Tema: Problematiska beteenden

En tidning från Handikapp & Habilitering
Nr 1. 2008
Konst som syns, låter
och tål att röras vid
Tema:
Problematiska beteenden
Ansvarig utgivare har ordet:
Neuropsykiatrin – nästa område för
partnerskap?
Innehåll
Beteendeavvikelser är temat för detta
Med förståelse kommer man
långt______________________ 3-5
Habilitering Nu. Temat kan väcka en
De magiska orden___________ mig om att ett avvikande beteende kan
Vad innebär problematiskt
beteende?_________________ nummer av vår verksamhetstidning
6-7
vara ett av de svåraste problemområ-
8
TBA - bra metod för att komma
åt beteendeavvikelser________ 9-11
Unikt samarbete mellan sjukvård,
habilitering och psykiatri______ 12-14
Orienteringskurs i kognitiv
terapi______________________ del vånda, många är nog överens med
den vi hanterar inom habiliteringen.
Det är svårt både för personen själv,
för närstående men även för de yrkesverksamma.
Fram till för några år sedan var det
dessutom ett ganska outforskat område. Nu när jag bläddrar i Habilite-
15
COPE gör föräldrarna till
experter____________________ 16-17
Händelseriket i sinnlig
frontlinje___________________ 18-19
Ett telefonsamtal räcker_ _____ 20-21
Nu är glada julen slut..._______ 22-23
ring Nu är det fantastiskt roligt att få
läsa om de olika modeller som utvecklats för att hantera avvikande beteenden. TBA, KBT, COPE, ja, det finns nog
lika många förkortningar som modeller. Utvecklingen har minst sagt gått
framåt.
Samtidigt är det mycket viktigt att
all metodutveckling i habilitering-
NUMMER 1 2008
Habilitering Nu är en verksamhetstidning som ges
ut av Handikapp & Habilitering, Stockholms läns
landsting. Habiliteringsverksamheten erbjuder råd,
stöd och behandling till barn, ungdomar och vuxna
med funktionsnedsättningar. Verksamheten erbjuder också stöd till anhöriga och personal i barnets,
ungdomens eller den vuxnes närmiljö. Habilitering
Nu sprids till samarbetspartners inom landstinget,
kommunerna i länet, handikapporganisationer m fl.
Ansvarig utgivare
Carina Hjelm, Tel 08-690 58 77
e-post [email protected]
Redaktion
Agneta Holmberg, Tel 08-690 50 57
e-post [email protected]
Eva Norberg, Tel 08-690 50 71
e-post [email protected]
Omslagsfoto
Anki Almqvist
ADRESS
Stockholms läns sjukvårdsområde
Handikapp & Habilitering
Box 17519
118 91 Stockholm
Tel 08-690 60 00
Fax 08-720 44 55
www.habilitering.nu
Repro & Tryck
Tryckeri ab Federativ
Stockholm 2008
en har sin utgångspunkt i vår värdegrund, vilket inte minst debatten efter
TV-reportaget Uppdrag granskning
visar.
Ett gott exempel på det är VUBteamet, ett team som tar emot vuxna
personer med utvecklingsstörning och
beteendestörningar, som startades för
ett par år sedan. Teamet drivs genom
ett partnerskap mellan habilitering,
vuxenpsykiatrin och rehabiliteringsmedicinska kliniken. Redan när det
startade tyckte jag det var spännande med denna nya samverkansmodell.
Idag är jag än mer övertygad om att
partnerskap är en modell som måste
användas inom fler områden.
Häromdagen var jag på en hearing
Foto: Anki Almqvist
för utredning. Det är bra att landstinget tar tag i detta, men glöm då inte bort
att efter utredning så krävs det också
stöd och insatser till brukaren och familjerna!
Redan idag är situationen inom habiliteringen minst sagt ansträngd. Antalet barn med diagnos inom neuropsykiatriska området ökar lavinartat.
Idag har Aspergercenter för barn &
ungdom, med tolv medarbetare, kontakt med 2000 familjer. Det nystartade ADHD-centret har fem medarbetare och redan kontakt med 300
familjer. De flesta insatserna på centren sker i grupp, med fokus på föräldrarna. De barn och ungdomar som har
diagnosen Aspergers syndrom eller
ADHD och som utvecklat psykiatriska
problem hamnar mellan stolarna, vem
ska de vända sig till för att få hjälp?
Är detta nästa område för partnerskap? Kanske är det dags att bjuda
upp.
som rörde utredningar av barn inom
det neuropsykiatriska området. Som
vi skrev i förra numret av Habilitering
Nu så är det ett område som länge diskuterats. Organisationen är minst sagt
Carina Hjelm
komplex och det är långa väntetider
Habiliteringschef
2
Tema: Problematiska beteenden
Med förståelse kommer man långt
Det kan vara svårt att
göra sig hörd och förstådd med tecken.
