Student i förändring
Syn på kunskap
Syn på lärande
Debatten ”det är fel på skolan”
• ”Svenska studenter har alla svar men inga
frågor” Svenska och kontinentala studenter
(polska , tyska) konstruerar sin
förståelseprocess på två olika sätt).
Kontinentala studenter förstår genom att
fråga. Svenska studenter däremot genom att
ge svar. (Krzysztof Bak DN Kultur 11/3-2013)
Debatten ”det är fel på studenten”
• Våra studenter kan inte svenska
• Att historiestudenter saknar grundkunskaper i
historia har vi accepterat. Men när de saknar
redskapet för att ta till sig humanistisk
vetenskap – språket – måste vi slå larm. Det
skriver Hanna Enefalk och åtta andra historiker
vid Uppsala och Linköpings universitet. ( UNT
2/1 2013
Debatten –
”det är högskolans fel – ett systemfel”
• Högskolan släpper igenom sämre studenter.
Sveriges Radio: Kaliber 15/9 2013
• ” Lärare har ju i alla tider klagat på att
studenterna är svaga att de kan inget och sånt,
men det som hänt är någonting helt annat, att
det är så många som har så påtagliga svagheter i
sina kunskaper och färdigheter.” Humanekologen
Ebba Lisberg Jensen är en av de universitetslärare
som gått ut offentligt och talat om
högskolestudenter som ligger på 13-åringars nivå
när det gäller att läsa och skriva.
Debatten – ”studenten vet inte hur
man gör”
• ” – Förvånansvärt ofta är det studenter som
man kanske har uppfattat som väldigt aktiva i
föreläsningssituationen och mycket
intelligenta i samtalet, så det är absolut inget
fel på deras förstånd, det är viktigt att betona,
utan det är en oförmåga att handskas med
text”
Debatten –
”något fel i samhället den nya
generationen”
• ”De nya studenternas svagheter är ett
samhällsproblem” Ann Heberlein 6/9 DN
Kommentar.
• ” Det som ifrågasätts är den förväntade
arbetsinsatsen : Måste vi ha böcker på
engelska? Måste man komma på
föreläsningarna? Också kommer klassikern ”
Kommer det här på tentan”
Debatten ”det är föräldragenerationens fel”
• Dilsa Demirbag Steen Dagens Nyheter 22 september: Bakom framgången
finns alltid hårt arbete
” […] många av dem som kommer in på våra högre lärosäten klagar över att
de måste läsa kurslitteratur på engelska. Det råder dock ingen brist på
självförtroende. De har av sina peppande föräldrar fått lära sig att allt är
möjligt, att de kan rädda världen och bli vad de vill. ”The sky is the limit” och
de kommer att fixa världsfreden och alla utmaningar som klimatforskarna
larmar om.
Men allt detta peppande har missat en detalj: att pränta in i deras
trygghetsvadderade huvuden att de måste slita hårt i många hundår innan
drömmarna infrias. Det kommer inga stekta sparvar flygande utan tålmodig
jakt. Dessa unga tror att man kan kräva högre lön utan att visa någon större
arbetsvilja. De vill ha allt utan att de bevisat att de är beredda att ge
någonting tillbaka. Deras curlande föräldrar har skonat dem från världens
mera plågsamma sidor. Väl ute i vuxenvärlden där inte alla är lika
beskyddande, bryter de ihop när husdjuret dör eller om surdegsbrödet inte
blir lika gott som i receptet […]
Debatten – ”högskolan måste skärpa
sig!”
• Medelmåttiga föreläsares död
• ”Den tid när studenter fick nöja sig med
undervisning som var rörig och oinspirerande
går mot sitt slut. Globala onlineföreläsningar
utmanar de traditionella universiteten”
• ”Alla verkade överens om att blandmodellen
som kombinerar onlineföreläsningar med
lärarledda samtal var idealet” (DN Kolumn
15/3 2013)
Debatten – ”högskolan ser inte
problemet”
•
Svenska studenter anklagas för att skriva allt sämre. Det är dock inte deras fel,
utan beror på ett system som gör kunskap till en vara och alla studenter till
kunder, skriver litteraturvetaren Victor Malm. ( DN Kultur 2013-01-10)
”Också när jag läste litteraturvetenskap, ett ämne där man föreställer sig att
skrivande och läsande är viktigare än någonting annat, talade vi aldrig om vad det
innebar att läsa, eller att skriva. Eller för den delen varför det var viktigt. Jag hade
kursare som skulle bli svensklärare och mest tyckte alltihop var någonting de bara
skulle plåga sig igenom: det var examen, jobbet, som var siktet. Jag hade kursare som
inte visste varför de var där, enkla CSN-pengar, kanske. Jag hade kursare med bakgrund
som liknade min. Jag hade också kursare vars föräldrar var professorer och journalister
och lärare och författare. En ansenlig del av dem som visste varför de var där kom från
den senare gruppen. Vi andra fick komma på det själva.
