,00
0,00
(1-10) (11-20) (21-30) (31-40) (41-50) (51-60) (61-70) (71-80) (81-90)
GAF-nivåer
Resultat
Nedan presenteras i tabell 1 översiktligt den grupperingslogik som har använts i föreliggande
förslag och de antal till grupper per Lf-diagnosgrupp som föreslås. Ett antal kriterier ska vara
uppfyllda vid delning av diagnosgrupper (split) enligt regelverket för NordDRG, dessa finns
beskrivna nedan och i tabell 3.
Förslag till namn för respektive grupp finns i tabell 2. En redogörelse av den fullständig
grupperingslogiken finns i bilaga 2.
1
Huvuddiagnoser som börjar med F i ICD-10 avser psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar.
Huvuddiagnoser som börjar med G avser sjukdomar i nervsystemet.
5
Tabell 1 Förslag till grupperingslogik för psykiatrisk slutenvård
Diagnosgrupp
Princip för
delning av grupp
Lf 1 Organiska psykosyndrom CC-split2
Lf 2 Missbruk
Diagnossplit
CC-split
NordDRG 436,437
Lf 3 Schizofreni
Ålderssplit
Lf 4 Övr psykotiska syndrom Diagnossplit
Lf 5 Bipolära syndrom
Ålderssplit
Lf 6 Övr förstämningssyndrom Ålderssplit
Antal
grupper
2
3
Lf 7 Ångestsyndrom
Lf 8 Maladaptiva
stressreaktioner
Lf 9 Somatoforma &
dissociativa syndrom
Lf 10 Ätstörningar
Lf 11 a Mental retardation
11 b Neuropsykiatriska
tillstånd
11 c Övriga tillstånd som
debuterar hos barn och
ungdom
Lf 12 Personlighetsstörningar
Lf 13 Övriga specificerade
psykiska störningar
Lf 14 & 15 Andra tillstånd
som kan vara föremål för
utredning och behandling,
Oklar diagnos
Ingen
Diagnossplit
1
2
Ingen
1
Ingen
Diagnossplit
1
3
Ingen
Ingen
1
1
Sammanslagning
1
3
3
2
2
CC-logiken är hämtad från det nuvarande NordDRG-systemet. En förklaring till begreppet
”CC” och en redovisning av de vanligaste CC-diagnoserna i materialet presenteras i bilaga 5.
Idag finns totalt 14 grupper för psykiatrin i NordDRG, 9 grupper i MDC 19 ”Psykiska
sjukdomar och beteendestörningar” och 5 missbrukargrupper i MDC 20 ”Alkohol- och
drogberoende samt drogframkallande organiska psykiska störningar”.
I det nya förslaget föreslås totalt 26 grupper för psykiatrisk slutenvård. Det innebär att i MDC
19 tas alla nuvarande grupper bort och ersätts med de nya grupperna. I MDC 20 finns redan
två av de nu föreslagna missbrukargrupperna - 2b-c (434, 435) till detta har lagts en grupp för
patienter med ”Dubbeldiagnos”, d v s både psykisk sjukdom och missbrukardiagnos. I
gengäld föreslås att 3 befintliga grupper utgår (433, 436 och 437). Föreliggande förslag
2
CC står för Complications and/or Co morbidities (komplikationer) och är en logik för att gruppera de patienter
som är mer resurskrävande i en särskild grupp. En lista över alla bidiagnoser som har denna egenskap finns i det
befintliga NordDRG-systemet.
6
innebär med andra ord att antalet grupper för psykiatri i NordDRG utökas med 12 grupper,
från 14 grupper till 26 grupper.
Förslaget påverkar således två MDCn i NordDRG. I MDC 20 kommer enbart 3 grupper att
finnas kvar enligt förslaget varför en sammanslagning av de två MDCna till ett nytt
gemensamt MDC för psykiatrin föreslås.
