LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gärdslösa
Skola och fritidshem
2016/2017
1
Rektorn har ordet
Som rektor har jag det övergripande ansvaret för arbetet med att främja
likabehandling samt förebygga diskriminering och kränkande behandling.
Jag har ansvaret att en plan årligen upprättas, följs och förankras.
Trygghet och trivsel för alla är grunden för mitt arbete. Om man inte är trygg och
känner trivsel är det svårare att arbeta och lära sig saker. Därför är det viktigt att alla
bemöts med respekt och värme samt känner sig bekräftad.
Jag träffar regelbundet elevrådet som har representanter från varje årskurs. Här får
jag tillfälle att möta eleverna och höra hur de har det på skolan. På
arbetsplatsträffarna med personalen tar vi också upp frågan om trivsel och trygghet
på skolan. Jag träffar också personalen regelbundet i trygghetsgruppen. I
trygghetsgruppen finns personal som tillsammans med mig håller i skolans
kamratstödjar-möten och det blir en naturlig länk mellan elever, personal och mig
som rektor.
Känner barnen sig trygga och sedda både hemma och i skolan har de goda
förutsättningar att lära sig saker. Känner personalen sig trygga och sedda har de
goda möjligheter att utöva sitt yrke.
Jag arbetar för en trygg skola för alla.
Marwin Johansson
Syftet med likabehandlingsplanen
Alla skolor ska ha en plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta regleras bl.a. genom
Diskrimineringslagen och Skollagen.
Likabehandlingsplanen upprättas i början av höstterminen och genomsyrar arbetet
under läsåret. Ansvarig för att upprätta den nya planen är rektor, tillsammans med
personal och elever på skolan. Genom denna plan vill vi berätta hur vi arbetar för
att åtgärda och förebygga diskriminering och kränkande handlingar samt hur vi
främjar en trygg skola för alla.
På vår skola och fritidshem tar ledning och personal avstånd från alla former av
kränkande behandling och diskriminering. Vi arbetar för att främja elevers lika
rättigheter. All personal är skyldig att ingripa om någon utsätts för kränkande
behandling eller diskriminering.
2
Definitioner
Kränkande handling
Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar kan äga rum så väl mellan elever, personal och
elever, elever och personal samt mellan personal.
Kränkningar kan vara:
●
●
●
●
fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker
verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte
psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt
text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms, sociala medier och
lappar
● uppträdande som kränker en elevs värdighet vid upprepade tillfällen
Diskriminering
Olika former av kränkande handlingar som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna:
●
●
●
●
●
●
●
Mobbning
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den förutsätter
att den som utsätts kränkts vid upprepade tillfällen och under en viss tid. Dessutom
råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för
mobbning.
3
Vår vision
På Gärdslösa skola och fritidshem är alla barn just allas barn.
Alla ska känna sig trygga, sedda och accepterade. Vi arbetar för att främja alla
elevers lika rättigheter.
Förebyggande och främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten
för allas lika värde. På Gärdslösa skola finns det kamratstödjare, elevråd och
trygghetsgrupp. De arbetar för att skolan ska kunna följa riktlinjerna i
Likabehandlingsplanen.
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för att avvärja
risker för diskriminering eller annan kränkande behandling och de omfattar sådant
som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
På skolan finns en trygghetsgrupp som arbetar med värdegrundsfrågor. Gruppen
träffas för att diskutera riktlinjer för förebyggande och främjande arbete på skolan,
t ex vilka insatser som behövs för att motverka diskriminering, mobbning och
annan kränkande behandling. Trygghetsgruppen träffas två gånger per månad för
att diskutera de ärenden och den dokumentation som inkommit samt att åtgärda
vid behov. Trygghetsgruppen gör kontinuerlig uppföljning av ärenden som
rapporterats av personalen.
Vid varje arbetslagsmöte, som personalen har en gång i veckan, lyfts frågor kring
om kränkningar förekommit under veckan. Har det förekommit kränkningar
rapporteras dessa skriftligt till rektor som tar ärendet vidare till huvudman.
Skolan har regelbundna träffar med elevhälsan. Under dessa träffar kan skolan lyfta
frågeställningar och/eller problemformuleringar som arbetslaget behöver extra stöd
i.