Det var också för dem det var självklart att skriva. Likaså att det är en färdighet man
förvärvar genom arbete. Det är nästan uteslutande människor från den gruppen som
nu poppar fram i tidningar här och var. De andra ser jag knappt till längre.”
Platons akademi
Vad är det som är fel? –
och vems fel är det?
Akademiska traditioner
• Lyssna
• Läsa
• Samtala
• Skriva
• Undersöka
• Ifrågasätta
• Problematisera
Några förklaringsmodeller
Akademiska traditioner
• Lyssna
• Läsa
• Samtala
• Skriva
• Undersöka
• Ifrågasätta
• Problematisera
• Är kopplat till
beteenden och
handlingar som är
typiska för
sammanhanget
Om läsning och skrivande i skolan
Lärande
Något om skolan (de senaste 15-20
åren)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Elever skriver mycket – framför allt egna arbeten på egen hand
Explicit skrivundervisning är ovanligt
Lästräning i avancerad text är ovanligt
Elever lämnas ensamma med att läsa och försöka förstå komplicerade texter inom
en mängd olika områden.
De förväntas ”söka” texter på egen hand och i samband med det tvingas de ta del
av alldeles för svåra texter som de inte riktigt förstår.
Texterna är tagna ur sitt sammanhang och läses utanför sammanhanget.
Elever saknar förkunskap och förförståelse vilket gör att de skriver av och skriver
om.
Elever är duktiga på att göra ”produkter”
Sämre på att tala om, förstå, dra slutsatser och presentera kunskap, utreda och i
samtal använda ämnesspecifika begrepp.
De uppmanas ” skriva med egna ord” . Vilken får konsekvensen att de inte
använder relevanta begrepp i tron att de skriver av. Begreppen saknar betydelse
eftersom de aldrig används annat än i egna arbeten.
Fokus på göra i stället för lära.
Skriva sig in i diskursen – Aviva
Freedmans forskning (90-talet)
• Forskning gjord på juridikstuderande
• Visade att studenterna lär sig och utvecklar kunskap i
juridik och juridiska texter genom att de skriver, läser,
talar, samtalar och handlar sig in i den juridiska
diskursen.
• De utvecklar kunskap och lär sig ”omedvetet” – implicit
lärande
• Resultaten av Aviva Freedmans forskning har lett till
förståelsen att explicit undervisning i skrivande inte
skulle behövas, utan att man via ” mängdträning ” och
läsning av miljöns texter automatiskt lär sig.
Hur fungerar det – när det fungerar?
Flera kriterier måste vara uppfyllda för att det ska fungera.
• Diskursen (sammanhanget) måste vara tydlig och relativt avgränsad
• Det måste finnas en konsekvent hantering av texterna. Koppling
mellan det lästa och det skrivna och det talade/samtalade
• Målet måste vara tydligt – valfriheten begränsad (alla gör samma)
• Studenterna måste identifiera sig med sammanhanget
• Det måste finnas tydliga förebilder och modeller
• Konsekvent begreppsanvändning
• Studenterna måste ”omfamna” (känna behov av ) begreppen.
