Likabehandlingsplan
Mariebergs förskola, dagbarnvårdare
och skola
2007-10-15
2006-08-29
2005-01-19
www.orebro.se
1
Inledning
I både Skollagen, Läroplanen för förskolan (Lpfö) samt Läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) betonas betydelsen av att alla barn ska kunna känna sig trygga i
förskola och skola.
Från den 1 april 2006 finns det dessutom en lag som kräver att aktiva åtgärder sätts in mot
mobbing och alla former av kränkande behandling och diskriminering.
”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden. (SFS 1999:866)”
Skollagen 1 kap 2§
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för
skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.”
Lpfö, Förskolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet
”Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och
aktiva insatser.”
Lpo 94, Skolans värdegrund, Förståelse och medmänsklighet
Vår absoluta målsättning är att Mariebergskolan skall vara en skola där
alla, både barn och vuxna , känner sig trygga.
Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar och trakasserier,
mellan barn/elever såväl som mellan personal och barn/elever.
Vi vill med detta handlingsprogram sätta fokus på det kontinuerliga arbetet med att skapa en
trygg miljö för våra barn och elever. Att betona det ständiga arbetet med att förebygga men
också att identifiera och aktivt förändra beteenden som påverkar andra negativt.
Örebro 15 oktober 2007
Magnus Jonzon
Rektor
www.orebro.se
2
Vad är kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller
flera.
Exempel på kränkande behandling är:
Mobbning
förutsätter att den som utsätts kränks vid
upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från
andra former av kränkande behandling.
Vidare råder en obalans i makt mellan den som
mobbar och den som utsätts för mobbning
Diskriminering
är ett övergripande begrepp för negativ och därmed
kränkande behandling av individer eller grupper av
individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där
samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och
arbetssätt upplevs som kränkande.
Sexuella
trakasserier
avser kränkningar grundade på kön eller som
anspelar på sexualitet.
Rasism
bygger på föreställningen om den egna gruppens
överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot
bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa
folkgrupper som mindre värda och därmed legitima
att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
avser motvilja mot grupper som definieras genom
fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga
karakteristika.
Homofobi
avser motvilja mot eller förakt för homo- eller
bisexualitet eller homo- eller bisexuella personer.
www.orebro.se
3
En kränkning kan vara
-
Fysisk (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
Verbal (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Rättigheter och skyldigheter
Alla, barn/elever och vuxna har rätt att vara trygga i våra verksamheter. Ingen ska utsättas för
någon form av kränkande behandling. När ett barn eller en elev påtalar, eller att det kommer
till verksamhetens kännedom på annat sätt, att hon eller han har blivit utsatt ska verksamheten
utreda och förhindra fortsatt kränkning.
Barnet/eleven har all rätt att få omedelbar hjälp och stöd. Ansvaret att åtgärda, förändra och
följa upp äger vi vuxna.
Alla, barn/elever och vuxna har en skyldighet att inte utsätta andra människor för kränkande
behandling.
Strategi långsiktigt/kortsiktigt
Förskolan
Dagligen/återkommande samtal med barnen och föräldrarna om hur de trivs på
förskolan.
Uppmärksamma både barn och vuxna på att de t.ex. använder ord eller handlingar som
kan uppfattas som kränkande.
Samtal kring, och vara medveten om vårt förhållningssätt till både barn och vuxna.
Praktiskt arbete på förskolan kan t.ex. vara:
- massage, för att lära känna och komma nära varandra.
- gruppövningar, för att lära känna gruppen.
- lekar, för att lära känna den enskilda individen.
- återkommande samtal kring innebörden av att vara en bra kamrat, vänskap.
- arbeta målmedvetet med att våga uttrycka känslor.
Skolan
Dagligen /återkommande samtal med eleverna och föräldrarna om hur de trivs på
skolan.
Skapa naturliga mötesplatser elever och vuxna under skoldagen.
Ex hög vuxennärvaro på raster.
Uppmärksamma både elever och vuxna på att de t.ex. använder ord eller symboler
som kan uppfattas som kränkande.
Våga och orka vara tydlig vuxen.
I personalgruppen samtal kring, och vara medveten om vårt förhållningssätt till både
elever och vuxna.
www.orebro.se
4
Praktiskt arbete på skolan kan tex. vara:
- gruppövningar (ex Charlie) för att bli stärka självkänsla och självförtroende
Att våga uttrycka tankar och känslor.
- spårdagar (aktiviteter över åldersgränserna)
- fadderverksamhet
- kamratstödjare utses och utbildas. Kontinuerlig uppföljning med vuxna.