Tabell 2 De nya psykiatriska grupperna
DRG
429A
429B
436C
436A
436B
430C
430B
430A
430D
430E
430F
426B
426A
426D
426C
427A
427B
427C
427D
432A
431A
431B
431C
428N
432B
433C
424N
Text Psykiatriska Grupper:
Organiska psykosyndrom, komplicerat
Organiska psykosyndrom, ej komplicerat
Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika med psykos eller
personlighetsstörning
Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika med psykos eller
personlighetsstörning, komplicerat
Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, med psykos eller
personlighetsstörning, ej komplicerat
Schizofreni, >59 år
Schizofreni, 31-59 år
Schizofreni, <= 30 år
Långvariga psykoser, ej schizofreni
Kortvariga psykoser, ej schizofreni
Övriga psykotiska syndrom
Bipolära syndrom, > 59 år
Bipolära syndrom, < = 59 år
Övriga förstämningssyndrom, > 59 år
Övriga förstämningssyndrom, <= 59 år
Ångestsyndrom
Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd
Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd
Somatoforma och dissociativa syndrom
Ätstörningar
Mental retardation
Neuropsykiatriska tillstånd
Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom
Personlighetsstörningar
Övriga specificerade psykiska störningar
Ospecificerade psykiska störningar
Kirurgisk behandling av psykiatriska patienter
Ytterfall
Ytterfallen (vårdtillfällen med extrema vårdtider) finns inte med i sammanställningen. I bilaga
6 finns en tabell över hur ytterfallen fördelar sig på de föreslagna grupperna. Flest ytterfall
(14%) ”Övriga specificerade psykiska störningar” följt av 11b ”Neuropsykiatriska tillstånd”
(9,8%) och 3c, Schizofreni, <=30 (9,3%). I övrigt är andelen ytterfall normalt fördelade. De
resterande vårdtillfällena som finns med i beräkningarna nedan kallas i DRG-termer för
innerfall.
7
Statistiska mått för de nya grupperna
Förklaringsgraden uttryckt i R2 är 22,9 %, d v s 22,9 % av vårdtidens totala variation kan
förklaras med hjälp av den föreslagna grupperingen.
För att kunna göra uppdelningar eller sammanslagningar i det befintliga NordDRG-systemet
fordras att ett antal kriterier är uppfyllda. Resultatet av en test med dessa kriterier redovisas i
tabell 3.
Enligt NordDRG:s expertgrupp är kriterierna för split eller delning av grupp följande
(kriterierna baserar sig på kostnadsdatabasen som innehåller kostnader och är mer än fyra
gånger stor som aktuellt psykiatrimaterial från patientregistret).
•
•
•
•
Förändringen ska resultera i minst 5 procents minskning av standardavvikelsen i den
största gruppen.
Variationskoefficienten (standardavvikelse / medelvärde) bör inte vara mer än 1.3
gånger högre i någon av de nya grupperna jämfört med den ursprungliga gruppen.
Minst 20 procents skillnad för medelkostnaden mellan grupperna.
Minsta gruppstorlek cirka 3 % av originalgruppen.
Då detta rör sig om ett litet material och grundar sig på vårdtider istället för på kostnader
tillåts kraven sänkas något. Alla kriterier har testats på de föreslagna grupperna för psykiatrin.
Tabell 3 Statistiska mått för den föreslagna grupperingen av psykiatrisk slutenvård
Antal
Psykiatr
iskgrupp
498
429a
1746
429b
436C 1970
436A 5860
436B 19774
709
430C
430B 4405
651
430A
430D 5106
430E 1771
411
430F
953
426B
426A 2864
426D 3808
426C 7573
427A 3424
427B 2111
Standardavv.
Medelv
tid
25,8
19,1
5,9
4,8
3,1
22,8
18,6
30,8
18,6
16,7
18,1
24,6
20,4
21,7
15,7
10,6
11,0
Split
22,0
18,9
6,1
4,0
2,9
24,6
22,8
40,5
20,1
16,0
20,7
20,8
19,6
17,4
15,5
11,8
12,8
Odelad
Variationskof.
