LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
Protokoll från
Länshandikapprådet
Tid och plats
Onsdagen den 7 april 2010 kl 10.00–15.35, Landstingshuset, Luleå
(styrelserummet)
Närvarande
Britt Westerlund (S), NLL,
ordförande
Monica Carlsson (V), NLL
Karin Lundgren (FP), NLL
Katarina Palm (V),
Kommunförbundet
Kurt Hofgren, HSO
Inger Johansson, HSO
Gerd Rönnqvist, HSO
Ivan Åberg, HSO
Lars-Åke Andersson, DHR, §§ 1–10
Thord Keskitalo, SRF
Övriga
Christina Aasa-Bygdell,
personalenheten, § 6
Ellinor Nybom, personalenheten,
§6
Aase Wisten, division Medicinska
specialiteter, § 10
Dennis Kvist, sekreterare
Dennis Kvist
Justerat den
/
2010
Justerat den
Ivan Åberg
Britt Westerlund
1
/
2010
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
§1
Sammanträdets öppnande
Britt Westerlund hälsade ledamöterna välkomna och förklarade
sammanträdet öppnat.
§2
Val av protokolljusterare
Ivan Åberg valdes att tillsammans med ordföranden justera protokollet.
§3
Godkännande av föredragningslistan
Punkten om Uppbyggnaden av vuxenhabiliteringen inkl
länsneuropsykiatriteamet (NEP) utgår p g a sjukdom.
Föredragningslistan godkändes med följande tillägg:
1 Förändringar i hälso- och sjukvårdslagen.
2 Läkemedel som inte ingår i läkemedelsförsäkringen.
3 Betalningstid för patientavgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
§4
Benämningen Länshandikapprådet
Lars-Åke Andersson tog upp frågan om ett namnbyte av handikapprådet mot
bakgrund av nya benämningar på EU-nivå och att vissa kommuner bytt
namn.
Dennis Kvist fick i uppdrag att undersöka benämningen i andra landsting till
nästa möte den 31 augusti.
§5
Vårdval Norrbotten
Landstinget godkände den 26 februari ansökan från Praktikertjänst AB att
öppna en ny vårdcentral i centrala Piteå inom ramen för vårdvalet. Chef för
verksamheten blir Jörgen Boström. Planerad verksamhetsstart är augusti
2010. När vårdcentralen öppnar ansluts den automatiskt till Vårdval
Norrbotten och blir därmed ett valbart alternativ för länets medborgare.
I mitten på mars inkom två nya ansökningar om etablering inom
primärvården. Läkarhuset Hermelinen AB ansöker om att öppna en
vårdcentral i centrala Luleå den 15 maj 2010. Läkarhuset Björnen AB vill
öppna en vårdcentral i Piteå så snart landstinget godkänt företagets ansökan.
2
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
De båda ansökningarna ska granskas enligt de krav som ställs inom ramen
för Vårdval Norrbotten.
Prövningen av primärvårdens ansökan pågår.
Förvaltningsrätten i Luleå har meddelat dom med anledning av besvär över
landstingsfullmäktiges beslut i juni 2009 om grundläggande principer för
valfrihetssystemet. Besväret riktade sig dels mot omfattningen av det
enhetliga basuppdraget och dels mot utformningen av ickevalsalternativet.
De som överklagade fullmäktigebeslutet var formellt sett tre enskilda
personer, samtidigt är de alla tre läkare på läkarhuset Björnen i Piteå.
Förvaltningsrätten bedömer att ”basuppdragets omfattning får anses
nödvändigt för att i tillräcklig mån kunna säkerställa en bra vård för
patienterna” varför överklagandet avslås.
När det gäller ickevalsalternativet finner rätten att landstinget utnyttjat den
stora frihet man har utforma detta. ”Att ickevalsalternativet får denna
innebörd, medför även att eventuell diskriminering mellan de privata
vårdgivarna kommer att minimeras.”
Förvaltningsrätten anser att det är bekant att man själv måste göra ett aktivt
om man vill ha en annan vårdgivare än de landstinget tillhandahåller.
