CM_art187 - European Parliament

EUROPAPARLAMENTET
2004
 






 
2009
Det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och
illegal internering av fångar
5.7.2006
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
N° 5
Angående:
Rapport från utskottets delegationsbesök i USA (Washington)
En rapport från delegationens besök i Washington bifogas utskottets medlemmar. Rapporten
har utarbetats av sekretariatet under utskottets och delegationens ordförande Carlos Coelhos
ansvar.
GENERALDIREKTORATET
FÖR EU–INTERN POLITIK
CM\623005SV.doc
SV
PE 376.444v01-00
SV
A. Bakgrund
Den 23 mars 2006 beslutade det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av
europeiska länder för transport och illegal internering av fångar att stödja samordnarnas
förslag att en delegation skulle besöka Washington den 8–12 maj 2006.
Utskottets ordförande Coelho bad Europaparlamentets talman Borrell Fontelles att begära
talmanskonferensens tillstånd för detta delegationsbesök (skrivelse av den 29 mars 2006,
referens 304346/D(2006)17404).
Den 6 april 2006 godkände talmanskonferensen begäran och gav sitt tillstånd för
13 utskottsmedlemmar (presidiet, föredraganden och en företrädare för varje politisk
grupp) att resa till Washington den 8–12 maj 2006.
En förteckning över delegationsdeltagarna bifogas i bilaga 1 och programmet återges i
bilaga 2.
Huvudinnehållet i de diskussioner som fördes med de olika personer som delegationen
träffade sammanfattas nedan.
B. Sammanfattning av diskussionerna
Måndagen den 8 maj 2006
John Bruton, chef för Europeiska kommissionens delegation i Washington
Vid ankomsten på kvällen mötte delegationen chefen för Europeiska kommissionens
delegation, den före detta irländska premiärministern John Bruton.
Vid denna informella diskussion fick nästan samtliga ledamöter möjlighet att uttala sig.
John Bruton ansåg att delegationsprogrammet var mycket bra och att det visade att
besöket skulle tas på allvar. Säkerhetsfrågor har alltid tagits på allvar i Förenta staterna
och ännu mer i dag när landet anser sig vara i krig. Det är ett faktum att sedan början av
Bushs andra presidentperiod har man lagt särskild vikt vid att upprätthålla goda
förbindelser med Europa.
Tisdagen den 9 maj 2006
Scott Horton, ordförande för Committee on International Law
Margaret L. Satterthwaite, biträdande professor i praktisk juridik &
fakultetsdirektör
Första morgonen träffade delegationen Scott Horton och Margaret Satterthwaite.
De utvärderade Favas förslag till interimsbetänkande och lade fram några tekniska förslag
till en innehållsmässig förbättring.
PE 376.444v01-00
SV
2/28
CM\623005SV.doc
De underströk särskilt att ytterligare agenter eller tjänster (t.ex. inom amerikanska
försvarsministeriet och FBI) utanför CIA är involverade i den påstådda verksamhet som
skall utredas.
När det gäller fångläger förklarade de att dessa befann sig inom befintliga anläggningar
som särskilt utrustats i detta syfte. Inom dessa anläggningar kontrolleras vissa block
uteslutande av USA. De hänvisade också uttryckligen till Polen, Rumänien, Bulgarien,
Tunisien och Marocko.
De betonade vikten av att hålla isär olika termer, såsom utvisning, deportering och
överlämnande.
Enligt deras beräkningar skulle cirka 200 personer vara involverade som specialagenter i
detta övergripande program.
De beskrev programmet för överlämnanden som ett kriminellt agerande av den
amerikanska regeringen som utan tvivel pågått med vissa EU-medlemsstaters vetskap.
Barbara Olshansky, biträdande rättschef för Centre for Constitutional Rights
På eftermiddagen träffade delegationen Barbara Olshansky.
Man hänvisade till en hemlig order från presidenten som gav CIA tillstånd att upprätta
hemliga fångläger där särskilda förhörsmetoder skulle användas.
I linje med den information som lämnats under morgonen, ansåg hon att cirka
100150 fångar hade hållits isolerade.
Elisa Massimino, Human Rights First, direktör för Washingtonkontoret
Elisa Massimino påpekade att de hemliga fånglägren bildade ett flexibelt nät inom vilket
fångar överfördes mellan de olika platserna.
Hon betonade att de civila och militära instanserna och tjänsterna konkurrerade med
varandra.
Slutligen bekräftade hon också att cirka 100 fångar hade hållits isolerade.
* * *
Delegationen deltog på kvällen i en mottagning med anledning av Europadagen som
anordnats av chefen för Europeiska kommissionens delegation, John Bruton, i dennes
hem.
Onsdagen den 10 maj 2006
Delegationen hade en rad möten med Amnesty International, Human Rights Watch och
demokratiska kongressledamoten Robert Wexler.
CM\623005SV.doc
3/28
PE 376.444v01-00
SV
 AMNESTY INTERNATIONAL
representerades av
Angela Colaiuta, Center for Victims of Torture
John Bradshaw, Open Society Policy Center
Smita Baruah, Physicians for Human Rights (Läkare för mänskliga rättigheter)
Jumana Musa, Advocacy Director för Domestic Human Rights and International
Justice
Talarna kommenterade främst de kongressledamöter som delegationen skulle träffa.
Eftersom det är valår för vissa platser i representanthuset var det uppenbart att de flesta
politiker ville visa en tuff profil i säkerhetsfrågor. De betonade att USA:s armé var väl
medveten om sin image till följd av skandalerna med misshandlade fångar. Detta skulle
kanske bidra till att inleda en debatt om CIA:s metoder, särskilt med hänsyn till att
experterna tvivlade på huruvida bevis som samlas in under tortyr eller liknande
behandling kan betraktas som tillförlitligt.
De hänvisade till den nya manualen (Army Field Manual), som nu uttryckligen förbjuder
”waterboarding” (vattentortyr) som förhörsteknik. I den nya manualen uppmanas också de
anställda inom armén att betrakta alla metoder som inte anges i denna i ljuset av att de
eventuellt kan komma att tillämpas på amerikansk militär personal som tillfångatagits
utomlands.
 HUMAN RIGHTS WATCH
Delegationen träffade John Sifton (forskare inom kontraterrorism) och Jennifer Daskal
(Advocacy Director USA) som förelade delegationen vissa indicier som knyter Polen och
Rumänien till hemliga CIA-fängelser, bland annat flygregister, uttalanden av polska och
rumänska regeringstjänstemän samt exakta detaljer om särskilda flygplan som använts av
CIA. Båda medgav att de inte hade några formella bevis på dessa anklagelser, men
betonade att indicierna var mycket starka. Enligt de uppgifter de hade fanns det fångar i
CIA:s förvar långt innan fånglägret i Guantanamo Bay upprättades.
Sedan utrikesminister Rice senaste besök i Europa i december 2005 har det inte upprättats
några nya hemliga fångläger i Europa. John Sifton bekräftade att den amerikanska
regeringen faktiskt hade utövat påtryckningar på undersökande journalister. Han citerade
den brottsutredning som det amerikanska justitiedepartementet inlett mot Dana Priest från
Washington Post och de instruktioner som Vita huset lämnat direkt till ABC:s nyhetschef
Brian Ross om att inte namnge europeiska länder endast två timmar före sändning.