Särskilt i en stor och
bullrig familj.
-Nu när vi förstått
att Evelinas beteenden bottnar i frustration över att hon inte
alltid blir förstådd
och uppmärksammad,
har allt blivit bättre,
säger mamma Ingrid
Frykbäck.
Tallriken åker i golvet och en virvel-
mest på golvet och var nöjd och glad.
vind av makaroner och köttbullar far
– Hon var väldigt lugn och tillmö-
runt i hela köket. Evelina tar snabbt
tesgående, säger Ingrid. Hon gjorde
tag i sitt mjölkglas som i nästa sekund
det man ville att hon skulle göra, men
landar med ett kras i kylskåpsdörren.
inte så mycket mer och det var oroande
Lillebror Philip börjar gråta och
på sitt sätt.
storasyster Ellinor går från bordet. Än
När Evelina var 1 år upptäckte man
en gång har middagsfriden bytts i kaos
att hon, som många barn med Dows
hemma hos familjen Frykbäck.
syndrom, hade ett hjärtfel och det låg
– Ja, så här har många middagar
bakom hennes passiva och lugna bete-
slutat, bekräftar mamma Ingrid. När
ende. Hon opererades i Lund och när
Evelina blir frustrerad är det så här
hon hämtat sig från operationen gick
hon visat det.
hennes utveckling plötsligt i ilfart.
– Det var som om hon skulle ta igen
Hjärtfel
allt hon förlorat. Hon började klättra,
Evelina har precis fyllt fyra år och är
gå och springa nästan samtidigt och
familjens lilla yrväder. Hon har Downs
vårt liv förändrades i ett slag. Hennes
syndrom och när hon var liten satt hon
otroliga aktivitet i kombination med
Text: Monica Klasén McGrath
Foto: Anki Almqvist
Beteendeavvikelser är temat för detta
nummer av vår verksamhetstidning
Habilitering Nu. Temat kan väcka en
del vånda, många är nog överens med
mig om att ett avvikande beteende kan
vara ett av de svåraste problemområden vi hanterar inom habiliteringen.
Det är svårt både för personen själv,
för närstående men även för de yrkesverksamma.
Fram till för några år sedan var det
dessutom ett ganska outforskat område. Nu när jag bläddrar i Habilitering Nu är det fantastiskt roligt att få
läsa om de olika modeller som utvecklats för att hantera avvikande beteenden. TBA, KBT, COPE, ja, det finns nog
lika många förkortningar som modeller. Utvecklingen har minst sagt gått
framåt.
För några år sedan startades VUBteamet, ett team som tar emot vuxna
Evelina älskar böcker och njuter i fulla drag av en lässtund med pappa.
3
Tema: Problematiska beteenden
envishet gjorde att vi inte kunde läm-
Evelina förtjust, men reagerade samti-
gillar att bjuda hem folk, men det blev
na henne ur sikte en enda minut. Hon
digt med att regrediera därför att hon
alltid kaos kring Evelina och till slut
var verkligen överallt samtidigt. För-
fick dela föräldrarnas uppmärksamhet
kände vi att vi inte längre kunde leva
sta året kunde vi skratta åt det hela.
med honom.
som vi ville. Vi visste inte vad vi skulle
Vi tänkte att hon ärvt både min och
Anders envishet.
– Det enda vi ville var ju att hon
göra, det gick inte att nå henne på sam-
skulle utvecklas framåt. Hon tycker
ma sätt som med Ellinor när hon var
verkligen mycket om Philip, men när
liten. Evelina var så otroligt viljestark.
Kaos
han var mindre kunde vi inte lämna
Men i takt med att Evelina blev stör-
henne en sekund ensam med honom.
re, blev det svårare. Det var inte bara i
Hon förstod helt enkelt inte att hon
hemmet som Evelina skapade kaos.
kunde skada honom.
– Jag minns när vi var på stran-
Sammantaget
blev
situationen
den, säger Ingrid. Evelina kunde börja
ohållbar och Ingrid och Anders kände
springa runt till andra familjer, kasta
att de var tvungna att göra någonting.
sand och störa dem. Det var så jobbigt
– Det var helt enkelt full fart hela
at hela tiden behöva ursäkta sig.
När lillebror Philip föddes, blev
tiden, både hemma och när vi var ute
någonstans. Vi har stort umgänge och
Olika behov
Genom Handikapp & Habiliterings
föräldrautbildning fick de gå Copeprogrammet (se sid 16) och äntligen
kunde de se att det fanns möjligheter
att göra något åt situationen.