Med start vårterminen 2014 och tre år framåt kommer ett samarbete med Friends
pågå som en del i likabehandlingsarbetet. Samarbetet kommer att ske genom
utbildning av all pedagogisk personal och eleverna i årskurs 3-5, litteratur med tips
och idéer på övningar och enkätundersökningar både bland personal och elever.
4
Elevernas delaktighet
Elevrådet träffas 3-4 gånger per termin för att diskutera synpunkter från klassråden
om frågor som rör skolan. Elevrådet består av en representant från vardera årskurs
1-5 samt rektor.
Kamratstödjarna träffas vid tre tillfällen under terminen. I klasserna 3-5 görs valet
av klassens representant efter diskussioner i klasserna kring vad uppdraget innebär.
De som känner att de är intresserade anmäler sitt intresse och klassen utser sedan
en pojke och en flicka utav dessa. Dessa representanter sitter kvar som
kamratstödjare hela läsåret. Tillsammans med en representant från
trygghetsgruppen och rektor träffas klassernas representanter och pratar om det
sociala klimatet i klasserna och för skapandet av en trygg miljö på skolan, utifrån de
mål som skolan har i likabehandlingsplanen.
Klasserna har kontinuerliga etiska diskussioner och samtal kring
diskrimineringsgrunderna under hela läsåret, med utgångspunkt från olika material.
De etiska samtalen förs i både mindre grupper och större grupper. Där får eleverna
möjlighet att utveckla empati och förståelse för andra. Hur man är som kamrat, hur
vi möter varandra och hur vi talar till varandra diskuteras kontinuerligt i klasserna
och på fritidshemmet.
Skolan har olika temadagar under terminerna, där arbete sker i tvärgrupper, både
ute och inne. Genom att arbeta åldersblandat och att ha gemensamma
skolgårdsaktiviteter så stärks banden mellan alla skolans elever och därmed minskas
risken för diskriminering.
Varje termin svarar eleverna på en trivselenkät och en sammanställning av
enkätsvaren redovisas för hela skolan och i Skolrådet. I enkäten framkommer
trivsel och om någon plats känns otrygg. Eleverna i årskurs F-5 kommer också att
få delta i Friends enkäter kring trivsel, kränkningar och mobbing. Den enkäten görs
en gång per läsår.
I samband med utvecklingssamtalet diskuteras också hur eleven upplever trivsel
och trygghet på skolan. Genom denna kartläggning får vi en bild av elevernas
vardag och hur de trivs.
I början av läsåret när likabehandlingsplanen revideras diskuterar eleverna på
klassråd och elevråd vilka ordningsregler vi ska följa på skolan. Dessa skrivs ner
och sätts upp synligt.
Vid dessa olika tillfällen och forum har eleverna möjlighet att påverka innehållet i
likabehandlingsplanen.
5
Vårdnadshavarnas delaktighet
På Gärdslösa skola har föräldrarna möjlighet att ge sina tankar och synpunkter om
likabehandlingsplanen vid t.ex. föräldramöten, via mail, direktkontakt med
personalen och via representanter i Skolrådet. Skolrådet består av rektor, elever,
personal och föräldrarepresentanter, som utses på första gemensamma
föräldramötet.
Vid utvecklingssamtalen samtalar elev, vårdnadshavare och lärare om elevens
situation i skolan. Här har också vårdnadshavarna möjlighet att uttrycka
funderingar eller synpunkter som rör tryggheten på skolan.
Personalens delaktighet
Den pedagogiska personalen är skyldig att delta vid upprättandet av
likabehandlingsplanen, följa planen och förankra den. De är också ansvariga för
elevernas delaktighet.
All personal är skyldig att uppmärksamma om någon utsätts för kränkande
behandling eller diskriminering. Personal dokumenterar sådant som sker på skolan
och trygghetsgruppen sammanställer detta, för att tidigt kunna se mönster.
Rastvaktssystemet ses över regelbundet och kartläggs för att de vuxna ska vara
synliga och eleverna ska känna sig trygga. Det är viktigt att kommunicera detta med
eleverna, för att veta hur de upplever tryggheten på rasterna.