Samma instruktioner lämnades även till CNN.
De hänvisade båda till det goda samarbetet mellan de amerikanska och europeiska
underrättelsetjänsterna, och nämnde i detta sammanhang särskilt Frankrike och Tyskland,
med vilka underrättelsetjänsten antas ha förhört fångar i Syrien och Jordanien.
De förklarade slutligen att CIA hade begått flera misstag, vilket medfört att man nu blivit
mycket mer försiktig.
PE 376.444v01-00
SV
4/28
CM\623005SV.doc
* * *
 USA:s KONGRESS
Delegationen begav sig på eftermiddagen till Capitol Hill för att träffa kongressledamot
Robert Wexler (demokrat – Florida), medlem av representanthusets utskott för
internationella förbindelser och för rättsliga frågor.
Inledningsvis konstaterade han att vissa personer i Washington inte var så förtjusta över
delegationens besök.
Han medgav att det fanns gråzoner i fråga om rättsmissbruk och att rättvisa utredningar
borde utföras av bägge parter.
Han hänvisade uttryckligen till fallet al-Masri. Han menade att om anklagelserna var
sanna var den amerikanska regeringens inblandning mycket allvarlig. Han medgav att
sådana handlingar kunde underblåsa hat mot amerikaner.
Han menade att den amerikanska regeringens uttalanden om att det verkliga antalet var
mycket lägre än vad som angavs i Europaparlamentets rapport stämde. Men enskilda fall
ändrar dock inte det verkliga problemet.
Han försökte få delegationens förståelse, och menade att tidsaspekten måste beaktas.
Han betonade vidare att den amerikanska regeringen var fullt införstådd med det aktuella
problemet.
Han ansåg att samma principer knappast kunde tillämpas på både civilrättsliga brott och
terroristbrott. Tyvärr samtycker mer än en tredjedel av den amerikanska befolkningen till
kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom ramen för ”kriget mot terrorismen”. Han
tillade att endast en liten minoritet av amerikanerna har en alternativ syn som
sammanfaller med den allmänna ståndpunkten i Europa. Han betonade dock att dessa
kränkningar inte pågår i dag.
I fråga om CIA:s verksamhet i Europa, menade han att det var arrogant och riskfyllt att
genomföra en sådan verksamhet utan att informera de lokala underrättelsetjänsterna. Även
om detta hade inträffat var det otänkbart att ett sådant program skulle ha genomförts i stor
skala och att det kunde ha genomförts utan någon inblandning av de europeiska
myndigheterna.
Även om vissa misstag hade begåtts (t.ex. al-Masri) drog han slutsatsen att båda sidor bör
undvika att äventyra det samarbete som måste upprätthållas i kampen mot terrorism.
Torsdagen den 11 maj 2006
 UTRIKESDEPARTEMENTET
CM\623005SV.doc
5/28
PE 376.444v01-00
SV
Delegationen besökte utrikesdepartementet där den träffade Dan Fried, biträdande
utrikesminister, byrån för europeiska och euroasiatiska frågor, och John Bellinger,
juridisk rådgivare i utrikesdepartementet
”Perfektion kan inte uppnås.” Så löd Frieds första ord till delegationen. Sedan den
11 september har USA konfronterats med helt nya problem.
Att hantera nya utmaningar och välja lösningar i den situationen var enligt honom faktorer
som måste ligga till grund för diskussionen. Han ansåg dock att kampen mot terrorismen
bör följa internationella värderingar och skyldigheter.
Faktiskt ber USA sina europeiska vänner om råd för att försvara sig mot sådana
anklagelser. Det påstådda antalet fångar saknar verklighetsförankring.
Fried uttryckte också sina farhågor för att det framtida samarbetet mellan den amerikanska
och de europeiska underrättelsetjänsterna kunde skadas till följd av påtryckningar som
följer av den offentliga debatten i Europa.
I fråga om överlämnandena, hänvisade han till fallet ”Carlos Schakalen”. Han betonade
också att privata flygplan hade använts av CIA i mer än tio år och att detta därför inte var
en fråga för diskussion.
Han krävde slutligen att fängsling utan rättegång skulle ses som normalt inom ramen för
kriget mot terrorismen.
Bellinger påminde om att utrikesminister Rice hade inlett en dialog med Europa på
grundval av fakta och inte grundlösa sannolikhetskalkyler. Tyvärr kunde hon inte träffa
delegationen under dess besök i Washington.
”Vi välkomnar diskussion men inte att förhöras av föredraganden. Jag hävdar att USA inte
har skickat fångar till andra länder i tortyrsyfte. USA respekterar sina rättsliga
skyldigheter och försöker erhålla diplomatiska garantier.”
Terrorism måste bekämpas via kontakter mellan underrättelsetjänsterna och detta kan vi
inte göra på egen hand. Ökningen av antalet flygningar kan ses som ett tecken på ett bättre
samarbete med de europeiska länderna. Inga fångar transporterades dock under dessa
CIA-flygningar.
Eftersom underrättelsetjänstens verksamhet hålls hemlig av sin egen natur är det omöjligt
att bekräfta eller förneka anklagelserna. Under alla omständigheter finns det endast
två eller tre påstådda fall som eventuellt kan bekräftas och som ägde rum för mer än tre år
sedan.
Som svar på frågor om fallet al-Masri förklarade den juridiska rådgivaren att USA inte vill
kommentera något enskilt fall. Detta var också en fråga för underrättelsetjänsten.
I fråga om fallet Maher Arar vidhöll han att denne helt enkelt utvisats av en
immigrationsdomstol.
PE 376.444v01-00
SV
6/28
CM\623005SV.doc
Bellinger medgav att om ett misstag någonsin bevisades skulle det få allvarliga följder.
Han förklarade att artikel 3 i konventionen mot tortyr inte är rättsligt tvingande i fall
utanför Förenta staterna, trots att USA:s lagstiftning går mycket längre. Lagen tolkas
utifrån olika perspektiv av de olika rättssystemen (europeiska och amerikanska domstolar
gör inte och delar inte samma tolkningar).
Han medgav att USA:s regering kanske underlåtit att föra en lämplig dialog. I fråga om
extraordinära överlämnanden ville han inte bekräfta de tre eller fyra mest kända fallen.
Han avslutade sitt inlägg med att erkänna att Guantanamo var ett stort bekymmer för
USA, men att det tyvärr inte fanns någon bra lösning på problemet.
* * *
Delegationen delades sedan på grund av flera samtidiga möten med kongressledamöter.
 AMERICAN CIVIL LIBERTIES UNION (ACLU)
En del av delegationen hade en arbetslunch med Steven M. Watt, offentlig försvarare,
Ann Beeson, biträdande rättschef och Chris Anders, juridisk rådgivare, som
representerade ACLU:s människorättsgrupp.
Det måste noteras att Steven Watt och Ann Beeson representerar al-Zari och Agiza samt
al-Masri i de olika rättsliga förfaranden som inletts av deras klienter i USA, dvs. de har
stämt George Tenet och ett av de ”spökföretag” som utnyttjades av CIA i samband med
de extraordinära överlämnandena och transporten av fångar.