– Vi lärde oss förstå att det var flera
saker som kunde ligga bakom Evelinas
beteende. Hon pratar inte och det är
frustrerande för henne när vi inte förstår vad hon vill. Dessutom hade hon
förlorat två år av viktig tid då hon var
så försvagad av sitt hjärtfel. Bara att
vi fick förståelse gjorde allting lättare.
Samtidigt hade vi två andra barn att ta
hänsyn till i vardagen, som hade egna
behov och det gjorde att det var svårt
att riktigt genomföra det vi lärde oss
på utbildningen.
Måltiden viktig
När Ingrid skulle gå tillbaka till jobbet
som kurator på en gymnasieskola efter fyra års ledighet kändes allt ganska
mörkt.
– Om vardagen skulle fortsätta att
vara rolig var vi tvungna att göra något
mer. Då tog jag kontakt med en psykolog på Haninge habiliteringscenter och
henne träffar jag fortfarande en gång i
veckan.
Tillsammans har de diskuterat igenom Evelinas problematiska beteenden och kommit fram till att måltiderna var den situation som var mest
problematisk, både för Evelina och för
familjen i stort.
– Middagsstunden är ju viktig för
hela familjen, men väldigt ofta blir den
förstörd därför att Evelina blir så orolig. Vi kom fram till att hon känner sig
Vardagen ska vara rolig och fungera för alla i familjen. Om Evelina får medel att använda när hon vill ha vår uppmärksamhet, behöver hon inte bli så arg och ledsen. Det sänker
graden av stress i hela familjen.
4
utanför när vi andra sitter och pratar.
Vi är en ganska högljudd familj och
Tema: Problematiska beteenden
När Ingrid och Anders har möjlighet att fokusera på barnen är Evelina tillfreds. Men när maten ska lagas och tvätten hängas samtidigt
som alla barnen pockar på uppmärksamhet blir det svårare för Evelina att göra sig hörd, något som gör henne frustrerad.
då kan det vara svårt att göra sig hörd
något att göra som hon tycker är roligt,
– Evelina fungerar mycket bra på
med tecken. Vi har försökt ge henne
kan hon exempelvis riva ut alla kläder
förskolan och det ger oss hopp att vi
andra medel att påkalla uppmärksam-
ur garderoben eller slänga ut alla böck-
med tiden ska kunna få vardagen hem-
het med än att kasta saker. Hon har
er ur bokhyllan. Det är hennes sätt att
ma att fungera bättre också. Vi har tre
fått lära sig att hon kan klappa den som
säga att hon har tråkigt. Hon förstår
barn och det är mycket som ska hin-
sitter närmast på axeln eller armen för
inte heller att hennes utagerande bete-
nas med, men i takt med att barnen
att visa att hon vill ha uppmärksamhet
ende kan vara farligt, både för henne
blir större och vi lär oss mer kring hur
och då är det viktigt att vi verkligen ser
själv och för andra.
vi ska förhålla oss till Evelina, blir det
henne. Det ger henne egen initiatvför-
Så länge Ingrid och Anders har tid
måga, att inte bara handla på impuls
och möjlighet att ha koll fungerar var-
på det hon känner. Det här har gett ef-
dagen ganska bra, men om något oför-
fekt och nu ska vi fortsätta med andra
utsett händer blir det svårt.
områden också.
Steget före
Som förälder måste man alltid ligga
steget före när det gäller att komma
Ingrid och Anders har hittat ett förhållningssätt som de tycker fungerar.
– Vi tänker att Evelina fortfarande
– Nu har jag legat i influensa några
tar igen allt hon förlorade under sina
dagar och det märks direkt. Vi måste
första två år då hjärtat begränsade
vara två vuxna för att hinna med hus-
henne. Då är det klart att det är myck-
hållsbestyren och ge Evelina den upp-
et man måste hinna med på kort tid.
märksamhet hon behöver.
Hon är glad och positiv, hon trivs på
förskolan och lär sig massor.
tillrätta med problematiska beteenden.
lättare.
Mycket att ta igen
– Det pratade vi mycket om på
Trots att det kan kännas jobbigt i stun-
COPE-programmet och så är det verk-
den känner både Ingrid och Anders
ligen med Evelina. Om hon inte har
tillförsikt.
5
Tema: Problematiska beteenden
De magiska orden
Allt beteende är kommunikation. Också
beteendestörningar
bär ett budskap. Det
gäller för dem som
finns runt barnet att
försöka förstå vad det
är barnet vill säga och
att hjälpa barnet att
finna mindre destruktiva sätt att uttrycka
det på.
