Gäller från 150831 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Lännersta förskola, skola och fritidshem Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 15-08-31--16-08-31 Utvärdering av förra årets plan Planerade åtgärder läsåret 2014/2015: Förskola, skola och fritidshem Efter en analys av mätningar såsom NKI och trivselenkät har vårt arbete utmynnat i ett arbete, PBS, med fokus på värdegrund och gemensamt förhållningssätt för all personal i verksamheten. Det inledande arbetet under höstterminen 2014 har utmynnat i ett antal fokusområden som vi pedagoger ser behov av att uppmärksamma för att öka tryggheten för elever/barn. PBS-arbetet under läsåret innefattas av: föreläsningar för personalen fokusområden läsåret 2014/2015: matsalen, skolgården och korridoren diskussioner i personalgruppen utifrån givna teman utformande av en PBS-grupp med representanter från olika delar i verksamheten som tillsammans med psykolog leder arbetet i vardagen elevintervjuer som grund för kartläggning och analys av verksamheten sammanställning och reflektion kring fortsatt arbete för en gemensam Gäller från 150831 värdegrund med fast förankring hos all personal och alla elever/barn. Arbetet sker i samarbete med skolans Trygghetsgrupp fritidspedagoger som tagit del av kurs i rastlekar delger innehållet av kursen på personalkonferens hösten 2014 i syfte att alla pedagoger ska stimulera till lek och ett gemensamt förhållningssätt på skolan utifrån allas lika värde ökat antal vuxna ute i samband med elevers/barns utevistelse den årliga planen förankras i föräldrarådet utifrån diskussion Trygghetsgruppens och arbete utvärderas årligen. Resultatet sammanställs och utgör underlag för kommande termins arbete Eht-teamets kompetens är stärkt av personer med olika yrkeskompetenser som vistas tillsammans med barn/elever i vardagen i syfte att främja värdegrundsarbetet Eht-teamets arbete utvärderas av pedagoger varje termin överlämningar sker från Trygghetsgruppen, pedagogteamen och EHT-teamet kontinuerligt av representanter som finns med i samtliga grupper fortsatt arbete med trivselenkät bland barn/elever Trygghetsgruppen fortsätter att anordna gruppstärkande aktiviteter utöver klassgränserna. Trygghetsgruppen fortsätter sitt arbete efter konsekvenstrappan under läsåret ordnar vi dagar då barn/elever möts över åldersgränserna. Tanken med detta är att barn/elever ska lära känna varandra bättre och att det ska leda till ökad trygghet och trivsel i skolan. Under dessa dagar delar vi in barnen i grupper som tillsammans genomför aktiviteter som på ett eller annat sätt är knutna till det vardagliga arbetet i förskolan/skolan/fritidshemmet eller som är förankrat utifrån ett gemensamt tema. när barn och elever har idrott finns det alltid en vuxen i nära anslutning till omklädningsrummen på skolan finns ett elevråd med två representanter från varje mentorsgrupp, en flicka och en pojke. Elevrådet träffas en gång i månaden tillsammans med två pedagoger. När det finns behov deltar rektor i elevrådsmötet i företaget Pysslingen har alla förskolor, skolor och fritidshem tillgång till Pysslingens egen barn-/elevombudsman, PyssO. Genomförande och resultat läsåret 2014/2015: Personalen har tagit del av föreläsningar kontinuerligt utifrån PBS-arbetet. Fokusområden utifrån PBS har under året varit: korridoren, matsalen och vissa delar av skolgården samt klassrummen. En PBS-grupp har haft kontinuerliga träffar med skolans psykolog under läsåret. I arbetet har elevintervjuer och kartläggning av verksamheten ingått. Trygghetsgruppen har hösten 2015 haft PBS som en stående punkt på dagordningen. Pysslingens barn-/elevombudsman kvarstår och vi kan kommande läsår informera föräldrar och elever om detta i större utsträckning. Fritidspedagoger har under läsåret varit aktiva lekledare under elevernas raster. Den årliga planen har ventilerats i Skolrådet. Trygghetsgruppens och EHT-teamets arbete har utvärderats av pedagoger och resultatet av utvärderingen har utgjort underlag i analysarbetet. Eht-teamets kompetenser har vistats i den dagliga verksamheten tillsammans med eleverna. Specialpedagog har varit delaktig i Trygghetsgruppens möten, i Eht-möten samt Gäller från 150831 på pedagogmöten för att överlämna information. Eleverna har genomfört