Verksamhetsuppföljning

Lerum 2012-02-29
Särskild verksamhetsuppföljning
grundskolan 2012
Sektor lärande
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING 4
BAKGRUND 7
DET ÖVERGRIPANDE SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Den årliga cykeln i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet ENHETERNAS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE Allmän del Resultatdel Strategisk del Att åstadkomma systematik Framgångsrika skolor 7
9
10
10
11
12
13
14
GRUNDSKOLANS RESULTAT 2011–2012 RESULTATET PÅ KOMMUNNIVÅ – KUNSKAPER 16
18
Kunskapsresultat årskurs 2, 3 och 5 Kunskapsresultat årskurs 9 Måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska Likvärdig betygssättning Betyg per ämne årskurs 9 och jämförelser mellan pojkar och flickor 18
21
27
27
29
RESULTAT PÅ KOMMUNNIVÅ – TRYGGHET OCH TRIVSEL 31
SKOLORNAS ANALYSER AV KUNSKAPSRESULTATEN 32
Socioekonomisk omfördelning 33
SKOLORNAS ANALYSER AV TRIVSEL OCH TRYGGHET 2
34
UTVECKLING MOT BÄTTRE RESULTAT 35
PÅGÅENDE INSATSER FÖR ATT HÖJA RESULTATEN 37
SATSNINGAR FÖR ATT STÄRKA BASFÄRDIGHETER
I MATEMATIK OCH SVENSKA 37
Centrala och lokala ämnesutvecklare Satsningar under 2011 i svenska Satsningar under 2011 i matematik 37
38
39
ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE 40
UTVECKLA PERSONAL OCH LEDARSKAP 44
Personal, ledarskap och förbättrade resultat Kompetensutveckling 3
44
46
Sammanfattning
Sektor lärande bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på samtliga nivåer. Det
systematiska kvalitetsarbetet ska leda till högre måluppfyllelse och högre kvalitet
på våra skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet följs regelbundet upp under året
och sammanfattas i en årlig rapport. Rapporten innehåller beskrivning och analys
av de resultat som uppnåtts. Ekonomisk analys görs i bokslutsredovisningen.
Årets rapport pekar på följande:
• Årskurs 9: Mycket hög behörighet till gymnasiet, bland de bästa i riket.
Vi når de flesta eleverna.
• Årskurs 9: Relativt högt genomsnittligt meritvärde, men bör kunna vara
högre. Vi lyckas inte fullt ut med de elever som har potential att nå längre i sin
kunskapsutveckling.
• Årskurs 2, 3 och 5: Hög måluppfyllelse men svagt sjunkande i svenska och
matematik. Stabil nivå i engelska.
• Viss variation i resultat finns mellan skolorna i samtliga jämförda årskurser.
I enskilda fall är variationen stor, generellt sett ej dramatisk.
• Variation i resultat mellan flickor och pojkar.
• Höga resultat i trivsel och trygghet.
• För att kunna förbättra kunskapsresultaten behöver vi fördjupa uppföljningen
av resultaten i samtliga ämnen. Dessa ska analyseras av alla skolors rektorer
och strategier för utveckling ska redovisas. Tidigare år har mest fokus legat på
de så kallade basämnena svenska, engelska och matematik.
• För att höja de totala kunskapsresultaten behöver vi ytterligare analysera
vad det är som skapar de goda resultat som syns i analyserna och hur vi kan
utveckla detta arbete ytterligare. Sedan behöver de framgångsrika arbetssätten
implementeras i hela organisationen.
4
• Satsningen på entreprenöriellt lärande fortsätter med en pågående grundutbildning för alla kommunens F–5-skolor och fortsättningsutbildningar för
lärare på kommunens 6–9-skolor. Entreprenöriellt lärande ger bättre möjligheter
för alla elever att utvecklas till att nå längre i sin kunskapsutveckling och ska
även bidra till att minska skillnaden i betyg mellan flickor och pojkar.
• Ett särskilt system för uppföljning av resultaten av det entreprenöriella lärandet
kommer att skapas och kommer att ingå som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
• Arbetet med att minska skillnaden i kunskapsresultat mellan flickor och pojkar
behöver utvecklas. I kommande kvalitetsrapporter ska de enskilda skolorna
analysera alla sina resultat uppdelat på kön och redovisa strategier för att
åtgärda skillnader som inte kan förklaras på annat sätt än kön.
• Fritidshemmens verksamhet behöver få en tydligare roll i kvalitetsarbetet och
kopplingen mellan grundskolans och fritidshemmens verksamhet behöver
tydliggöras. Detta för att ge bättre möjligheter för fritidshemsverksamheten
att bidra till elevernas kunskapsutveckling.
• De centralt placerade utvecklingsfunktionerna (matematik, svenska, genus)
ska i högre grad än idag inriktas mot direkta åtgärder i syfte att förbättra
kunskapsresultaten.
• Intensiv 1–1-träning för elever i de lägre åldrarna i svenska och matematik ger
goda resultat och tenderar att jämna ut skillnader mellan flickor och pojkar
och bör fortsätta samt utvecklas.
• Elevhälsoorganisationen förändras under 2012. För att följa upp detta behöver
nya metoder för uppföljning av resultatet av arbetet med elever i behov av
särskilt stöd utvecklas.
• Det socioekonomiska fördelningssystemet ska ingå i det systematiska
kvalitetsarbetet i syfte att utveckla användningen av dessa extra medel så att de
tydligare påverkar skolornas resultat, i förhållande till deras förutsättningar.
• GR-enkätresultaten bör användas till att finna goda exempel och fungerande
arbetssätt. Först ska vi tydligare analysera vad som skapar våra goda resultat
och sedan ska vi sprida dessa arbetssätt i organisationen.
5
• Elever i de senare åren på grundskolan bereds för närvarande möjlighet att
genomföra studier på gymnasienivå i matematik. Denna satsning breddas
till att omfatta fler ämnen.
• Under 2012–2015 kommer grundskolorna att präglas av digitalisering. En
dator till en elev (1–1) kommer att införas från och med årskurs 4 med start
hösten 2012.
• Fortsätta satsningen på pedagogiskt ledarskap för lärare och rektorer.
• Satsning på ett internt skolledarprogram för medarbetare med intresse
för skolledarskap.
• Satsning på att utveckla karriärvägar inom läraryrket.
6
Bakgrund
Kommunen är huvudman för de kommunala skolorna. Huvudmannaskapet
innebär att kommunen är ansvarig för de resultat och den kvalitet som skapas
i kommunens skolor. Det innebär bland annat att kommunen ansvarar för att
åtgärda de brister som finns i verksamheten. Den nya skollagen som infördes
den första juli 2011 förtydligade detta genom att fastställa att huvudmannen ska
bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och
utveckling av utbildningen för all skolverksamhet.
Kommunstyrelsen i Lerums kommun beslutade redan 2010-11-03 efter förslag
från Sektor lärande att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete på sektorn som syftar
till att långsiktigt höja resultaten både avseende trygghet och kunskap i kommunens
skolor. Särskilt betonades vikten av gedigen analys av skolornas resultat för att
därefter kunna vidta adekvata resultathöjande åtgärder. Vidare beslutades att det
systematiska kvalitetsarbetet ska innehålla givna avstämningspunkter för
Kommunstyrelsen beträffande skolans resultat.
Den 2 mars 2011 presenterade Sektor lärande för Kommunstyrelsen en modell
för det övergripande systematiska kvalitetsarbetet för förbättrade resultat i skolan
i enlighet med den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011.
Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet
SKL presenterade för ett par år sedan kriterier för framgångsrika skolor. Jämte
lärarens kapacitet och skickligt pedagogiskt ledarskap hos rektorer betonas vikten
av goda relationer i alla led och engagerad politisk ledning. I en politisk organisation
som Lerums med Kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd ställs krav på
förvaltningen att rapportera relevant information och underlag om verksamheten
utifrån gällande styrdokument, såväl kommunala som statliga. Då krävs ett
systematiskt arbetssätt för att rätt beslut ska kunna fattas på rätt beslutsnivå.
I underlaget till Kommunstyrelsens beslut om införande av en modell för
systematiskt kvalitetsarbete 2011-03-02 framgick bland annat följande:
7
• Den årliga analysen till Kommunstyrelsen ska ha fokus på skolornas resultat.
• Resultat ska vara jämförbara nationellt och regionalt och grunda sig på data
från Skolverket och genomförda enkätundersökningar.
• Analysen ska grunda sig på skolornas eget kvalitetsarbete i kombination med
aktuell forskning.
• Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet ska få fart på skolornas respektive
systematiska kvalitetsarbete.
8
Den årliga cykeln i det övergripande systematiska
kvalitetsarbetet
I nedanstående tabell redovisas de centrala hållpunkterna i det övergripande
systematiska kvalitetsarbetet. Dessa hållpunkter kompletteras med kontinuerlig
dialog mellan Kommunstyrelsen och förvaltningen om händelser i verksamheten
och eventuella åtgärder som behöver vidtas.
Februari
Enkätundersökning om trygghet och trivsel i skolan påbörjas.
Mars
Lägesavstämning om förväntad måluppfyllelse i årskurs 9 med
särskilt fokus på andelen behöriga till gymnasiet för rapport till
Kommunstyrelsen.