Text: Helene Lumholdt
Foto: Anki Almqvist
– Det är ofta stora livsfrågor som döljer sig bakom beteendestörningarna, säger
Christina Renlund, psykolog och terapeut på Psykoterapimottagningen för barn och
ungdomar med funktionshinder.
Det finns barn som dunkar huvudet i
rätta något. Vår uppgift är att försöka
golvet, barn som sparkar, skriker och
hjälpa barnet att berätta på ett mindre
slåss och ungdomar som skär, rispar
destruktivt sätt, förklarar hon.
och skadar sig själva på olika sätt. Det
är beteenden som kan vara både svår-
”Hjälp oss”
förståeliga och skrämmande. Beteen-
Psykoterapimottagningen, som är den
den som kan vara skadliga både för
enda i sitt slag i hela landet, tar på re-
barnet själv och för omgivningen.
miss emot barn och ungdomar med
För den som står vid sidan av kan
omfattande funktionshinder och om-
de här handlingarna framstå som me-
fattande känslomässig problematik.
ningslösa, konstiga eller till och med
Verksamheten startades 1995 i habi-
som ondsinta. Men i själva verket kan
literingens regi, men ingår i lands-
det vara ett sätt att kommunicera på.
tingets specialiserade barnpsykiatri.
– Bakom beteendet finns alltid ett
Ungefär en tredjedel av barnen som
viktigt budskap! Det är Christina Ren-
kommer hit gör det på grund av sitt
lund, psykolog, terapeut och enhets-
beteende. Föräldrarna kommer med
chef för Psykoterapimottagningen för
sina barn och säger: Hjälp oss. Vi för-
barn och ungdomar med funktions-
står inte!
– För oss gäller det att först av allt
hinder, säker på.
– Barnen och ungdomarna med be-
att komma på vad det är barnet försö-
teendestörningar försöker alltid be-
ker säga, vad de destruktiva beteende-
6
Tema: Problematiska beteenden
na är uttryck för, förklarar Christina.
garna ligger och skaver och skapar
stalta det som det bär inom sig. Berät-
För att kunna hjälpa barnen att ska-
otrygghet tills den dag då de blir for-
telsebok är ett arbetssätt som Chris-
pa mindre destruktiva sätt att uttrycka
mulerade, uttalade och besvarade.
tina och Kerstin talar sig extra varma
sig på, krävs många olika arbetssätt.
Christina berättar att tre-fyraåring-
för.
– Besvärliga beteenden handlar om
ar hon mött har haft frågor som kom-
olika saker för olika barn. Det kan till
mer jag att kunna gå när jag blir stor,
exempel handla om att barnet måste få
inom sig.
– Berättelseboken är vårt trollspö,
säger Kerstin.
I boken, som barnet skapar tillsam-
nya strategier för vad det ska göra med
– Det kan vara svårt att formulera
mans med terapeuten, berättar det om
det som är svårt och överväldigande,
svar som är klargörande, informativa
sig själv, sin familj, sina intressen, sina
som stark ilska och aggressivitet. Det
och som samtidigt ger hopp och fram-
starka sidor och om sitt funktionshin-
kan handla om tvång och beteende-
tidstro. Föräldrar kan behöva någon
der. Om barnet vill och kan, ritar det
störningar som uttryck för existenti-
att hålla i handen, någon som kan hjäl-
medan den vuxna skriver texten. Det
ella frågor och frågor om utvecklings-
pa dem att formulera svar på barnens
är hela tiden barnet som ska avgöra
störningen, frågor som ”Ska det vara
frågor, säger Kerstin Nilsson, som ock-
vad som är viktigt och vad som ska
så här mamma?” Går det här över pap-
så är psykolog och terapeut på mottag-
vara med i boken.
pa?” ”Blir det bättre när jag blir stor”,
ningen.
”Eller värre?”
Många saknar tal
Flera av barnen och ungdomarna som
kommer till mottagningen saknar talat språk. Det gör att man måste skapa alternativa kommunikationssätt.
Och även om man har ett talat språk
kan det vara svårt att veta vad det är
man egentligen vill säga och hur det
ska formuleras. Oavsett vilket, är det
viktigaste av allt symboliseringen och
att få formulera sin oro.
– Det är ofta stora livsfrågor som
döljer sig bakom beteendestörningarna, säger Christina.
Barn med krångliga och besvärliga
beteenden kan, beroende på ålder och
utvecklingsnivå, fundera över frågor
som: Varför lever jag? Har jag något
värde? Kommer mamma eller pappa
att försvinna? Dör jag när jag sover?
Vill de byta ut mig mot ett friskt barn?
