Likabehandlingsplan för Strångsjö skola, enligt

1 (11)
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Sjöholm-Strångsjö Rektorsområde
Datum
Vår handläggare
Ert datum
Vår beteckning
2011-11-21
Er beteckning
Bitte Larsson, tfn. 0150-34 92 00
Likabehandlingsplan för Strångsjö skola, enligt
diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande
behandling, enligt 6 kap. skollagen
KATRINEHOLMS KOMMUN
Bildningsförvaltningen
Förvaltningskontoret, 641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Drottninggatan 19
Telefon: 0150-572 70
Telefax 0150-48 82 00
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
2
Inledning
Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan
och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett
gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.
Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i
förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma
möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång.
Skollagen – 6 kapitlet
 Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen
för varje enskild verksamhet:

bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och
elever

genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande

årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn
och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.
 I skollagens 6 kap. 9 § finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte
får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
 Enligt skollagen 6 kap. 10 § är lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de
uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen
kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
3
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger
verksamheten se till:

att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för
barn och elever oavsett
-
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet
ålder
Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller
trakasserad.


att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon
elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över
det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier.
Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller
trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten
göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte
sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska
uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och
fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare
sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna
som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret
för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen
och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt
FN:s konvention om barns rättigheter.
Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han
befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till
individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö.
Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot
varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i
verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta
mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)
4
Vad står begreppen för?
Diskrimineringsgrunder
 Kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att
tillhöra ett annat kön än sitt fysiska
 Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
 Religion eller annan trosuppfattning
( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning)
 Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till
följd av en skada eller en sjukdom
 Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning
 Ålder
Typer av kränkande behandling
När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
ålder.
Direkt diskriminering
Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju
diskrimineringsgrunderna
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas
indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Mobbning
Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade
tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för
mobbning.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara;
 Fysiska (slag, knuffar)
 Verbala (hot, svordomar, öknamn)
 Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
5
 Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och
meddelande på olika webbcommunities).
Trakasserier
Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.
Målsättning med arbetet mot kränkningar och
diskriminering
Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns
Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar
visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av
kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling
drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i
förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i
verksamheterna.
Målsättningen för samtliga skolområden är att:

Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever
såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde.

Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på
arbetsplatsen och inte heller på fritiden.

Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet.

Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling.
Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och
motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten
planerar sitt arbete.
6
Strångsjö skolas vision
Framtagen av eleverna på skolan:
På vår skola ska alla få vara med och känna sig trygga.
Kartläggning
Planerade samtal
Följande samtal genomförs i vår verksamhet i syfte att få information om stämningen
i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse.
Forum för diskussioner av den allmänna stämningen på skolan:
 Kamratstödjare med möte var 3:e vecka. Kamratstödjarna består av 1 elev per
årskurs från åk 2 till 6, samt 1 lärare från Trygghetsteamet
 Klassråd med möte 1 gång per månad.
 Elevråd med möte 3 gånger per termin.
 Personalkonferenser 1 gång per vecka.
 Trygghetsteamet med möte 1 gång per termin.
 Elevhälsoteam med möte 1 gång per månad.
Forum för diskussioner kring enskilda barn på skolan:
Vid individuella utvecklingssamtal uppmärksammas frågor om stämningen i
verksamheten och om händelser och situationer av betydelse.
 EHT med möte 1 gång per månad. Gruppen består av skolsköterska,
skolkurator, speciallärare, rektor och berörd personal.
 Utvecklingssamtal 1 gång per termin
 Klasskonferens 1 gång per termin
 Personalkonferens 1 gång per vecka
 Hälsosamtal med skolsköterska i årskurserna F, 1, 2 och 4.
 EVK Elevvårdskonferens med rektor, föräldrar, berörd lärare och ofta någon
från Elevhälsan.
Enkäter
I enkäter som alla elever svarar på ställs frågor om trivsel och trygghet. Genom
utvecklingssamtal kan eleverna ta upp frågor om stämningen i verksamheten och om
händelser och situationer av betydelse för skolans uppdrag att främja likabehandling
och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa
frågor lyfts också fram på klassråd, elevråd och på andra liknande möten. Eleverna
deltar vid utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen.
Elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att
svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i
verksamheten. (se ovan)
Personalen diskuterar regelbundet stämningen i verksamheten och om händelser och
situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och
7
motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen
deltar också vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen.
Vi använder följande enkäter med syfte att kartlägga elevernas trivsel och
känsla av trygghet:
Skolans egen elevenkät 1 gång per läsår, (F-åk 6). Vi följer upp enkätsvaren
med samtal i personalgruppen för eventuella åtgärder.
Elev- och fäldrarenkät, administrerad av Bildningsförvaltningen 1 gång per
läsår (åk 3-6 och föräldrar med barn i åk 3).
Elevenkät för samtliga elever inför utvecklingssamtalet 1 gång per termin.
Incidentrapporter
Händelser som kan misstänkas innebära fysisk eller psykisk kränkning dokumenteras
Kommungemensam incidentrapport används. Rektor informeras. Dokumentationen
diarieförs och används som underlag för planering av åtgärder. I samband med att
likabehandlingsplanen ses över, sammanställs statistik över trakasserier.
Nulägesanalys
Skolan genomförde under vårterminen 2011 en elevenkät om skolans arbetsmiljö, där
resultatet visade att de allra flesta eleverna trivdes och kände sig trygga i skolan.
Resultatet på Bildningsförvaltningens enkät, till barn och föräldrar i årskurs 3 och 6 i
Strångsjö skola vad gäller de frågor som rör trygghet och trivsel, visar att våra elever
känner sig trygga. Resultatet ligger högre än kommunens genomsnitt. Föräldrarnas
svar visar att de upplever att deras barn är trygga, även föräldrarnas resultat ligger
över kommungenomsnittet. Föräldrars och elevers uppfattning om likabehandling av
pojkar och flickor ligger resultatmässigt markant över kommungenomsnittet.
Resultatet visar även att både föräldrar och barn upplever att vuxna på skolan sätter
stopp för diskriminering och annan kränkande behandling i högre grad än
kommunens genomsnitt. (2010)
Mål och konkreta åtgärder
Mål 1 för 2011-12
Vi vill sprida kunskapen om hur vi på Strångsjö skola arbetar på ett bra sätt för att
motverka diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärd
Information och diskussion i olika forum.
Läsåret 2011-12
 Personal, fortlöpande
 Föräldrar via Områdesråd
8
 Trygghetsteamet (Bitte Larsson, Bodil Göransson och Daniela Hell) tillsammans
med kamratstödjarna informerar om Likabehandlingsplanen i alla klasser.
 Kamratstödjarna presenterar sig i alla klasser under de första veckorna på
läsåret. Föräldrarna informeras dels via en enklare informationsbroschyr som
alla får med hem, dels via veckobrev med information om att
Likabehandlingsplanen finns i sin helhet både på skolan och på hemsidan.
 Personal, elever och föräldrar diskuterar resultat inför den årliga revideringen.
Det sker via trygghetsteamet, områdesråd, klassråd, elevråd och
kamratstödjargruppen.
Mål 2 för 2011-12
Strångsjö skola ska ha ordningsregler som alla elever och föräldrar känner till.
Åtgärd
 Revidera och förnya ordningsreglerna i början på varje läsår tillsammans med
eleverna.
 Trygghetsteamet tillsammans med kamratstödjarna informerar om
ordningsreglerna i varje klass.
 Ordningsreglerna ska finnas tydligt uppsatta i varje klassrum, i korridorer samt
på fritids.
 Ordningsreglerna skickas hem till föräldrarna.
Tidpunkt:
Ska vara genomfört under läsåret.
Ansvariga:
Trygghetsteamet med rektor.
Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna
Kön
Mål
Åtgärd:
Tidpunkt:
Ansvarig:
Etnisk tillhörighet
Mål
Åtgärd:
9
Tidpunkt:
Ansvarig:
Religion eller annan trosuppfattning
Mål
Åtgärd:
Tidpunkt:
Ansvarig:
Funktionshinder
Mål
Åtgärd:
Tidpunkt:
Ansvarig:
Sexuell läggning
Mål
Åtgärd:
Tidpunkt:
Ansvarig:
Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt
diskriminering, trakasseri eller annan kränkande
behandling
Skolans förebyggande åtgärder:




