Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Exempel på främjande förebyggande och åtgärdande arbete
FRÄMJANDE arbete
FÖREBYGGANDE arbete
ÅTGÄRDANDE arbete
• syftar till att förstärka
respekten för allas lika värde,
• syftar till att avvärja risker
för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
och
• kräver goda rutiner för att
upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling,
• omfattar endast områden
som i en kartläggning av
verksamheten identifierats
som riskfaktorer.
• ska påbörjas genast när det
kommit signaler om att ett
barn eller en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad
eller kränkt, samt
• omfattar alla
diskrimineringsgrunderna,
• riktas mot alla och bedrivs
utan förekommen anledning,
samt
• är en naturlig del i det
vardagliga
arbetet.
• innebär att verksamheten
måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas
för att förhindra att
kränkningarna
upprepas.
Exempel
Att ge pojkar och flickor lika
stort inflytande och utrymme
i förskolan.
Exempel
Att genomföra
värderingsövningar
utifrån identifierade behov.
Att använda böcker som
belyser olika typer av
familjebildningar eller olika
minoriteter.
Att ha vuxna som har uppsikt
över platser som barnen
upplever som otrygga.
Exempel
Utifrån den aktuella
situationen föra samtal med
barn och vårdnadshavare både
på individ och/eller
gruppnivå.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka,
utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Texten (förutom exemplen) är hämtad från ”Skolverkets allmänna råd, arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling”.
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Ett exempel ur en plan på främjande och förebyggande arbete
Främjande insatser
Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam barnsyn som utgår från vilket
sätt barnen har behov av att vi ser på dem. Detta försöker vi få genom regelbundna
värdegrundsdiskussioner och reflektioner i grupp där vi försöker få syn på våra egna värderingar
som påverkar våra ställningstagande. Det sker både inom det egna arbetslaget, den egna förskolan
och tillsammans med de andra förskolorna i området. Värdegrundsarbetet är knutet till aktuell
verksamhetsplan och övriga styrdokument. Fallbeskrivningar från den egna verksamheten
diskuteras och reflekteras över på APT för att vi ska komma till nya insikter och
ställningstagande. Detta gör också att vi får en gemensam värdegrund i hela området.
Bemötande är en viktig kvalitetsfråga. Positiva möten är en förutsättning för ett gott
likabehandlingsarbete. I alla möten måste vi ha individen i fokus och se till att alla är inkluderade.
Barnen ska bli sedda och bekräftade och personalen ska närma sig barnets perspektiv vilket
innebär att pedagogen ser, lyssnar och tar del av barnens tankar, känslor och erfarenheter.
Konkret handlar det om att vara nyfiken på vad barnet har att säga och med respekt möta deras
sätt att förstå omvärlden. Det är viktigt att de vuxna föregår med gott exempel och visar barnen
hur man ska bete sig mot varandra.
Genuspedagogiskt arbete
Mål:
På vår förskola är varje avdelning uppdelad i flera mötesplatser. Vi försöker hitta alternativt
lekmaterial där barnen utifrån behov och intressen kan välja aktiviteter. Vi arbetar för att material
och mötesplatser ska vara könsneutrala. På våra reflektionsträffar utvärderar vi kontinuerligt detta
samt vilka barn som deltar och vilken lek som förekommer. När vi märker att leken inte längre
inkluderar alla barn ska vi se till att förändra, inspirera och introducera ny lek. Vår verksamhet är
föränderlig. Oavsett kön eller intresse ska alla barn ges samma tillgång till allt material och alla
aktiviteter.
Insats:
Genusgruppens arbete gav inte ringar på vattnet ut i verksamheten. Vi beslöt därför att
fortlöpande föra diskussioner om aktuella situationer på våra APT där all personal är delaktig för
att på så sätt få en bredare grund för det genuspedagogiska arbetet.
Förskolechef eller personal X
Datum när det ska vara klart:
Datum XXX
Uppföljning:
Datum XXX
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning.
Mål:
På vår förskola är det viktigt att alla föräldrar känner förtroende för all personal. De ska vara
trygga i att deras barn inte blir särbehandlade på grund av religion eller annan trosuppfattning. Vi
för diskussioner i ämnet kontinuerligt under året på APT.
Insats:
Vi har mångkulturella almanackor och uppmärksammar de högtider och traditioner som våra
barn och deras familjer firar.