Varför just jag? Ofta handlar frågorna, oron och osäkerheten om det egna
funktionshindret. Av en slags missvisad hänsyn eller av rädsla har ingen talat med dem om det.
– Många föräldrar upplever det som
väldigt svårt att prata om funktionshindret. De går och väntar på rätt tillfälle men det kommer aldrig.
– Det gäller att hela tiden stärka till-
Med mångårig erfarenhet kan Chri-
tron till barnens förmåga att uttrycka
stina och Kerstin konstatera att när
sig och att ge dem tillfällen att visa och
barnen kunnat klä sina undringar i ord
berätta, säger Kerstin.
och föräldrarna har kunnat ge svar, ja
Både hon och Christina är djupt en-
då har barnens oro upphört och bete-
gagerade i sitt arbete. De ser så ofta
endestörningarna med dem.
hur barnen förändras och förbättras
– Ord är magiska. Att uttrycka sig
och hur de nya kommunikationsvä-
kan skapa hopp och tillförsikt och
garna gör att deras störande beteen-
minska rädsla. Det tunga kan bli lätt,
den minskar och ofta upphör.
– Arbetet med berättelseboken i tio
säger Christina.
När Christina och hennes kolle-
steg gör att barnen inte längre behö-
gor träffar barnen använder de en hel
ver sina destruktiva beteenden. De har
rad olika metoder. För att få fram det
hittat ett sätt att uttrycka sig på! Det är
underliggande budskapet krävs ett
fantastiskt, säger Kerstin.
mångfasetterat arbetssätt och att hela
På senare tid har forskningen vi-
tiden modifiera arbetet utifrån det en-
sat, och Rädda barnen har också sla-
skilda barnet. De säger inte nej till var-
git larm om, att barn med funktions-
ken medicinering eller inlärningsmo-
hinder oftare än andra utsätts för våld.
deller, men nöjer sig inte med dem.
Extrema beteendestörningar kan vara
– Symboliseringen ser vi som det
– För barn som blir utsatta för våld
inre värld, säger Christina och berät-
och övergivna av just dem som står
tar att arbete med barn alltid kräver
dem allra närmast, slås själva livet
nära samverkan med föräldrar. BOF
sönder, säger Christina, som önskar
– barnorienterad familjeterapi där de
att man inom såväl barnpsykiatri som
vuxna och barnet leker tillsammans i
habiliteringen, skulle fokusera mer på
sandlådan är en sådan metod, ett ar-
den psykiska ohälsan bland barn och
betssätt som Kerstin specialiserat sig
ungdomar med funktionshinder. En
på.
ohälsa som alltså ofta uttrycks genom
– I leken blir det lättare att prata
om det svåra och lättare att pröva saker än i verkligheten, säger hon.
negativa handlingar.
– Allt beteende är en form av kommunikation. Den är ett uttryck för vår
existens, helt enkelt, säger Christina.
Christina menar att barnen vet
mycket mer än vad vi kan ana och har
Berättelseboken
djupare funderingar än vi tror.
Att rita, måla och skapa i lera kan vara
Alla de här tankarna och undrin-
ett uttryck för det.
absolut viktigaste, att få gestalta sin
andra effektiva sätt för barnet att ge-
7
Den som vill veta mer om hur barn ser på
sitt funktionshinder kan läsa ”Doktorn
kunde inte riktigt laga mig” av Christina
Renlund, Gothia 2007.
Tema: Problematiska beteenden
Vad innebär problematiskt beteende?
Det är mycket svårt
att definiera vad
beteendeavvikelser,
eller beteendeproblem egentligen är.
Man skulle kunna
säga att ett beteendeproblem finns om
beteendet är
problematiskt,
exempelvis hindrande,
störande eller skadligt
för personen i fråga
eller för andra
personer i dennes
omgivning.
Text: Monica Klasén McGrath
Det vi lite slarvigt kallar för beteende-
individen i förhållande till dennes för-
avvikelser eller beteendestörningar är
måga. Ofta kan därför ett problema-
egentligen beteenden som i varierande
tiskt beteende vara en copingstrategi,
grad finns hos oss alla, men som om de
ett sätt att hantera en övermäktig situ-
når en viss frekvens eller styrka, över-
ation för individen. Ett beteende behö-
går till att bli problem eller avvikelser.
ver med det perspektivet inte alls vara
Barn och vuxna med psykiska funk-
viljestyrt, utan ett tecken på vanmakt
tionsnedsättningar tänker och känner
och frustration.
annorlunda och kan därför reagera
och uppvisa beteenden som omgivningen inte är van vid och som kan
uppfattas som problematiskt. Orsaken till detta kan ibland vara att man
som anhörig eller personal inte förstår
beteendet eller reaktionen och därför
känner sig maktlös.