Landstinget har sedan ett mycket stort ansvar för att länets medlemmar får
tillräckligt med information för att vilja göra ett aktivt val. De privata
vårdgivarna har ju också en god möjlighet att konkurrera med helt andra
fördelar än landstingets vårdcentraler, för att utgöra ett tilltalande val för
invånarna i Norrbotten.” Även denna del av överklagandet avslås.
De som överklagade var formellt sett tre enskilda personer, som samtidigt
råkar vara läkare på läkarhuset Björnen i Piteå.
Någon begäran om prövningstillstånd har såvitt känt inte inlämnats.
Informationen lades med godkännande till handlingarna.
§6
Möjligheter för funktionshindrade att få arbete
inom landstinget
Christina Aasa-Bygdell och Ellinor Nybom, personalenheten i
landstingsdirektörens stab, som arbetar med utbildnings-,
kompetensförsörjnings-, vårdutbildnings-, arbetsmiljö och mångfaldsfrågor
m m redovisade landstingets fokus i detta sammanhang.
Lars-Åke Andersson hade väckt frågan med anledning av att man inom
handikapprörelsen arbetar gemensamt med detta. Deras medlemmar måste
kunna finnas tillgängliga på arbetsmarknaden och arbeta utifrån sina egna
förutsättningar. Idag står 60 procent av de funktionshindrade utan arbete Det
är även så att alla arbetsförmedlingar inte är tillgängliga för
funktionshindrade p g a vissa fysiska hinder. Vad gör landstinget för att
funktionshindrade ska kunna arbeta inom landstinget?
3
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
Landstinget har två fokus i denna fråga, dels möjligheter till anpassade
arbeten i sociala företag (t ex sjukhusvärdarna på Sunderby sjukhus) och dels
rekrytering av medarbetare till den dagliga verksamheten.
Det förekommer många förfrågningar om möjligheten att pröva anpassade
arbeten i form av individuell praktik. Landstinget försöker ta ett stort ansvar
att hantera behovet av rehabilitering och anpassning av arbeten hos
medarbetarna bl a beroende på de ändrade sjukförsäkringsreglerna. Målet är
att så långt som möjligt behålla medarbetarna.
Fokus nr två om möjligheten att får ett reguljärt arbete. Här gäller att den
med de bästa meriterna ska få arbetet oaktat funktionshinder, såvida det inte
är helt uppenbart att funktionshindret gör att arbetsuppgifterna inte går att
utföra. Det faktum att rimliga anpassningar kanske måste utföras ska inte
innebära ett hinder för att få ett arbete.
Landstinget följer naturligtvis diskrimineringslagstiftningen som bl a innebär
att ingen ska hindras från att få ett arbete p g a:
 Kön.
 Könsöverskridande identitet eller uttryck.
 Etnisk tillhörighet.
 Religion/icke religion.
 Funktionshinder.
 Sexuell läggning.
 Ålder.
Information om diskrimineringsgrunderna ingår numera i bl a
chefsutbildningar inom landstinget. Det är viktigt att förmedla kunskap och
utbildning om dessa frågor för att komma över ”barriärerna”. Det har
utarbetats en broschyr ”Homo Sapiens” om diskrimineringsgrunderna.
Landstinget är en kunskapsintensiv organisation och det finns få arbeten
inom landstinget för de som inte har minst gymnasieutbildning och många
arbete kräver akademisk utbildning. Personalenheten ska medverka till att
det rekryteras den kompetens som behövs för att landstinget ska nå sina mål.
Det finns ingen uppgift på hur många personer med funktionshinder som
anställs inom landstinget. När kravprofiler formuleras får det inte göras på
ett sådant sätt att någon avstår från att söka ett arbete.
Handikapprörelsen förklarade sig villig att medverka vid utbildningar av
chefer och andra nyckelpersoner om funktionshindrades möjligheter.
Informationen lades med godkännande till handlingarna.
Sammanträdet gjorde uppehåll för lunch mellan kl 12.05–13.00
4
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
§7
Närsjukvårdsutredningen
Filmen om närsjukvård visades.
