(förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år

Gäller från 150831
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia
AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Lännersta förskola, skola och fritidshem
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
15-08-31--16-08-31
Utvärdering av förra årets plan
Planerade åtgärder läsåret 2014/2015:
Förskola, skola och fritidshem
Efter en analys av mätningar såsom NKI och trivselenkät har vårt arbete utmynnat i ett
arbete, PBS, med fokus på värdegrund och gemensamt förhållningssätt för all personal i
verksamheten. Det inledande arbetet under höstterminen 2014 har utmynnat i ett antal
fokusområden som vi pedagoger ser behov av att uppmärksamma för att öka
tryggheten för elever/barn.
PBS-arbetet under läsåret innefattas av:
 föreläsningar för personalen
 fokusområden läsåret 2014/2015: matsalen, skolgården och korridoren
 diskussioner i personalgruppen utifrån givna teman
 utformande av en PBS-grupp med representanter från olika delar i verksamheten
som tillsammans med psykolog leder arbetet i vardagen
 elevintervjuer som grund för kartläggning och analys av verksamheten
 sammanställning och reflektion kring fortsatt arbete för en gemensam














Gäller från 150831
värdegrund med fast förankring hos all personal och alla elever/barn. Arbetet
sker i samarbete med skolans Trygghetsgrupp
fritidspedagoger som tagit del av kurs i rastlekar delger innehållet av kursen på
personalkonferens hösten 2014 i syfte att alla pedagoger ska stimulera till lek
och ett gemensamt förhållningssätt på skolan utifrån allas lika värde
ökat antal vuxna ute i samband med elevers/barns utevistelse
den årliga planen förankras i föräldrarådet utifrån diskussion
Trygghetsgruppens och arbete utvärderas årligen. Resultatet sammanställs och
utgör underlag för kommande termins arbete
Eht-teamets kompetens är stärkt av personer med olika yrkeskompetenser som
vistas tillsammans med barn/elever i vardagen i syfte att främja
värdegrundsarbetet
Eht-teamets arbete utvärderas av pedagoger varje termin
överlämningar sker från Trygghetsgruppen, pedagogteamen och EHT-teamet
kontinuerligt av representanter som finns med i samtliga grupper
fortsatt arbete med trivselenkät bland barn/elever
Trygghetsgruppen fortsätter att anordna gruppstärkande aktiviteter utöver
klassgränserna.
Trygghetsgruppen fortsätter sitt arbete efter konsekvenstrappan
under läsåret ordnar vi dagar då barn/elever möts över åldersgränserna. Tanken
med detta är att barn/elever ska lära känna varandra bättre och att det ska leda
till ökad trygghet och trivsel i skolan. Under dessa dagar delar vi in barnen i
grupper som tillsammans genomför aktiviteter som på ett eller annat sätt är
knutna till det vardagliga arbetet i förskolan/skolan/fritidshemmet eller som är
förankrat utifrån ett gemensamt tema.
när barn och elever har idrott finns det alltid en vuxen i nära anslutning till
omklädningsrummen
på skolan finns ett elevråd med två representanter från varje mentorsgrupp, en
flicka och en pojke. Elevrådet träffas en gång i månaden tillsammans med två
pedagoger. När det finns behov deltar rektor i elevrådsmötet
i företaget Pysslingen har alla förskolor, skolor och fritidshem tillgång till
Pysslingens egen barn-/elevombudsman, PyssO.
Genomförande och resultat läsåret 2014/2015:
 Personalen har tagit del av föreläsningar kontinuerligt utifrån PBS-arbetet.
 Fokusområden utifrån PBS har under året varit: korridoren, matsalen och vissa
delar av skolgården samt klassrummen.
 En PBS-grupp har haft kontinuerliga träffar med skolans psykolog under läsåret. I
arbetet har elevintervjuer och kartläggning av verksamheten ingått.
 Trygghetsgruppen har hösten 2015 haft PBS som en stående punkt på
dagordningen.
 Pysslingens barn-/elevombudsman kvarstår och vi kan kommande läsår
informera föräldrar och elever om detta i större utsträckning.
 Fritidspedagoger har under läsåret varit aktiva lekledare under elevernas raster.
 Den årliga planen har ventilerats i Skolrådet.
 Trygghetsgruppens och EHT-teamets arbete har utvärderats av pedagoger och
resultatet av utvärderingen har utgjort underlag i analysarbetet.
 Eht-teamets kompetenser har vistats i den dagliga verksamheten tillsammans
med eleverna.
 Specialpedagog har varit delaktig i Trygghetsgruppens möten, i Eht-möten samt