Tidig intervention
Erfarenheten visar att ju senare ett
barn med autism och/eller utvecklingsstörning får diagnos och insatser,
desto större är risken att barnet utvecklar problematiska beteenden.
Både svenska och internationella
studier visar att beteendeproblem är
Vanligast vid låg begåvning
både det svåraste att komma till rät-
De vanligaste problem som man möter
ta med och dessutom bland det mest
inom habiliteringen är självskadande,
resurskrävande problemen inom vård
stereotypa och aggressiva/destrukti-
och omsorg. Man vet fortfarande lite
va beteenden, som ofta uppträder hos
om vilka mekanismer som ligger bak-
personer med autism och/eller utveck-
om de svåraste beteendeavvikelserna.
lingsstörning. Det är ofta dessa ut-
Under senare år har man dock fram-
agerande och för omgivningen synliga
gångsrikt arbetat med vad man benäm-
och störande beteenden som blir upp-
ner TBA (tillämpad beteendeanalys)
märksammande, men samtidigt är det
och COPE (föräldraträningsprogram)
så att mer ”lågmälda” beteendestör-
vid beteendeproblematik.
ningar, som extrem passivitet och inåtvändhet kan vara nog så skadliga för
individen.
Svåra beteendeavvikelser är allra
vanligast hos personer med låg begåvning, men även personer med lindrig
utvecklingsstörning och normal begåvning kan utveckla beteenden som
kan bli problematiska för individen. I
det senare fallet kan det vara mycket
svårt med gränssättning, särskilt om
det handlar om vuxna, myndiga indi-
Att läsa
vider.
Hantering
av
problemskapande
beteende, Bo Hejlskov Jørgensen,
Alltid en orsak
Hanne Veje och Hanne Stolt, Psy-
Allt problemskapande beteende har
kolog Compagniet, Köpenhamn.
en bakgrund, en orsak. De vanligaste
Tillämpad beteendeanalys, S. Eike-
orsakerna till problemskapande bete-
seth, F. Svartdal
ende är att det ställs för höga krav på
8
Tema: Problematiska beteenden
TBA - bra metod för att komma åt
beteendeavvikelser
TBA (Tillämpad
beteendeanalys) är en
metod som gör det
möjligt att förstå och
förändra
problematiska
beteendeavvikelser,
bland annat hos barn
med funktionshinder.
På Autismcenter för
små barn har idag
samtliga psykologer
vidareutbildning i
TBA.
– TBA är det bästa
verktyg vi har att förstå
beteenden och ofta kan
vi hjälpa barnen, säger
Ulrika Långh, psykolog och program- och
utvecklingsansvarig på
Autismcenter för små
barn.
Text: Monica Klasén McGrath
Foto: Anki Almqvist
Filippa är fem år och har autism. Under
och program- och utvecklingsansvarig
det senaste året har hon börjat stoppa
på Autismcenter för små barn.
vassa saker, ofta glas, i munnen. Trots
TBA, som står för Tillämpad Bete-
att hennes föräldrar och personal på
ende Analys, är samlingsnamnet för
förskolan försöker plocka undan så-
en metod, som innefattar både förstå-
dant som Filippa kan få tag på, lyck-
elsen för och behandlingen av beteen-
as hon alltid hitta något vasst och ib-
deavvikelser. När man använder TBA
land slår hon sönder saker, dricksglas
försöker man hitta möjliga behand-
eller annat och stoppar bitarna i mun-
lingsalternativ genom att titta på sti-
nen. Fler än en gång har hon skurit sig
mulans, det som föregår beteendet, re-
illa och skulle hon svälja ned något kan
aktionen, alltså själva beteendet, och
konsekvenserna bli mycket allvarliga.
konsekvensen, den effekt det får för
Det Filippa uppvisar är en problema-
individen.
tisk beteendeavvikelse, som utgör en
fara för henne själv och som naturligt-
Samband med utvecklingsnivån
vis orsakar stor oro hos omgivningen.
Det vanligaste hos små barn är utbrott
– I ett sådant här fall använder vi
av ilska och ibland självskadande be-
TBA för att försöka komma åt de bak-
teende. Det kan handla om att bar-
omliggande orsakerna till hennes bete-
nen slår sig, biter sig, dunkar huvudet
ende, berättar Ulrika Långh, psykolog
i väggen eller som i Filippas fall, stop-
9
Tema: Problematiska beteenden
par farliga saker i munnen. Andra ex-
– Redan vid första mötet med för-
empel är aggressivitet gentemot om-
äldrarna hör vi oss för om barnet upp-
givningen och utagerande beteende.
visar problematiska beteenden och i
– Vi börjar med att försöka kartläg-
så fall försöker vi, så fort som möjligt,
ga beteendet - hur allvarligt är proble-
komma igång med insatser.
met och hur frekvent är det. I Filippas
På Autismcenter för små barn är
beteendeproblem
vanligt
förekom-
ett beteende som kan få svåra konsekvenser.