Britt Westerlund informerade att ledamöterna från alla politiska partier i
landstingsstyrelsen nu börjat åka ut till länets kommuner för att föra en
dialog om bl a samverkansfrågor. Hittills har möten ägt rum i Övertorneå
och Kiruna. Möten är upplagda så att träffar sker med kommunföreträdare,
olika organisationer och allmänheten.
Bland de frågor som diskuterats kan nämnas att akutsjukvården inte är
anpassad efter äldres behov. Ett alternativ skulle kunna vara att primärvården
ägde ett antal vårdplatser inne på sjukhusen som kan användas för äldre.
Primärvården behöver också samordnas i högre utsträckning än i dag med de
medicinska specialiteterna. Vidare är behovet av geriatriker är stort.
Informationen lades med godkännande till handlingarna.
§8
Landstingsplan 2011–2013
Landstingsplanen för 2010–2012 hade skickats ut med kallelsen till
föregående sammanträde . Den kan användas som grund för att lämna
synpunkter på planen för åren 2011–2013.
Synpunkter ska vara inlämnade senast den 30 april till Carola Fransson,
ekonomienheten, landstingsdirektörens stab, 971 89 Luleå.
§9
Rapporter
§ 9:1
Landstingsdirektörens rapport
Landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen den 4 mars hade
skickats med kallelsen och föredragningslistan till sammanträdet.
§ 9:2
Vissa beslut i landstingsstyrelsen
Följande beslut i landstingsstyrelsen den 4 mars hade skickats ut tillsammans
med Kallelsen och föredragningslistan till sammanträdet:
 Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas
verksamhetsrapporter för år 2009 (§ 34).
5
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år
2009 (§ 35).
I sista meningen under avsnittet Diabetesvården (sid 17) har ett ord fallit
bort. Meningen ska lyda: ”Om dietistresurserna inte är tillräckliga måste
andra yrkesgrupper, i det här fallet främst diabetessköterskorna, med
dietisternas hjälp delta i arbetet rörande diabetikernas näringsfrågor.”
 Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport för
år 2009 (§ 36).
Diabetesförbundet är kritiska mot landstingets upphandling av
diabetestekniska hjälpmedel.
§ 10
Regionaliserad läkarutbildning
Aase Wisten, överläkare i geriatrik, och en av projektledarna för projektet
Regionaliserad läkarutbildning, informerade.
Projektet är viktigt för hela norra regionen, bl a därför att det är läkarbrist i
Sverige. I norra regionen saknas ca 200 läkare, varav hälften inom
primärvården. Stora pensionsavgångar förestår också.
År 2007 föreslog Norrlandstingens regionförbund att läkarutbildningen
skulle utökas i Umeå. Nu har beslut har fattats om att utöka
läkarutbildningen i hela landet, varav Umeå tilldelats ytterligare 40 platser
med intagning vår och höst. I och med den utökade läkarbildningen kommer
rekryteringsläget att förbättras i länet och i regionen. Landstingen kan också
ta ett bättre gemensamt ansvar för forskning och vårdutbildning.
Projektet har ett gemensamt uppbyggnadsskede under ca tre år med start i
februari 2008. Umeå universitet har det övergripande ansvaret för
läkarutbildningen, ansvaret för termin 1–5 och ansvaret för examination av
samtliga kurser. Utbildningen ska vara densamma oavsett var den ges.
Landstingen och medicinska fakulteten vid Umeå universitet ansvarar
gemensamt för att utbildningskvaliteten är god.
Grundutbildningen för läkarstudenterna innebär att de första fem terminerna
ägnas åt teoretisk utbildning, terminerna 6–11 utlokaliseras 30 platser per
termin till sjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. De första
studenterna kommer till Sunderby sjukhus i januari 2011 och därefter
kommer tio nya per termin så att det hösten 2013 finns 60 läkarstudenter på
Sunderby sjukhus.
Innehållet i terminerna 6–11:
 Termin 6: Medicin.
 Termin 7: Kirurgi, anestesiologi, malignitet (onkologi).
 Termin 8: Ortopedi, hud, reumatologi, infektion.
 Termin 9: Ögon, öron, neurologi, psykiatri (”huvudåret”).
 Termin 10: Projektarbete.
 Termin 11: Kvinnosjukvård, barn.