De lämnade teknisk information om de rättsliga frågor som var aktuella i fallet, dvs.
huruvida lagen om statens privilegium att hemlighålla uppgifter (State Secret Privilege)
var tillämpligt eller inte. Skulle den vara det kan den amerikanska regeringen vägra att
tillhandahålla domstolen hemliga handlingar och därmed sätta stopp för ett eventuellt
rättsligt åtal. Detta argument har redan åberopats i fallet Maher Arar.
Uppenbarligen myntades termen ”extraordinära överlämnanden” (extraordinary
renditions) ursprungligen av massmedia i USA. En mer lämplig term vore ”olagliga
överlämnanden”, både i fall där USA påstås ha överlämnat en person till ett fängelse som
sköts av CIA eller där CIA påstås ha överlämnat fångar till en annan regering, men dock
behållit en viss kontroll över förhörsprocessen. Följaktligen borde termen ”lagligt
överlämnande” (de överlämnanden som utfördes före den 11 september) användas för
extraordinära förfaranden eller en arresteringsorder som verkställs i enlighet med lagen.
Man hänvisade flera gånger till ”Foreign Affairs Reform and Restructuring Act”, som
antogs av kongressen 1998, genom vilken (beroende på tolkningen) den amerikanska
regeringen inte får genomföra överlämnanden i strid med artikel 3 i konventionen mot
tortyr någonstans i världen, inom eller utanför USA.
Man förklarade också att andra byråer eller tjänster inom den amerikanska regeringen var
involverade i hela processen, vissa inom justitiedepartementet och
säkerhetsdepartementet.
CM\623005SV.doc
7/28
PE 376.444v01-00
SV
* * *
 USA:S KONGRESS
En del av delegationen begav sig till Capitol Hill för att träffa senator Specter och därefter
senator Durbin.
Senator Arlen Specter (republikan – Pennsylvania), ordförande för senatens
justitieutskott
Senator Specter var den enda republikanska kongressledamot som tog initiativ till att
träffa delegationen, efter det att Pete Hoekstra, republikansk ordförande i
underrättelseutskottet i USA:s representanthus, lämnat återbud.
Justitieutskottet ansvarar för utfrågningen av nominerade kandidater till befattningen som
chef för CIA, i detta fall general Michael V. Hayden, som föreslagits av president Bush för
att ersätta Porter J. Goss.
Senator Specter betonade att tortyr är förbjudet enligt amerikansk lagstiftning och medgav
att extraordinära överlämnanden kan ses som en risk i detta avseende.
Han hänvisade också till skillnaderna mellan den verkställande och den lagstiftande
makten, vilket orsakar spänningar mellan dem. Att presidenten uttalar sig om tolkningen
av en lag i samband med att han undertecknar en lag som antagits av kongressen (med
särskild hänvisning till McCain-tillägget) illustrerar denna situation.
Om kränkningar av de mänskliga rättigheterna bevisades skulle de ansvariga ställas inför
rätta.
Vad det amerikanska rättväsendet angår uttryckte han sitt förtroende till dess förmåga att
se till att lagen efterlevs.
Senator Richard Durbin (demokrat – Illinois), ledamot av justitieutskottet
Senator Durbin erkände att omvärldens stöd för USA i kampen mot terrorismen hade
minskat sedan invasionen av Irak.
Han efterlyste en förstärkning av samarbetet mellan underrättelsetjänsterna på båda sidor
av Atlanten och en utökning av deras kapacitet.
Senator Durbin hänvisade till McCain-tillägget om förbud mot tortyr och betonade
samtidigt att vice president Cheney hade förklarat att det inte skulle gälla
underrättelsetjänsterna.
Han uttryckte sin oro över situationen i Guantanamo och undrade vad som skulle hända
med fångarna om Guantanamo stängdes. Enligt honom borde fångarna ställas inför rätta
och lagligen fängslas, eftersom han menade att man inte skall tillämpa samma metoder
som sina fiender.
PE 376.444v01-00
SV
8/28
CM\623005SV.doc
Han upprepade dock att detta inte var en prioritering för den amerikanska befolkningen.
Han underströk att vice president Cheney och försvarsminister Rumsfeld var fixerade vid
förebyggande åtgärder. För närvarande uppmärksammade de Iran mer än Irak, medan han
själv ansåg att om man eftersökte en icke-militär lösning kunde Iran bli en möjlighet att
återupprätta ett gott samarbete med Europa.
Han avslutade med att uttrycka sin övertygelse om att Förenta staterna och Europa, trots
de skillnader som finns, delar gemensamma värderingar som måste skyddas på det globala
planet mot det verkliga terroristhotet, även om Bush-administrationens metoder inte var
de bästa.
En del av delegationen träffade också kongressledamot Ed Markey.
Kongressledamot Ed Markey (demokrat – Massachusetts), ledamot av
säkerhetsutskottet
Kongressledamot Markey ansåg att det inom ramen för de transatlantiska förbindelserna
är viktigt att USA och EU gör gemensamma insatser.
Han hänvisade till fallet Maher Arar och Bellingers tidigare förklaring att det endast
handlade om en utvisning som utförts av migrationsmyndigheten. Markey menade att
Bushs nuvarande impopularitet berodde på maktmissbruk inom hans administration.
När han uppmanades att kommentera republikanska majoritetens nederlag i kongressen i
samband med hans eget lagförslag för överlämnanden (Rendition Bill) som syftade till att
undvika olagliga överlämnanden, förklarade han kort att detta skett av solidaritet med
presidenten. Han sammanfattade därefter kort sitt lagförslag och klargjorde att detta
initiativ också omfattade tydliga bestämmelser när det gäller förbudet mot hemliga
fängelser och att hålla fångar isolerade. Han tog upp denna fråga på grund av luckan i den
amerikanska lagstiftningen på detta område.
* * *
Hela delegationen mötte därefter James Woolsey, CIA:s fd. direktör [1993–1995].
James Woolsey ville inte eller kunde inte uttala sig om CIA:s påstådda verksamhet efter
hans tjänstetid.
Han betonade dock att man kunde se det som att alla underrättelsetjänster kränker de
länders lagar och suveränitet där de utför sin verksamhet.
Enligt hans bedömning var förbindelserna trots allt goda med de europeiska vänländerna i
underrättelseärenden. Detta goda samarbete är bilateralt eftersom multilateralt samarbete
inte är användbart på detta område. Han tillade att han inte trodde på gemensamma
underrättelsetjänster eftersom en underrättelsetjänst aldrig erbjuder någon information
utan någon form av köpslagning.
CM\623005SV.doc
9/28
PE 376.444v01-00
SV
Fredagen den 12 maj 2006
Delegationen träffade två expertgrupper för en paneldiskussion, dvs. American
Legislative Exchange Council och Center for American Progress.
 THE AMERICAN LEGISLATIVE EXCHANGE COUNCIL representerades av
David Rivkin, partner, Baker & Hostetler LLP, Olivier Guitta, konsulent, och
Sally McNamara, projektchef för internationella förbindelser
Deras främsta budskap var att förbindelserna mellan Förenta staterna och Europa inte fick
utsättas för risk, eftersom det globala terroristhotet krävde ett närmare och mer beslutsamt
samarbete, vilket kunde äventyras av det ärende som utreds av Europarådet och
Europaparlamentet.
Överlämnanden var i detta sammanhang ett legitimt instrument, men det måste vara
förbjudet att tortera människor eller att skicka människor till länder där det var mycket
troligt att tortyr skulle användas. För närvarande finns det inga konkreta bevis på att sådan
verksamhet skulle ha förekommit.
