1(6)
Dokumentnamn:
PARA.DIE
Nutritionsbehandling vid kirurgisk
behandling av esofagus och
cardiacancer
Utfärdande förvaltning:
Hälso- och sjukvårdsförvalt
Utfärdande enhet:
Paramedicin Sörmland
Framtagen av:
Frida Segerberg
Version:
1
Dokumenttyp:
Vårdrutin
Sökord:
Giltig fr.o.m.
2011-08-26
Giltig t.o.m.
2012-08-26
Diarienummer:
PAR2011-139
Målgrupp:
Dietister Sörmland
Beslutad av:
Rose-Marie Hedlund
Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av esofagus och cardiacancer
Bakgrund
Tumörer i matstrupe och övre magmun uppvisar stora likheter med varandra både vad gäller
uppkomst och behandling. Esofaguscancer utgör knappt en procent av de tumörer som
rapporteras till Socialstyrelsen. Man ser en ökande incidens från skivepitelcancer till
adenocarcinom. Orsaken till detta är inte helt klarlagd men epidemiologiska data talar för att
gastroesofageal reflux och dess följdtillstånd Barretts esofagus är oberoende riskfaktorer för
utveckling av adenocancer i esofagus.
Skivepitelcancer som är associerat till bland annat rökning och alkoholkonsumtion har
minskat i incidens.
Symtom
Svårighet att svälja och smärtsam sväljning är de klart dominerande symtomen. Initialt är det
svårt att svälja fast föda, senare flytande. Symtomen uppträder ofta sent i förloppet; först då
lumen minskat till hälften eller 2/3. Följden av sväljsvårigheten blir en kraftig viktminskning
och därmed malnutrition.
Kirurgisk och medicinsk behandling
Strålning, cytostatika och kirurgi de behandlingsalternativ som finns. Många får också ett
stent i esofagus för att underlätta sväljningen. All kirurgi sker på Karolinska sjukhuset
Gastrocentrum Huddinge och eftervården sker på respektive hemsjukhus (MSE eller NLN).
Det kirurgiska ingreppet innebär oftast att ventrikeln används för rekonstruktion av
magtarmkanalen dvs används som ersättning av esofagus.
Syfte/mål med Nutritionsbehandling
Målsättningen med behandlingen beror på om patienten bedöms få kurativ eller palliativ
behandling, och om behandlingen är palliativ beror det på var i den palliativa fasen
patienten befinner sig i. Inför kurativ behandling bör patienten vara i så gott skick som
möjligt och så snabb insats som möjligt eftersträvas. Nutritionsbehandlingen kan innefatta
energiberikning, konsistensanpassning, kosttillägg och enteral nutrition. Idag finns dock
ingen utarbetad rutin på att patienter med sväljsvårigheter får nutritiv gastrostomi
preoperativt. Däremot kan en nutritiv jejunostomi anläggas i samband med operationen.
Flertalet patienter har dock en generaliserad sjukdom och behandlingsmålet blir då en god
palliation. Då dysfagi är det vanligaste besväret kan målet vara att återställa sväljningen tex
2(6)
med ett stent så att patienten ska kunna svälja sin egen saliv. Här är konsistensanpassning,
energiberikning, kosttillägg viktiga instrument men man måste inte alltid sträva efter att nå
beräknat energi och näringsbehov.
Nutritionsbehandling inför kirurgi
Energiberikning
Konsistensanpassning
Kosttillägg och energimoduler
Ev parenteral eller enteral nutrition.
Enteral nutrition via nasogastrisk sond är ej alltid möjligt om lumen i esofagus är liten eller
om man ej vill riskera perforation av tumören.
Nutritionsbehandling vid stent
Det är inte rutin att alla patienter som får stent träffar dietist utan många får
kostinformation på endoskopienheten av den doktor som lägger stentet.
Det som skall undvikas när man har ett stent är:
- Frukthinnor från citrusfrukter. Frukten kan ätas filead eller som juice.
- Ananas.
- Skal och kärnor av t ex vindruvor, äpple, plommon, tomat, paprika
- Rabarber
- Stjälkar från broccoli, blomkål, sparris (buketter/knoppar går bra att äta)
- Nötkött
Bra att dricka under måltiden samt efteråt för att rensa stentet från matrester
Kolsyrade drycker kan rensa stentet bättre än icke kolsyrade drycker.
Förslag på mjuk mat
- Välj mört kött; färsrätter går ofta bättre än hela köttbitar.
- Fisk, kyckling, korv (utan skinn) och äggrätter går bra.
- Använd stavmixer/ matberedare för att finfördela maten.
- Knäckebröd, halvgrovt bröd eller skorpor är bättre än färskt bröd, vitt bröd eller bröd med
hela korn i.
Nutritionsbehandling efter esofagusresektion:
En nyligen gjord studie visar på att drygt 60% av alla som genomgår eosfagusreskektion
förlorar mer än 10% av sitt preoperativa BMI. 20% av patienterna förlorar mer än 20% av sitt
preoeprativa BMI.
En annan studie tyder på att användande av en nutritiv jejunostomi minskar risken för
viktförlust men detta är ännu inte någon generell rekommendation.
Vanliga komplikationer som uppstår postoperativt är aptitlöshet, ätsvårigheter av olika slag
samt smärta i samband med sväljning.
Patienten får vanligtvis kostinformation av dietist på Karolinska sjukhuset Huddinge i
samband med operation.
Denna kan behöva upprepas när patienten kommer till avdelningen för eftervård.
Följande råd ges:
3(6)
- Ät långsamt och tugga väl.