Split
0,85
0,99
1,03
0,83
0,94
1,08
1,23
1,31
1,08
0,96
1,14
0,85
0,96
0,80
0,99
1,11
1,16
19,8
3,6
25,9
19,2
20,0
16,4
11,8
8
Andel
Skillnad i vtid
Odelad
0,96
0,99
1,26
1,06
0,93
0,92
1,11
22 %
78 %
7%
21 %
72 %
12 %
77 %
11 %
70 %
24 %
6%
25 %
75 %
33 %
67 %
50 %
436C-436B →
436C-436A →
436A-436B →
430C-430B →
430C-430A →
430B-430A →
430D-430E →
430D-430F →
430E-430F →
26 %
19 %
47 %
35 %
18 %
26 %
40 %
10 %
3%
8%
17 %
28 %
-
2150
274
662
418
674
271
3211
435
1020
427C
427D
432A
431A
431B
431C
428N
432B
432C
4,9
15,8
48,5
11,3
13,6
13,0
10,3
3,6
3,6
5,2
18,7
57,6
12,8
17,2
16,6
12,9
2,8
3,9
10,2
18,7
57,6
1,06
1,18
1,19
1,13
1,26
1,28
1,25
0,78
1,08
15,9
12,9
2,8
3,9
1,29
1,18
1,19
50 %
31 %
49 %
20 %
-
1,25
1,25
0,78
1,08
55 %
431A-431B → 17 %
431A-431C → 13 %
431B-431C → 4 %
-
För grupp 429 och 426 har standardavvikelsen minskat med 4,5 % respektive 2 %. Grupp
nummer 430 och 431 uppvisar ökad standardavvikelse för den största av grupperna men
minskat värde för den näst största gruppen. För övriga DRG har standardavvikelsen minskat
med minst 5 % för den största gruppen inom respektive DRG. Samtliga grupper har en klart
godkänd variationskoefficient.
Grupperna inom 430 och 431 uppfyller inte kravet på 20 procents skillnad mellan
medelvårdtid. Här har vi gjort bedömningen att den medicinska relevansen är den viktigaste
faktorn i grupperingen och att det därför kan motiveras att dessa grupper bildas. Grupperna
436C, 436A och 430C, 430B ligger precis på gränsen med 19 % respektive 17 %, övriga
indelningar har en skillnad i vårdtid som överstiger 20 %.
För samtliga gruppindelningar är den minsta gruppstorleken klart större än 3 % av
originalgruppen.
Exempel på sammanställning av data
Nedan följer några resultat av grupperingen av patientregistret 2002 i de föreslagna grupperna
Bild 2 Fördelningen av patienter på psykiatriska diagnosgrupper 2002
An tal fall p er D R G-g ru pp in om psyk ia trin 200 2
250 00
200 00
150 00
Anta l
100 00
50 00
DR G -g ru p p
9
1C
43
0F
7D
42
1A
43
43
9A
2B
43
2A
43
42
0A
1B
6B
0C
43
43
43
42
9B
0E
2C
43
42
43
7C
6C
7B
6A
8N
7A
0B
6D
43
42
42
42
42
42
42
0D
43
6B
6A
43
43
42
43
6C
0
Flest patienter har gruppen 436B, Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning
eller annan symptomatisk behandling, ej komplicerat, följt av 426C, övriga
förstämningssyndrom <= 59 år. I bild 3 visas medelvårdtiderna inom respektive grupp,
patienter inom grupperna för schizofreni, tillstånd som debuterar hos barn och ungdomar och
ätstörningar hade de längsta medelvårdtiderna.
Bild 3 Medelvårdtid per psykiatrisk diagnosgrupp 2002
M ede lvård tid p er p sykiatrisk DR G -g rup p 2002
70,0
60,0
50,0
Dagar
40,0
Mede lvå rd tid
30,0
20,0
10,0
6A
7C
6B
43
43
42
6C
2B
2C
43
43
7A
7B
43
42
42
6C
ea
n
m
6D
T
ot
al
42
0E
42
43
9B
43
1C
42
6A
7D
42
42
9A
0D
8N
6B
42
42
43
42
0F
2A
43
43
0B
1B
43
43
0C
1A
43
43
43
0A
0,0
D RG
I bild 6 och 7 beskrivs hur antal vårdtillfällen, medelvårdtid och förklaringsvärdet har
förändrats över tid för de föreslagna grupperna.