Maj
Redovisning till Kommunstyrelsen av enkätresultat om trygghet.
Juni
Redovisning till Kommunstyrelsen om skolornas likabehandlingsarbete.
Respektive skolenhet påbörjar analys av avslutat läsårs trygghetsoch kunskapsresultat.
Augusti
Sektorns övergripande analys av trygghets- och kunskapsresultat föregående läsår (Ledningsgruppen, Sektor lärande).
September
Redovisning till Kommunstyrelsen av betygsresultat och måluppfyllelse av samtliga skolformer samt läs- och skrivkunnighet
i årskurs 2.
Oktober
Skolenheternas första analys av sina enheters resultat färdigställd
rapporteras till Sektor lärande.
December
Officiell nationell statistik om betygsresultat redovisas.
Februari
Särskild verksamhetsuppföljning till Kommunstyrelsen, i vilka
sektorns analys, redan vidtagna åtgärder utifrån synliga brister
i verksamheten, åtgärder att vidta jämte rekommendationer
och underlag för beslut till Kommunstyrelsen diskuteras och
beslutas om.
9
Enheternas systematiska kvalitetsarbete
Det är rektorn för respektive enhet som enligt skollagen ansvarar för att systematiskt
och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. De ansvarar
vidare för att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare och övrig
personal och att arbetet dokumenteras. Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är skolans mål och resultat samt planerade utvecklingsinsatser. Skolornas
kvalitetsrapporter är ett instrument för det interna kvalitetsarbetet som syftar
till att utveckla kvaliteten i klassrummet och vara ett hjälpmedel i mål- och
resultatstyrningen.
Enheternas systematiska kvalitetsarbete följer det övergripande arbetet. Det var
utgångspunkten för rapporteringen som skedde under september månad och
det är nu utgångspunkten för det arbete som bedrivs inom både förskola och
grundskola för att utveckla en hållbar och användbar form.
Under våren 2012 är systematiskt kvalitetsarbete ett stort fokusområde på
ledningsgrupp för rektorer och förskolechefer där syftet är att fördjupa arbetet
kring det systematiska kvalitetsarbetet och målet är att utveckla ledarskapet
i syfte att förbättra kvaliteten i skolan respektive förskolan.
Respektive enhets kvalitetsarbete dokumenteras i form av en beskrivning av
organisationen, verksamheten, vad den ska åstadkomma och vilka dess planer
för utveckling och förbättring är.
Dokumentet följer en mall innehållande tre delar:
Allmän del
Den allmänna delen beskriver enheten och förutsättningarna för verksamheten
utifrån fakta och följande rubriker:
• Beskrivning av skolenheten
• Verksamhetens idé och organisation av undervisningen
• Organisation av elevhälsan
• Studie- och yrkesvägledning
10
• Arbete med särskilt stöd
• Organisation i övrigt (inkl. ledningen av utbildningen)
• Lokaler, utrustning och skolbibliotek
• Inflytande och samråd
• Trygghet och studiero
• Åtgärder mot kränkande behandling
• Undervisning i modersmål
• Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplan
Resultatdel
Resultatdelen består av enhetens resultat samt utvärdering av resultatet och
uppställda mål. Rektor utvärderar resultatet, ger en bild av vad som ligger bakom
resultatet och hur man utifrån det ska gå vidare för ökad måluppfyllelse.
Resultatdelen består av två delar:
• Utvärdering av resultat Beskriver och förklarar resultatet som baseras på
verksamhetens indikatorer utifrån kommunens verksamhetsplan.
• Verksamhetens mål Bedömning av uppfyllande av uppställda mål
Resultatutvärderingen utgår från enkla men omfattande frågor till skolenheterna
i samband med avslutat läsår. Frågorna är ställda utifrån de nationella målen och
kommunens verksamhetsindikatorer, med exempel på hur respektive enhet kan
tänka kring indelningsgrunder med mera.
a) Hur värderar ni resultatet?
Jämförelser.
I tid och mellan rum. Mellan pojkar och flickor. Högt eller lågt i förhållande
till andra skolor, kommuner eller nationellt? Hur står sig resultatet jämfört med
tidigare år?
11
Er värdering
Gradering av nivå och trend för varje resultat:
Nivå
Okänt Låg nivå
Medelnivå
Hög nivå
Trend
Okänt Försämring
Oförändrat
Förbättring
b) Vilka förklaringar har ni till resultatet?
Varför är resultatet högre, lägre eller oförändrat? Varför ser trenden ut som den
gör? Vilka processer påverkar resultatet? Vilka förutsättningar påverkar resultatet?
Hur har eventuella åtgärder gått under läsåret?
c) Vilka slutsatser drar ni?
Det här vet vi. Är det något i förutsättningarna som behöver behållas och/eller
åtgärdas? Är det några processer som fungerat extra bra eller dåligt? Det här
behöver det satsas på i framtiden.
d) Presentera plan för åtgärder för att nå utveckling och förbättring
Vad och hur kommer det att genomföras utvecklings- och förbättringsinsatser
i framtiden med anledning av slutsatserna?
e) Hur gör ni för att kunna svara på frågor som ni i dagsläget inte kan svara på?
Strategisk del
Utvärdering av resultat och mål utgör delvis underlag för den strategiska delen
där den plan som finns för arbetet, framöver och på längre sikt, beskrivs. Den
strategiska delen innehåller enhetens vision, skolans värderingar och värdegrund
nedbruten från övergripande mål, vilka strategier och övergripande planer som
finns för den långsiktiga utvecklingen, viktiga framgångsfaktorer samt eventuella
styrkor, svagheter, hot och möjligheter som kan påverka verksamheten.
12
Att åstadkomma systematik
För att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete behöver man göra en lägesbedömning, ha tydliga målsättningar och målformuleringar, göra en systematisk
planering och strategi, arbeta med resultat och analysera dessa. Lerums skolor
utgår från de modeller som Skolverket utarbetat i samband med framtagandet av
Allmänna råd och kommentarer kring kvalitetsredovisningen.
För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten, samt förbättra
resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har
fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste
därför starta i en beskrivning av nuläget.
När en lägesbeskrivning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta
mål för förbättringsarbetet. Formulera tydliga mål som går att följa upp och
utvärdera. Sedan handlar det om att diskutera och prioritera de beslutade
åtgärderna som ett första steg i strategiarbetet, bestämma vilka konkreta
insatser som ska genomföras. Det är viktigt att fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder, identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i
planeringen, ta fram en tydlig tidsplan för insatserna där avstämningstillfällen är
inplanerade och fördela ansvar. Det är också viktigt att ta även fram strategier för
delaktighet, inflytande och förankring samt formulera handlingsplaner.
13
Utvärderingsfasen är en viktig del i processen. Det är nödvändigt att utarbeta
strategier för hur man ska använda sig av den kunskap och medvetenhet som
utvärderingen av verksamheten ger, värdera vilka förändringar insatserna har lett
till och vilka effekter som går att se, och göra en analys av vad som har fungerat
bra eller dåligt i arbetet.
Framgångsrika skolor
Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att stärka kvaliteten såväl beträffande
kunskapsmål som sociala mål. Framgångsrika skolor når både kunskapsmålen
och de sociala målen.
Når kunskapsmål
nej
ja
Når sociala mål
ja
Framgångsrika skolor
som når både kunskapsoch sociala mål
Skolor inriktade mot
sociala mål, men inte i
samma utsträckning mot
kunskapsmål
nej
Skolor inriktade mot
kunskapsmål, men inte
i samma utsträckning
mot sociala mål
Mindre framgångsrika
skolor – som inte når vare
sig kunskapsmål eller
sociala mål
Rektorerna har arbetat med att hitta vilka kriterier vi har för att bedöma huruvida
skolan är framgångsrik eller inte. Störst betydelse för resultaten har undervisningen
och samspelet mellan lärare och elever. Näst störst betydelse har rektors ledarskap.
Det pedagogiska ledarskapet har stor betydelse för elevers resultat genom att
ledarskapet fokuserar på pedagogernas och undervisningens kvalitet – alltså på
kärnverksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet.
14
Framgångsfaktorer för framgångsrika skolor är:
• Sätta upp mål och ha höga förväntningar
• Strategisk resursfördelning kopplat till pedagogiska syften
• Planera, koordinera och utvärdera undervisningen
• Aktivt stödja och delta i lärares lärande och utveckling
• Säkerställa en välordnad och stödjande omgivning genom att ha sociala
förväntningar och regler
Alla enheter arbetar enligt Sektor lärandes viljeriktning att skapa framgångsrika
skolor i ständig förbättring. Det sker genom att medvetet och med kvalitet
arbeta med det pedagogiska ledarskapet, det systematiska arbetssättet med
sammanhållen uppföljning av kunskap, trygghet och trivsel, och det
entreprenöriella lärandet.
15
Grundskolans resultat
2011–2012
Underlaget till den systematiska kvalitetsutvärderingen utgår från de nationella
målen och de så kallade verksamhetsindikatorerna som beslutats om i verksamhetsplanen. Underlaget består av kunskapsresultat och måluppfyllelse i årskurs 2, 3, 5
och 9, ett mått på andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och på resultatet
från den för Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner gemensamma
elevenkäten som genomfördes under våren 2011 i årskurs 2, 5 och 8. I denna
mäts andra värden än betygsresultaten, bland annat trygghet och trivsel, inflytande,
bemötande och skolmiljö. En jämförande siffra mellan betygen i årskurs nio och
resultaten på de nationella proven ingår också.