- Portionerna blir mindre då ventrikeln är mindre.
- 6-8 måltider per dag.
- Berika maten med fett på olika sätt
- Mindre mängd grönsaker än normal rekommendation
- Dricka huvudsakligen mellan måltiderna då dryck ger mättnadskänsla.
- Välja drycker som ger energi t ex mjölk, juice, saft, lättöl.
- 2-3 näringsdrycker per dag.
- Vitt bröd eller mjukt bröd kan kännas klumpigt i början. Rostat bröd eller hårt bröd brukar
kännas bättre.
Följande livsmedel skall undvikas 4 veckor efter operationen:
- Frukthinnor av citrusfrukter. Frukten kan ätas filéad eller som juice.
- Ananas
- Torkad frukt
- Skal från tex plommon, vindruvor, äpple, tomat, gurka, paprika
- Svamp
- Lök
- Broccolistjälkar och sparris
- Majs
- Isbergssallad
- Rabarber
- Kokos
- Hela nötter och mandlar
- Hela köttbitar. Köttfärs, mixat kött eller fisk går bättre
- Fullkornsbröd med hela korn i.
Det finns inte någon speciell postoperativ kost från Kostservice som passar till denna
patientkategori och därför måste det ses över vad som serveras till patienten vecka för
vecka. Vanligtvis passar det att kombinera Magtarmkost och Lättuggad kost .
Enteral nutrition
Om nutritiv jejunostomi anlagts i samband med operation har sondmaten vanligtvis
påbörjats under vårdtiden på Huddinge. Fortsatt upptrappning skall eventuellt ske på
hemmasjukhuset. Läs omvårdnadsepikris och dietistanteckning från Huddinge om hur det
gått. Hastigheten höjs vid behov med 10 ml/ timme/dag. Se förslag nedan. Ofta tål patienten
inte mer än 80-90 ml/timme. Trolig maxhastighet är 125 ml/timme.
4(6)
Sondnäring: Fresubin Original
Dag 1: 10 ml/timme i 20 timmar (200 ml)
Dag 2: 20 ml/timme i 20 timmar (400 ml)
Dag 3: 30 ml/timme i 17 timmar (500 ml)
Dag 4: 40 ml/timme i 20 timmar (800 ml)
Etc
Kosttillägg och kosttillskott
Kompletta proteinrika kosttillägg är förstahandsval.
Om detta ej accepteras av patienten provas klara kosttillägg samt Calshake/Scandishake
Alla patienter rekommenderas ta ett multivitaminpreparat t.ex. Vitamineral 1x1 alternativt
Mitt val 1x2 alternativt Vitaplex mineral 1x1.
Utredningsgång/Besök
Se tabell nästa sida!
5(6)
Nybesök
På avd, mottagning eller via telefon
15-45 minuter
Anamnes och status
Nutritionsbedömning
Nutritionsbehandling
- Måltidsordning
- Konsistensanpassing
- Energiberikning
- Kosttillägg
- Ev behov av enteral eller parenteral nutrition
Återbesök
Om patienten är aktuell för kirurgi skall
regelbundna återbesök ske fram till operation.
Om patienten inte är aktuell för kirurgi görs
överrapportering till dietist på onkologkliniken.
Efter två veckors nutritionsbehandling.
Ofta via telefon.
15-30 min
Därefter regelbundna återbesök fram till
operation.
- Anamnes och status
- Utvärdering och uppföljning av insatt behandling.
Vid sviktande behandlingsresultat dvs fortsatt
viktnedgång, dåligt näringsintag eller utebliven
viktuppgång om detta är målet så kontakta ansvarig
kirurg för diskussion angående åtgärder som tex
inläggning på avdelning med parenteral nutrition.
Vid strålbehandling och/ eller
cytostatikabehandling inför operation
Om patienten genomgår strålbehandling eller
få cytostatika inför operation görs
överrapportering till dietist på onkologkliniken.
Återbesök efter operation:
De flesta patienter träffar dietist på
Gastrocentrum ÖAK. Överrapportering brukar
då ske.
Besök på avdelningen efter behov
Återbesök 2 veckor efter utskrivning.
Mottagningsbesök eller telefon.
Återbesök 1 månad
Återbesök 3 månader
Därefter vid behov
Patienter med enteral nutrition efter
utskrivning:
Återbesök 2 veckor efter utskrivning. På
mottagning eller telefon.
Återbesök 1 månad
- Repetera kostråden
- Se över näringsintaget och justera vid problem.
6(6)
Återbesök 3 månader
Därefter vid behov
Den enterala nutritionsbehandlingen kan ofta
avvecklas efter några veckor i hemmet.
Nutritionsbehandling
Nutritionsbehandlingen utgår från en individanpassad nutritionsbedömning.
Dokumentation. Alla kontakter med patient som angår behandlingen skall dokumenteras i
SysteamCross. Förskrivning av SÄRNÄR och Näringsberäkningar dokumenteras också.
Patientmaterial
SD- kostråd till dig som fått ett stent
SD- kostråd till dig som opererat matstrupen
SD- kostråd till dig som behöver extra mycket energi
REFERENSER
www.internetmedicin.se
L Martin, J Lagergren, M Lindblad, I Rouvelas, P Lagergren. Malnutrition after oesophageal
cancer surgery in Sweden. British Journal of Surgery 2007; 91: 1496-1500
L Martin, J Lagergren, C Jia, M lindblad, I Rouvelas, P Viklund. The influence of needle
catheter jejunostomy on weight development after oesophageal cancer surgery in a
population-based study. EJSO 33 (2007) 713-717.