Gäller från 150831
på pedagogmöten för att överlämna information.
Eleverna har genomfört trivselenkät samt fyllt i kartor utifrån trygga och otrygga
platser.
Trygghetsgruppen har kontinuerligt delgett samtliga klasser gruppstärkande
övningar via elevrådet.
Trygghetsgruppen har arbetat enligt konsekvenstrappan.
Övningar tillsammans med kompisklasser, över klassgränserna, har genomförts.
En vuxen har funnits till hands i nära anslutning till omklädningsrummen.
Elevrådet har träffats kontinuerligt och varje klass alternativt årskurs har haft två
representanter, en pojke och en flicka. Rektor har deltagit under mötena.
Pysslingens barn-/elevombudsman har funnits till hands under läsåret.
Utvärdering av årets plan
Årets plan kommer att utvärderas i maj 2015 av följande grupper;
- Barn och elever i förskolan, skolan samt fritidshemmet utvärderar planen via
Elevrådet.
- Ledningsgruppen utvärderar planen utifrån rollen som representanter för
samtliga pedagogteam på förskolan och skolan.
- Samtliga pedagoger i verksamheten utvärderar planen.
- Skolrådets föräldrar utvärderar planen.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och
till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling, Skolverket)
Tillsammans med barn, elever och föräldrar har vi ett gemensamt ansvar att leva och
agera utifrån vår skolas vision; att varje barn ska ges förutsättningarna att nå sin fulla
potential i ett tryggt klimat.
Alla barn och elever i Lännersta förskola, skola och fritidshem ska känna sig trygga. Vi
tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. I Lännersta
Gäller från 150831
förskola, skola och fritidshem är alla lika viktiga!
Alla medarbetare på Lännersta förskola, skola och fritidshem arbetar utifrån
ståndpunkten att vara goda förebilder. Vi agerar och utreder skyndsamt vid kännedom
om upplevd diskriminering eller kränkning.
På skolan arbetar Lännersta med ett praktiskt värdegrundsarbete (SWPBS) som utgår
ifrån att vi skapar förväntningar/regler för hur alla på skolan ska bete sig på
gemensamma ytor och i gemensamma sammanhang. De förväntningar/regler vi arbetat
fram främjar ett klimat som bygger på samarbete mellan barnen och tolerans för att alla
barn har olika behov. Även förskolan har införlivat delar av detta.
Detta arbete fick samtlig personal utbildning i under läsåret 2014-2015 och nu
praktiseras det skolövergripande. Med hjälp av tummar kan pedagogerna kommunicera
med barnen vad som är i linje med de gemensamma förväntningarna/reglerna. Genom
att uppmärksamma barnen när de gör rätt ökar deras lust att göra rätt. Genom att träna
dem i det som är svårt (att exempelvis reda ut en konflikt) får eleverna färdigheter som
de har nytta av för livet. Elever i förskoleklass får under vårterminen träna sig på hur
man löser konflikter (turas om att bestämma) samt perspektivtagande (se på saker ur
den andras ögon) under ledning av psykolog, detta följs sedan upp av pedagoger på
rasterna.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som
kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande
identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,
visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
Gäller från 150831
eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som
kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande
identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,
visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
Gäller från 150831
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016
utifrån resultatet av kartläggningarna


