På kommunnivå har verksamhetsindikatorerna kompletterats med betygsresultat
i alla ämnen i årskurs 9 och skillnaden mellan pojkar och flickors slutbetyg i alla
ämnen i årskurs 9. Även skillnaden mellan Lerums resultat och genomsnittet i
riket, beräknat utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund har analyserats.
Sektor lärande har analyserat resultaten på kommunnivå. Dessa resultat jämförs
med samma statistik på nationell nivå och med övriga kommuner inom GR
samt kommungruppen Förortskommuner till storstäder*. Enkätresultaten jämförs
med övriga kommuner inom GR. Jämförelser är gjorda i de fall jämförelsetal
finns. I vissa fall görs jämförelser mellan kommunens skolor.
Skolornas rektorer har analyserat sina egna skolors resultat, sökt förklaringsmodeller till resultaten och sedan använt detta som grund för beslut om strategier
för fortsatt utveckling.
* I kommungruppen ingår, förutom Lerum, Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem,
Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Täby, Danderyd, Sollentuna, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Nynäshamn, Håbo, Staffanstorp,
Burlöv, Vellinge, Lomma, Svedala, Skurup, Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Ale, Bollebygd, Lilla Edet, Mölndal, Kungälv
16
Sektor lärande har även gjort en sammanfattande analys av rektorernas analyser
och rapporter. De flesta måtten på kunskapsresultaten är möjliga att följa över
tid. I de fall vi har haft tillgång till resultat tidigare år har en analys gjorts av
utvecklingen de senaste fem åren.
GR-enkäten genomfördes för första gången 2011 varför inga jämförelser över
tid varit möjliga att göra.
Analyserna av kunskapsresultaten i årskurs 2, 3, 5 och 9 grundar sig både på
medelvärden för kommunens alla skolor och på antal skolor vars resultat ökar,
ligger still eller sjunker. Denna analys
är gjord på ett, tre och fem års trend, i de fall dessa uppgifter finns tillgängliga.
17
Resultatet på kommunnivå – kunskaper
Kunskapsresultat årskurs 2, 3 och 5
I nedanstående tabell redovisas kunskapsresultaten för svenska, engelska och
matematik i årskurs 2, 3 och 5 de senaste fem åren.
Kunskapsresultat över tid (5 år) i årskurs 2, 3 och 5
Läsår
06/07
Läsår
07/08
Läsår
08/09
Läsår
09/10
Läsår
10/11
94
93
96
93
93
Andel (%) med måluppfyllelse
matematik åk 3
92
93
89
Andel (%) med måluppfyllelse
svenska åk 3
89
93
90
Andel (%) elever som kan läsa
och skriva senast år 2
Andel (%) med måluppfyllelse
matematik åk 5
95
94
95
91
89
Andel (%) med måluppfyllelse
engelska åk 5
94
93
94
90
93
Andel (%) med måluppfyllelse
svenska åk 5
95
93
94
91
90
Kunskapsresultaten i årskurs 2 mäts med ett mått: andel elever som kan läsa och
skriva senast i årskurs 2. Resultatet varierar under den senaste femårsperioden
men de två senaste åren har resultat varit lägre än genomsnittet för mätperioden.
Det är fler skolor som försämrar sitt resultat mellan de två senaste åren än som
förbättrar det samma. Sammantaget görs bedömningen att resultatet på detta
mått är svagt sjunkande.
Kunskapsresultaten i årskurs 3 mäts genom måluppfyllelse i matematik och
svenska. Dessa resultat finns bara redovisade för läsåren 08/09, 09/10 och 10/11.
Resultaten i båda ämnena sjunker mellan de två senaste åren.
18
Kunskapsresultaten i årskurs 5 uppvisar en svagt nedåtgående trend avseende
resultaten i svenska och matematik. Trenden är tydlig såväl på fem, tre och ett års
sikt. I matematik syns en försvagning i den långsiktiga nedåtgående trenden och
när vi jämför de två senaste åren är försämringen ganska marginell. I svenska syns
ingen förbättring av trenden över tid utan resultaten är tydligt sjunkande, på
alla mått. I engelska är resultaten något mer stabila över tid med en uppåtgående
trend senaste året.
Resultaten per skola i kommunen varierar. I vissa fall uppemot 35 %. Man ska
dock vara försiktig vid jämförelser mellan skolorna då vissa årskurser på vissa
skolor är så små att enskilda elevers resultat kan påverka det genomsnittliga
värdet stort.
19
Kunskapsresultat i årskurs 2, 3 och 5 per skola läsåret 2010/2011
Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%)
elever som med mål- med mål- med mål- med mål- med målkan läsa uppfyllelse uppfyllelse uppfyllelse uppfyllelse uppfyllelse
svenska
svenska matematik engelska
och skriva matematik
åk 5
åk 5
åk 5
åk 3
åk 3
senast år 2
Almekärr
93
83
99
85
93
90
Aspenäs
100
94
93
98
98
94
Berghult
92
88
93
87
94
90
Central
94
94
94
80
85
90
Hulan
98
94
97
93
90
93
Hästhagen
94
100
100
96
96
96
Knappekulla
84
95
93
89
89
85
Lekstorp
90
93
90
86
93
93
Röselid
86
70
65
96
100
89
Stenkulan
92
81
86
84
88
81
Tollered
86
87
87
90
90
84
Uddared
100
88
92
92
96
100
93
89
90
89
93
90
Lerum
20
Kunskapsresultat årskurs 9
Kunskapsresultaten i årskurs 9 är relativt höga. Alla fem skolorna uppvisar bland
de bästa resultaten hittills under mätperioden (fem år).
Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökar på alla skolor och därmed ökar
följaktligen även genomsnittet för Lerum. Vid läsårets slut 2011 hade 87 % av
alla elever i Lerums kommunala skolor uppnått målen i samtliga ämnen. Detta
resultat är det bästa under den femåriga mätperioden som används i jämförelserna.
Det är också ett mått som är avsevärt högre än både genomsnittet för riket
(77 %) och förortskommuner till större städer (81%). Resultatet placerar Lerum
i mitten av GR-kommunernas resultat.
Kunskapsresultat över tid (5 år) i årskurs 9
Läsåret 2010/2011
Andel (%) elever
som uppnått målen
i alla ämnen
Genomsnittligt
meritvärde
Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09 Lå 09/10 Lå 10/11
81
83
84
77
87
211,2
214,3
219,0
211,3
218,7
Andel (%) behöriga till
gymnasieskolan
92
93
93
92
Se tabell
nedan
Andel (%) elever som
nått målen i matematik
94
94
95
94
97
Andel (%) elever som
nått målen i engelska
97
98
97
97
98
Andel (%) elever som
nått målen i svenska
98
98
97
97
99
21
Andelen behöriga elever till gymnasiet ökar också. I och med de nya behörighetsreglerna till gymnasiet beräknas detta mått på ett annat sätt än tidigare och
resultatet kan inte sammanfattas i en enskild siffra och ej heller direkt jämföras
med tidigare år. Lerums kommuns skolors resultat inom detta område är mycket
bra, avsevärt högre än riksgenomsnittet och bland de allra bästa i GR.
Behörighet till gymnasiet
Andel (%) elever behöriga till Högskoleförberedande program
Yrkesprogram
Estetiskt
program
Ekonomi-,
humanistiska
och samhällsvetenskapsprogram
Naturvetenskapligt och
tekniskt
program
Lerums
kommun
95,6
95,0
93,4
94,4
Förortskommuner till
större städer
90,3
89,4
88
86,3
Riket totalt
87,7
86,7
85,2
83,5
Det genomsnittliga meritvärdet är tämligen högt, 218,7 poäng. Detta värde är
det näst högsta under den senaste femårsperioden. Riksgenomsnittet är 210,6
och snittet för jämförbar kommungrupp är 217,9. Jämfört med övriga GRkommuner är vårt resultat i mitten av de 13 kommunernas resultat. Sammantaget
gör bedömningen att trots det – med riket – jämförelsevis goda resultatet är det
inom detta område Lerums största potential till förbättringar av resultaten ligger.
22
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, jämförelse med GR, riket och förortskommuner
till storstäder
Jämförelser med GR
(kommunala skolor)
Merit- Andel (%) elever som nått målen i alla
värde
ämnen
Partille
226,1
Härryda
89,0
Kungsbacka
222,5
Alingsås
88,5
Öckerö
221,4
Öckerö
87,8
Alingsås
220,9
Kungsbacka
87,4
Mölndal
220,4
Stenungsund
86,9
Härryda
220,3
Lerum
86,7
Lerum
218,7
Partille
86,5
Förortskommuner till
storstäderna
217,9
Tjörn
85,4
Tjörn
214,9
Mölndal
83,0
Kungälv
Förortskommuner
211,2
till storstäderna
80,7
Stenungsund
210,8
Riket
77,3
Riket
210,6
Kungälv
77,2
Göteborg
204,9
Ale
70,6
Ale
200,0
Göteborg
70,0
Lilla Edet
199,1
Lilla Edet
65,8
Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor av det genomsnittliga meritvärdet
syns ungefär samma differens som för genomsnittet i riket. Variationerna mellan
olika år är ganska stora. Sammantaget är bedömningen att pojkarna i Lerum
lyckas något bättre i förhållande till flickorna jämfört med riket.