Bild 6 Indexerad utveckling av vårdtillfällen, medelvårdtid och R2 (förklarad varians) för
grupperna totalt, 1997-2001
Nyckeltal - totalt
140
120
100
antal index
80
medelvtid index
60
r2 index
40
20
0
1997
1998
1999
2000
2001
10
Bild 7 Indexerad utveckling av vårdtillfällen, medelvårdtid och R2 (förklarad varians) för
grupperna innerfall, 1997-2001
Nyckeltal innerfall
140
120
100
antal index
80
medelvtid index
60
r2 index
40
20
0
1997
1998
1999
2000
2001
För CPK
Rikard Lindqvist, Enhetshef för CPK
Mona Heurgren, Projektledare SK-PSYK, Ekonom, Landstingsförbundet/CPK
Anna Arnesson, Statistiker, Socialstyrelsen/CPK
11
Bilagor:
Bilaga 1 Diskussionsgrupp för sekundärklassificering i psykiatri
Bo Ivarsson
Mattias Agestam
Göran Nyberg
Ove Sonesson
Lennart Kanelind
Inger Andersson
Jan Lindmark
Rikard Lindqvist
Anna Arnesson
Bengt André
Mona Heurgren
VGR
SLL
VLL
VGR
Skåne
Skåne
Lf
CPK/SoS
CPK/SoS
Lf
CPK/Lf
12
Bilaga 2 Detaljerad beskrivning av förslaget till grupperingslogik i
psykiatrin
PDRG Psykiatriska grupper
Diagnoser ICD - 10 Indelning
04B
Organiska psykosyndrom,
komplicerat
Organiska psykosyndrom, ej
komplicerat
Missbruk eller beroende av
alkohol/narkotika, avgiftning eller
annan symptomatisk behandling,
bidiagnos: psykoser, schizofreni
eller personlighetsstörningar
Missbruk eller beroende av
alkohol/narkotika, avgiftning eller
annan symptomatisk behandling,
komplicerat
Missbruk eller beroende av
alkohol/narkotika, avgiftning eller
annan symptomatisk behandling,
ej komplicerat
Schizofreni, > 59 år
Schizofreni, 31-59 år
Schizofreni, <=30 år
Långvariga psykoser, ej
schizofreni
Kortvariga psykoser, ej
Schizofreni
04C
Övriga psykotiska syndrom
05A
Biopolära syndrom, >59 år
05B
Biopolära syndrom, <=59 år
< 60 år
Övriga förstämningssyndrom, >59 F32-F339 F341-F399
år
F530
>= 60 år
Övriga förstämningssyndrom,
<=59år
< 60 år
Ångestsyndrom
F400-F429
Ingen
Maladaptiva stressreaktioner, icke
akuta tillstånd
F43 F62
Alla fall exkl 8b
Maladaptiva stressreaktioner,
Hdiagn F430, F438 och
akuta tillstånd
F439
Somatoforma och dissociativa
syndrom
F44-F48
Ingen
Ätstörningar
F50
Ingen
F70-F98,F799 , F799A, F70-F73, F78-F79,
F799B, F799X, Q900F88-F89, Q900-Q902,
Q902, Q909Q909Q917, Q930-Q939, Q992, Q917, Q930-Q939,
Mental retardation
Q992
F80-F83, F84, F980F987, F90, F95
Neuropsykiatriska tillstånd
01A
01B
02A
02B
02C
03A
03B
03C
04A
06A
06B
07
08A
08B
09
10
11A
11B
F000-F099, I673
F100-F199 F55, Z502,
Z503
F200-F206, F209
429A Organiska psykosyndrom, komplicerat
429B Organiska psykoutan CC
syndrom, ej komplicerat
Bidiagnos: F200-F206, 436C Missbruk eller beroende
av alkohol/narkotika, med psykos
F209, F210-F299,
F208, F531, F21, F600- eller personlighetsstörningar
F619, F688 samt
hdiagn som slutar på 5
436A Missbruk eller beroende
av alkohol/narkotika,
utan psykos, komplicerat
med CC
436B Missbruk eller beroende
av alkohol/narkotika, utan
psykos, ej komplicerat
med CC
F208 F21-F299 F531
>=60 år
31-59 år
<=30 år
Hdiagn som börjar på
F22, F25, F29
Hdiagn som börjar på
F23
F21, F24, F28, F208,
F531
F30-F319 F340
>= 60 år
13
NordDRGGrupp 2005
430C Schizofreni, > 59 år