De underströk också att hela ärendet först och främst var en fråga för USA:s kongress och
inte för ett utländskt parlament.
De påpekade därefter att många europeiska rättsbestämmelser på området för terrorism
var åtminstone lika stränga som de amerikanska bestämmelserna, såsom Patriot Act. De
betonade att om USA skulle bli tvungen att uttala sig om vissa operationer, skulle landet
självklart också tvingas att avslöja all involvering av vänskapliga utländska
underrättelsetjänster, vilket eventuellt kunde vara genant och till och med till skada för
effektiviteten.
 THE CENTER FOR AMERICAN PROGRESS
The Center for American Progress representerades av Morton H. Halperin,
styrelseledamot och direktör för Security and Peace Initiative, Lawrence J. Korb,
styrelseledamot, Peter Rundlet, vicepresident för nationell säkerhet, och Ken Gude,
biträdande direktör, International Rights and Responsibilities Program.
Inga försök gjordes till att förneka att de flesta fångar som fängslats inom ramen för
kampen mot terrorismen utgjorde ett hot. De betonade dock behovet att behandla dem
enligt ett rättsligt system som garanterar ett minimum av grundläggande rättigheter. Ett
möjligt alternativ kunde vara att utforma ett system för att övervaka misstänkta på
grundval av ett gott samarbete mellan underrättelsetjänster.
Efter att ha underrättats av den tidigare regeringen om potentiella terroristhot, har den
nuvarande regeringen beslutat sig för militära insatser. De som anklagades för att ligga
bakom attackerna mot World Trade Center 1993 dömdes av en vanlig domstol. I
augusti 2001 varnade CIA:s före detta direktör Tenet för terroristhotet, men inga åtgärder
PE 376.444v01-00
SV
10/28
CM\623005SV.doc
vidtogs. Detta förklarade i sin tur varför reaktionerna efter den 11 september blev så
oproportionerliga.
Kongressens förmåga att åberopa underrättelsetjänsternas och andra regeringsorgans
ansvar ifrågasattes, delvis på grund av att det inte intresserade väljarna och för att den
demokratiska oppositionen föredrog att ta det säkra för det osäkra.
* * *
Andra konfidentiella kontakter togs av ordföranden och föredraganden.
Enligt dessa personer var det omöjligt att CIA inte ens skulle ha informerat
underrättelsetjänsterna i de länder man varit verksam, men det var samtidigt möjligt att
inte alla europeiska regeringar känt till sina egna underrättelsetjänsters agerande.
C. Slutsatser. Utvärdering
Ordförande Coelho och föredragande Claudio Fava höll en presskonferens i Washington
den 11 maj 2006 i Europeiska kommissionens delegations lokaler. Där redogjorde man för
de huvudsakliga slutsatserna från delegationsbesöket.
En komplett utskrift av denna presskonferens bifogas i bilaga 3, med ett
inledningsanförande av ordförande Coelho.
Det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport
och illegal internering av fångar diskuterade resultatet den 15 maj 2006 i Strasbourg. Den
17 maj 2006 höll ordförande Coelho ytterligare en presskonferens för ytterligare ett
uttalande, se bilaga 4.
* * *
*
CM\623005SV.doc
11/28
PE 376.444v01-00
SV
BILAGA 1
The TDIP Committee delegation to the USA
List of participants
MEPs

Bureau
1.
2.
3.
COELHO Carlos
Baroness LUDFORD Sarah
ÖZDEMIR Cem

Rapporteur
4.
FAVA, Giovanni Claudio

Political Groups:
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
EPP-ED:
EPP-ED:
PSE:
ALDE/ADLE:
GREENS/AFE/ALE:
GUE/NGL:
UEN
IND/DEM:
Non attached:
Chairman
Deputy Chairwoman
Deputy Chairman
GAWRONSKI Jas
SALAFRANCA SÁNCHEZ-NEYRA J. Ignacio
KREISSL-DÖRFLER Wolfgang
CHIESA Giulietto
LAMBERT Jean
CATANIA Giusto
SZYMAŃSKI Konrad
PIOTROWSKI Mirosław
HELMER Roger
STAFF

TDIP Committee secretariat:
1.
2.
NÉMOZ-HERVENS François, Head of the Secretariat
MAURIN DE FARIÑA Christian, Administrator

Political Groups Advisers/Assistants:
3.
4.
5.
6.
7.
8.
SPEISER Michael Alex (EPP-ED)
TUSAR Anita (PSE)
RASMUSSEN Anders (ALDE)
ROBERT Jean-Luc (Greens)
TAMBURINI Chiara (GUE/NGL)
DI SIMONE Valentina (FAVA)

Interpreters
9. COLGAN Kenneth
10. RIBOLDI Livia
11 VENTURI Annalisa

Press service
12. ANDRÉS MARÍN María
Council of Europe (Parliamentary Assembly)
13. SIMPSON Gavin, Legal Affairs and Human Rights Committee [staff]
PE 376.444v01-00
SV
12/28
CM\623005SV.doc
BILAGA 2
Detailed Program
Visit of the
TDIP Temporary Committee of the European Parliament
Washington, D.C.
8 May through 12 May 2006
CM\623005SV.doc
13/28
PE 376.444v01-00
SV
Monday 8 May
Afternoon
Arrival to Dulles International Airport
Transfer to hotel individually by taxi
19:00
PE 376.444v01-00
SV
Cocktail with H.E. John Bruton
Head of Delegation
Delegation of the European Commission in Washington
M Street Hotel Renaissance Marriott
14/28
CM\623005SV.doc
Tuesday 9 May
8:30 – 10:00
Internal Working Breakfast for entire TDIP Delegation
Dining Room of the Renaissance Hotel
10:30
Short walk to EU Commission Delegation Office
11:00 – 15:00
Meetings Location:
Delegation of the European Commission
Press Room, Ground Floor
2300 M Street, N.W.
Washington, D.C. 20037
Meeting with:
11:00
Scott Horton, Chair, Committee on International Law;
New York City Bar Association;
Adjunct Professor, Columbia Law School;
Partner, PATTERSON, BELKNAP, WEBB & TYLER LLP
Margaret L. Satterthwaite, Assistant Professor of Clinical Law &
Faculty Director
Center for Human Rights & Global Justice
New York University School of Law
Lunch
Break for free lunch
Meeting with:
