Sida:
1(14)
Handikappkommittén
Hans Claeson, Marianne Salén , Jan Terneby i samverkan med Lisbeth
Schmauch och Hans Hedström
2010-12-02
Dnr RSK 174-2010
Slutrapport tillgänglig upphandling
Inledning
I Västra Götaland finns en gemensam vision om hur länet ska utvecklas. Den heter ”Vision
Västra Götaland – det goda livet”. Visionen sätter den aktiva och deltagande människan i
centrum och innebär att alla invånare i Västra Götaland ska kunna leva ett gott liv, vilket
bland annat innebär att kunna ta del av samhällets olika tjänster och produkter. I Västra
Götaland bor drygt 250 000 människor med varaktiga funktionsnedsättningar. Det är
människor som har svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta och tolka
information samt svårt att tåla vissa ämnen. I Västra Götalandsregionen
Visionen utgår bland annat från begreppet ”hållbar utveckling” och dess tre dimensioner;
ekonomisk, social och ekologisk. Inom Västra Götalandsregionen är det beslutat att dessa tre
dimensioner ska genomsyra all verksamhet. Krav på attraktiva, hållbara och tillgängliga
miljöer vid upphandling ska driva utveckling av nya produkter och tjänster.
Arbetet med hållbar utveckling har bland annat inneburit att en allt större hänsyn till
miljöaspekter har integrerats i upphandling av produkter, tjänster och miljöer. Förutom
miljöaspekterna har också den sociala dimensionen alltmer fokuserats. Ett projekt som särskilt
arbetat med detta är Design med Omtanke (DMO). Dessutom har i ett aktuellt
samarbetsprojekt med nationella aktörer det sociala ansvaret utvecklats i form av arbetsmiljöoch jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter och barnarbete. Däremot saknas krav som
omfattar tillgänglighetsaspekter ur ett funktionshinderperspektiv.
Inköpsstyrning
Västra Götalandsregionens inköpsorganisation (Område Inköp) tillhör servicenämnden.
Inköp har cirka 60 medarbetare vars uppdrag och förutsättningar är att utveckla
inköpsprocessen i balans med Lagen om offentlig upphandling (LOU) och direktiv genom:
samordning regionalt genom Inköpsrådet med styr- och projektgrupper.
analys vad som köps, hur mycket, av vem, på vilket sätt, avtal, kvalitetsutfall,
besparingar och leverantörsmarknaden för att därigenom kunna driva ständiga
förbättringar av inköpsprocessen.
upphandling och avtalsvård i samarbete med verksamheten.
att kommunicera avtal och produktinformation till verksamheten.
Den ekonomiska inköpseffekten och övriga mål ska redovisas till ledningen.
För att nå styrning i inköp och förankring med regionens verksamheter finns sedan 2005 en
beslutad inköpsprocess inom Västra Götalandsregionen. Denna inköpsprocess styrs av ett
POSTADRESS:
Regionens Hus, 462 80 Vänersborg
BESÖKSADRESS:
Östergatan 1
TELEFON:
0521- 27 52 30
E-POST:
A avd.funktionshinderochdelaktighet@
@vgregion.se
Inköpsråd som svarar för övergripande styrning och där regionens verksamheter är
representerade.
Regionens upphandlingar är idag indelade i 23 inköpsområden, för varje inköpsområde finns
en styrgrupp och för respektive upphandling tillsätts en projektgrupp som leds av Område
Inköp.
Funktionshinderperspektivet
I Västra Götalandsregionen är funktionshinderfrågorna uppdelade i två områden. Det ena rör
individstödet (habilitering, rehabilitering och hjälpmedel) som har lång tradition inom
landstingsvärlden. Det andra området handlar om tillgänglighet i vid bemärkelse och är ett
relativt nytt område. I Västra Götalandsregionen finns en särskild politisk kommitté
handikappkommittén. Sitt tjänstemannastöd hämtar man från avdelningen funktionshinder
och delaktighet. Uppgifterna är bland annat att bedriva ett kunskapshöjande- och
medvetandegörande arbete om funktionshinderperspektivet i alla regionens verksamheter och
utveckla redskap för styrning, uppföljning och utveckling.
Det handlar om människor med mycket olika funktionsnedsättningar, livssituationer och
behov. Ett av de avgörande perspektiven är att människor ska kunna komma till och in i
byggnader/lokaler och miljöer, orientera sig och vistas i dem samt kunna ta aktiv del av
verksamheten.
Funktionssvårigheter kan uppstå i livets olika skeden, ibland är de tillfälliga, hos vissa är de
permanenta. Behoven och svårigheterna hos personer som har funktionssvårigheter behöver
tydliggöras för att förstå hur samspelet mellan produkter, tjänster, miljöer och människan
fungerar.
Uppdraget
I Västra Götalandsregionens Plan för funktionshinderfrågor 2008 – 2010, ”Det Goda Livet –
för alla! 31 åtgärder för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling”1 (beslutad av
regionfullmäktige 2008-02-19) har handikappkommittén tillsammans med servicenämnden
fått i uppdrag av regionfullmäktige att upprätta riktlinjer och anvisningar för hur
tillgängligheten ska beaktas vid upphandling.
För att genomföra uppdraget bildats en arbetsgrupp bestående av Hans Claeson, Område
inköp och Marianne Salén och Jan Terneby, Avdelningen funktionshinder och delaktighet.