– Ofta är det en form av kommuni-
fall handlar det om ett farligt beteen-
– Man kan säga att ju äldre barnen
kation barnet vill uppnå med sitt bete-
de som man vill förhindra redan in-
är när de kommer hit, desto vanligare
ende, en viss effekt, det som kallas för-
nan man riktigt vet vad som utlöser
är det att de har hunnit utveckla pro-
stärkning. Syftet med TBA är att hitta
det. Här måste vi snabbt hitta en kort-
blematiska beteenden, säger Ulrika.
förstärkningen, det som framkallar ett
siktig lösning, vilket förstås innebär
Negativa beteenden har också ett
önskvärt beteende. När vi tror att vi
att så långt som möjligt hindra henne
samband med utvecklingsnivån, där
vet vad förstärkningen är, finns det i
från att stoppa saker i munnen, men
en lägre nivå ökar riskerna. Tidiga in-
alla fall en teoretisk möjlighet att göra
utan att göra så stort väsen av det.
satser ökar förutsättningarna för att
något åt beteendet genom att förändra
man ska komma tillrätta med proble-
eller ta bort förstärkningen.
mande.
men.
Tillbaka till Flippa, som uppvisar
10
– Föräldrar och personal får en introduktionsutbildning i hur man observerar och fyller i registreringsblan-
Tema: Problematiska beteenden
ketter med datum, tid och situation då
inget annat kommunikationsmedel.
henne tillgång till andra roliga saker.
beteendet sker. Viktiga observationer
Då kan vi försöka med pecs, tecken el-
Det bestämdes att man varje dag skul-
är vad som föregick beteendet, men
ler något annat som öppnar nya möj-
le lägga in lektioner där Filippa fick
också hur omgivningen reagerade.
ligheter för barnet.
lära sig pecs. Filippa gillar att tugga
Vetenskapligt förhållningssätt
– När vi arbetar med TBA kan vi säga
att vi har ett vetenskapligt förhållningssätt på individnivå. Vi vill veta
precis hur utgångsläget är för att kunna se när det sker en förändring och
vad den kan bero på.
Utgångsläget visar frekvensen av
det oönskade beteendet och kallas för
baslinje, ett diagram där den ena axeln
visar beteendet och den andra en tidsaxel. Det oönskade beteendet ser man
som skarpa toppar.
– Baslinjen behövs för att vi visuellt ska kunna se förändringar över
tid. Målet är ju att beteendet ska avta i
frekvens, styrka och längd.
I beteendeanalysen tittar man på
på saker, men genom att låta henne få
flera samverkande faktorer, och be-
något ofarlig att stoppa i munnen un-
handlingsplanen innehåller insatser
der uppsikt, var hon inte lika lockad
på alla plan och i barnets hela omgiv-
att fortsätta beteendet de stunder hon
ning, där förändringen måste ske.
var ensam.
– Vi är ofta ute och hjälper till med
Ulrika poängterar att TBA är en
att hantera problemet men vi försöker
teoretisk metod där man använder
vara noga med att inte ge några goda
vardagliga termer, vilket ibland gör
råd eller smarta lösningar utan att ha
det svårt att förstå.
grundat det i en analys. Det handlar ju
– När vi talar om omgivningens be-
om en långsiktig förändring i varda-
tydelse så kan det ibland tolkas som
gen, där syftet är att bryta det mönster
man menar att det är omgivningens fel
där beteendet ingår. Därför är det en
att ett barn utvecklat beteendeavvikel-
förutsättning att föräldrar och perso-
ser, men så är det ju inte alls.
nal är införstådda med hur viktigt det
– De svårigheter som barnen har
är att de följer behandlingsplanen och
gör att de beter sig på ett sätt som stäl-
att det blir en konsekvent förändring.
ler andra krav på omgivningen. Även
om tidiga insatser kan ha mycket goda
Flera faktorer spelar in
effekter på funktionshindrets konse-
vi tillsammans komma fram till vad
I Filippas fall så var hennes beteen-
kvenser i barnets liv, kommer det ändå
vi tror ligger bakom barnets beteende,
de inte så avvikande från början. Alla
att finnas där i grunden. Beteendeav-
vari förstärkningen ligger och vad som
små barn, eller barn på låg utveck-
vikelserna kan man ofta göra något åt,
vidmakthåller beteendet.
lingsnivå, undersöker sin omgivning
vilket är positivt.