Hur gör vi om det händer något?
Förskolan
1.
2.
3.
4.
5.
Samtal med barnen.
Kontakt och samtal med föräldrar/personal
Eventuellt kontakt med kurator
Eventuell uppföljning med barn/föräldrar/personal om det bedöms nödvändigt.
Samtalen dokumenteras och sparas i respektive barns akt.
Skolan
Omfattningen av vårt agerande styrs av om kränkningen är enstaka eller återkommande. Den
enskilda pedagogen avgör om Trygghetsgruppen behöver engageras och kan alltid konsultera
densamma för rådslag.
Alla pedagoger har ansvar för att alltid aktivt motverka och agera vid kränkande
behandling.
Barn/elever ska kunna vända sig till alla vuxna eller direkt till Trygghetsgruppen för
stöd.
Ingen får hänvisas vidare utan de vuxna bär ansvaret för att frågan förs till rätt
mottagare.
Vårt grundläggande arbetssätt är Österholmsmodellen som i korthet innebär följande:
1. Trygghetsgruppen får information om misstänkt kränkande behandling.
2. Samtal sker med utsatt för att få en klar bild av det som skett.
3. Samtal sker med förövare där samtalsledaren berättar för förövaren att man vet vad
som har skett och att man förväntar sig att beteendet omedelbart upphör.
Samtalsledaren ger förövaren möjlighet att själv berätta för sina föräldrar för att sedan
själv kontakta hemmet.
Även den utsattas föräldrar kontaktas och informeras.
4. Samtalen dokumenteras och sparas i respektive elevs akt.
5. Uppföljningssamtal planeras och genomförs.
Strategi för utbildning och information barn/elever och föräldrar
Föräldrar
I informationsfoldern som alla föräldrar får i augusti beskrivs
handlingsprogrammet och huvudpunkterna i det.
Pedagogerna beskriver handlingsprogrammet på höstens första föräldramöte och
upprepar detta vid behov.
www.orebro.se
5
Föräldrarna deltar i arbetet genom att vara aktiva, exempelvis i:
- Växa tillsammans-cirklar
- Föräldrasamtal, för att lära känna föräldrarna och barnen genom föräldrarna.
- Förskolerådet/skolrådet
Elever
Eleverna informeras av pedagogerna om handlingsprogrammet och innebörden
av det. Detta skall ske vid inledningen av varje läsår.
Kamratstödjare utses och utbildas (från skolår 2).
Kontinuerliga samtal och moment i undervisningen som berör medmänsklighet,
empati och kamratskap.
Ansvarsfördelning
Rektor har huvudansvar för arbetet med trygg miljö.
Ansvarar också för att informationsfoldern delas ut i augusti till alla familjer.
Ansvar för utvärdering och revidering av handlingsprogrammet.
Specialpedagogen är sammankallande i Trygghetsgruppen.
Initierar genomförandet av barnkonferenser på förskolan och hos dagbarnvårdare, och
klasskonferenser i skolan.
Följer upp resultatet tillsammans med pedagogerna.
Initierar också genomförandet av trygghetsenkäten 2 ggr/år på skolan.
Följer upp resultatet tillsammans med pedagogerna.
Respektive pedagog ansvarar för det direkta arbetet med barn och elever.
Plan för kompetensutveckling personal
Personalen utbildas i Charlie hösten 2002.
Trygghetsgruppen utbildades i Österholmsmodellen hösten 2004.
Diskussion pågår om vilka kommande utbildningar som ska prioriteras.
Under januarimånad 2008 skall ”Nya Steg” utbildning starta med två pedagoger från skolan
och de föräldrar som är intresserade i så 6 i första hand.
Utvärdering och uppföljning
Förskolan
Pedagogerna stämmer av med föräldrarna minst en gång/termin i samband med
utvecklingssamtalet.
Barn/Elevhälsoteamet träffas 2 gånger/termin.
www.orebro.se
6
Skolan
Uppföljning av elevhälsosituationen på spårmöten en gång/månad.
Elevhälsogruppen träffas var annan vecka.
Barn/Elevhälsoteamet träffas en gång/månad.
Pedagogerna stämmer av med föräldrarna minst en gång/termin i samband med
utvecklingssamtalet.
Eleverna genomför Trivselenkät två ggr per år.
Trygghetsgruppen möts regelbundet.
Introduktion ny personal
I introduktionen av nyanställda skall Likabehandlingsplanen tas upp. Tid ska avsättas för
reflektion och diskussion.
Revidering av handlingsprogrammet
Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras en gång per år under ansvar av rektor.
www.orebro.se
7
www.orebro.se
8