23
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 efter kön, jämförelse med riket som helhet
Genomsnittligt
meritvärde
Andelen (%) som
når målen i alla
ämnen
Lerum
Skillnad
Riket
Skillnad
Flickor
Pojkar Flickor –
Pojkar
Flickor
Pojkar Flickor –
Pojkar
227,4
209,8
17,6
222,1
199,6
22,5
89
84
5
80
75
5
Vid en jämförelse mellan elever med utländsk respektive svensk bakgrund visar
resultaten att Lerums kommun ungefärligen, över tid, följer riksgenomsnittet.
Däremot framgår det av jämförelser mellan resultaten för elever vars föräldrar
har olika utbildningsbakgrund att skillnaderna i betyg mellan Lerum och riket
är större för elever vars föräldrar har lägre utbildning. Eleverna i Lerum med
föräldrar med lägre utbildningsnivå har relativt sett bättre resultat än elever vars
föräldrar har högre utbildningar. Sett i förhållande till motsvarande siffror för
riket som helhet.
24
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 efter föräldrars utbildningsnivå,
jämförelse med riket
Genomsnittligt meritvärde – Lerum jämfört med riket
250
240
230
220
210
200
190
180
Meritvärde
170
160
150
140
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Urval, Samtliga, Eftergymn.
Jmf, Samtliga, Eftergymn.
Urval, Samtliga, Gymn.
Jmf, Samtliga, Gymn.
Urval, Samtliga
Jmf, Samtliga
Urval, Samtliga, Förgymn.
Jmf, Samtliga, Förgymn.
2008
2009
2010
2011
I nedanstående tabell redovisas de fem senaste årens genomsnittliga meritvärde
i årskurs 9 för samtliga skolor i Lerum. Generellt sett är det goda resultat, men
resultaten varierar. För det senaste åren är skillnaden mellan högst och lägst
meritvärde cirka 10 %. Detta är i relation till andra kommuner en låg variation,
men bör ändå uppmärksammas. Föregående år var variationen betydligt större.
Det bör nämnas att för vissa skolor med få elever (t ex Stenkulan) kan det
genomsnittliga meritvärdet för skolan höjas eller sänkas relativt mycket beroende
på ett fåtal elevers prestation.
25
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 de senaste 5 åren efter skola
Andel (%) elever
behöriga till
minst yrkesGenomsnittligt Andel (%) som
förberedande
meritvärde nått målen i alla
År
program*
ämnen
Alléskolan
Hjällsnässkolan
Rydsbergsskolan
Stenkulan
Torpskolan
2007
209,9
81,7
94,7
2008
220,4
79,0
92,6
2009
220,5
78,8
87,1
2010
216,6
78,4
91,0
2011
218,2
83,1
93,2
2007
194,8
74,2
86,5
2008
202,4
79,3
90,3
2009
214,9
87,7
97,5
2010
199,5
77,0
94,8
2011
205,2
84,6
100,0
2007
216,2
93,0
78,0
2008
211,6
80,0
92,6
2009
217,8
85,1
92,6
2010
225,1
74,4
94,9
2011
226,6
88,0
92,8
2007
209,3
93,5
80,6
2008
212,1
93,2
96,6
2009
199,8
74,1
90,7
2010
189,4
60,0
88,0
2011
214,1
87,8
100,0
2007
225,9
89,9
93,7
2008
221,8
87,5
93,1
2009
229,2
90,8
95,8
2010
217,7
86,1
88,7
2011
224,7
90,4
100,0
26
Andel (%)
elever
behöriga till
Gymnasiet
För att en elev ska vara behörig till nationellt program krävs lägst
betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk,
engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett
yrkesförberedande program måste ha godkända betyg i
ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de
högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i
nio ämnen till, sammanlagt tolv.
* För perioden 2007–2010 var elever som hade lägst betyget
godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska
och matematik behöriga till alla nationella program och det
är detta mått som anges för dessa år. Andel (%) elever med
lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska
Utifrån de förhållandevis goda sammanlagda resultaten är det följaktligen också
mycket höga resultat på måluppfyllelsens i svenska (99 %), engelska (98 %) och
matematik (97 %). Så höga att avvikelserna mot målet att alla elever ska nå målen
beror på enstaka elevers resultat. Det finns inga strukturella problem som skapar
problem med måluppfyllelsen, ur perspektivet att eleverna ska uppnå målen
för godkänt.
Likvärdig betygssättning
Måttet ”likvärdig betygssättning” visar hur stor andel (i procent) av eleverna
som fått ett annat betyg än sitt resultat på det nationella provet i samma ämne,
vårterminen i årskurs 9.
I jämförelserna som gäller ”likvärdig betygssättning” i svenska, engelska och
matematik korrelerar Lerums siffror tämligen väl med riksgenomsnittet i alla tre
ämnena. Variationen är dock stor mellan de olika skolorna. Det är också viktigt att
påpeka att det finns ett antal elever som får lägre slutbetyg än vad deras resultat
på de nationella proven visade även om det vanligaste är att eleven får ett högre betyg.
27
Vid en kommunövergripande jämförelse mellan nationella prov i årskurs 3 och 5
och de inrapporterade kunskapsresultaten finns en tämligen god samstämmighet.
Rektorerna på kommunens 6–9-skolor har analyserat sin skolas resultat och beslutat
om vidare åtgärder, i den mån man bedömt att förändringar i arbetet med och
omkring de nationella proven behöver göras.
Skolorna påpekar vikten av att inte se de nationella proven som det enda
bedömningstillfället. De nationella proven mäter elevernas kunskaper på en
del av målen för ämnena vid ett givet tillfälle. Vissa av de nationella proven görs
tämligen tidigt på vårterminen i årskurs 9 varför en differens mellan provresultatet
och slutbetyget är helt naturlig. I flera ämnen, bland annat vanligt i matematik,
förekommer det idag en form av ”recovery-studier” som bygger på att eleverna
under slutet av årskurs 9 kraftigt fokuserar på just de delar av vissa ämnen där
de ännu inte nått kunskapskraven, så att de får ett godkänt betyg. Dessutom ges
möjligheten att läsa extra på sommarskolan för att nå godkänt. En annan
förklaringsmodell som förekommer i analyserna av avvikelserna är att man idag
på vissa skolor använder ett arbetssätt där bedömningen mer utgår från ett
formativt synsätt. Alla elever arbetar inte med de olika ämnena och dess innehåll
på samma sätt och redovisar inte heller sina kunskaper på samma sätt eller vid
samma tidpunkt. Detta gör att de nationella proven blir en annorlunda situation
för eleverna och detta kan påverka resultaten i negativ riktning.
Flera av rektorerna påpekar vikten av samarbete mellan lärare som undervisar och
genomför nationella prov i samma ämne. Andra åtgärder för likvärdighet är att
noggrannare förbereda eleverna på provsituationen så att de kan redovisa sina
kunskaper på ett rättvisande sätt.
Lerums avvikelser mot riksgenomsnittet bedöms inte vara av den graden att
detta behöver vara ett kommungemensamt utvecklingsområde utan att rektorerna
kan vara fortsatt ansvariga för kvalitetsutvecklingen inom detta område utifrån
sina respektive skolors resultat och förutsättningar.
28
Likvärdig betygssättning – jämförelse nationella prov och måluppfyllelse
LERUM
08/09
09/10
Likvärdig betygssättning Matematik
30,0
26,5
31,0
29,2
Likvärdig betygssättning Engelska
17,4
19,8
18,4
18,5
Likvärdig betygssättning Svenska
26,5
21,3
17,4
21,7
08/09
09/10
Likvärdig betygssättning Matematik
22,7
27,4
28,4
26,2
Likvärdig betygssättning Engelska
16,6
15,7
15,1
15,8
Likvärdig betygssättning Svenska
22,7
26
22,3
23,7
RIKET
10/11 Genomsnitt
10/11 Genomsnitt
Observera att måttet idag visar hur många elever som inte fått samma betyg som
resultatet på nationella proven. Till kommande år ändras detta mått till att mäta
hur många som får samma betyg som provresultat. Statistiken bakåt i tiden
kommer också att ändras.
Betyg per ämne årskurs 9 och jämförelser
mellan pojkar och flickor
Lerums elever i årskurs 9 hade högst betyg i idrott, engelska, SO och svenska.
Lägst var betygen i teknik, matematik och NO. (Betygen i ”Moderna språk,
språkval kan vara behäftade med ett rapporteringsfel då det råder tveksamheter
om hur en elev som ”hoppat av” språkvalet ska registreras; ej nått målen eller
ej läst ämnet, varför denna siffra möjligtvis inte är helt jämförbar)
Alla Elever åk 9, genomsnittligt betygspoäng per ämne
15
14
13
12
29
Teknik
Svenska
SO
Slöjd
NO
Musik
Moderna språk,
språkval
Matematik
Idrott och hälsa
Hem och
konsumentkunskap
Engelska
Bild
11
Det syns stora skillnader i betygen i olika ämnen mellan pojkar och flickor.