430B Schizofreni, 31-59 år
430A Schizofreni, <=30 år
430D Långvariga psykoser,
ej schizofreni
430E Kortvariga psykoser,
ej Schizofreni
430F Övriga psykotiska
syndrom
426B Biopolära syndrom,
> 59 år
426A Biopolära syndrom,
<= 59 år
426D Övriga förstämningssyndrom, <=59år
426C Övriga förstämningssyndrom, >59 år
427A Ångestsyndrom
427B Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd
427C Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd
427D Somatoforma och
dissociativa syndrom
432A Ätstörningar
431A Mental retardtion
431B Neuropsykiatriska tillstånd
11C
12
Övriga tillstånd som debuterar
hos barn och ungdom
Personlighetsstörningar
13
Övriga specificerade psykiska
störningar
14
Ospecificerade psykiska
störningar
15
Ej originalgrupp i förslaget
F60-F619 F688
F51-F52 (ej F525) F63F66 F680-F681,G470G472, G478-G479
F538-F539, F488, F54,
F59, F69, F99, Z032,
Z032A, Z032W
431C Övriga psykiatriska
tillstånd som debuterar hos
F910-F913, F918-F919,
barn och ungdom
F92, F93, F94, F988F989, R480-R487
428N Personlighetsstörningar
Ingen
432B Övriga specificerade
psykiska störningar
432C Ospecificerade psykiska
störningar
424N Kirurgisk behandling
av psykiatriska patienter
14
Bilaga 3 Resultat av körning med vårdtid och psykiatrisk vårdform per
diagnosgrupp
‚
‚
‚
vtid
‚
‚
‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚
‚
vardform
‚
Mean
‚
‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ…ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚
‚
fri
‚
tv
‚
vardform
‚
‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ…ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚
‚
N
‚
N
‚
fri
‚
tv
‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚diagnosgrupp2
‚
‚
‚
‚
‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚
‚
‚
‚
‚Lf01 Organiska
‚
‚
‚
‚
‚
‚syndrom
‚
613.00‚
30.00‚
23.75‚
13.27‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf02 Missbruk och
‚
‚
‚
‚
‚
‚beroende av
‚
‚
‚
‚
‚
‚substanser samt rel ‚
5790.00‚
193.00‚
6.68‚
13.61‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf03 schitzofreni
‚
1740.00‚
228.00‚
57.94‚
46.25‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf04 Övriga
‚
‚
‚
‚
‚
‚psykotiska syndrom
‚
1919.00‚
290.00‚
39.09‚
27.01‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf05 Bipolära syndrom‚
1096.00‚
110.00‚
29.00‚
17.35‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf06 Övriga
‚
‚
‚
‚
‚
‚förstämningssyndrom ‚
3796.00‚
218.00‚
20.58‚
14.19‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf07 Ångestsyndrom
‚
1189.00‚
90.00‚
17.42‚
8.12‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf08 Maladaptiva
‚
‚
‚
‚
‚
‚stressreaktioner,
‚
‚
‚
‚
‚
‚post traumatis
‚
1599.00‚
107.00‚
13.07‚
5.35‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf09 Somatoforma och ‚
‚
‚
‚
‚
‚dissociativa syndrom ‚
76.00‚
7.00‚
20.11‚
31.71‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf10 Ätstörningar
‚
300.00‚
7.00‚
91.13‚
38.29‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf11 Störningar som ‚
‚
‚
‚
‚
‚vanligtvis
‚
‚
‚
‚
‚
‚diagnostiseras hos
‚
494.00‚
28.00‚
37.23‚
12.96‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf12