trivselenkät samt fyllt i kartor utifrån trygga och otrygga platser. Trygghetsgruppen har kontinuerligt delgett samtliga klasser gruppstärkande övningar via elevrådet. Trygghetsgruppen har arbetat enligt konsekvenstrappan. Övningar tillsammans med kompisklasser, över klassgränserna, har genomförts. En vuxen har funnits till hands i nära anslutning till omklädningsrummen. Elevrådet har träffats kontinuerligt och varje klass alternativt årskurs har haft två representanter, en pojke och en flicka. Rektor har deltagit under mötena. Pysslingens barn-/elevombudsman har funnits till hands under läsåret. Utvärdering av årets plan Årets plan kommer att utvärderas i maj 2015 av följande grupper; - Barn och elever i förskolan, skolan samt fritidshemmet utvärderar planen via Elevrådet. - Ledningsgruppen utvärderar planen utifrån rollen som representanter för samtliga pedagogteam på förskolan och skolan. - Samtliga pedagoger i verksamheten utvärderar planen. - Skolrådets föräldrar utvärderar planen. Främjande del ”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande ”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Tillsammans med barn, elever och föräldrar har vi ett gemensamt ansvar att leva och agera utifrån vår skolas vision; att varje barn ska ges förutsättningarna att nå sin fulla potential i ett tryggt klimat. Alla barn och elever i Lännersta förskola, skola och fritidshem ska känna sig trygga. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. I Lännersta Gäller från 150831 förskola, skola och fritidshem är alla lika viktiga! Alla medarbetare på Lännersta förskola, skola och fritidshem arbetar utifrån ståndpunkten att vara goda förebilder. Vi agerar och utreder skyndsamt vid kännedom om upplevd diskriminering eller kränkning. På skolan arbetar Lännersta med ett praktiskt värdegrundsarbete (SWPBS) som utgår ifrån att vi skapar förväntningar/regler för hur alla på skolan ska bete sig på gemensamma ytor och i gemensamma sammanhang. De förväntningar/regler vi arbetat fram främjar ett klimat som bygger på samarbete mellan barnen och tolerans för att alla barn har olika behov. Även förskolan har införlivat delar av detta. Detta arbete fick samtlig personal utbildning i under läsåret 2014-2015 och nu praktiseras det skolövergripande. Med hjälp av tummar kan pedagogerna kommunicera med barnen vad som är i linje med de gemensamma förväntningarna/reglerna. Genom att uppmärksamma barnen när de gör rätt ökar deras lust att göra rätt. Genom att träna dem i det som är svårt (att exempelvis reda ut en konflikt) får eleverna färdigheter som de har nytta av för livet. Elever i förskoleklass får under vårterminen träna sig på hur man löser konflikter (turas om att bestämma) samt perspektivtagande (se på saker ur den andras ögon) under ledning av psykolog, detta följs sedan upp av pedagoger på rasterna. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning Gäller från 150831 eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del ”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till Gäller från 150831 barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna PBS-arbetet har inletts i hela verksamheten vilket resulterat i att skolans tidigare ledord under läsåret har ersatts av förväntningar/regler. Pedagoggruppen har tagit del av kontinuerliga utbildningar under ledning av skolans psykolog där förväntningar, konkreta arbetssätt och metoder har utvecklats. PBS-arbetet har presenterats för föräldrarådet våren 2015. En PBS-grupp har arbetat med genomförandet av PBS under vårterminen. Hösten 2015 tar skolans Trygghetsgrupp över arbetet. PBS-gruppen har under läsåret 2014/2015 genomfört elevintervjuer och observationer som använts som underlag i arbetet med att utforma en väl förankrad och gemensam värdegrund på Lännersta skola. Trygghetsgruppens arbete under vårterminen 2015 specificerats till att mer härröra elevärenden och gruppstärkande åtgärder kontinuerligt i vardagen, bland annat genom övningar via elevrådet. Arbetsuppgifter såsom FN-dagsaktiviteter har fördelats till samtliga pedagoger. EHT-teamet har haft kontinuerliga träffar varje vecka under läsåret. Fritidspedagogerna har under läsåret infört rastlekar kontinuerligt tillsammans med barnen under specifika perioder. Detta arbete bör fortgå under