Vid varje arbetsenhetskonferens avsätts tid till samtal om det sociala klimatet på
skolan, där personalen gemensamt får tid att reflektera över trygghetsarbetet på
skolan, utifrån de mål som står i likabehandlingsplanen. I början av läsåret
diskuteras och revideras bl.a. skolans ordningsregler på arbetslagskonferensen.
Åtgärdande arbete
Utifrån de rutiner som finns på skolan och nämns ovan kan personalen
uppmärksamma om kränkande handlingar eller diskriminering pågår. Skolan är då
skyldig att sätta in åtgärder för att utreda och få stopp på det.
Personalen på skolan har gemensamt ansvar för att dokumentera kränkningar och
diskriminering som sker på skolan. Personal registrerar vad som händer när de har
lektioner, när de rastvaktar och under vistelse i fritidsverksamheten. Det man ser
eller hör och som kan betraktas som ett olämpligt agerande markeras direkt och
man upplyser eleven om att detta skrivs upp och rapporteras till berörd lärare.
Sammanställningen och överblicken av tryggheten på skolan ansvarar
trygghetsgruppen för samt för att sätta in åtgärder vid behov (se bilaga 1).
6
Mål
● Alla elever uppger att de känner sig trygga på toalett, fotbollsplan och i
omklädningsrum.
● Alla elever respekterar varandra och är rädda om varandra.
● Alla barn känner ansvar och tar ansvar för sin skola och fritidshem.
Åtgärder/Så här arbetar vi för att nå målen
Alla elever uppger att de känner sig trygga på toalett, fotbollsplan och i omklädningsrum.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att alla elever känner sig trygga i den miljö
som de vistas i. Ansvariga för detta är skolans personal, att tillsammans med elever
och föräldrar jobba för ett trivsamt klimat.
● Gemensamma skolgårdsaktiviteter erbjuds skolans elever under vissa raster.
Fritidspersonal ansvarar för dessa aktiviteter
● Varje klass kommer överens om rutiner vi toalettbesök, toalettvett
● Fasta rutiner i omklädningsrummet
● Diskussioner kring trygghet och trivsel på utvecklingssamtal
● Personalen fortbildas av Friends och genomför elevenkäter och
elevintervjuer för att följa upp tryggheten på skola och fritidshem
● Det finns rastvärdar ute varje rast som eleverna kan vända sig till vid behov
Alla elever respekterar varandra och är rädda om varandra.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna ska känna sig trygga i att söka
stöd om de upplever sig otrygga i skolan eller på fritidshemmet. Ansvarig är
trygghetsgruppen, tillsammans med övrig personal.
● Information om likabehandlingsplanen och trygghetsgruppen på
föräldramöten
● I foajén sitter en storbild med framsidan av likabehandlingsplanen och
bredvid hänger planen. Våra tre mål sitter synliga runt bilden. Under läsåret
ska den hjälpa till att påminna och förankra hos eleverna målen på skolan
och fritidhemmet
● Tema/aktivitetsdagar i åldersblandade grupper, minst 1/termin
● Schemalagda samarbetsövningar, klassvis, där vi bl a använder oss av EQverkstadens material
7
● Vid varje kamratstödjarmöte görs en avstämning av hur eleverna upplever att
stämningen är i klasserna och på skolan
● De yngre eleverna arbetar med materialet Lika som bär
Alla barn känner ansvar och tar ansvar för sin skola och fritidshemmet
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna känner respekt för varandra och
tar ansvar för skolans material.
● Skolan har “tillsammansdagar” tex städdag
● Gemensamma och tydliga ansvarsregler för skolans yttre och inre miljö
● Stående punkt på varje klassråd och skolråd
Utvärdering
Skolan utvärderar likabehandlingsplanen under slutet av vårterminen. Den revideras
och skrivs ny utifrån diskussion och analys av läsårets förebyggande, främjande och
åtgärdande arbete mot kränkningar och diskriminering. Likabehandlingsplanen ska
vara klar i början av höstterminen.
Dessa mål satsade vi extra på under läsåret 2015/2016:
Åtgärder/Så här har vi arbetat för att nå målen
● Alla elever uppger att de känner sig trygga.