Flickorna har sina högsta betyg i bild, svenska, SO och engelska medan pojkarna
har sina högsta betyg i idrott och engelska. Flickorna har högre betyg än
pojkarna i alla ämnen utom idrott. I matematik och engelska är betygsresultaten
ganska lika mellan flickor och pojkar.
De största skillnaderna mellan könen finns i bild, hemkunskap, moderna språk,
musik, slöjd och svenska. I alla dessa ämnen har flickorna högre betyg, förutom
idrott, där pojkarna har högst betyg. Flickorna har alltså högre betyg framförallt
i praktiska-/estetiska ämnen och i språk, dock ej i engelska.
Anledningen till skillnaderna behöver analyseras djupare. Lerums resultat
avviker inte på något avgörande sätt från genomsnittet i riket. Skillnaderna är
också tämligen likartade över tid. Det finns också stora likheter mellan skolorna i
Lerum. Det är sålunda att betrakta som en allmängiltig observation, flickorna når
högre studieresultat än pojkarna. Utvecklingsarbete bör därför bedrivas på såväl
kommun- som skolnivå.
Jämförelse flickor/pojkar åk 9, genomsnittlig betygspoäng per ämne
16
Flickor
12
Pojkar
8
4
30
Teknik
Svenska
SO
Slöjd
NO
Musik
Moderna språk,
språkval
Matematik
Idrott och hälsa
Hem och
konsumentkunskap
Engelska
Bild
0
Resultat på kommunnivå – trygghet och trivsel
I enkätundersökningen som genomförts inom GR finns resultat för årskurs
2, 5 och 8 inom områdena ”trivsel och trygghet”, ”delaktighet och inflytande”,
”skolmiljö”, ”kunskap och lärande” och ”bemötande”.
Huvudsakliga resultat av Göteborgsregionens enkätundersökning om trivsel och
trygghet
Åk 2
Lerum
Åk 2 Åk 5 Åk 5 Åk 8 Åk 8
GR Lerum GR Lerum GR
Trivsel och trygghet
97
96
94
92
92
91
Delaktighet och inflytande
93
88
84
80
73
66
Skolmiljö
81
75
73
71
64
62
Kunskap och lärande
97
92
92
90
80
79
Bemötande
97
95
93
90
87
83
Lerums kommuns resultat är mycket höga. På alla områden och i alla årskurser
har Lerums kommuns skolor ett högre resultat än genomsnittet i GR.
De allra högsta resultaten syns inom områdena ”trygghet och trivsel” och
”bemötande” (alla årskurser) och ”kunskap och lärande” i årskurs 2 och 5. På
frågan om eleverna känner sig trygga i skolan har Lerums skolor bäst resultat
GR i alla tre årskurserna.
De lägsta resultaten (om än fortfarande högre än GR-genomsnittet) finns inom
områdena ”skolmiljö” i alla årskurser men framför allt i årskurs 5 och 8 och
”delaktighet och inflytande” i årskurs 5 och 8.
31
Skolornas analyser av kunskapsresultaten
Många kunskapsresultat i skolorna förklaras i de olika skolornas systematiska
kvalitetsarbete genom hur det gått för de elever som inte nått målen. Skolorna
och rektorerna är väl medvetna om hur många elever som inte nått målen, vilka
dessa elever är och de beskriver tydligt vilka åtgärder som genomförts och hur
de planerar att arbeta för vidare utveckling.
S k ”recovery”-program (intensivträning) gällande läsning (vanligast) och matematik är ganska vanligt förekommande. Även andra program för språkutveckling,
läsning och matematik är vanliga. Screening av kunskaper och diagnostiska prov
i syfte att tidigt upptäcka brister i kunskapsutvecklingen hos eleverna förekommer
ganska frekvent och skolorna använder en rad, individanpassade, metoder för
särskilt stöd till elever som riskerar att inte nå målen.
Att dessa arbetssätt ger positiva resultat på elevernas kunskapsutveckling stöds
bl a av den forskning som presenteras i boken ”Synligt lärande” som är utgiven
av SKL (2011) och som bygger på en stor forskningsrapport av den Nya Zeeländske
forskaren John Hattie. Förklaringar kring hur vi arbetar för att uppnå de generellt
goda resultaten, framför allt i årskurs 9, är ganska sällsynta i rektorernas analyser.
Detta är en iakttagelse som behöver uppmärksammas. Lerums skolor når på
många sätt goda resultat men vi analyserar i för låg grad varför vi når dessa resultat.
En analys av vilka metoder som ger bäst resultat och som dessutom stöds av
forskning skulle kunna sätta fokus på nya utvecklingsområdena. Dessa skulle,
tillsammans med ett fortsatt välfungerande arbete med särskilt stöd, kunna höja
det totala resultatet för de elever som når målen samtidigt som det skulle kunna
få effekten att fler elever når målen, med mindre behov av särskilt stöd.
Vid en analys av skillnaderna mellan kommunens olika skolor rörande
kunskapsresultaten i årskurs 9 framkommer att skillnaderna i meritvärde mellan
högsta och lägsta värde 2011 var 21,4, vilket är lägre än den genomsnittliga
skillnaden för perioden.
Vid en jämförelse av skolornas genomsnittliga meritvärde under femårsperioden
är skillnaden mellan det högsta och det lägsta värdet 20,5.
32
Skillnaden i andel elever som nått målen i alla ämnen är 7,3 procentenheter och
skillnaden mellan andelen elever som är behöriga till minst ett yrkesförberedande
program är 7,2 procentenheter.
Socioekonomisk omfördelning
Lerums kommun använder ett system för socioekonomisk omfördelning och
dessa medel överensstämmer med skolornas resultat, rörande meritvärden. Torpskolan får inga pengar i detta system medan Hjällsnässkolan får mest. Systemet
bygger på skillnader i antalet pojkar, föräldrarnas utbildningsbakgrund, föräldrarnas
ekonomiska situation och familjens migrationsbakgrund.
Även om skillnaderna i resultaten mellan skolorna inte är betrakta som oroväckande
stora är detta ändå ett område för utveckling då skolornas resultat tydligt sammanfaller med deras elevers socioekonomiska bakgrund. Ett arbete med att utveckla
analyserna kring användningen av de socioekonomiska medlen är påbörjat. Målet
är att dessa medel ska användas på ett sätt som bättre utjämnar skillnaderna i
förutsättningarna mellan skolorna och på ett sätt som ger faktisk effekt på
skolornas kunskapsresultat.
Om man jämför lärartätheten mellan 6–9-skolorna följer även denna ganska väl
det socioekonomiska omfördelningssystemets värdering av skolornas olika förutsättningar. Torpskolan har lägst lärartäthet (6,2 lärare/100 elever) och Hjällsnässkolan har högst lärartäthet (7,9 lärare/100 elever). Däremellan fördelar sig de
andra skolorna (Rydsbergsskolan 7,4 och Alléskolan 7,2 (Stenkulan är en F–9
skola och därför är Stenkulans värde på detta mått inte jämförbart med de andra
skolorna, som har årskurs 6–9)).
Orsaken till skillnaderna i lärartätheten mellan de olika skolorna beror bland annat
på de omfördelningssystem som används. Ovan nämns det socioekonomiska
systemet men det finns även system för extra resurstilldelning för elever i behov av
särskilt stöd (tilläggsbelopp) och för elever nyanlända från andra länder. Skolornas
rektorer har också stor frihet att besluta om sin verksamhets inre organisation
varför skillnaderna också kan bero på prioriteringar mellan olika personalkategorier
gjorda på respektive skola. Sammantaget kan sägas att det finns ett väl utvecklat
system för att utjämna de skillnader som finns i skolornas förutsättningar och att
dessa får genomslag i de resurser som skolorna har till sitt förfogande för
undervisningen.
33
Skolornas analyser av trivsel och trygghet
Förklaringarna till enkätresultaten, både bra och mindre bra, är många och
olika. Vanligt är dock att man hänvisar goda resultat till ett konsekvent och
aktivt arbete med ”likabehandling”. Bland de vanligare förklaringsmodellerna
finns också att lärarna är duktiga och lyckas väl med det de gör och att man har
en känsla av att hela skolan är engagerad och driver arbetet.
34
Utveckling mot
bättre resultat
Skolornas egna analyser och den kommunövergripande analysen av grundskolornas
resultat visar på ett par centrala tendenser.
• Årskurs 9: Mycket hög behörighet till gymnasiet, bland de bästa i riket. Vi
når de flesta eleverna.
• Årskurs 9: Relativt högt genomsnittligt meritvärde, men bör kunna vara
högre. Vi lyckas inte fullt ut med de elever som har potential att nå högre.
• Årskurs 2, 3 och 5: Hög måluppfyllelse men svagt sjunkande i svenska och
matematik. Stabil nivå i engelska.
• Viss variation i resultat finns mellan skolorna i samtliga jämförda årskurser.
I enskilda fall är variationen stor, generellt sett ej dramatisk.
• Variation i resultat mellan flickor och pojkar.
• Höga resultat i trivsel och trygghet.