Till stöd har funnits två representanter från Rådet för funktionshinderfrågor, Hans Hedström
och Lisbeth Schmauch.
Handlingsplan
En treårig handlingsplan har tagits fram och arbetet har kontinuerligt stämts av med
presidierna för servicenämnden och handikappkommittén.
Det goda livet – för alla! Västra Götalandsregionens Plan för funktionshinderfrågor 2008 – 2010 (2008). Västra
Götalandsregionen. Vänersborg: Västra Götalandsregionen.
1
Upphandling av produkter
Eftersom ingen kunskap hittats i Sverige om hur tillgänglighetsaspekter ska integreras i
upphandlingsprocessen startade arbetsgruppen sitt arbete med att genomföra två pilotprojekt i
samband med två aktuella upphandlingar kring varuautomater och kaffeautomater.
Tillgänglighetsaspekter har också inkluderats i upphandling av insulinpump.
Tillgänglighetsaspekter i Gröna listan
Område inköp hade i samverkan med miljösekretariatet tagit fram en katalog på produkter
inom området inredning som uppfyller vissa miljökrav. Katalogen innehöll också allmänna
krav på att miljöer/produkter ska vara tillgängliga för alla människor. Men fortsatt arbete
behövdes för att få med tillgänglighetsinformation kring enskilda produkter.
Ökad kunskap om tillgänglighet och funktionshinder
Kunskap om tillgänglighet och funktionshinder saknas på de flesta grundutbildningar för olika
yrkeskategorier, så också när det gäller de olika utbildningar en inköpare kan ha. En
utbildningsinsats har därför planerats och genomförts för all inköpspersonal.
Upphandling av verksamhet
Det var också viktigt att få kunskaper och erfarenheter hur tillgänglighetsaspekterna kan
integreras vid upphandling av en tjänst. I samband med den vårdvalsmodell för primärvård
som genomfördes 2009 formulerades övergripande tillgänglighetskrav.
Tillgänglighetsaspekterna har också integrerats i en upphandling av medicinsk fotvård.
Utformning av modell och anvisningar och riktlinjer för tillgänglig upphandling
Erfarenheterna och kunskaperna från de upphandlingar som genomförts under projekttiden
har analyserats och samlats i förslag till hur fortsatt arbete ska kunna bedrivas.
Under de kommande sidorna i denna slutrapport beskrivs arbetet som bedrivits utifrån
ovanstående handlingsplan.
Upphandling av varor
Varuautomat
Ett sätt att få mer kunskaper om upphandling och tillgänglighet var att pröva hur detta skulle
kunna ske vid en konkret upphandling. Erfarenheter och kunskaper från en sådan prövning
skulle därefter kunna utgöra ett underlag för fortsatt arbete.
Inom inköpsområdet Livsmedel och storkök hade under 2008 påbörjats en upphandling av
varuautomater. När frågan kom upp om att integrera tillgänglighetskrav i
upphandlingsprocessen så valdes upphandlingen av varuautomater ut som ett lämpligt område
även om det innebar att tillgänglighetskraven inte kom med från start i projektarbetet.
Projektgruppen valde därför att lägga liten vikt vid tillgänglighet i utvärderingen (10%).
I Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet finns tillgänglighetsbehov
definierade som kunde användas i upphandlingen utifrån dokumentet ”Tillgängliga och
användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet”. Ett urval av dessa kunde
användas när det gäller instruktioner, automatens utformning och placering. Befintliga
standard kompletterades i viss mån för att vara relevanta för just varuautomater.
Riktlinjerna bifogades i förfrågningsunderlaget. Ett antal leverantörer och apparater valdes ut.
De varuautomater som var aktuella för upphandling tillgänglighetstestades på två sätt.
1: Ett test har utförts av Institutet för Human Teknologi (IHT) i Bollnäs. Testet ingår i en
förstudie till ett forskningsprojekt (ett doktorandarbete) om tillgänglig upphandling.
Varuautomaterna har funnits på bild i naturlig storlek och ett antal personer med
funktionsnedsättning har testat tillgängligheten. Dessutom har fokusgruppsintervjuer
genomförts. Resultatet av testet redovisas i rapport från Sigrid Pettersén på IHT, inte minst
visade testet att många upplevde en stor osäkerhet i handhavandet med varuautomaten.
2. Ett antal varuautomater har testats i Västra Götaland av avdelningen funktionshinder och
delaktighet i Västra Götalandsregionen. Tillvägagångssättet har varit följande:
Test utifrån riktlinjer och standard
Aktuella varuautomater testades utifrån ”Riktlinjer och standard för tillgängliga
automater för personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att
bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen”. Testet
utfördes av personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet i Västra
Götalandsregionen.
Videofilmning av test utförda av ett urval brukare
Sju personer med olika funktionsnedsättningar testade en varuautomat placerad i
väntrummet på akutavdelningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Två
av dessa personer har svårt att höra, en person är gravt synskadad (blind), en person är
rullstolsburen, en person har reumatism, en person har födoämnesallergi och en person
har motoriska svårigheter samt födoämnesallergi. Samtliga personer videofilmades.
Intervjufrågor till brukarna
Ett antal intervjufrågor ställdes också muntligt till samtliga testpersoner.