PBS-arbetet har inletts i hela verksamheten vilket resulterat i att skolans tidigare
ledord under läsåret har ersatts av förväntningar/regler.
Pedagoggruppen har tagit del av kontinuerliga utbildningar under ledning av
skolans psykolog där förväntningar, konkreta arbetssätt och metoder har
utvecklats.
PBS-arbetet har presenterats för föräldrarådet våren 2015.
En PBS-grupp har arbetat med genomförandet av PBS under vårterminen. Hösten
2015 tar skolans Trygghetsgrupp över arbetet.
PBS-gruppen har under läsåret 2014/2015 genomfört elevintervjuer och
observationer som använts som underlag i arbetet med att utforma en väl
förankrad och gemensam värdegrund på Lännersta skola.
Trygghetsgruppens arbete under vårterminen 2015 specificerats till att mer
härröra elevärenden och gruppstärkande åtgärder kontinuerligt i vardagen, bland
annat genom övningar via elevrådet. Arbetsuppgifter såsom FN-dagsaktiviteter
har fördelats till samtliga pedagoger.
EHT-teamet har haft kontinuerliga träffar varje vecka under läsåret.
Fritidspedagogerna har under läsåret infört rastlekar kontinuerligt tillsammans
med barnen under specifika perioder. Detta arbete bör fortgå under läsåret
2015/2016 för att öka rastvariation för barn/elever.
Reflektioner kring antalet vuxna i samband med rast har ägt rum kontinuerligt på
fritidsmöten och Trygghetsgruppsmöten under läsåret. Arbetet bör kvarstå för att
ständigt uppmärksamma elevernas behov av trygghet under rasttid.
Trygghetsgruppens arbete har utvärderats av personalen under läsåret,
arbetssättet bör kvarstå men utvecklas till att även innefatta elevernas tankar.
EHT-teamets kompetenser har utökats läsåret 2014/2015 till att innefatta:
skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog/speciallärare och rektor.
Läsåret 2015/2016 kommer även skolläkaren att vara delaktig vid flera
mötestillfällen för att stärka kompetensen ytterligare.
EHT-teamet har funnits tillgänglig i vardagen vilket ses som en styrka, arbetet
bör fortsätta läsåret 2015/2016.
Trivselenkät från Trygghetsgruppen har genomförts bland eleverna, även kartor
där eleverna markerat otrygga/trygga platser har använts. Utfallet har
analyserats av Trygghetsgruppen tillsammans med ansvarig mentor. Analysen
har utmynnat i åtgärder i vardagen för att skapa en trygg och rofylld miljö för
barn/elever.
Trygghetsgruppen och EHT-teamet har representanter i samtliga grupper.
Överlämningsarbetet har fungerat och bör fortgå kommande termin.
Trygghetsgruppen har anordnat gruppstärkande aktiviteter genom elevrådet
vilket bör fortsätta.
Trygghetsgruppens arbete enligt konsekvenstrappan har genomförts och bör
fortsätta kommande läsår.
Den årliga planen har utvärderats i Föräldrarådet. Arbetssättet bör kvarstå
kommande läsår.
Skyltar skapas hösten 2015 och placerats ut på avsedda platser för att förtydliga
PBS-arbetet och dess förväntningar. Elever arbetar med förväntningarna


Gäller från 150831
kontinuerligt tillsammans med all personal dagligen med start augusti 2015.
Vårdnadshavare informeras om PBS-arbetets utformning i samband med
föräldramöte i september 2015.
Pedagogerna arbetar hösten 2015 enligt PBS kontinuerligt i vardagen genom att
förstärka positivt beteende. Arbetet utmynnar i belöningar som tilldelas hela
skolan vilket skapar gemenskap över klassgränserna och i pedagoggruppen.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen





Den årliga planen har delgetts hemmen i samband med utskick via Unikum.
Diskussioner har förts om innehållet i planen i Skolrådet.
Årliga planen utgör underlag i planerade gemensamma värdegrundslektioner och
även i spontana samtal under skoldagen. Klassrådet är också ett forum för att
kartlägga hur det efterlevs.
Ansvariga pedagoger i värdegrundsarbetet ser kontinuerligt till att arbetet utgår
ifrån planens begrepp och formuleringar.
En presentation av den Årliga planen och skolans satsning på PBS har delgetts
föräldrar i samband med höstens föräldrarmöte.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta
handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev
känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen
som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig
Gäller från 150831
trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka överlämnar mentor ärendet till
Trygghetsgruppen som arbetar vidare enligt fastställt arbetssätt, konsekvenstrappan.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt
elev känner sig otrygg
Uppföljningssamtal sker enligt överenskommelse mellan Trygghetsgruppen, hem och
berörd elev/berörda elever.
6) Om problemet fortfarande kvarstår kallas vårdnadshavare till möte där rektor och
representant från skolans elevhälsoteam deltar. En kartläggning med stöd av
elevhälsans kompetenser tillsätts skyndsamt. Uppföljningssamtal sker mellan hem, skola
och elev. Om kräkningen inte upphör kan skolan vidta åtgärder för utsättande elever
som exempelvis:
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta
handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev
känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen
som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig
trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka överlämnar mentor ärendet till
Trygghetsgruppen som arbetar vidare enligt fastställt arbetssätt, konsekvenstrappan.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt
elev känner sig otrygg
Uppföljningssamtal sker enligt överenskommelse mellan Trygghetsgruppen, hem och
berörd elev/berörda elever.
Gäller från 150831
6) Om problemet fortfarande kvarstår kallas vårdnadshavare till möte där rektor och
representant från skolans elevhälsoteam deltar. En kartläggning med stöd av
elevhälsans kompetenser tillsätts skyndsamt. Uppföljningssamtal sker mellan hem, skola
och elev. Om kräkningen inte upphör kan skolan vidta åtgärder för utsättande elever
som exempelvis:
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens
vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning
kan behöva kopplas in.