14:00
Barbara Olshansky, Director and Counsel
Guantanamo Global Justice Initiative
Deputy Legal Director for the Center for Constitutional Rights
15:00
Elisa Massimino, Director of the Washington, D.C. Office
Human Rights First
Washington Office
18:00
Transfer from Hotel to Residence via bus service
18:00 – 20:00
Europe Day Reception
Hosted by Ambassador John Bruton and Mrs. Finola Bruton
EU Residence
2534 Belmont Road, N.W.
Washington, D.C. 20008
20:30
CM\623005SV.doc
Transfer from Residence to Hotel via bus service
15/28
PE 376.444v01-00
SV
Wednesday 10 May
8:45
Internal Working Breakfast for entire TDIP Delegation
9:45
Short walk to EU Commission Delegation Office
10:00 – 12:30
Meetings Location:
Delegation of the European Commission
Press Room, Ground Floor
Meeting with:
10:00 – 11:00
Angela Colaiuta, Center for Victims of Torture
John Bradshaw, Open Society Policy Center
Smita Baruah, Physicians for Human Rights
Jumana Musa, Advocacy Director for Domestic Human Rights and
International Justice
Amnesty International
11:00 – 12:30
Jonathan Sifton, Counterterrorism Researcher
Jennifer Daskal, US Advocacy Director
Human Rights Watch
Lunch
Break for free lunch
14:15
Transfer from Delegation to Capitol Hill via bus service
15:00
Meeting with:
Representative Robert Wexler (D-Florida)
Rayburn House Office Building Room 2255
15:45
PE 376.444v01-00
SV
Transfer from Capitol Hill to Hotel via bus service
16/28
CM\623005SV.doc
Thursday 11 May
9:00
Internal Working Breakfast for entire TDIP Delegation
Room to be confirmed of the Renaissance Hotel
10:00
Transfer from Hotel to Department of State via bus service
10:30
Greeted by: John Robinson, Political Officer, State Department
10:45 – 12:00
Meeting with:
Dan Fried, Assistant Secretary of State,
Bureau of European and Eurasian Affairs
John Bellinger, Legal Adviser, Office of the Legal Adviser
US Department of State
2201 C Street N.W.
Washington, D.C. 20510
Room 6909
12:15
Transfer from Department of State to Delegation via bus
12:30
Meeting Location:
Delegation of the European Commission
Press Room, Ground Floor
Working Lunch and Meeting with:
Steven M. Watt, Staff Attorney
Ann Beeson, Associate Legal Director
Chris Anders, Legislative Counsel
Human Rights Working Group
American Civil Liberties Union
13:00
Meeting with:
Senator Arlen Specter (R) Pennsylvania
Hart Senate Office Building 711
14:00
Transfer from Delegation to Capitol Hill via bus
14:30
Meeting with:
Senator Richard Durbin (D) Illinois
Capitol Building S-321
CM\623005SV.doc
17/28
PE 376.444v01-00
SV
15:00
Meeting with:
Congressman Ed Markey (D) Massachusetts
Rayburn House Office Building Room 2255
Transfer from Capitol Hill to Delegation via bus
16:30
Meeting with: (at European Commission Delegation)
James Woolsey (Former CIA Director 1993–1995)
17:30
Press Conference with:
Chairman Carlos Coelho and Rapporteur Claudio Fava
Arranged by:
María Andrés Marin, Press Service, TDIP Committee
Kasper Zeuthen, Commission Delegation
18:45
Transfer from Hotel to Austrian Ambassador's Residence via bus
19:00
Cocktail Reception
Hosted by Austrian Ambassador Eva Nowotny
Austrian Ambassador's Residence
2419 Wyoming Avenue, N.W.
Washington, D.C. 20008
20:30
PE 376.444v01-00
SV
Transfer from Austrian Ambassador's Residence to Hotel via bus
18/28
CM\623005SV.doc
Friday 12 May
8:30
Internal Working Breakfast for entire TDIP Delegation
Dining Room of the Renaissance Hotel
9:00
Short Walk to EU Commission Delegation
9:30 – 11:30
Meetings Location:
Delegation of the European Commission
Press Room, Ground Floor
Panel Discussion with:
9:30 – 10:30
David Rivkin, Partner, Baker & Hostetler LLP
Olivier Guitta, Consultant
Sally McNamara, International Relations Project Director
American Legislative Exchange Council
10:30 – 11:30
Panel Discussion with:
Morton H. Halperin, Senior Fellow and
Director of the Security and Peace Initiative
Lawrence J. Korb, Senior Fellow
Peter Rundlet, Vice President for National Security
Ken Gude, Associate Director,
International Rights and Responsibilities Program
The Center for American Progress
Afternoon
CM\623005SV.doc
Departure of the TDIP Delegation
19/28
PE 376.444v01-00
SV
BILAGA 3
EUROPEISKA UNIONENS DELEGATION
TILL FÖRENTA STATERNA
PRESSKONFERENS
MED
CARLOS COELHO
OCH
CLAUDIO FAVA
11 MAJ 2006
Utskrift av:
Federal News Service
Washington, D.C.
PE 376.444v01-00
SV
20/28
CM\623005SV.doc
MARIA ANDRÉS (Europaparlamentets presstjänst): Välkomna allihopa. Vi har utskottets
delegation här i dag. Som ni alla vet anlände en grupp på 13 ledamöter av det tillfälliga
utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal
internering av fångar förra måndagen, och de har haft en rad möten med amerikanska
regeringstjänstemän, kongressledamöter, icke-statliga organisationer och tankesmedjor.
Delegationens ordförande Carlos Coelho är här i dag liksom vår föredragande Claudio Fava,
som kommer att redogöra för de första slutsatserna från dessa möten.
Carlos Coelho, ni har ordet.
Uttalande av Carlos Coelho, ordförande för det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda
användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar
CARLOS COEHLO: Mina damer och herrar! Tack för att ni är här i dag. I egenskap av
ordförande för Europaparlamentets tillfälliga utskott för transport och illegal internering av
fångar skulle jag vilja göra en första utvärdering av besöket i Washington. Först och främst
vill jag tacka alla de som accepterade att träffa vår delegation: advokater, journalister,
icke-statliga organisationer, kongressledamöter och från regeringen biträdande
utrikesminister Dan Fried och utrikesdepartementets rättsliga rådgivare John Bellinger, samt
CIA:s före detta direktör James Woolsey, som vi just har träffat.
Syftet med vårt besök till Förenta staterna var först och främst att inleda en dialog med våra
amerikanska vänner för att belysa den påstådda verksamhet som vi har fått i uppdrag att
utreda. Vi uppskattar kongressledamöterna Robert Wexlers och Ed Markeys liksom
senatorerna Richard Durbins och Arlen Specters beredvillighet att samarbeta med oss, men
vi beklagar samtidigt att inga fler kongressledamöter eller medlemmar av den nuvarande
eller den föregående regeringen, som vi bad att få träffa, accepterade eller hade möjlighet att
träffa vår delegation. Detta bidrar varken till att öka förståelsen för våra respektive
ståndpunkter eller till att bekräfta de gemensamma löften som vi på var sin sida av Atlanten
förväntas dela.
Jag vill också understryka och ånyo bekräfta vårt engagemang i egenskap av européer för de
grundläggande rättsstatliga principerna, för skyddet av de mänskliga rättigheterna i alla
situationer och för de demokratiska värderingarna. Dessa principer utgör i våra ögon en
förutsättning för en framgångsfull kamp mot terrorismen, vilket förblir en av de främsta
prioriteringarna på det internationella planet. Ett nära samarbete mellan Europa och
Amerika är av största vikt om vi ska kunna bekämpa det gissel som terrorism och extremism
utgör. Detta betonas ständigt av våra amerikanska partner och är också mycket viktigt för
oss. Men detta samarbete måste präglas av öppenhet och insyn och vi måste undvika att
själva tillämpa de metoder som tillämpas av terrorister och som inte leder till något annat än
hat och fortsatt konflikt.
Tack för er uppmärksamhet! Jag lämnar nu över ordet till vår föredragande Claudio Fava
som kommer att göra en egen utvärderingen och därefter svara på era frågor.