Reflektioner
Riktlinjerna var lätta att använda och gav god information om tillgängligheten till den aktuella
varuautomaten. I detta fall var det personer som var kunniga om riktlinjerna som utförde
testen. Som förväntat var automaterna inte särskilt tillgängliga för personer med olika
funktionsnedsättningar. Över 50 procent av svaren på frågorna visade att de inte var
tillgängliga. En varuautomat var dock något mindre otillgänglig än övriga.
Videoanalys samt intervjufrågor visade att samma automat som ovan var lättast att använda,
alltså i överensstämmelse med resultatet av testet utifrån Riktlinjer och standard.
Slutsatsen var att mycket värdefull information kunde erhållas genom att testa varuautomaten
och av att studera videoinspelningen. Detta var värdefulla erfarenheter som senare kunde
användas i kaffeautomatsupphandlingen. Detta visar också på vikten av att göra kundstudier
där presumtiva kunder som representerar befolkningens olika behov och förutsättningar ingår
i tester och diskussioner om utförande.
Många förändringar behöver göras för att varuautomater ska bli mer tillgängliga för alla
människor. En del saker kan relativt lätt förändras. Textstorlek, typsnitt och kontrast på
prisuppgifter och varunummer. Instruktioner i text på automaten kan relativt lätt kompletteras.
Kontrastmarkeringar på varulucka, knappsatser med mera är också relativt lätt åtgärdade.
Färger, konstrast, typsnitt och storlek på displayer är inte lika lätt att snabbt att åtgärda, men
borde kunna förändras på sikt utifrån diskussioner med leverantörer och producenter. Tunga
luckor borde också kunna förändras till det bättre med fortsatt produktutveckling.
Kaffeautomat
Det andra pilotprojektet handlade om upphandling av kaffeautomater och genomfördes under
hösten 2009. I detta projekt beaktades tillgänglighetsaspekterna från början. En projektgrupp
inom inköpsområdet Livsmedel och storkök, arbetade bland annat fram
förfrågningsunderlaget. Personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet deltog i
några av projektgruppens möten och fick ansvar för att kraven på tillgänglighet motsvarar
regionens riktlinjer. Information och grundläggande kunskaper gavs då om tillgänglighet och
funktionshinder. Tillsammans stämdes också de frågor av som skulle bifogas
förfrågningsunderlaget om tillgänglighet och hur svaren skulle bedömas.
Eftersom erfarenheterna från varuautomatstestet visat att de flesta automaterna varit till stor
del otillgängliga beslöts att i avtalet införa ett särskilt kontraktsvillkor. ”Den anbudsgivare
som tilldelas kontrakt skall under avtalstiden utveckla sina offererade kaffeautomater så att de
så långt det är möjligt uppnår tillgänglighet motsvarande grön nivå i Bilaga 4
Tillgänglighetskriterier. Västra Götalandsregionen kan tillhandahålla information och
kompetens via avdelningen för Funktionshinder och delaktighet”.
Inför upphandlingen bjöds 10 tänkbara leverantörer in till ett möte med projektgruppen. Sex
leverantörer anmälde sitt intresse och möten bokades in med var och en. Vid mötet fick
leverantören presentera sitt företag och utbudet av kaffeautomater. Dessutom informerade
projektgruppen om regionens avsikt att införa tillgänglighetsaspekter i sina upphandlingar.
Dessutom gavs grundläggande kunskaper om tillgänglighet.
I förfrågningsunderlaget ingick 23 frågor om tillgänglighet som skulle besvaras av
anbudsgivarna. Frågorna hämtades från Västra Götalandsregionens styrdokument
”Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet”. Dessa
frågor bifogades i ett särskilt formulär som enbart handlade om tillgänglighet och som
hämtats från grunddokumentet ”Tillgängliga och användbara miljöer” med den layout med
gröna (tillgängligt för nästa alla), gula (tillgängligt för visa grupper av personer med
funktionsnedsättning) och röda fält (otillgängligt) som finns i denna. Den exakta
utformningen av frågor utfördes i tätt samarbete mellan projektledaren och personal från
avdelningen funktionshinder och delaktighet. Några få tillägg och kompletteringar/
förtydligande fick göras för att frågorna skulle passa just kaffeautomater.
Tillgänglighetsaspekterna värderades till 30 procent vid bedömningen av samtliga kriterier.
Service hade då satts till 30 procent och priset till 40 procent.
Eftersom det var första gången som tillgänglighetsaspekter besvarades i ett anbudsförfarande
testades också automaterna på plats av personal från avdelningen funktionshinder och
delaktighet. Detta för att kunna jämföra och få information om frågorna var lätta att förstå för
leverantörer som tidigare aldrig besvarat tillgänglighetsfrågor. Vid testen av automaterna
framfördes synpunkter från leverantörerna att några frågor varit svåra att besvara framför allt
beroende på att tillgänglighetsaspekten var ny för dem. Bland annat om kontrasten mellan
olika färger där en särskild kontrastmätare är till stor hjälp.