● Alla elever vet till vem/vilka man kan vända sig om de blir utsatta för
kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
● Alla elever respekterar varandra så som man är.
Hur vi mäter resultaten och utvärderar
Vi analyserar informationen vi får in genom enkäter, observationer, under raster
och i klassrummen samt elev- och föräldrasynpunkter från klassråd,
utvecklingssamtal och skolråd. Vi stämmer av med trygghetsgruppens
dokumentation. Kartlägger genom diskussioner i arbetslaget, kamratstödjarna och
elevråd. Därefter diskuterar vi på arbetskonferenser och vidtar åtgärder för
kommande Likabehandlingsplan.
8
Förankring av Likabehandlingsplanen
Personal, elever och föräldrar ska informeras om likabehandlingsplanen. Det är av
stor betydelse att arbetet med planen förankras bland anställda, elever och föräldrar.
Den färdiga likabehandlingsplanen finns tillgänglig i klassrummen och på kommunens
hemsida. Föräldrarna påminns om detta genom veckobrev. Den diskuteras och
informeras om på föräldramöten, skolrådsmöten, i trygghetsgruppen och på
arbetslagsmöten. Alla ska känna till att planen finns och vart man vänder sig om man
känner sig utsatt på något sätt.
Alla föräldrar kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Gärdslösa skola kan göra mycket, men det är
nödvändigt att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar
att kränkande behandling förekommer. Om skola och hem klart tar avstånd från
all kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn
om vad kränkande behandling är. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och
utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn själv upplever att det är kränkt eller vet
om någon som är det.
Barn berättar inte alltid om de vet om någon är utsatt därför att de tror att det är
skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Det är inte skvaller, det är att hjälpa någon
som har det svårt. Skolans personal hanterar informationen varsamt så att berörda
parter inte drabbas negativt av att de delgett informationen. Ingen ska kunna utpekas
eller drabbas. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Ta
kontakt med någon av lärarna på skolan om du vet någon som behöver hjälp.
Årets plan ska utvärderas senast:
2017-06-21
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Rektor Marwin Johansson
9
Bilaga 1
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar och/eller diskriminering
Trygghetsgruppens arbete
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår
Likabehandlingsplan påbörjas ett utredande arbete som leder till åtgärder, vilket vi
enligt lag är skyldiga att göra. Det kan vara utifrån den sammanställning av
händelser som trygghetsgruppen gör. Det kan även vara svar utifrån
trivselenkäterna eller information som inkommit på annat sätt. Trygghetsgruppen
uppmärksammar kränkningar eller diskriminering mellan eleverna på skolan. Sker
detta mellan personal och elev utreds detta av rektor direkt.
Om personal uppmärksammar att någon elev uppfattar sig kränkt eller
diskriminerad ska personalen direkt anmäla det till rektor genom blanketten
”Anmälan till rektor gällande kränkande behandling”. Kopia av anmälan lämnas till
trygghetsgruppen. Om personal ser eller hör att kränkning eller diskriminering sker
på skolan utreds detta av berörd person direkt vid händelsen. Trygghetsgruppen
sammanställer regelbundet de inkomna anmälningarna, vilket ger gruppen en
överblick av vilka elever som mer regelbundet uppvisar ett kränkande beteende och
vilka elever som utsätts.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte och övriga
inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både
den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna.
Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda fallet.
Elever som ser något som kan vara en kränkande handling eller diskriminering kan
vända sig till trygghetsgruppen direkt eller andra vuxna på skolan.
Om bedömningen görs att det krävs en utredning om ett flertal kränkningar eller
eventuell mobbning behandlas det och dokumenteras fortlöpande av
trygghetsgruppen och rektor enligt följande:
En representant från trygghetsgruppen tillsammans med rektor pratar med
den utsatte. En person leder samtalet, medan den andra är med och
dokumenterar och följer samtalet som en trygghet för eleven. Under hela
arbetsprocessen har gruppen fortlöpande samtal med denne.
10
Samma person ur trygghetsgruppen tillsammans med rektor hämtar den elev
som utövar kränkningarna för samtal där det klargörs vad gruppen vet och
att skolan inte accepterar att kränkningarna fortsätter.
Vårdnadshavare kontaktas till alla inblandade parter.