6
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
I Norrbotten har det bildats arbetsgrupper inom olika områden för
professionen (läkarna), FoU, personal, ekonomi, bygg- och fastigheter,
information och IT.
Några av målområdena för projektet är bl a:
 God akademisk miljö vid Sunderby sjukhus och i landstinget.
 Kompetensutveckling för hälso- och sjukvårdspersonal.
 Studiesocial miljö, boende och transporter.
 Marknadsföring av Sunderby sjukhus och landstinget.
 Intern och extern förankring.
Effektmålen är bl a att läkarutbildningen ska hålla god kvalitet och att
personerna ska ha god förmåga att arbeta i en kombinerad studie- och
driftsmiljö. Enligt planeringen kommer tio studenter per termin att välja
Sunderby sjukhus. Ca 80 procent av läkarstudenterna ska rekryteras till
landstinget i Norrbotten.
Just nu är följande aktuellt:
 Ytterligare forskningsmedel beviljas.
 Utbildningscentrat på Sunderby sjukhus blir klart hösten 2010.
 Arbete med landstingsgemensam IT-plattform.
 Detaljplanering för respektive termin.
 Två lektorstjänster tillsätts (Sunderby sjukhus).
 Ekonomiska förhandlingar mellan landstinget och Umeå universitet.
 Samarbete med Luleå Tekniska Universitet (LTU), studentbostäder och
LTU:s studentkår.
 Träff med första kullen studerande under våren.
Informationen lades med godkännande till handlingarna.
§ 11
Övriga frågor
§ 11:1
Förändringar i hälso- och sjukvårdslagen
Den 1 juli införs nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som innebär
att patientens ställning inom vårdgarantin lagregleras. Vidare ändras
bestämmelserna för fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning.
Lagregleringen av vårdgarantin innebär att landstingen är skyldiga att
informera patienterna om vårdgarantins regler.
Tillsvidare kommer samma tidsgränser som idag, d v s 0 – 7 – 90 – 90.
Diagnostik ingår inte i dessa tidsintervall.
7
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
Tidsgränserna regleras i föreskrift, vilket innebär att de kan ändras och/eller
skärpas relativt snabbt.
Krav på landstingen:
 Om de inte kan uppfylla garantitiderna ska de se till att patienten kan få
vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad för patienten.
 De ska rapportera in uppgifter om väntetidsdata till en nationell databas.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela
föreskrifter om hur landstingets rapporteringsskyldighet ska fullgöras.
 De ska ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas
till en närstående till patienten.
Inom landstinget förbereds ett ärende till landstingsfullmäktige i juni om
vårdgarantin och dess innehåll. Vidare har ett arbete inletts med att utforma
generell information om vårdgarantin till verksamheterna och till
medborgarna.
Ny basmodell för inrapportering till nationell databas ska införas Inom
ramen för Kömiljarden 2010 sker förändringar i sättet att mäta, bl a ska s k
patientvald väntan ingå enligt ett nytt nationellt regelverk, och fler åtgärder
kommer också att ingå.
Kömiljarden 2010 fördelas på följande sätt:
 900 miljoner kr till landsting med minst 80 procent väntande kortare tid
än 90 dagar.
 100 miljoner kr till landsting som når minst 90 procent väntande kortare
tid än 90 dagar.
Fördelningen bygger på resultat inom den specialiserade vården
Resultaten av landstingets förbättringsarbete gällande tillgänglighet under
2009 innebar bl a att landstinget fick hela sin andel av Kömiljarden på
knappt 30 miljoner kr.
Vad gäller fast vårdkontakt avvecklas bestämmelserna om patientansvarig
läkare. I stället ska verksamhetschef, när en patient anses behöva det eller
begär det, utse en person (yrkesmässig bakgrund kan variera) som är
patientens fasta vårdkontakt. Syftet är att tillgodose patientens behov av
trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården. En patient kan ha
flera fasta vårdkontakter (beroende på behoven i det enskilda fallet)
Landstinget ska ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig
sjukdom eller skada möjlighet att, inom eller utom det egna landstinget få en
förnyad medicinsk bedömning om det medicinska ställningstagandet kan
innebär särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes
framtida livskvalitet. Nuvarande begränsning att rätten till förnyad
medicinsk bedömning endast gäller ”när vetenskap och beprövad erfarenhet
inte ger en entydig vägledning” tas bort. Patienten bör ha ett avgörande
inflytande över vid vilken vårdenhet bedömningen ska ske och var den
eventuellt efterföljande behandlingen ska ges.