CLAUDIO FAVA: Tack för att ni är här i dag. Jag hoppas ni har förståelse för att jag föredrar
att tala italienska. Tolkning följer omedelbart. Varje enskilt ord och begrepp är mycket
känsligt i denna fråga.
CM\623005SV.doc
21/28
PE 376.444v01-00
SV
Jag sluter mig till fullo till ordförandens inledande kommentarer. Vi är mycket nöjda med den
vänliga och samarbetsvilliga anda som amerikanerna visade under vårt besök och vi gläds
också åt att dela de starka åtaganden för de mänskliga rättigheterna som icke-statliga
organisationer, journalister, advokater och ledamöter av USA:s kongress givit uttryck för. Vi
är alla överens om att det är mycket svårt att förena kampen mot terrorism och skyddet av de
mänskliga rättigheterna.
Vi är också mycket tillfredsställda med det rättframma sätt på vilket USA:s regering, genom
John Bellinger från utrikesdepartementet, samtyckte till att träffa oss och svara på våra frågor.
En mycket viktig punkt fördes upp när vi talade med John Bellinger och kommer också att tas
upp under presskonferensen i eftermiddag. John Bellinger sade mycket riktigt att
Europaparlamentet inte har någon jurisdiktion över USA:s regering. Vi är inte en domstol,
men vi har fått i uppdrag av vår institution att försöka ta reda på vad som verkligen hände i
Europa och vad som hände vissa europeiska medborgare, och vi söker information om och
synpunkter på vissa specifika fall som vårt utskott utreder. Vi noterade att vissa av våra frågor
besvarades med ”inga kommentarer”.
John Bellinger förde fram två synpunkter i dag. Vi respekterar dessa synpunkter, men
personligen delar jag dem inte. Den första är att Förenta staterna befinner sig i krig och att
folkrätten inte utgör en lämplig ram, att det därför är nödvändigt med överlämnande eftersom
de berörda personerna inte har begått något brott enligt Förenta staternas lagstiftning, och man
kunde hävda att det kanske varit nödvändigt.
Den andra synpunkten gäller FN:s konvention mot tortyr och tolkningen av denna, särskilt
den del som förbjuder utlämningar till länder där det finns en risk för att tortyr används.
Utrikesdepartementet anser att detta endast gäller överföringar från Förenta staterna. Jag
tvivlar på detta, både ur rättslig och moralisk synvinkel. Vi har fått bekräftat att CIA-flygplan
befunnit sig i det europeiska luftrummet och att de startat och landat på europeiska
flygplatser. Utrikesdepartementet betraktar dessa som civila flygningar som omfattas av
samarbetet med de europeiska länderna i kriget mot terrorismen. John Bellinger menar att det
stora antalet flygningar är positivt eftersom de är ett tecken på det goda samarbetet mellan
Förenta staternas regering och dess europeiska partners i kampen mot terrorismen. Vi önskar
mer information och ökad insyn när det gäller syftet med nämnda flygningar.
Vi har fått bekräftat av journalister och från andra källor att avsevärda påtryckningar utövats
av Vita Huset på tidningar och tv-kanaler, särskilt för att kräva att de inte namnger vissa
europeiska länder i sina reportage. Samtidigt har vi kunnat konstatera att det pågår en livlig
debatt i USA:s kongress om dessa och andra frågor, och jag tror – och här tror jag att jag kan
uttala mig i alla mina kollegers namn – att detta är mycket positivt. Det är bra att det pågår en
livlig debatt, inte enbart i de amerikanska medierna utan också i de amerikanska
institutionerna.
Avslutningsvis vill jag tacka alla de som kom och träffade och talade med oss. Jag är
övertygad om att vi fick mycket information som kommer att vara av stort värde för vårt
framtida arbete. Ni får nu gärna ställa era frågor.
Tyska tidningen Tageszeitung: Diskuterade ni antalet flygningar? Kan du kommentera detta?
PE 376.444v01-00
SV
22/28
CM\623005SV.doc
CLAUDIO FAVA: Vi talade om hundratals flygningar – som eventuellt till och med kan
uppgå till tusen – en siffra som vi fick från flera källor – men vi sade aldrig att det fanns
tusentals fångar ombord på dessa flygningar. Vi talade om särskilda fall av överlämnanden
som verkställts genom CIA:s flygningar. Det finns information om detta i det
interimsbetänkande som vi har offentliggjort. Vi fick uppgifter om ett stort antal flygningar
från flera olika källor. En källa var medlemsstaternas regeringar, eller deras kontrollorgan för
luftfart. Till exempel medgav regeringen i Förenade kungariket att mer än 70 CIA-flygningar
har startat från eller landat på deras flygplatser under den berörda perioden.
Luftfartskontrollen i Tyskland menade att det var mer än 470 flygningar med flygplan från
CIA-relaterade bolag. Vi grundar oss särskilt på information från Eurocontrol beträffande
registrerade flygningar och antalet flygningar och flygplan som vi tror användes av CIA.
Tillsammans handlar det om ett stort antal flygningar, starter och landningar. John Bellinger
medgav detta och menade att det var mycket troligt att samarbetet hade ökat efter den
11 september och att antalet flygningar därför också skulle ha ökat. I dag är vi dock skyldiga
att ställa vissa frågor, samma frågor som vissa icke-statliga organisationer och advokatbyråer
har ställt om samma fall. Till exempel, vad var syftet med flygning Boeing 737 N-313P, som
absolut användes för ett överlämnande och som flög flera gånger mellan Kabul och
Guantanamo med mellanlandningar i Polen, Rumänien eller Marocko? Vi tror inte att det
endast handlade om att tanka planet.
NTV Television: Det verkar som om Förenta staterna vägrar att samarbeta med er, men
uppenbarligen finns det någon form av samarbete mellan Förenta staterna och vissa
europeiska länder, vilka i sin tur vägrar att samarbeta med er. Detta är ett grundläggande
problem. Vad kommer ni att göra med de europeiska länder som inte vill samarbeta? Kan
sanktioner komma att utfärdas?
CLAUDIO FAVA: Vi anser inte att det hittills funnits brister i samarbetet med de europeiska
regeringarna. Vi kommer att sammanställa våra resultat när arbetet avslutats, vilket inte blir
förrän slutet på året. Vi hade också hoppats att få träffa cheferna för underrättelsetjänsterna i
Tyskland och Spanien, och vi hoppas att vi kan utvidga denna begäran till att omfatta andra
länder som är inblandade i den verksamhet vi utreder. Vi har just kommit tillbaka från ett
mycket värdefullt besök i före detta jugoslaviska republiken Makedonien, där vi talade med
många olika personer, bland annat presidenten, inrikesministern, chefen för
underrättelsetjänsten och ordföranden för parlamentets undersökningsutskott.
En slutlig redogörelse för den information vi har erhållit kommer att ges när vårt arbete
avslutas, men jag tror att vi redan nu kan säga att vi känner en viss oro, som också tas upp i
skriftlig form i interimsbetänkandet som skall diskuteras i Bryssel under de kommande
dagarna.
Kuwait News Agency: Jag undrar hur ni skulle beskriva ert möte i dag i utrikesdepartementet?
Du sade att du inte håller med om vissa synpunkter som i dag fördes fram av USA:s
regeringstjänstemän, särskilt att överlämnanden skulle vara nödvändiga och att USA skulle
befinna sig i krig. Vilken del av den synpunkten håller du inte med om och varför?