läsåret 2015/2016 för att öka rastvariation för barn/elever. Reflektioner kring antalet vuxna i samband med rast har ägt rum kontinuerligt på fritidsmöten och Trygghetsgruppsmöten under läsåret. Arbetet bör kvarstå för att ständigt uppmärksamma elevernas behov av trygghet under rasttid. Trygghetsgruppens arbete har utvärderats av personalen under läsåret, arbetssättet bör kvarstå men utvecklas till att även innefatta elevernas tankar. EHT-teamets kompetenser har utökats läsåret 2014/2015 till att innefatta: skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog/speciallärare och rektor. Läsåret 2015/2016 kommer även skolläkaren att vara delaktig vid flera mötestillfällen för att stärka kompetensen ytterligare. EHT-teamet har funnits tillgänglig i vardagen vilket ses som en styrka, arbetet bör fortsätta läsåret 2015/2016. Trivselenkät från Trygghetsgruppen har genomförts bland eleverna, även kartor där eleverna markerat otrygga/trygga platser har använts. Utfallet har analyserats av Trygghetsgruppen tillsammans med ansvarig mentor. Analysen har utmynnat i åtgärder i vardagen för att skapa en trygg och rofylld miljö för barn/elever. Trygghetsgruppen och EHT-teamet har representanter i samtliga grupper. Överlämningsarbetet har fungerat och bör fortgå kommande termin. Trygghetsgruppen har anordnat gruppstärkande aktiviteter genom elevrådet vilket bör fortsätta. Trygghetsgruppens arbete enligt konsekvenstrappan har genomförts och bör fortsätta kommande läsår. Den årliga planen har utvärderats i Föräldrarådet. Arbetssättet bör kvarstå kommande läsår. Skyltar skapas hösten 2015 och placerats ut på avsedda platser för att förtydliga PBS-arbetet och dess förväntningar. Elever arbetar med förväntningarna Gäller från 150831 kontinuerligt tillsammans med all personal dagligen med start augusti 2015. Vårdnadshavare informeras om PBS-arbetets utformning i samband med föräldramöte i september 2015. Pedagogerna arbetar hösten 2015 enligt PBS kontinuerligt i vardagen genom att förstärka positivt beteende. Arbetet utmynnar i belöningar som tilldelas hela skolan vilket skapar gemenskap över klassgränserna och i pedagoggruppen. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Den årliga planen har delgetts hemmen i samband med utskick via Unikum. Diskussioner har förts om innehållet i planen i Skolrådet. Årliga planen utgör underlag i planerade gemensamma värdegrundslektioner och även i spontana samtal under skoldagen. Klassrådet är också ett forum för att kartlägga hur det efterlevs. Ansvariga pedagoger i värdegrundsarbetet ser kontinuerligt till att arbetet utgår ifrån planens begrepp och formuleringar. En presentation av den Årliga planen och skolans satsning på PBS har delgetts föräldrar i samband med höstens föräldrarmöte. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig Gäller från 150831 trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka överlämnar mentor ärendet till Trygghetsgruppen som arbetar vidare enligt fastställt arbetssätt, konsekvenstrappan. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Uppföljningssamtal sker enligt överenskommelse mellan Trygghetsgruppen, hem och berörd elev/berörda elever. 6) Om problemet fortfarande kvarstår kallas vårdnadshavare till möte där rektor och representant från skolans elevhälsoteam deltar. En kartläggning med stöd av elevhälsans kompetenser tillsätts skyndsamt. Uppföljningssamtal sker mellan hem, skola och elev. Om kräkningen inte upphör kan skolan vidta åtgärder för utsättande elever som exempelvis: - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka överlämnar mentor ärendet till Trygghetsgruppen som arbetar vidare enligt fastställt arbetssätt, konsekvenstrappan. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Uppföljningssamtal sker enligt överenskommelse mellan Trygghetsgruppen, hem och berörd elev/berörda elever. Gäller från 150831 6) Om problemet fortfarande kvarstår kallas vårdnadshavare till möte där rektor och representant från skolans elevhälsoteam deltar. En kartläggning med stöd av elevhälsans kompetenser tillsätts skyndsamt. Uppföljningssamtal sker mellan hem, skola och elev. Om kräkningen inte upphör kan skolan vidta åtgärder för utsättande elever som exempelvis: - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.