Ansvarig:
Förskolechef eller personal X
Datum när det ska vara klart:
Datum XXX
Uppföljning:
Datum XXX
Värdegrundsarbete
Mål:
Alla barn på vår förskola ska känna sig trygga i att deras tankar och känslor är lika värdefulla som
alla andras. De ska utveckla sin empatiska förmåga så att de får en förståelse för andras tankar
och känslor. Vi ska uppmärksamma barnen på att vi har olika förutsättningar men är lika viktiga.
Arbetet med detta följer vi upp på våra halvdagars reflektionsträffar i arbetslagen.
Insats:
START och Stegvis, beroende på ålder och mognad. I arbetet med denna metod får barnen och
personalen strategier för att utveckla och arbeta med samspel, trygghet, anknytning, känslor och
konflikthantering.
Ansvarig:
Förskolechef eller personal X
Datum när det ska vara klart:
Datum XXX
Uppföljning:
Datum XXX
Barn med behov av stöd
Mål:
Vi bemöter varje barn efter dess specifika förutsättningar och behov. Vi utformar mötesplatser
och vår verksamhet efter dessa. Arbetet följs upp genom observationer, reflektioner och
dokumentationer samt utvärdering av handlingsplaner och samtal med specialpedagog och/eller
Habiliteringen.
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
Insats:
Områdets specialpedagog handleder personal.
TAKK utbildning för all personal.
Ansvarig:
Förskolechef och specialpedagogen.
Datum när det ska vara klart:
Datum XXX
Uppföljning:
Datum XXX
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Observationer av mötesplatser, leken och vad verksamheten erbjuder respektive barn.
Två halvdagars reflektionsträffar/termin för respektive arbetslag där vi kartlägger: (våra
framgångsfaktorer, se bilaga 1)
Relationer - Vilka relationer har vi? Vilka behöver vi fördjupa? Hur ska vi göra?
Trygghet – I vilka situationer är barnen trygga/inte trygga?
Social kompetens – START/stegvis
Språk – Vilka barn behöver specifika insatser för att deras språkutveckling ska främjas?
Meningsfullt och roligt – får alla barns kultur lika stor plats i vår verksamhet?
Identifiering av riskmiljöer/risksituationer (se bilaga 2).
Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur har barn och föräldrar involverats i kartläggningen:
Genom START/Stegvis och samtal.
Hur har personalen involverats i kartläggningen:
All personal är delaktig i observationer och reflektioner.
Resultat och analys:
För barnen är det viktigt med mötesplatser med god insyn och klara ramar där alla pedagoger är
eniga kring vad vi förväntar oss. Det är vårt uppdrag att barnen förstår ramarna såsom hur man
är tillsammans och hur man tilltalar varandra (lekregler). Vi ska vara ett stöd för barnen och
medla i deras konflikter. Tillvaron ska vara så begriplig som möjligt. Barnen är delaktiga i rutiner,
lek och styrda aktiviteter. Vi som pedagoger är goda förebilder genom god och trygg
kommunikation.
När vi som pedagoger inte deltar i leken utsätter vi barnen för situationer som ofta leder till
misslyckanden. Om pedagogerna inte är delaktiga finns det dessutom större risk att de oftare
reglerar ett oönskat beteende istället för att hjälpa barnen komma fram till en lösning och på det
Malmö stad
Förskoleförvaltningen
2014-10-29
viset skaffa sig ett lärande. Det finns risk att vi pedagoger fastnar i fördomar, arv och tradition
speciellt inom de områden där kompetens saknas t.ex. flerspråkighet.
För att upptäcka de exkluderande maktstrukturerna i såväl rutiner som lek måste vi pedagoger bli
mer medvetna och delaktiga.
Alla som arbetar på vår förskola har ansvar för alla barns välbefinnande
Förebyggande åtgärder
Mål och uppföljning:
Öka pedagogernas kompetens, medvetenhet och delaktighet. Följs upp vid avdelningarnas
reflektionsträffar och arbetsplatsträffar.
Åtgärd:
Utbildningar, t.ex. TAKK för samtliga pedagoger som ett led i att stärka språkutvecklingen.
Kontinuerliga diskussioner och reflektioner kring konkreta fallbeskrivningar som vi gemensamt
försöker lära oss av.
Motivera åtgärd:
För att få medvetna kompetenta pedagoger som arbetar för alla barns bästa.
Ansvarig:
Förskolechef eller personal X
Datum när det ska vara klart:
Datum XXX
Uppföljning:
Datum XXX