• Det måste finnas en ”vi-känsla”. ( vi som är jurister, lärare, kemister,
ingenjörer, talar så här, skriver så här och beter oss så här)
• Ett behov av att vara inkluderad
Några ord om läsning
• Reichenberg (2008)
” Barns och ungdomars förmåga att läsa har under de senaste decennierna
varit föremål för många studier och undersökningar. Sverige har deltagit i de
internationella undersökningarna PISA och PIRLS och Skolverket har gjort
nationella utvärderingar. Resultaten från Skolverkets utvärderingar visar att
läsförmåga hos svenska elever sjönk under perioden 1992 -2003”
”Det är andelen starka och mycket starka läsare som minskat de senaste fem
åren. Färre elever klarar mer avancerade läsuppgifter. (Skolverket 2007)”
Efter nedslående siffror och resultat i PISA 2009 ges följande förklaring:
En [sådan] förklaring kan vara att en ökad individualisering i undervisningen
har slagit över till att eleverna själva får ta ansvar för sin undervisning i form
av eget arbete. Det innebär en förskjutning av ansvar från lärare till elev och
från skola till hemmet. ( Skolverket 2010)
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationellastudier/pisa/sverige-tappar-i-bade-kunskaper-och-likvardighet-1.96011
Forskning om ”eget arbete”
• Eget arbete, eget ansvar i egen takt
• Monika Vinterek, (filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå
universitet), har i boken Individualisering i ett skolsammanhang Forskning i fokus nr 31 kritiskt granskat och ifrågasatt hur uttrycket
individualisering används i skolan, i styrdokumenten och allmänt i
retoriken kring skolan. Vinterek menar att individualisering används
utan att problematiseras:
• Individualisering – betyder i skolan, ensam och på egen hand - s.k.
ansvarsindividualisering
• Ansvarsindividualisering: Det förväntas mycket mer idag av eleverna
att de ska ta ansvar för sina egna studier och sitt eget lärande.
Forskning om eget arbete
• ”Tittar vi på de forskningsbeskrivningar av den
undervisning som sker idag är det väldigt mycket
arbete med penna och papper, text och siffror.
Var tog bilden, lyssnandet, samtalen och
diskussionerna vägen? Var finns hela den
metodarsenal som bygger på detta?”
• ”Att det har blivit så här beror nog på att
utrymmet [för samtal och dialog] har tagits upp
av något annat, i det här fallet handlar det om det
egna arbetet, eller som det också uttrycks:
forskning, fritt arbete.” (Vinterek 2010)
Exempel på ämne för eget arbete i
årskurs 8
• Varför begår man brott?
• Vilka texter måste en 14-åring ta sig igenom
för att kunna skriva ett eget arbete under en
sådan rubrik?
Föreställningen om akademien
• Gymnasiet ska förbereda för högre studier:
”Samhällsvetenskapsprogrammet förbereder främst för vidare studier” ( Ur
programmålen)
• Skolan förmedlar en (många gånger felaktig) föreställning om vad som sker
vid akademin.
• Förbereda tolkas som ” härma” högre studier
• Resultatet blir pseudoforskning (kvasiforskning) i många ämnen i skolan.
• Det blir ett ”fellärande” .
• Förutsättningarna för ”riktig forskning” saknas.
• Man tränar formalia utan funktionellt sammanhang.
• Akademien bygger på traditioner som grundar sig i de som kommer till
universitetet har ” ärvt” sin förberedelse. ………Det har inte alla gjort…
Det låter bra i gymnasiets kursplaner …
men vad blir det?
Exempel från kursplanetext Svenska C
(kursplaner 2000) och Svenska 3 (Gy
11)
Exempel från Svenska C
• ”Kursen Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation är en kurs som
ger eleverna möjlighet att utveckla och finslipa kommunikativa färdigheter
och former och förbereda för högskolestudiernas och yrkeslivets muntliga
presentationer och formella skrivande. I kursen ingår också en
introduktion av olika former av digital presentationsteknik. Eleverna får
tillfälle att överblicka större kunskapsfält och genomföra större och
självständigare muntliga och skriftliga uppgifter och utveckla ett alltmer
vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. I samband härmed övas källkritisk
informationssökning i såväl tryckta källor som databaser av olika slag.
Journalistiska, populärvetenskapliga och vetenskapliga texter i anknytning
till både kärnämnen och karaktärsämnen studeras som mönstertexter.
Tillämpningar och fördjupningar görs med hänsyn till elevernas intressen,
studieinriktning och framtida behov.
Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation är gemensam kurs på
samhällsvetenskapsprogrammet”. (Kursplaner i svenska 2000 Skolverket)
Exempel från Svenska 3 (obligatorisk
för teoretiska program)
• Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den
retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och
utförande samt som redskap för analys. Användning av
presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig
framställning.
• Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i
texter av vetenskaplig karaktär.
• Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar
strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning
och källkritisk granskning.
• Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga
texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet
• ( ämnesplaner i svenska GY11, Skolverket)
Nya studenter
Kunskap
Ny kunskapssyn hos ungdomar (digital
natives födda 1993 och senare)
Digitala medier
Information kontra kunskap
Vad ska finnas i huvudet när allt finns i burken/
på nätet
Vad är lärande inom ett område?
Vad innebär det att kunna läsa?
Digital natives (Prensky 2001)
•
•
•
•
•
•
•
Korta texter
Snabb information
Sökläsande
Papper penna saknar värde
Skriva är tidskrävande
Copy/Paste spar tid
Bokens värde som kunskapsbärare är
ifrågasatt
Från Mark Prensky (2001)
• ” Children raised with the computer” think
differently from the rest of us. They develop
hypertext minds. They leap around. It´s as
though their cognitive structures were
parallel, not sequential” (William D Winn)
Prensky ”Digital natives ”
• ” One of the most interesting challenges and
opportunities in teaching Digital Natives is to
figure out and invent ways to include
reflection and critical thinking in the learning
(either to built into the instruction or to
process of instructor- led debriefing) but still
do it in the Digital Native language.” (Prensky
2001b.)
Digital Wisdom
• ” If I lose my cellphone (smartphone) I loose half my brain”
• Every enhancement comes with a trade off:
We gave up huge mental memory banks when we started writing
things down; we gave up the ability to tell time by the sun when we
began carrying pocket watches. But we gained a set of shared cultural
memorys and precise notion of time that fueled the Industrial
Revolution.
Digital wisdom arise from the combination of mind and the digital
tools; what the unenchanced mind looses by outsourcing mondane
tasks will be more than made up for by the wisdom gained. Wisdom,
and particularly practical wisdom, must be understood in light of the
digital enchancements that make it stronger. ” (Prensky 2009)
På gång i skola och undervisning
• Genrepedagogik - skrivutveckling genom förståelse för
texter (bygger på textanalys)
• Läsning, skrivande samtal – olika typer av texter läses och
skrives och via samtalet om texten vidgas förståelse för
textens innehåll och centrala begrepp. (QTA, Instructional
questions, RT – reciprocal teaching) Tekniker för att ”packa
upp” texten som leder till ökad textrörlighet
• Writing across the curriculum. Ämnesexperten är också
expert på ämnets texter.
http://en.wikipedia.org/wiki/Writing_Across_the_Curriculu
m (mycket relevant wikipediatext)
• http://wac.colostate.edu/intro/ (DR Russel m.fl.)
På gång i skola och undervisning
• Det gemensamma för nya förhållningssätt är
att samtala och få elever/studenter att
använda ämnesrelevanta begrepp.
• Genom olika metoder (frågor av olika karaktär,
gruppsamtal, lärarledda samtal, skrivande av
texter med stöd i tydliga instruktioner,
bedömningar som är tydliga med stöd i tydliga
kriterier) utveckla språket (det ämnesspecifika
språket.
På gång i skola och undervisning
-forskning
• Skrivande bör undersökas situerat inom den
aktuella miljön. I akademiska sammanhang är
språkbruken vitt skilda mellan olika ämnen.
För studenter som läser flera ämnen blir detta
tidigt uppenbart. För lärare kan det vara ett
problem att få studenter att ta till sig det
aktuella ämnets språkbruk, som ofta har blivit
självklart för läraren och därmed svårt att
medvetande- och explicitgöra. (Mona Blåsjö
2004)
• I den institutionella miljön ingår både
• undervisningen och de professionella
forskarnas diskurs
På gång i skola och undervisning
• Professor Per Olof Erixon ”Läs- och
skrivundervisning i det nya medielandskapet”.
• Professor Frøydis Hertzberg: "Bruk av
modelltekster - en bro mellom lesing og
skriving"?
• Professor Ingela Wadbring: "Läsvanornas
förändring i det digitala landskapet”
• Professor Ivar Bråten: ”Forståelse av multiple
tekster - hva innebærer det og hvordan kan det
måles?”
Diskussionsfrågor
• Mötet mellan student och akademi och akademi –
student
• Vilka problem av studiemässig karaktär har upplevts.
Hur tänker man i dessa fall? Vilka stöd ges?
• Hur ska man kunna förklara ”akademien” för
studenterna. Hjälpa dem att ”knäcka koder”. Vad kan
studievägledningen göra/erbjuda
• Ny teknik? Hur kan man med hjälp av ny teknik stötta
studenterna i deras studier? Blended learning etc