CLAUDIO FAVA: Vi upptäckte att i vissa frågor var det inte bara vi utan också ledamöter av
USA:s kongress som inte alltid var av samma åsikt som utrikesdepartementets rådgivare. Vårt
CM\623005SV.doc
23/28
PE 376.444v01-00
SV
möte med kongressledamot Markey i dag var mycket positivt och upplysande. USA:s
kongress diskuterar för närvarande ett förbud mot extraordinära överlämnanden och flyttning
av människor till länder där det är troligt att de kommer att utsättas för tortyr, vilket innebär
att debatten inte bara pågår i vår delegation utan även i USA:s kongress. Men vi stötte på
mycket olika åsikter – rakt motsatta våra egna, och även olika ståndpunkter. Ett exempel är
fallet al-Masri.
Markey berättade att han beslutat att motsätta sig extraordinära överlämnanden när han
upptäckte att en av hans väljare, Arar, hade arresterats och placerats på en CIA-flygning till
Syrien. Men när vi tog upp samma fall med Bellinger, menade han att fallet Arar inte var ett
fall av extraordinärt överlämnande. Det var helt enkelt ett administrativt beslut som fattats av
en immigrationsdomstol.
Al Jazeera International: Du sade att EU inte har någon jurisdiktion över USA. Kan du
redogöra för dina slutsatser från resultatet av undersökningarna? Vad du kan göra med dessa
uppgifter? Vad var USA:s syfte med flygningarna? Pågår flygningarna fortfarande?
CLAUDIO FAVA: Vår rapport kommer att omfatta förslag som berör Europeiska unionen –
medlemsstaterna, kandidatländerna och associerade länder. Det är möjligt att rapporten
kommer att innehålla förslag till mer öppna former av samarbete mellan
underrättelsetjänsterna i Europeiska unionen och Förenta staterna, och den kan eventuellt
omfatta ett förslag till en mer restriktiv tolkning – eller snarare tillämpning – av
Chicagokonventionen. Som ni vet skulle Chicagokonventionen endast täcka den del av den
civila luftfarten och de civila flygningar som används för polisiära ändamål. Vi tror att
definitionen av CIA-flygningarna kunde utvidgas till att omfatta sådana civila polisflygningar.
I inget fall av de hundratals flygningar som registrerats har man kunnat få reda på namnen på
besättningen, namnen på passagerarna och i vissa fall inte ens från vilken flygplats de kom.
Carlos Coelho, du beklagade inledningsvis att inga andra kongressledamöter hade haft
möjlighet att träffa er. Innebär det att du, efter att ha tillbringat en vecka här, anser att
lagstiftarna här inte bryr sig i lika stor utsträckning om dessa flygningar och frågor om tortyr
som de europeiska?
CARLOS COELHO: Jag vill inte uttala mig om huruvida man bryr sig mindre här än i
Europa. Jag kan tillhandahålla en lista över de kongressledamöter vi har bett att få träffa och
deras avböjanden. Jag tror uppriktigt sagt att situationen varierar från fall till fall. Kanske
finns det personer som absolut inte har någon möjlighet i sin tidsplanering för denna vecka,
eller som inte var i Washington eller som kanske redan var fullbokade. Kanske finns det
personer som inte vet någonting om dessa frågor och som inte kände något behov eller
intresse av att träffa oss. Lite elakare uttryckt fanns det kanske också personer som vet för
mycket och som inte vill yppa sina åsikter i dessa frågor. Kanske finns det personer som har
någonting att dölja. Jag vet inte. Jag har inte tillräckligt med uppgifter om varje enskilt fall.
Jag måste respektera det faktum att de inte har tid eller inte vill träffa oss. Jag respekterar
deras beslut, men jag beklagar det.
Du förklarade att Bellinger under era möten sade att såvitt han visste hade de extraordinära
överlämnandena inte utförts via flygningar med utgångspunkt i Förenta staterna. Innebär detta
att de inte förnekar att dessa flygningar ägde rum i Europa? Jag är inte säker på att jag förstod
PE 376.444v01-00
SV
24/28
CM\623005SV.doc
vad du sa.
CLAUDIO FAVA: Bellinger förnekade inte att ett stort antal CIA-flygningar utförts. Som jag
påpekade, tyckte han att detta var positivt eftersom det visade att samarbetet mellan de
två sidorna har utökats på senare tid. Och på frågan om flygningar med fångar varken
bekräftade eller förnekade han det. Han ville inte kommentera de specifika fall vi tog upp med
honom, utan sa att det var utrikesdepartementets policy att inte kommentera specifika fall.
För det första undrar jag hur era möten med de icke-statliga organisationerna förlöpte? Och
för det andra, diskuterade ni fallet al-Masri under era möten?
CLAUDIO FAVA: Vi träffade många olika icke-statliga organisationer, även i Bryssel,
Human Rights Watch, Amnesty International, Human Rights First och
American Civil Liberties Union. Personligen anser jag att det arbete som utförts av de
icke-statliga organisationerna under de senaste månaderna i samband med de eventuella
olagliga överlämnandena har varit oerhört värdefullt. Detta gäller självklart fallet al-Masri,
men det är inte det enda fallet.
NewsMax: Kan du ange om ni i New York framför allt träffade före detta
regeringstjänstemän? Du nämnde att Eurocontrol lämnat över flygregistren. Har ni också som
led i er undersökning träffat före detta medlemmar av CIA eller före detta
regeringstjänstemän?
CLAUDIO FAVA: Nej, vi träffade inga företrädare för USA:s regering i Europa. Vi tyckte
det var bäst att träffa dem här.
CARLOS COELHO: Vi erbjöd oss att träffa chefen för Nato i Bryssel, varvid fråga om
Förenta staternas politik skulle ha kommit upp, och vi kommer just nu från ett möte med
James Woolsey som var direktör för CIA mellan 1993 och 1995 och med vilken vi
diskuterade om nuvarande tjänstemän vid underrättelsetjänsterna. Vi har redan träffat chefen
för Italiens underrättelsetjänst, general Pollari. Och som vår föredragande Claudio Fava redan
sagt, har vi begärt att få träffa dennes motparter i de spanska och tyska regeringarna.
Jag vill inte dölja det faktum att vissa medlemmar av utskottet förmodligen själva har
kontakter med före detta hemliga agenter i europeiska länder, men utskottet själv har inte tagit
några kontakter. Inga extra möten har anordnats mellan utskottet och de före detta agenterna.
Naturligtvis har varje parlamentsledamot sina egna källor, precis som jag är säker på att du
som journalist har dina källor. På samma sätt som du inte delar dina källor med mig, tänker
jag heller inte avslöja mina källor för dig. Tack så mycket.
Två frågor: Åker ni tillbaka till Europa med mer officiella uppgifter än vad ni hade när ni kom
till Förenta staterna? Bad ni att få träffa någon tjänsteman eller före detta tjänsteman inom
CIA?
CLAUDIO FAVA: Vi bad om ett möte med dåvarande chefen för CIA Porter Goss, men han
avgick och hur som helst har han inte besvarat vår förfrågan. Vi kände dessutom att vi med
tanke på vår tidsplan inte kunde göra en ny förfrågan om att få träffa den nye chefen för CIA
endast en eller två dagar efter det att han tillträtt sin tjänst. Vi åker tillbaka till Europa med
CM\623005SV.doc
25/28
PE 376.444v01-00
SV
värdefull information, och vi anser att även ett svar som ”inga kommentarer” kan tolkas som
viktig information.