Utifrån de relativt goda resultaten i årskurs 9 måste utvecklingen framåt inriktas
både mot de elever som når målen och mot dem som inte gör det. Ett ytterligare
arbete kring elever i behov av särskilt stöd kan göra att än färre elever misslyckas
med att nå målen men Lerums kommun behöver dessutom, för att på sikt skapa
bättre kunskapsresultat, även satsa på utveckling för att alla elever ska nå ännu
längre i sin kunskapsutveckling och nå högre betyg. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i årskurs 9 är det resultat där förbättringspotentialen är störst.
Flera av analyserna av resultaten i årskurs 9 pekar på detta.
En analys av vilka metoder som ger bäst kunskapsresultat och som dessutom
stöds av forskning skulle kunna ge upphov till nya utvecklingsområdena som,
tillsammans med ett välfungerande arbete med särskilt stöd, skulle kunna höja
det totala resultatet för de elever som når målen samtidigt som fler elever skulle
nå målen, med mindre behov av särskilt stöd.
35
En del i detta arbete är att utöka underlaget i det systematiska kvalitetsarbetet till
att även omfatta analyser av kunskapsresultaten i alla ämnen, från årskurs 5 till och
med årskurs 9. I dagsläget analyseras detta indirekt genom att enheterna analyserar
elevernas resultat utifrån behörighet till gymnasiet. Angreppssättet som innebär
att se på vad som ger positiva resultat bör också användas i lägre årskurser då vi,
trots svagt sjunkande resultat, når tämligen goda resultat. Det som skapar de
goda resultaten är det som ska förstärkas.
Dessutom bör resultaten kompletteras med noggrannare uppföljningar och analyser
för de elever som har svårt att nå målen. Dessa elever kan vara mycket olika och
deras utveckling syns bara i statistiken om de går från att inte nå målen till att nå
målen. För en elev kan det vara ett stort utvecklingssteg att gå från att inte nått
målen i något ämne till att nå målen i några ämnen.
Differensen i betygsresultat mellan pojkar och flickor behöver också uppmärksammas
och åtgärder behöver genomföras. Skillnaderna är stora och samstämmiga oberoende
på om man tittar på det enskilda året eller över tid, på riket resultat eller på
jämförelser mellan skolor. Skillnaderna är strukturella och måste då åtgärdas på
ett strukturellt plan. Utvecklingsarbete inom detta område behöver göras.
De socioekonomiska förutsättningarna för olika skolor kompenseras i Lerums
kommun via ett system för omfördelning av medel mellan skolorna, baserat på
eleverna socioekonomiska bakgrund. Användningen av dessa medel, analyserna av
arbetet och av resultaten ingår idag inte i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta
bör ändras. Resultatet av användningen av de socioekonomiskt omfördelade
medlen bör ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Rörande de goda resultaten i GR-enkäten bör vi se på dessa på samma sätt som
på de goda kunskapsresultaten. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att fortsätta
att utveckla det som är bra och ytterligare befästa rutinerna kring de områdena
där vi bedriver ett arbete som ger goda resultat.
36
Pågående insatser för att
höja resultaten
Satsningar för att stärka basfärdigheter
i matematik och svenska
Centrala och lokala ämnesutvecklare
I syfte att stärka elevernas basfärdigheter i matematik och svenska har två pedagoger,
inom ramen för sina respektive tjänster, ett uppdrag som ämnesutvecklare på
Sektor lärande. De har ett övergripande ansvar att stimulera kommunens
matematik- och svensklärare att utveckla sin pedagogik och didaktik inom dessa
ämnen. Ämnesutvecklarna ingår i nationella och regionala nätverk med regelbundna
träffar för information, uppdatering gällande ny forskning, samt erfarenhetsutbyte
med andra kommuner.
Både matematikutvecklaren och läs- och skrivutvecklaren leder nätverk i respektive
ämne. Ämnesnätverken består av lärare från kommunens olika grundskolor
och de träffas regelbundet i syfte att diskutera undervisning, aktuell forskning,
bedömning, kursplaner och kompetenshöjande åtgärder. Nationella, såväl som
internationella resultat, lyfts fram, vilket lett till en större medvetenhet bland
pedagogerna.
På varje enhet finns lokala matematikutvecklare respektive läs- och skrivutvecklare.
Deras funktion är att sprida information från nätverken till sina enheter och vara
en drivande kraft i arbetet med att utveckla ämnet, medvetandegöra pedagoger
och öka elevernas måluppfyllelse.
Kompetensutveckling för lärare, resultatuppföljning och utvärdering är en stor del
av ämnesutvecklarnas uppdrag.
37
Satsningar under 2011 i svenska
• Som en åtgärd efter uppföljning av resultaten på nationella prov och för att
höja kvaliteten på undervisningen om hur man kan utveckla elevernas skrivande,
har lärarna erbjudits föreläsningar från Göteborgs Universitet.
• ”Tidig intensiv lästräning” och ”en till en undervisning” för elever som inte
har kommit igång med sin läsning och skrivning. Enheterna har stöttats med
medel för att ge en pedagog ett särskilt uppdrag kring intensiv lästräning.
Under läsåret 2010/2011 fick 22 flickor och 33 pojkar tillgång till satsningen.
• Bibliotekarierna från folkbiblioteken har engagerats i ett läsfrämjande
projekt. Syftet med projektet är att öka lusten att läsa.
• En metod i syfte att öka läsförmåga och läsförståelse för elever i årskurs 6–9
har utarbetats av en pedagog i kommunen. Målet med projektet är att hitta
en metod som förbättrar och utvecklar läsförståelsen och förmågan att arbeta
med texter av olika slag.
• Satsningar på enskilda enheter i syfte att stötta lärare i hur man kan förbättra
resultaten. Ämnesutvecklare deltar på lektioner i syfte att tillsammans med
ordinarie pedagog hitta arbetsformer som höjer elevernas måluppfyllelse.
• Projektet ”Att skriva sig till läsning” påbörjades hösten 2009 och pågår fortfarande
på en av kommunens skolor.
• Kompetensutvecklingssatsning och studiecirklar kring läsning och läsförståelse.
• Skolverksprojekt på en av kommunens skolor kring att utveckla elevernas
skrivande.
Effekter av satsningar i svenska
Alla elever som har deltagit i tidig intensiv lästräning (TIL) har ökat sin avkodningsförmåga och fått bättre förutsättningar att få en god läsförmåga. Vid analys av
2011 års resultat för årskurs 2 och jämförelse med TIL-resultatet, kan man konstatera att fler elever har fått förutsättningar att nå målen för läsning än om de inte
hade fått intensivträning. Alla elever hade ökat sin läsförmåga mellan 20 % och
300 %. Förutom en ökning beträffande avkodningsförmågan har även självförtroendet hos eleverna stärkts.
38
Satsningar under 2011 i matematik
• Workshop kring matematik och IKT, i syfte att inspirera lärare kring hur
IKT kan användas för att bredda och fördjupa undervisningen i matematik.
• Som indikator för verksamhetsplanens mål att alla elever ska kunna räkna
i årskurs 2 har F–5-skolorna använt ett särskilt utvärderingsmaterial (Utvärdering
I Matematik, UiM)). Materialet fungerar som ett stöd för såväl rektor som
enskilda lärare att följa upp resultaten av matematikundervisningen, samt
utvärdera och pröva nya metoder för att positiv utveckling av undervisningen.
• Intensivundervisning i årskurs 2 i matematik, i syfte att stärka den tidiga
taluppfattningen, det tidiga användandet av tal, samt utvecklingen av undervisningen för att på sikt bygga bort vanliga missuppfattningar hos eleverna.
Målet med satsningen är ökad måluppfyllelse i matematik för alla elever. Alla
F–5-skolor i kommunen har erbjudits ersättning motsvarande 10 % av tjänst
för att bedriva intensivundervisning i matematik. Intensivundervisning innebär
att pedagogen under en sjuveckorsperiod träffar två till tre elever, i årskurs
2 eller 3, 20 minuter per dag fyra dagar per vecka. Totalt ca 10 timmar extra
tid för matematik i en en-till-en situation för eleven.
• Ett försök pågår på en 6–9-skola med att prova en ny metod att ge stödundervisning för elever i äldre åldrar som inte når kraven för ämnet. Försöket bygger
på intensivundervisningsmetoden som är utarbetat för årskurs 2. Eleverna i
årskurs 6 får intensivträning i 30 minuter per dag, fyra dagar per vecka.
• Stöttning av lärare i hur man kan förbättra resultaten i matematik för specifika
enheter. Ämnesutvecklare deltar på lektioner i syfte att hitta arbetsformer som
höjer elevernas måluppfyllelse.
Effekter av satsningar i matematik
Under läsåret 2010–2011 prövades UiM-materialet på fyra av kommunens
grundskolor. Ansvariga lärare var positiva till den respons de fick av primgruppen.
Det går dock inte att se något samband mellan UiM och resultaten i matematik
eftersom de elever i årskurs 2 som deltog vårterminen 2011 gör nationella proven i
årskurs 3 vårterminen 2012.
39
De elever som deltagit i intensivundervisningsprogram förbättrar sina resultat
med upp till 150 %. Detta kan jämföras med elever som deltagit i den ordinarie
undervisningen som maximalt förbättrat sina resultat med 26 %.