Vänskaps- och värderingsövningar
Gemensamt utformade ordningsregler
Kompissamtal
Klass- och elevråd
10
 Kamratstödjare (representanter från årskurs 2 till 6)
 ”Hemlig kompis”. Personal utser en kamrat som ”hemlig kompis till
eleverna och eleverna ska sedan vara extra snälla mot sin hemliga
kompis
 Barn väljer sällan grupp eller lag själva under lektionstid
 Personal finns ute på rasterna.
 Elev- och föräldraenkät om trygghet och trivsel under läsåret
Åtgärder vid upptäckt:
Alla vuxna säger ifrån vid kränkande beteende. Det sker direkt och inför dem som
hört/sett kränkningen.
Åtgärder vid kränkningar enligt skolans utarbetade plan.
 Enskilda samtal med berörda elever. Förklarar att vi inte accepterar det som
pågår och att det måste få ett omedelbart slut.
 Incidentrapport skrivs.
 Information till berörda föräldrar/vårdnadshavare.
 Uppföljningssamtal med berörda elever.
 Trygghetsteamet (rektor + lärare) informeras om fallet. Se till att vid behov
informera olika verksamheter t.ex fritidshemmet.
Om åtgärderna inte är tillräckliga:
 Eventuella uppföljningssamtal elev, vårdnadshavare, personal och rektor.
 Rektor tar beslut om utredning.
 Vid behov upprättas åtgärdsprogram för de berörda eleverna.
 Vid behov extra bevakning av de berörda eleverna.
 Vid behov erbjuds stödsamtal.
Om det trots alla åtgärder inte skulle gå att stoppa kränkningarna vidtas vidare
åtgärder som t.ex. kontakt med elevhälsan, socialtjänst eller polis. I undantagsfall kan
förövaren flyttas till en annan skola.
Bild trappan klistras in
Vid misstanke om att personal kränker, trakasserar eller diskriminerar elev
Rektor ansvarar för utredning och eventuella åtgärder.
särskilda bilagor Incidentrapporten, Samtal enskilt med den kränkte, Samtal enskilt
med den/de som kränker, Dokumentet: Uppföljningssamtal.
verksamhetens ordningsregler (obligatoriskt enligt lag för GR och GY). Ni kan även
hänvisa till en bilaga med ordningsregler.
Uppföljning och utvärdering
11
Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka trakasserier,
diskriminering och annan kränkande behandling mäts genom nästkommande
brukarundersökning och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter.
Dessa resultat diskuteras i både elev- och personalgrupperna och förslag till
förbättringsåtgärder tas fram.
Revidering
Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens kvalitetsredovisning. I
kvalitetsredovisningen föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år (2012) skrivs en ny
likabehandlingsplan som utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs
då.
Kommunikation
Vid läsårsstart:
 Genomgång av likabehandlingsplanen med eleverna genomförs av klasslärare
vid läsårsstart.
 Likabehandlingsplanen skickas hem till samtliga vårdnadshavare för diskussion
med det egna barnet. Den finns också att tillgå på skolans hemsida.
Innan revidering:
 Likabehandlingsplanen och resultat av kartläggningsmaterialet diskuteras
med föräldrar i områdesrådet samt elever i elevrådet en gång/läsår.
Nya elever:
 Nytillkomna elever och föräldrar får hem likabehandlingsplanen vid start på vår
skola.
.
Rektor
Bitte Larsson