‚
‚
‚
‚
‚
‚personlighetsstörnin-‚
‚
‚
‚
‚
‚gar
‚
1039.00‚
135.00‚
27.47‚
23.62‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf13 Övriga
‚
‚
‚
‚
‚
‚specificerade
‚
‚
‚
‚
‚
‚psykiska störningar ‚
284.00‚
9.00‚
15.85‚
9.44‚
‡ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‰
‚Lf99 restgrupp
‚
2012.00‚
110.00‚
56.73‚
12.25‚
Šƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‹ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‹ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‹ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ‹ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒŒ
15
Bilaga 4 CC-splitar inom psykiatrin
CC står för Complications and/or Cormorbidity. CC-logiken bygger på befintlig logik i
NordDRG. Förekomsten av en CC-diagnos innebär att patienten grupperas till den mer
resurstunga gruppen (komplikationsgruppen) i ett ”CC-par”. Två exempel till en sådan
uppdelning är diagnosgrupperna ” 1a och 1b Organiska syndrom m/u komplikation” och
diagnosgrupperna 2b och c ”Missbruk och beroende av narkotika m/u komplikation”. I ett
sekundärt patientklassificeringssystem förväntas den grupp som har de komplicerade
patienterna också vara resursmässigt tyngre. Detta uttryckas av att de båda grupperna i CCparen får olika vikt. På så sätt kan sjukhusets eller kliniken patientsammansättning (case-mix)
beskrivas i termer av relativ resursförbrukning.
Den vanligaste kombinationen av komplicerande bidiagnos och huvuddiagnos i dessa
diagnosgrupper är följande :
CC-diagnos
F103 Abstinens
F102 Beroendesyndrom
B182 Kronisk hepatit C
Proc
Antal ent
1229 18,5
759 11,4
631 9,5
16
Bilaga 5 Ytterfallens fördelning på de psykiatriska grupperna
PDRG
1a
1b
2a
2b
2c
3a
3b
3c
4a
4b
4c
5a
5b
6a
6b
7
8a
8b
9
10
11a
11b
11c
12
13
14
Antal
Antal i procent
25
61
162
259
762
42
405
67
338
71
34
23
90
84
277
205
128
165
15
22
32
73
23
312
71
75
Medelvårdtid
0,7 %
1,6 %
4,2 %
6,8 %
19,9 %
1,1 %
10,6 %
1,8 %
8,9 %
1,9 %
0,9 %
0,6 %
2,4 %
2,2 %
7,3 %
5,4 %
3,4 %
4,3 %
0,4 %
0,6 %
0,8 %
1,9 %
0,6 %
8,2 %
1,9 %
2,0 %
254
191
113
46
31
464
434
467
266
157
345
157
214
139
139
126
135
54
146
423
245
260
189
224
134
51
Totalt antal ytterfall: 3821 st
17
Andel ytterfall i
Resp. PDRG
4,8 %
3,4 %
7,6 %
4,2 %
3,7 %
5,6 %
8,4 %
9,3 %
6,2 %
3,9 %
7,6 %
2,4 %
3,0 %
2,2 %
3,5 %
5,6 %
5,7 %
7,1 %
5,2 %
3,2 %
7,1 %
9,8 %
7,8 %
8,9 %
14,0 %
6,8 %
Bilaga 6 Referenser
1. Lindmark, J, André B,. ”Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av
Kostnad Per Patient – slutsatser från ett pilotprojekt”, Lf, 2000.
2. Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården. Prop.
1999/2000:149.
3. Ivarsson, Lindmark ”Psykiatriska patienters sjukdomsbild och funktionsförmåga –
Klinisk och resursmässig homogenitet med hjälp av ’State Related Groups’ (SRG)
4. Lindmark, J, André B, ”Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin med hjälp av KPP”,
Lf, 2001.
5. Serdén, L, ”Utvärdering av sekundära patientklassificeringssystem”, SoS, 2001.
6. Heurgren, M, Lindahl, F, Johansson, A, ” KPP i psykiatri – en handledning i
kalkylering”, Lf, 2003.
18