Lika många flickor som pojkar har deltagit i intensivundervisningssatsningen.
Det finns ingen märkbar skillnad mellan pojkar och flickor vad det gäller förmågan
att ta till sig den här typen av undervisningsprogram enligt vad resultaten visar.
Såväl pojkar som flickor gynnas av programmet. Lärare till elever som varit med
i satsningen reflekterar över att elever efter genomgången intensivundervisningsperiod visar högre aktivitet på lektionerna, vilket kan tyda på högre motivation,
som i sin tur gynnar kunskapsutvecklingen i positiv bemärkelse.
Genom den självskattning eleverna gör kan man konstatera att de flesta eleverna
har ett högre självförtroende i matematikämnet vilket bör gynna deras fortsatta
kunskapsutveckling. Responsen från föräldrar gällande intensivträningen är
mycket positiv, då de upplever att intensivträningen har fått barnen att höja sin
förståelse för matematiken.
Entreprenöriellt lärande
Ett nationellt uppdrag
I den nya läroplanen för grundskolan, LGR 11, betonas vikten av att stimulera
färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Skolan ska
stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet, samt vilja att pröva egna idéer och
lösa problem.
I läroplanens övergripande mål och riktlinjer kan man under kapitlet ”Kunskaper”
och ”Elevernas ansvar och inflytande” utläsa att stor vikt i utbildningen ska
läggas på elevernas förmåga att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i sin
utbildning och att utforskande och lust att lära ska utgöra en grund för skolans
verksamhet.
Varför entreprenöriellt lärande?
”Entreprenöriellt lärande” kan bäst förklaras som ett pedagogiskt förhållningssätt i
vilket man som lärare i stor utsträckning uppmuntrar och tränar elever att på ett
adekvat sätt ta ansvar för sina studier och sina liv, samt förbereda sig för framtiden.
40
När eleverna har lärt sig att ta initiativ och agera med ansvar för sig själva och
andra kommer de att välja att agera självständigt. Eleverna blir medvetna om
hur de påverkar andra genom sitt sätt att tänka och handla, och att deras sätt att
tänka och agera får konsekvenser för dem själva på kort och lång sikt. I Lerums
6–9-skolor har det under flera år varit ett prioriterat område att arbeta ämnesövergripande och i längre arbetspass för att skapa helhet och begriplighet.
Man har också betonat vikten att utgå från elevernas drivkraft, intressen och
drömmar för att skapa en undervisning som är verklighetsbaserad och
motivationsskapande.
För att kunna arbeta entreprenöriellt är det viktigt att eleverna är väl förtrogna
med kursplanemålen. Därför har skolorna inom Sektor lärande under några år
arbetat mycket med att konkretisera målen i det dagliga arbetet, så att alla elever
ska känna sig involverade i undervisningen och ha inflytande över vilka mål
som de behöver och vill arbeta mot. Bedömning av skolarbete görs både utifrån
olika ämnesområden, olika målområden, och ämnesövergripande temaarbeten.
På detta sätt ökar man elevernas förutsättningar att vara medbedömare och få
inflytande över sina studier. Samtidigt ökar lärarens insikt och medvetenhet om
elevernas kunskapsutveckling. Bedömning sker kontinuerligt över hela året och
inte endast vid tider av betygsättning.
Lerums skolor startade tidigt
Det är tre år sedan de första arbetslagen från Lerums 6–9-skolor påbörjade sin
arbetslagsutbildning i entreprenöriellt lärande. Inför läsårsstart 2011 hade samtliga
arbetslag i kommunens 6–9-skolor genomgått grundutbildningen.
Flera samarbetspartner
Satsningen kring entreprenöriellt lärande har varit mycket omfattande och goda
samarbetspartners har möjliggjort genomförandet. Förutom enheternas egna satsningar har skolorna fått finansiellt stöd från Skolverket och Sparbanken i Alingsås.
Utbildningarna har planerats och genomförts av MeUniversity AB.
41
Vad har hänt?
Införandet av ett entreprenöriellt lärande har sett olika ut på skolorna, men
eftersom alla pedagoger har utbildats i entreprenöriellt lärande och fått ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärande främjas numer arbetet med att, i högre
grad än förut, utveckla varje elevs entreprenöriella kompetenser (t ex handlingskraft, ansvarstagande, konsekvensbedömning, medvetenhet om egna talanger
etc) i syfte att ge dem en ökad känsla av sammanhang, göra dem motiverade att
lära, och som en konsekvens av detta även öka entreprenörsandan.
Lärarna är viktiga i arbetet med att nå målet med att träna elever i att bli mer entreprenöriella. Uppdraget vidgas från att inte endast motivera elever för enskilda
ämnen eller ämnesområden till att hitta elevernas grundläggande inre motivation, som i tur leder till ökat lärande. Därför har detta inneburit en stor utbildningssatsning. Alla pedagoger för äldre åldrar har genomgått utbildning och
under 2012 utbildas även pedagogerna för yngre åldrar, vilket innebär att samtliga
grundskolor inom Sektor lärande från och med hösten 2012 ingår i satsningen.
Effekter
De enheter som har påbörjat arbetet, och i dagsläget har erfarenhet av entreprenöriellt lärande i praktiken, säger att eleverna upplever en ökad delaktighet
och en ökad lust att lära. Andra positiva effekter som framkommer vid utvärderingar är att man tycker sig se en ökad arbetsglädje, att eleverna lär känna varandra
bättre, att samarbete sker i större utsträckning, att det förekommer större variation
i undervisningen och ett mer verklighetsbaserat lärande, samt att eleverna blivit
tryggare och mer flexibla.
Inga specifika kommungemensamma mätningar har gjorts ännu utifrån vilka man
kan utläsa huruvida entreprenöriellt lärande lett till ökade kunskapsresultat.
För att mäta effekten kommer 2012 års GR-enkät att revideras och frågor
att tillföras i syfte att kunna följa effekten av entreprenöriellt lärande och se i
vilken utsträckning det, över tid, kan leda till ett högre meritvärde.
42
Antaganden från enheter har gjorts beträffande det genomsnittliga meritvärdet
vid 2011 års kvalitetsrapport. Av dessa kan utläsas att individuell kunskapsuppföljning och formativ bedömning bidrar positivt till att höja elevernas kunskapsnivåer och att en åtgärd för att ge eleverna förutsättningar att nå högre resultat
är att satsa på det entreprenöriella lärandet. Ytterligare förklaringar till goda
kunskapsresultat är att det entreprenöriella arbetet har medfört en ökad målfokusering hos arbetslagen och förståelse för innebörden av målen hos eleverna.
Hur går vi vidare?
• Nyckelpersoner från arbetslagen på 6–9-skolorna vidareutbildas för ökade
kunskaper i syfte att leda utvecklingen vidare i arbetslagen.
• Arbetslag från F–5-skolor har påbörjat utbildning i entreprenöriellt lärande
under våren 2012.
• Alla grundskolor inom Sektor lärande utgår från sektorns vision om högre
måluppfyllelse och goda resultat genom att satsa på ett systematiskt arbetssätt,
pedagogiskt ledarskap och entreprenöriellt lärande.
• I Gråbo nya skolor ska entreprenöriellt lärande genomsyra undervisningen
i enlighet med ”Mål för lärmiljön” antaget av Lerums kommunstyrelse.
• En nationell konferens om ”Entreprenöriellt lärande” planeras tillsammans
med MeUniversity att genomföras i Lerum under 2012.
• Kompetensutveckling inför införandet av en-till-en. Många beröringspunkter
finns mellan dessa satsningar.
43
Utveckla personal och ledarskap
Personal, ledarskap och förbättrade resultat
För att nå goda resultat i grundskolan förutsätts initialt att rätt personer lockas
att välja läraryrket, att de sedan får en adekvat utbildning och att vi som arbetsgivare
säkerställer att varje enskild elev kan tillgodogöra sig undervisningen.
(McKinsey, 2007)
En framgångsrik skola ställer inte bara krav på att eleverna ska nå målen utan att
alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential genom att utvecklas ytterligare.
Vi vet att några enskilda faktorer har helt avgörande betydelse för resultaten:
• Rektor som pedagogisk ledare och chef
• Personal med rätt kompetens
• Lärare som pedagogisk ledare
• Mer tid mellan lärare och elev
• Målinriktat arbete mot goda resultat
• Täta uppföljningar av resultat
• Enhetlig vilja bland politiker och personal på alla nivåer
• En modern arbetsplats med tidsenligt undervisningsstöd (IKT)
• Höga förväntningar på elever och personal
Fokus på pedagogiskt ledarskap
Sektorn har under 2011 arbetat aktivt med att utveckla det pedagogiska
ledarskapet hos rektorerna. Detta arbete fortsätter även under 2012. Nästa steg
innebär att stärka förutsättningarna för rektorerna att utöva sitt chefskap på ett
effektivare sätt.
44
En av sektorns utmaningar är att rekrytera och behålla skolledare. Den regionala
konkurrensen är tydlig och vi ser dessutom en brist på skolledare framöver.
Detta gör det än viktigare att identifiera och satsa på interna potentiella ledare.