Sigrid Pettersén, doktorand på NHV, genomförde parallellt tester i form av fokusgrupper med
såväl olika brukargrupper som med en expertgrupp bestående av synkonsulent, arbetsterapeut
och andra experter. Resultaten har jämförts med den bedömning som utförts i Västra Götaland
utifrån Västra Götalandsregionens riktlinjer och resultaten visade på stor samstämmighet. I
fokusgruppssamtalen med personerna med egna erfarenheter av funktionsnedsättning
framkom också andra aspekter. Många upplevde stress av att inte förstå hur man skulle göra,
känslor av särbehandling och utanförskap var också vanliga.
Frågorna om tillgänglighet kunde bidra till att den minst otillgängliga kaffeautomaten kunde
identifieras. Bedömningen av tillgängligheten sattes sedan i relation till övriga bedömningar
avseende pris och service för att välja ut den leverantör som skulle tilldelas avtalet. Även om
inte den minst otillgängliga kaffeautomaten valdes ut, så ökade markant medvetenheten om
tillgänglighetsaspekterna hos samtliga inblandade aktörer i upphandlingen. Skillnaderna i
tillgänglighet var mycket liten mellan anbudsgivarna.
Reflektioner
Att tillgänglighetsaspekterna var med från början av hela upphandlingsprocessen gav många
värdefulla synpunkter:
Behov fanns av ökad kunskap hos inköpare och leverantörer om
tillgänglighetsaspekter. Här behövs generell kunskap om att många personer i
befolkningen har svårt att kunna ta del av varor och tjänster om de inte är utformade
utifrån ett tänkande om Design för alla. Dessutom behövs kunskap om vilka aspekter
på tillgänglighet, som är viktiga om man har svårt att se, röra sig, tåla vissa ämnen,
höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Men kunskap genereras också när
frågorna om tillgänglighet ska besvaras.
Den information som projektgruppen, projektledaren och inköpsområdets styrgrupp
fick från avdelningen funktionshinder och delaktighet ökade motivationen för att
arbeta med tillgänglighetsfrågor och ledde till att kriteriet Tillgänglighet viktades till
30%.
Projektgruppen kände också att riktlinjerna var väl genomarbetade och att samarbetet
med avdelningen funktionshinder och delaktighet gav gruppen mod att vikta kriteriet
så pass högt.
Det är möjligt att ställa relevanta frågor i förfrågningsunderlaget om tillgänglighet.
Det är möjligt att från grunddokumentet ”Tillgängliga och användbara miljöer” ta
fram relevanta frågor med viss komplettering.
Vissa frågor upplevdes av anbudsgivarna som svåra att besvara mycket beroende på
att frågan var ny och att man inte var van vid att tänka på denna funktion. Man
jämförde med när miljöfrågan var ny.
Viss diskrepans fanns mellan inlämnade svar från leverantörer och de bedömningar
som gjordes på plats av personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet.
Bland annat utgjordes denna av att den faktiska automaten bedömdes på plats, medan
leverantörerna i sina svar skrev in att annan textstorlek eller bättre bakgrundsfärg lätt
kunde tas fram. Detta kan vara helt riktigt, men det kan vara svårare att till exempel ta
fram bilder eller pictogram som uppfyller de specifika kraven på tillgänglighet.
Anbudsgivarna ville i sina anbud få kaffeautomaterna att framstå som mer tillgängliga
än var de var. Vad man inte tog till sig från början var att utvärderingen var ett nuläge.
I förfrågningsunderlaget framgick det att utveckling skall ske med avtalad leverantör
för att förbättra nuläget.
Det särskilda kontraktsvillkoret om utveckling av kaffeautomaterna kommer att ske i
nära samarbete mellan leverantör, inköp och avdelningen funktionshinder och
delaktighet under hela avtalsperioden, två år med möjlighet till två års förlängning.
Information om resultatet kommer att spridas.
En viktig erfarenhet var att frågorna om tillgänglighet bör ingå i det generella
förfrågningsunderlaget och inte bifogas i ett särskilt frågeformulär med annan
utformning och layout än det generella. Detta förenklar besvarandet och skiljer inte ut
tillgänglighetsfrågorna p ett onödigt sätt.
Att ställa krav på tillgänglighet vid upphandling är ett större incitament för tillverkaren
att utveckla sina kaffeautomater än om ett samarbete initierades mellan den
upphandlande myndigheten och tillverkaren. Vid en konkurrensutsättning om ett avtal
som har ett stort ekonomiskt värde så är många leverantörer intresserade att delta och
därmed ställa sig positiva till ställda krav.
Eftersom beslutet överklagades angående en teknisk beräkningsgrund om antal modeller har
avtal skrivits först i november 2010. Diskussionen om det särskilda kontraktsvillkoret att
under avtalsperioden utveckla en mer tillgänglig kaffeautomat ska därför inledas först i
januari 2011 och några erfarenheter från detta utvecklingsarbete kan inte lämnas i denna
rapport.
Upphandling insulinpump med tillbehör
En annan aktuell upphandling av vara är upphandling av insulinpump med tillbehör.
Projektledare och personal från avdelningen funktionshinder och delaktighet startade
processen med att besöka en diabetessköterska som visade befintliga produkter och delgav
sina synpunkter på tillgänglighetsaspekter. Här skedde en dialog med en expert som i sin tur
gjorde bedömning av varje patients förutsättningar. Patienter med kognitiva svårigheter
förskrivs i allmänhet inte insulinpump. Detta i jämförelse med kaffeautomatsupphandlingen
där alla kunder förutsätts kunna använda automaten.