Informationen lades med godkännande till handlingarna.
8
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
§ 11:2
Läkemedel som inte ingår i
läkemedelsförsäkringen
Kurt Hofgren undrade vad som händer om en skada uppstår i de fall ett
förskrivet läkemedel byts ut mot ett annat läkemedel och detta läkemedel
inte omfattas av läkemedelsförsäkringen. Hur ska en enskild hantera en
sådan fråga?
Enligt Anders Bergström, ordförande i läkemedelskommittén, är tyvärr ett
antal läkemedelsföretag inte med i läkemedelsförsäkringen, vilket innebär att
en enskild patient inte kan får någon ersättning. Företagen kan dock ha andra
försäkringar.
Landstingens läkemedelskommittéer vill dock att samtliga läkemedel som
säljs i Sverige ska ingå i läkemedelsförsäkringen och vara ett krav i framtida
upphandlingar. Läkemedelskommittéerna försöker också påverka
läkemedelsmyndigheterna i landet, bl a Tandvårds- och
Läkemedelsförmånsverket (TLV) i denna fråga.
§ 11:3
Betalningstid för patientavgifter inom hälso- och
sjukvård och tandvård
Thord Keskitalo redovisade ett brev från en medlem inom Synskadades
Riksförbund som reagerat på att betalningstiden för inbetalning av
patientavgifter avseende hälso- och sjukvård och tandvård ändrats till 20
dagar, mot tidigare 30 dagar, och att betalningspåminnelser slopats. Brevet
bifogas protokollet.
Frågan behandlades även på Länshandikapprådets och Länspensionärsrådets
gemensamma sammanträde den 22 februari 2010 (§ 10:1):
”Bakgrunden till beslutet är att huvudprincipen är att betalning av
patientavgifter i öppen vård ska ske kontant via pengar eller bankkort.
Erfarenheten hos bl a kronofogden och inkassobolagen är att
betalningsbenägenheten är större ju kortare betalningstiden är.
Fakturering av öppenvårdsfakturor sker en gång per vecka.
Vad gäller betalningspåminnelserna har landstinget skickat ut ca 33 000 st
per år, varav 22 000 st gått vidare till inkasso. Påminnelserna ger alltså dålig
effekt och innebär höga kostnader för t ex hantering, porto m m.”
Det är inte reglerat i lagstiftning hur långa betalningstider som ska gälla. En
fordran förfaller när kunden får varan/tjänsten om inget annat avtalats. Det
måste dock framgå på fakturan vilken förfallodagen är. Det är heller inte
reglerat i lag att betalningspåminnelse ska skickas ut. Det får ses som en
service.
Under 2009 skickade landstinget ut drygt 214 000 fakturor avseende öppen
och sluten hälso- och sjukvård samt tandvård. Av dessa går ca 10 000 vidare
för inkassoåtgärd.
9
LÄNSHANDIKAPPRÅDET DEN 7 APRIL 2010
Huvudprincipen är att patienter i första hand ska betala kontant antingen med
pengar eller med betalkort. Faktura är egentligen ett undantag, bortsett från
slutenvård som i dagsläget bara faktureras. I samband med arbetet att
utveckla en ny kassa så diskuteras frågan om att kunna betala även
slutenvården med betalkort alternativt kontant innan patienten lämnar
sjukhuset.
Under 2011 är förhoppningen att erbjuda betalning via autogiro.
§ 12
Nästa sammanträde
Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 31 augusti.
Två förslag om studiebesök nämndes, dels rehabenheten vid Björkskatans
vårdcentral och dels skoldatorteket i Boden.
Punkten om utvecklingen av vuxenhabiliteringen planeras också att tas upp.
§ 13
Sammanträdets avslutning
Britt Westerlund tackade de närvarande och förklarade sammanträdet
avslutat.
10