Sektor lärande har därför startat ett internt program för blivande skolledare dit
medarbetare med intresse för ledarskap kan anmäla sig. De intresserade kommer
att genomgå intervjuer och tester för att sedan erbjudas utbildning i ledarskap.
Rekrytera rätt kompetens – stärk varumärket
För ett framgångsrikt rekryteringsarbete behöver vi öka vår attraktionskraft hos
personer med rätt kompetens. Genom att tydligare lyfta fram vår vision att bli
Sveriges ledande miljökommun ser vi möjligheten att stärka vårt varumärke.
Forskning visar att generation Y (födda 1985–1993) i större utsträckning än äldre
medarbetare prioriterar arbetsgivare utifrån vilka värderingar som råder på arbetsplatsen (Kairos Future). Genom att kommunen tydligare kommunicerar varumärket
ser vi möjligheten att motivera rätt personer att söka sig till Lerums kommun.
Rätt kompetens på rätt plats
Nästa steg innebär att stärka den egna rekryteringskompetensen för att på ett
bättre sätt identifiera rätt kompetens hos dem som söker jobb hos oss. Cheferna
kommer därför att erbjudas ett utökat stöd vid rekrytering.
Under hösten 2011 genomfördes en kartläggning av den pedagogiska personalens
utbildning och behörigheter. Syftet var att ge en bild av vår beredskap sektorn
har inför de nya behörighetsreglerna och legitimationskravet som träder i kraft
fullt ut 2015. Resultatet av kartläggningen kommer att ligga till grund för det
fortsatta arbetet med att förbereda verksamheten på de nya kraven.
Karriärvägar och utveckling
Forskning visar att lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet är den
enskilt viktigaste faktorn för hur eleverna lyckas. Varje lärares egen professionella
utveckling blir därför central.
45
Under 2012 kommer den enskilde lärarens möjlighet att styra sin egen utveckling i
riktning mot bättre resultat för eleverna att öka. Det kan innebära att medarbetarna
genom individuella professionella utvecklingsplaner, i större utsträckning än
tidigare, får förfoga över val av utbildningsinsats utifrån den enskilde lärarens
egna kompetensutvecklingsbehov. Utgångspunkten är ett tydligt definierat
uppdrag med mål satta tillsammans med rektor där de egna valen av kompetensutveckling kopplas till uppdraget. Det är viktigt att komplettera gemensamma
utbildningsinsatser med individanpassade kompetensutvecklingsmöjligheter
för den enskilde läraren i en tid då kraven på läraren är stora.
Möjligheterna att göra karriär inom skolan har under en lång period varit begränsade
till att anta ett rektorsuppdrag. I samband med etableringen av de nya skolorna i
Gråbo startar arbetet med att utforma karriärtjänster med en tydlig koppling till
forskning. Även den förändrade elevhälsoorganisationen innebär nya möjligheter
till utvecklingsuppdrag genom de nya befattningarna ”elevhälsopedagog” och
”coach”. Sektorn kommer att fortsätta arbetet med att skapa utvecklingstjänster
för att öka karriärmöjligheterna och höja attraktionskraften hos såväl läraryrket
som Lerums kommun som arbetsgivare.
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling är en viktig strategisk fråga för skolutvecklingen på Sektor
lärande liksom på respektive enhet i Lerums kommun. Ständiga förändringar
i samhället och i skolan ställer krav på kompetensutveckling av personal som
arbetar inom Sektor lärandes områden. Sektor lärandes kompetensutvecklingsplan
fokuserar på de, för hela sektorn, gemensamma och prioriterade utvecklingsområden, samt de insatser som behövs som stöd för att nå målen i kommunens
verksamhetsplan.
Med ett starkare professionellt inflytande över verksamheten blir det även
naturligt att personalen själva formulerar sina utvecklingsbehov och att de olika
enheterna kontinuerligt satsar på gemensam kompetensutveckling som är
anpassad efter enhetens specifika behov.
Kompetensutvecklingsplan finns för sektorn, enheten, arbetslaget och den
enskilde arbetstagaren.
46
Kompetensutvecklingsmodell
Viktigt är att den kompetensutveckling som görs kopplas till verksamheten.
Antingen till, de för sektorn, enheten eller arbetslaget, uppsatta målen i årets
verksamhetsplan, eller till de mål som individen själv preciserar som individuella
mål vid medarbetarsamtalet.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Utifrån identifierade behov, statliga styrdokument och kommunens verksamhetsplan identifieras sektorns prioriterade kompetensutvecklingsmål.
Utifrån de olika enheternas arbete i det systematiska kvalitetsarbetet identifieras
förbättringsområden. Därefter konkretiseras på vilket sätt man ska arbeta med
dessa, vilka insatser som ska göras, när det ska ske, och vilka som är ansvariga.
En central plan upprättas var 4:e år och för varje enhet upprättas en kompetensutvecklingsplan varje verksamhetsår som preciserar planerade aktiviteter,
användning av tid och pengar.
Kompetensutvecklingsansvarig ska dokumentera genomförd kompetensutveckling
för enheten och för enskilda medarbetare.
Inriktning
Inventering av ett kompetensutvecklingsbehov sker löpande, men fokus fastställs
utifrån kommunens verksamhetsplan och Sektor lärandes prioriterade mål.
Beträffande den enskilda enheten utgår kompetensutvecklingsbehoven från
enhetens systematiska kvalitetsarbete och beträffande den enskilde medarbetaren
i samråd med chefen vid medarbetarsamtal beträffande individen. De preciserade
fokusområdena ska vara knutna till det pågående förbättringsarbetet och det ska
finnas en långsiktighet i satsningarna. Den genomförda kompetensutvecklingen
utvärderas i samband med resultatuppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet.
En slutgiltig central utvärdering av långsiktiga kompetensutvecklingssatsningar
görs av Sektor lärande när de är helt genomförda.
47
Kompetensutvecklingsplan inom Sektor lärande 2011–2014
Under 2011–2014 prioriteras följande områden inom Sektor lärande:
• Implementering av ny skollag, nya läro- och kursplaner för förskola, grundskola
och gymnasium samt ny gymnasiereform
• Matematik och svenska
• Genus och jämställdhet
• Miljö- och hälsoarbete – hållbar utveckling
• IKT – som lärande verktyg
• Entreprenöriellt lärande
• Likabehandling
• Pedagogiskt ledarskap för lärare och skolledare
48
Implementering av ny
skollag, nya läro- och
kursplaner för förskola,
grundskola, särskola
och gymnasium samt
av ny gymnasiereform
Under våren 2011 ska all berörd personal inom
Sektor lärande delta i implementeringsarbetet.
Alla berörda ska tillägna sig information från
Skolverket, samt delta i enhetens eget implementeringsarbete. Nyckelpersoner ska utbildas
och tillsammans med rektor driva arbetet på
respektive enhet. Kommungemensamma nätverk
kommer att bildas i de olika ämnena.
Matematik och svenska
Satsningar kring ämnena matematik och svenska
kommer att fortsätta. Detta innebär kompetensutveckling för lärare i matematik och svenska.
Satsningarna ska leda till att lärare på ett bättre
sätt och med nya metoder ska kunna arbeta för
att få fler elever att nå ökad måluppfyllelse inom
dessa ämnen.
Genus och jämställdhet
Genus och jämställdhetsarbetet kommer att
fortsätta på alla enheter inom sektorn. Varje
enhet ska ha en plan för både genusarbetet och
jämställdhetsarbetet. Sektor lärande erbjuder
genuspedagogutbildning och enheterna ansvarar
för att systematisera arbetet kring genus- och
jämställdhetsfrågor på respektive enhet och
utbilda medarbetarna inom dessa områden.
Miljö- och hälsoarbete
Hållbar utveckling
Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun.
Utbildning pågår för att miljöcertifiera all personal.
Sektor lärandes uppgift är att på ett systematiskt
sätt arbeta för att utbildning i miljö- och hälsofrågor sker på alla enheter.
IKT – som lärande
verktyg
IKT- användningen ska öka som ett pedagogiskt
verktyg. Utbildning för personal i IKT.
49
Entreprenöriellt
lärande
Pedagoger i Lerums kommun genomför en
utbildning i Entreprenöriellt lärande. Utbildningen
syftar till att ge lärare verktyg för att arbeta
entreprenöriellt i sin undervisning. Samarbete
sker med Me University. Utbildningen ska stötta
lärarna i att kunna förverkliga innehållet i den nya
läroplanen och stärka elevernas entreprenöriella
kompetenser i alla ålderskategorier och skolformer.
Likabehandling
Samtliga skolverksamheter ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Kompetensutveckling sker för att nå resultaten i enheternas
likabehandlingsplaner.
Pedagogiskt ledarskap
för lärare och skolledare
Alla skolenheter ska arbeta med att utveckla en
ökad pedagogisk insikt och kunskap i pedagogiskt
ledarskap i syfte att höja kvaliteten i skolan.
Annan kompetensutveckling som genomförs av Sektor lärande om behov finns:
• Förskolelyftet I syfte att öka behörigheten av förskollärare
• Lärarlyftet I syfte att öka behörigheten av lärare
• Pedagogiskt Forum – Ett kommungemensamt kompetensutvecklingsutbud
med seminarier, föreläsningar och workshops för att stärka kompetensen
inom prioriterade områden.
50