Utifrån detta besök valdes därefter ut sju frågor om tillgänglighet som kunde bifogas det
generella förfrågningsunderlaget. Utav de börkrav som upphandlingen innehöll tilldelades
tillgänglighetssaspekterna 22 procent av den totala bedömningen.
Vid bedömningen av inlämnade svar deltog Avdelningen funktionshinder och delaktighet i
den aktuella projektgruppens arbete. Vid detta besök lämnades också generell information och
kunskap om tillgänglighet och funktionshinder som en bas för fortsatta diskussioner.
Reflektioner
Även här framkom vid bedömningen att någon fråga behöver kompletteras vid en ny
upphandling för att bli enklare att bedöma.
Positivt att enbart sju frågor kunde fånga in tillgänglighetsaspekterna. En erfarenhet är
annars att ganska många frågor behövs för att produkten ska vara tillgängliga för
personer med olika funktionsnedsättningar.
Denna gång kunde frågorna om tillgänglighet integreras i det generella
förfrågningsunderlaget vilket var mycket positivt. Det blir lättare att besvara och
tillgänglighetsaspekterna särskiljs inte på ett onödigt sätt från de övriga
förfrågningsområdena.
Upphandling av tjänst/verksamhet
Fotvård
Primärvården i Västra Götalandsregionen upphandlar medicinsk fotvård, som bedrivs inom
primärvårdens ansvarsområde. 2009 fick Område inköp i uppdrag att upphandla medicinsk
fotvård för primärvården i Skaraborg, Göteborg- och Bohuslän samt Södra Älvsborg.
Inom ramen för handlingsplanens genomförande bestämdes att denna upphandling skulle ingå
som ett av pilotprojekten inom tjänsteupphandling. Två projektledare fanns utsedda inom
område inköp, som tog kontakt med avdelningen funktionsnedsättning och delaktighet. En
genomgång gjordes av förutsättningar i form av styrdokument, lagar, verksamhetens
förutsättningar och de behov av fysisk tillgänglighet som personer med olika
funktionsnedsättningar har. En faktor som tidigt diskuterade var att detta ofta handlar om
enmansföretag. Hur påverkar krav på fysisk tillgänglighet i lokalerna deras möjligheter att
konkurrera i en upphandling? En annan faktor var att det i vissa geografiska områden inte
finns tillgång till mer än till exempel ett enmansföretag med lokal i källaren. Kunde en väg
vara att säkra tillgången på minst en fullständigt tillgänglig mottagning inom visst geografiskt
område?
Projektledarna genomförde en sticksprovsbedömning av den fysiska tillgängligheten på sex
befintliga mottagningar för att få ett begrepp om hur det såg ut i dagsläget. Situationen var
mycket varierande. Genomgående erbjöds en hög personlig service. Denna kunde dock inte
ersätta avsaknad av handikapparkeringsplatser, ledstråk, nivåskillnader eller för liten toalett.
I den krav- och kvalitetsbok 2009 som anger vad som gäller för primärvården anges under
punkt 3.7 Tillgänglighet ”Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer med
funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för
fysisk tillgänglighet. Vårdenheten ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska
tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen.”
TD (Tillgänglighetsdatabasen) ger personer med funktionsnedsättning detaljerad information
om verksamheters och miljöers fysiska tillgänglighet via den aktuella verksamhetens hemsida
och vården på webben. Genom att erbjuda korrekt information om tillgängligheten underlättas
medborgarens beslut om att utnyttja företagens och den offentliga sektorns tjänster och
miljöer. Databasen bidrar härigenom till att många människor kan ta del av samhällets utbud
och utöva sina rättigheter. Dessutom tydliggörs hinder i verksamheten och åtgärder för ökad
tillgänglighet motiveras. Många av dessa ska enligt lag åtgärdas.
Slutligen kan uppgifterna i TD användas som indikatorer och jämförelsemått för att ge en bild
över hur den fysiska tillgängligheten förändras över tid.
Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen fastslog i beslut den 12 maj 2010
(RSK 174-2010/4) hur processen för att uppnå kraven ska se ut:
1. Alla vårdenheter ska vara inventerade och registrerade i Tillgänglighetsdatabasen senast
sista september 2010.
2. Identifierade enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade före 2010 års utgång.
3. En plan ska upprättas av varje vårdgivare senast den 30 juni 2011 som anger hur de
återstående identifierade bristerna i den fysiska miljön ska åtgärdas.
Kravboken liksom detta beslut gällde därmed även medicinsk fotvård.
När förfrågningsunderlaget skulle sammanställas gjordes medvetna avsteg från besluten när
det gäller beställaren Primärvården Skaraborg och Primärvården Södra Älvsborg som ville ha
en mer generell skrivning som löd:
”Inom Västra Götalandsregionen finns antaget riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet
för personer med olika funktionshinder. Leverantören skall ha kännedom om dessa riktlinjer
samt i tillämpliga delar tillgodose dem. Antagen anbudsgivare skall beskriva tillgängligheten
till sina lokaler i Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabas”.
I Primärvården Göteborg och Södra Bohuslän tillkom även nedanstående text:
”Enkelt avhjälpta hinder skall vara avhjälpta före sista december 2010”.