Nytt samtal med de inblandade sker efter första samtalet enligt
överenskommelse, för att kontrollera att beteendet upphört.
Om kränkningarna fortsätter tar trygghetsgruppen initiativ till ett möte där
rektor sammankallar vårdnadshavare och eleven som utövar kränkningen.
Åtgärdsprogram skall upprättas om kränkningarna leder till att någon av de
inblandade eleverna uppvisar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha
behov av särskilt stöd, där åtgärderna dokumenteras.
Om mobbningen/kränkningen trots insatta åtgärder inte upphör följer
skolan de bestämmelser som finns i skollagens kapitel 5 om Trygghet och
studiero samt kapitel 6 om Åtgärder mot kränkande behandling.
När kränkning eller diskriminering uppmärksammas påbörjas en utredning direkt
och vid behov sätts åtgärder in. Vid uppmärksammad pågående kränkning eller
diskriminering åtgärdas det direkt på plats.
Trygghetsgruppen inriktar sig på att i första hand snabbt få stopp på kränkningarna,
lyssna in de inblandade eleverna och göra en bedömning av insatser utefter detta.
Samtalen dokumenteras. Trygghetsgruppen dokumenterar också datum över när
samtalen inleds och när de avslutas.
Övriga ärenden som inte bedöms som ett ärende för trygghetsgruppen, som inte
bedöms vara mobbning men utförd kränkning eller diskriminering, lämnas över till
klasslären. Klassläraren för samtal med berörda elever i klassen och för
dokumentation över detta. All personal i elevernas närhet hjälps åt att hålla koll så
att kränkningarna har upphört.
Elevhälsan informeras om de elever som uppmärksammas i händelser rörande
diskriminering och/eller kränkningar.
När alla är överens om att kränkningarna har slutat avskrivs det och dokumenteras.
11
Bilaga 2
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Steg 1
Information och eventuell dokumentation överlämnas till rektor. Bedöms kränkningen som
mycket allvarlig, d v s att handlingen är att betrakta som en brottslig handling anmäls ärendet till
polisen och rapporteras till utbildningschefen.
Vid kränkning som inte bedöms som brottslig handling.
1. Information och eventuell dokumentation överlämnas till rektor
Steg 2
Rektor kallar genast berörd personal tillsammans med fackliga ombud till ett möte.
Steg 3
Om möjligt har rektor och lärare ett möte med berörd elev. Vårdnadshavare informeras om
samtalet och erbjuds att delta. Eleven kan även ta med sig en för eleven trygg vuxen från skolan
som stöd.
Steg 4
Om kränkning inte upphör omedelbart överlämnas ärendet till utbildningschefen.
Steg 5
Eleven erbjuds i samråd med vårdnadshavare stödsamtal från skolpsykolog/kurator
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av
att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne
medverkat i en utredning.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen eller
för skolan. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga
kan uppleva det som kränkande.
12
Bilaga 3
Anmälan till huvudman gällande kränkande behandling
Uppgiftslämnare
Rektor/förskolechef
Uppgifter
Datum då händelsen anmäldes
Förskola/skola/fritidshem
Ålder/årskurs
Kön
Incident
Kort beskrivning av händelsen
Typ av kränkning (sätt kryss)
Psykisk kränkning
☐
E-kränkning
☐
Verbal kränkning
☐
Övrigt
☐
Fysisk kränkning
☐
Planerade och vidtagna åtgärder
Vidtagna åtgärder (fylls i av huvudman)
13
Bilaga 4
Protokoll för dokumentation av ärende
Elevens namn:
Klass:
Datum
händelse/åtgärd/beslut
signatur
14
Bilaga 5
Styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567)
Syfte:
Att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju grunderna:
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, ålder
Förbud mot diskriminering
Krav på förebyggande arbete
Regler om tillsyn och sanktioner
Skollagen
6 kap. 6 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
6 kap. 7 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av
dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de
planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
6 kap. 10 § Skollagen (SFS 2010:800)
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
2.1 Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Skolans mål är att varje elev
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
och grundläggande demokratiska värderingar samt personlig erfarenhet,
respekterar andra människors egenvärde
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa
andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras
bästa för ögonen, och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
15
16