Vi tror dessutom att de detaljerade uppgifter vi fått angående påtryckningar från Vita husets
sida på journalister om att inte nämna enskilda europeiska länder, är av stor betydelse för vårt
arbete. Men vi har också fått det bekräftat att den uppmärksamhet som utskottet fäster vid
vissa av offren för de extraordinära överlämnandena ur moralisk, politisk och etisk synvinkel
inte enbart är nycker från Europaparlamentets sida. Det var mycket viktigt för oss att vi i
eftermiddag fick veta att förslaget till lag om förbud mot överlämnanden till länder där tortyr
kan tillämpas grundas på en verklig situation, mellan Markey och hans väljare Arar.
ITAR-TASS News Agency: I de tidigare pressrapporterna nämndes vissa före detta
USSR-republiker i samband med flygningarna till Syrien och hemliga fångläger. Visar
resultatet från era nya undersökningar någonting nytt på detta område? Bekräftar eller
bestrider de dessa påståenden? Tack.
Som jag förmodar att ni vet hörde vi i Bryssel Craig Murray, före detta brittisk ambassadör i
Uzbekistan. Hans uppgifter var både talande och upprörande.
CLAUDIO FAVA: Vi kom inte hit för att få nya uppgifter på detta område. Vi kom hit för att
träffa företrädare för USA:s regering och för att diskutera frågan ur de amerikanska
institutionernas och andra organs synvinkel.
Som uppföljning till frågan om ni kom vidare – (ohörbart) – hemliga CIA-fängelser och om ni
under era samtal upptäckt något om vad som försiggått i Polen eller Rumänien?
CLAUDIO FAVA: Nej. Som jag sade förut har vi ingen jurisdiktion över USA:s regering och
därför kommenterade de inte denna fråga. Men under den andra fasen av vårt arbete kommer
vi att ta upp frågan med eventuella hemliga fängelser på europeisk territorium. Vi har beslutat
en sak, vilket kan förefalla lite underligt – det ingår inte i vårt uppdrag men det är mycket
viktigt för oss – och det är att om sådan verksamhet ägt rum skall vi se till att det inte
upprepas. Vi anser att de initiativ som tagits av icke-statliga organisationer, journalister och
även av vårt utskott är av värde eftersom de bidrar till att bredda debatten om användningen
av överlämnanden som ett inslag i kriget mot terrorismen.
MARIA ANDRÉS: För er som är intresserade av att följa upp utskottets arbete vill jag
påminna om att den 12 juni kommer vi att hålla omröstning i utskottet om det preliminära
betänkandet, som också skall antas av Europaparlamentets plenarmötet i juli. Om ni önskar
erhålla mer information får ni gärna kontakta mig och skicka mig er e-postadress. Det finns
kopior på ordförande Coelhos uttalande för dem som vill ha en kopia nu. Tack så mycket.
(SLUT)
PE 376.444v01-00
SV
26/28
CM\623005SV.doc
BILAGA 4
Presskonferens
Strasbourg den 17 maj 2006
Uttalande av ordförande Coelho
Vårt besök i Washington var mycket givande och produktivt.
Vi anlände till Förenta staterna en vecka då säkerhetsfrågorna var rubrikstoff i pressen – ny
CIA-chef och skandalen med vissa telefonbolag som kränkt dataskyddet.
Den amerikanska regeringen och kongressledamöterna visade sig mycket tillgängliga och
villiga att diskutera med oss. När den första skepticismen övervunnits kunde vi diskutera med
företrädare för regeringen, biträdande inrikesminister Dan Fried och utrikesdepartementets
rättsliga rådgivare John Bellinger, samt med kongressledamöter från de båda politiska
partierna och de båda kamrarna, senaten och representanthuset.
Jag måste medge att de amerikanska regeringstjänstemännen är mycket välinformerade om
vårt arbete inom det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder
för transport och illegal internering av fångar och om vår oro. Europa och europeiska
tjänstemän – såsom utskottsdelegationen – tas på största allvar. På grundval av mina
personliga erfarenheter kan jag tillägga att den amerikanska regeringen och kongressen var
mer tillgängliga än för fem år sedan vid Echelon-utskottets besök.
Vid sidan av det ursprungliga programmet lyckades vi anordna andra intressanta möten med
till exempel Brian Ross, nyhetsdirektör på ABC, med före detta CIA-agenten
Vincent Cannistraro och med andra personer som föredrar att vara anonyma.
Som en första utvärdering av vårt besök i Washington vill jag göra följande slutsatser:
1. Åsikterna går mycket tydligt isär mellan Förenta staterna och Europeiska unionen i
säkerhetsfrågor, särskilt när det gäller rättsliga begrepp såsom definitionen av tortyr eller det
faktum att USA anser sig vara i krig. Som kongressledamot Wexler förklarade under vårt
möte är vi nu två grupper som delar samma värderingar, men som lever på olika planeter. Det
är dock viktigt för oss både att minska dessa skillnader, inom ramen för vår gemensamma
kamp mot terrorism, och att vi från var sin sina av Atlanten enas runt våra gemensamma
värderingar.
2. Åsikterna går inte enbart isär mellan Förenta staterna och Europeiska unionen, utan dessa
skillnader finns även inom Förenta staterna, vilket vi fick bekräftat vid våra diskussioner med
olika icke-statliga organisationer och kongressledamöter. Det amerikanska civila samhället är
levande och aktivt, och vi kan inte annat än applådera och inta en positiv ställning till deras
ständiga kamp för att skydda de mänskliga rättigheterna.
3. Många av de personer vi träffade uppmuntrade oss att fortsätta vårt arbete och våra insatser.
Det är en absolut prioritering för Europaparlamentet att även i fortsättningen vara folkets röst.
Vi spelar en central roll i skyddet av demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
CM\623005SV.doc
27/28
PE 376.444v01-00
SV
4. Alla våra gäster menade eller bekräftade att det program för extraordinära överlämnanden
som genomförts i Europa endast kunde ha fullföljts med de nationella europeiska
regeringarnas kännedom och stöd. Tjänstemännen vid utrikesdepartementet sade mycket
diplomatiskt att Förenta staterna aldrig kränkte de europeiska medlemsstaternas suveränitet.
Andra erkände involveringen av europeiska regeringar på ett mer rättframt sätt. Dessa
påståenden bör tas på allvar och vi måste undersöka vad som verkligen hände, om andra
fångar berördes och om europeisk eller nationell lagstiftning kränktes.
Vid alla de möten vi hade passade jag på att ånyo bekräfta vårt engagemang i egenskap av
européer för de grundläggande rättsstatliga principerna, för skyddet av de mänskliga
rättigheterna i alla situationer och för de demokratiska värderingarna. Dessa principer utgör i
våra ögon en förutsättning för en framgångsfull kamp mot terrorismen, vilket förblir en av de
främsta prioriteringarna på det internationella planet.
Ett nära samarbete mellan Europa och Amerika är av största vikt om vi ska kunna bekämpa
det gissel som terrorism och extremism utgör. Detta betonas ständigt av våra amerikanska
partners och är också mycket viktigt för oss.
PE 376.444v01-00
SV
28/28
CM\623005SV.doc