Reflektioner
Västra Götalandsregionen är en stor organisation som arbetar med en beställar- och
utförarmodell. Inköpsorganisationen (Område Inköp) ska stötta verksamheter i upphandling
med sin sakkunskap. Slutliga ansvaret för upphandlingen har beställaren. Beställaren ska följa
de politiska beslut och riktlinjer som gäller för regionen i sin helhet. Här kan
inköpsorganisationen hamna i ett dilemma.
Förklaringarna till varför upphandlingen av medicinsk fotvård inte uppfyllde de krav som var
fastställda kan vara flera. En orsak kan vara kunskapsbrist om vad som gäller, en annan
bristande kommunikation och förståelse för vad en otillräcklig fysisk tillgänglighet betyder
för patienter i behov av medicinsk fotvård både från inköpsorganisationen och från
beställarna. Andra förklaringar kan vara att behoven inte tydliggjorts genom att patienter ofta
inte klagar, rädsla för att inte tillräckligt många anbud skulle lämnas in om kraven
tydliggjordes eller att det skulle bli en brist på medicinsk fotvård. Dessutom kunde en
förklaring också vara en oro för att de små enmansföretagen inte skulle överleva vid krav på
åtgärder av bristande fysisk tillgänglighet.
VG Primärvård
Arbetsgruppen har under handlingsplanens genomförande kunnat följa hur
tillgänglighetskraven hanterats vid etableringen av nya vårdcentraler enligt LOV (Lag om
valfrihetssystem2). Motsvarande för medicinsk fotvård gäller kraven i Krav- och kvalitetsbok
2009 under punkt 3.7 Tillgänglighet ”Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard
för fysisk tillgänglighet. Vårdenheten ska tillhandahålla information till besökare om den
fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen.”
En verifieringsprocess genomfördes där den fysiska tillgängligheten bedömdes utifrån utvalda
delar av Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Alla
vårdenheter, 200 stycken, var enligt plan inventerade och inlagda i TD
(Tillgänglighetsdatabasen) den 30 september med undantag av 9 stycken som var under
ombyggnation eller var på väg att flytta. En uppföljning gjordes med hjälp av
jämförelsetekniken i TD. Ett procenttal för tillgänglighet har tagits fram för varje enskild
vårdcentral. De aktuella värdena anger i procent hur kraven på enkelt avhjälpta hinder (HIN)
2
Lag om valfirhetssystem 2008:962
är uppfyllda. En grov översikt av sämsta och bästa värde i procent för vårdcentraler i de fem
primärvårdsområdena var: Fyrbodal: 29-61, Göteborg: 36-78, Skaraborg: 35-72, S. Bohuslän:
36-64 och Södra Älvsborg: 26-64. Som framgår var inte tillgängligheten god. Identifierade
enkelt avhjälpta hinder ska enligt hälso- och sjukvårdsutskottets beslut vara åtgärdade före
2010 års utgång.
Reflektioner
Närmare analyser kommer att göras i det fortsatta arbetet. Men redan nu kan konstateras att
vårdcentralerna är långt ifrån att kunna uppfylla tillgänglighetskraven för 2010.
Tillgänglighetskrav i Gröna listan
Område inköp hade i samverkan med miljösekretariatet tagit fram en katalog på produkter
inom området inredning som uppfyller vissa miljökrav. Katalogen innehöll också allmänna
krav på att miljöer/produkter ska vara tillgängliga för alla människor. Fortsatt arbete behövdes
för att få med tillgänglighetsinformation kring enskilda produkter.
Processen inleddes med genomgång och introduktion vid några tillfällen med ansvarig
upphandlare. I nu pågående inredningsupphandling beskrivs under en egen punkt regionens
arbete med tillgänglighet på följande sätt:
Tillgänglighet
I Västra Götalandsregionen har arbetet med att göra lokaler och utrustning tillgängliga för alla
hög prioritet. Att beakta tillgänglighet i upphandling är ett projekt som drivs av Avdelningen
funktionshinder och delaktighet och Regionservice Inköp.
Upphandlingen av Inredning till regionens verksamheter är en del i detta projekt.
Information om Västra Götalandsregionen arbete med tillgänglighet finns på
http://www.vgregion.se/handikappkommitten
Kommande avtalsleverantör skall vara delaktig i utvecklingen av arbetet med att förbättra
tillgängligheten.
Som framkommer åtar sig kommande avtalsleverantör/er att vara delaktig i förbättringsarbetet
kring tillgänglighet. Genom att ställa skallkrav på tillgänglighet stimuleras en
produktutveckling. I ett utvecklingsskede måste vissa kompromisser göras. Ett exempel på
detta är tillgänglighetskravet som avser att stolens armstöd skall nå förbi sittytans framkant.
Då marknaden inte kunde uppfylla detta krav, justerades kravet på följande sätt (justeringen
understruken):
”Besöksstol, sitthöjd ca 50 cm, ryggstöd, stadiga armstöd på ca 65 cm över golv. Armstöd
skall minst nå fram till sittytans framkant. Klädd sits, avtorkningsbar, oklädd rygg”.
Reflektioner
Det har av olika anledningar visat sig svårt att uppnå samtliga uppsatta mål kring
tillgänglighet i Gröna listan. Marknaden är inte fullt mogen och produktutbudet som klarar
tillgänglighetskraven är begränsat. Inför senaste tryckningen av Gröna listan i februari 2010
så fick Västra Götalandsregionens två avtalsleverantörer en genomgång av aktuella delar av
riktlinjerna ”Tillgängliga och användbara miljöer”. De fick därefter i uppdrag att redovisa
vilka produkter som klarar tillgänglighetskraven.
En uppdatering och komplettering av tillgänglighetsaspekterna har skett i samband med
nytryck av Gröna listan under 2010. Det har funnits vissa svårigheter med att utforma senaste
versionen av Gröna listan enligt tidigare uppsatta mål. En av svårigheterna har varit att fysisk
tillgänglighet är komplex. Det handlar inte endast om att uppfylla angivna mått och funktioner
på till exempel en stol och ett bord utan också om hur de placeras i miljön. Om bordet och
stolarna placeras så att passagen bakom bordet och stolarna blir för smal kommer personer
med rullstol eller rollator ändå inte att kunna använda funktionen.
Det är alltså ett samspel som måste fungera. Detta ledde till att avsnitten inom respektive
produktgrupp inleds med en text som också anger krav för placering av produkterna.
Produkterna som avtalsleverantörerna redovisade som tillgängliga blev aldrig presenterade på
produktnivå. En orsak är att det ovan angivna samspelets betydelse inom olika
produktgrupper behöver utredas ytterligare.
Upphandling av hjälpmedel
Viktigt område som dock inte prioriterats under arbetet 2008 – 2010.
Öka kunskapen om funktionshinder och tillgänglighet
Kunskaper om funktionsnedsättningar, funktionshinder och tillgänglighet finns inte med i
många grundutbildningar för olika yrkeskategorier. Arbetsgruppen planerade därför att
genomföra en utbildningsinsats till berörda inom Område inköp. Arbetet påbörjades och
planerades under 2009 med målsättningen att all personal, cirka 70 medarbetare, skulle få en
första grundläggande utbildning om cirka 3 timmar.
Syftet var att ge grundläggande kunskaper och synsätt om funktionshinder och tillgänglighet
och information om regionfullmäktiges uppdrag om tillgänglig upphandling, samt förmedla
kunskaper och erfarenheter om de pilotprojekt och andra aktiviteter som genomförts inom
ramen för arbetsgruppens uppdrag.
Utbildningen genomfördes under vintern 2009-2010 vid tre tillfällen för personal i respektive
Vänersborg, Göteborg och Borås-Skövde.
Utbildningspasset startade med ett samtal med en person som är blind och som berättade om
sin vardag. Därefter följde ett avsnitt om handikappkommittén och Avdelningen
funktionshinder och delaktighets roll och uppgift inom Västra Götalandsregionen. Efter detta
redovisades vad som gäller om tillgänglighet i ett nationellt perspektiv samt vilka beslut som
finns om tillgänglighet i Västra Götalandsregionen. Grunddokumentet i Västra
Götalandsregionen ”Tillgängliga och användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysisk
miljö” gicks igenom och sedan följde ett pass där deltagarna fick gå runt till fyra olika
stationer för att få mer kunskap om olika funktionsnedsättningar och vad som är viktigt
tillgängliggetsmässigt.
Stationerna handlade om svårigheter att röra sig, att höra, att tåla vissa ämnen och svårt att se.
På varje station fick man träffa och samtala med en person med den aktuella funktionsnedsättningen och pröva att exempelvis köra rullstol eller gå med fingerad optik.
Under sista momentet i utbildningen diskuterades upplevelser och tankar man fått vid besök i
de olika stationerna och handlingsplanen för arbetet presenterades.
Reflektioner
Arbetet med tillgänglig upphandling har visat på vikten av att alla inblandade aktörer måste
ha en grundläggande tanke och medvetenhet om tillgänglighetsaspekter. Här behövs ett
kontinuerligt arbete framöver. En parallell kan dras till miljöområdet för cirka 15 – 20 år
sedan då medvetenheten vid upphandling inte var så framträdande som idag.
Kunskaper om tillgänglighet och människors olika funktionsförmåga i ett livsperspektiv
måste tas upp på utbildningar för olika yrkeskategorier. Här gäller det inte enbart de
yrkesgrupper som traditionellt är vanliga inom funktionshinderområdet som sjukgymnaster,
arbetsterapeuter, psykologer, logopeder med mera, utan just alla andra yrkesgrupper som
designers, arkitekter, tekniker, inköpare, fastighetsförvaltare och många andra.
Fortbildningen om tre timmar för personalen inom Område inköp visade att det är möjligt att
på ganska kort tid skapa intresse, engagemang och grundläggande kunskaper om
tillgänglighet. Ett viktigt inslag var att personer med egna erfarenheter av
funktionsnedsättning deltog och att det gavs möjlighet genom övningar att deltagarna själva
fick pröva på att använda rullstol eller gå med käpp och förbundna ögon. Dessa erfarenheter
är grundläggande för att förstå situationen för många människor.
Konferens om tillgänglig upphandling
I handlingsplanen togs tidigt upp behovet av att kunna kommunicera resultaten från arbetet
med tillgänglig upphandling till andra intresserade i landet och att skaffa kontakter med andra
intresserade. I handlingsplanen planerades därför in att arrangera en konferens år 2010 där
andra intresserade bjöds in och där såväl resultat från arbetet i Västra Götalandsregionen som
erfarenheter från andra skulle redovisas.
På Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) finns ett stort intresse för Universell
Design och skolan arrangerar sedan många år kurser kring ämnet för intresserade i de
nordiska länderna. NHV kom därför att ingå i planeringen av konferensen som skulle avrunda
uppdraget med tillgänglig upphandling.
Konferensen hölls i november 2010 och 45-50 personer deltog förutom alla medverkande.
Förvånansvärt få anmälde sig till konferensen trots att inbjudan gått ut via en maillista till
samtliga upphandlare i kommuner och landsting/regioner i Sverige, Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) och till nätverk och kontakter i de nordiska länderna som fanns att tillgå på
NHV. En förklaring till det låga antalet anmälda kan troligen sökas i att medvetenheten om
tillgänglighetsaspekter vid upphandling är mycket ringa i dagsläget. Miljöaspekter och hänsyn
till etiska aspekter som exempelvis barnarbete i andra länder har successivt integrerats i
upphandlingsprocessen, men tillgänglighetsområdet är fortfarande ett relativt okänt område.
På konferensen kommunicerades de resultat som uppnåtts vad gäller:
upphandlade varor som kaffeautomater, insulinpump samt inredning
upphandlade tjänster som vårdcentraler och måltidssituation för äldre
framgångsfaktorer kring tillgänglighetsaspekter vid upphandling
Dessutom presenterades
erfarenheter från Norge om universell utformning
forskning och utbildning
lagstiftning och juridiska aspekter
Många nyckelpersoner inom området besökte konferensen och viktiga kontakter kunde knytas
för det framtida arbetet.
Utformning av modell för anvisningar och riktlinjer för tillgänglig
upphandling
Under 2009 påbörjas arbetet med att få fram en generell modell för anvisningar och riktlinjer
för tillgänglig upphandling. Samtliga 22 inköpsområden som område inköp arbetar med har
inventerats vad gäller tillgänglighetsaspekter.
Sex områden finns som innehåller ett flertal upphandlingar som bedöms viktiga att jobba
vidare med:
Administrativa tjänster
Hälso- och sjukvårdstjänster
Inredning
IT & nätverk
Livsmedel, ett område där redan tillgänglighetsarbete pågår, men där det kan finnas fler
angelägna upphandlingar än de vi arbetar med för närvarande
Hemdistribution/hemsjukvård
Inom sex andra områden kan det finnas ett fåtal eller mindre antal upphandlingar att arbeta
med:
Allmän diagnostik och terapi
Ambulanssjukvård
Fordon & transporter
Kontor & tryck
Läkemedel
Tandvård
Textilier
I princip finns tillgänglighetsaspekter inom samtliga 23 inköpsområdena, men 11 av de 23
områdena är inte aktuella att arbeta med i ett första skede.
Tillgänglighetsaspekterna integreras i upphandlingar i Västra Götalandsregionen
Tillgänglighetsaspekterna kopplas nu till Västra Götalandsregionens inköpsprocess. För att
möjliggöra detta kommer en arbetsprocess att tas fram som bygger på förankring i regionens
verksamheter samt införlivas i regionens upphandlingar. Detta arbete hålls ihop genom
Område Inköp.
En tjänst/resurs tillförs inköp för att säkerställa utveckling av tillgänglighetsaspekten vid
upphandling. Till denna inköpsresurs kopplas medarbetare från regionen med intresse och
kunskap inom området för att arbeta tillsammans i en arbetsgrupp. Uppgifterna för
arbetsgruppen blir att identifiera upphandlingsområden som skall prioriteras vad gäller krav
på tillgänglighet, samt att arbeta fram en handbok som bygger på kraven i ”Tillgängliga och
användbara miljöer. Riktlinjer och standard för fysiskt tillgänglighet”. Handboken skall ge
stöd till hur övergripande krav kan omsättas för respektive produktområde och upphandling
och användas i befintliga upphandlingsmallar.
Ett resultat av projektet har också inneburit att tillgänglighetsperspektivet ingår som naturlig
del i analys- och effektrapporter. I förarbetet inför en upphandling (analysfas) bedöms
huruvida tillgänglighetskrav kan ställas. Detta rapporteras i Analysrapporten som bland annat
innehåller leverantörs- och marknadsanalys, kundbehov och vilka krav som kan ställas. Detta
utformas i en upphandlingsstrategi. Effektrapporten innehåller bland annat redovisning av det
ekonomiska resultatet men även en redovisning av förverkligandet av ”hållbar upphandling”
vilket innebär sociala/etiska-, miljö- och tillgänglighetskrav.
Regionfullmäktiges prioriterade mål i budget 2011 är:
Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer regionen tillhandhåller skall öka.
Alla verksamheter regionen bedriver eller finansierar skall ingå i
Tillgänglighetsdatabasen.
Utifrån dessa prioriterade mål har följande styrtal tagits fram:
Antal upphandlingar av varor och tjänster inom de sex prioriterade inköpsområdena där
tillgänglighetsaspekter baserade på relevanta delar i ”Tillgängliga och användbara miljöer”
används.
Måluppfyllelse:
År 2011: 25 procent
År 2012: 50 procent
År 2015: 100 procent
Arbetet kommer dessutom kontinuerligt att följas upp i servicenämnden och kommittén för
rättighetsfrågor.