– När vi fått in alla fakta försöker
Ibland vill barnet med sitt beteen-
med munnen. Men för Filippa handla-
de uppnå sensorisk stimulans och då
de det alltid om vassa saker, ofta glas.
kan det räcka att hitta mindre pro-
Vid registreringen kunde man se att
blematiska alternativ. Ibland är för-
omgivningen reagerade väldigt starkt
stärkningen social stimulans, som kan
på Filippas beteende. Omgivningens
vara att slippa krav eller få tillgång till
reaktion kunde alltså vara en möjlig
något önskvärt, exempelvis mat el-
förstärkning, då Filippa märkte att
ler dryck. Det är här nyckeln till för-
hon fick uppmärksamhet.
ändring finns. Om ett barn får något
Samtidigt kunde man se att frek-
att dricka varje gång det skriker, blir
vensen var högre på förskolan och då
skrikandet ett sätt att säga ”jag är törs-
tittade man på hur mycket vuxenkon-
tig”. Uteblir drycken vid skrikandet,
takt Filippa egentligen fick på försko-
men kanske kommer när man är tyst
lan. Hon har heller inget tal, så om
och lugn, kan det bli en förändring.
hon ville något var hon tvungen att på
andra sätt fånga omgivningens upp-
Stärka färdigheter
märksamhet.
Eftersom utvecklingsstörning och beteendeproblem hänger samman tittar
Förändrad frekvens
man också på barnets förmågor.
Analysen blev alltså att Filippas bete-
– Vi vet ju att det finns färdighets-
ende att stoppa vassa saker munnen
brister hos barnen och det måste fin-
vidmakthålls av flera förstärkande
nas med i analysen. Beteenden är ofta
faktorer. I Filippas behandlingsplan
en typ av kommunikation, ett sätt att
ingick att hon dels behövde mer vux-
få uppmärksamhet. Det kan hand-
enkontakt och dels behövde utveck-
la om barn som inte har något tal och
la ett kommunikationsmedel som gav
11
Vad är TBA?
TBA står för Tillämpa beteendeanalys, på engelska ABA (Applied behaviour analysis).
Man kan säga att beteendeanalys är en process i flera steg där man
utgår från följande frågor:
• Vad är problemet, alltså hur ser
beteendet ut?
• Vilka är motivationsfaktorerna,
alltså vad vill individen uppnå
med sitt beteende?
• Saknar individen några färdigheter, exempelvis kommunikation som behöver förstärkas?
• I vilka situationer uppstår beteendet och vad föregår beteendet?
• Vilka konskevenser får beteendet?
Tema: Problematiska beteenden
Unikt samarbete mellan sjukvård,
habilitering och psykiatri
– De flesta som kommer till oss uppvisar
ett självskadande eller
utagerande
beteende som är
problematiskt både
för personen själv och
för omgivningen,
berättar Leif Ekström,
specialpedagog på
VUB-teamet, teamet
för vuxna utvecklingsstörda med grav
beteendeavvikelse.
Text: Monica Klasén McGrath
Foto: Anki Almqvist
VUB-teamet är något så unikt som ett
man ha en remiss från psykiater eller
trepartssamarbete mellan habilite-
läkare i primärvården.
ringen, psykiatrin och sjukvården. I
– Vår uppgift är att utreda och kart-
teamet, som startade för två år sedan,
lägga personens hela situation. Vi tit-
arbetar specialpedagog, psykolog, all-
tar på somatisk, psykiatrisk, psyko-
mänläkare, psykiater, samordnare och
logisk och social hälsa, säger Ann
sekreterare.
Lindgren, som är samordnare. Däref-
– Erfarenheten har visat att personer med den här problematiken
ter blir det möjligt att föra en diskussion kring insatser.
behöver stöd och hjälp från olika
I de flesta fall tillkallas ett möte där
professioner och specialister. Helhets-
alla som ingår i personens professio-
perspektivet är ofta det som saknas
nella nätverk deltar. Det kan vara LSS-
och därför valde man att äntligen sät-
handläggare, personal från boende
ta samman ett team där sjukvården,
och daglig verksamhet, patientansva-
psykiatrin och habiliteringen samar-
rig läkare inom primärvård eller psy-
betar, säger Leif Ekström, specialpe-
kiatrin, habiliteringen, god man och
dagog på teamet, som också arbetar på
personer från VUB-teamet. Syftet är
Autismcentret för vuxna inom Handi-
inte bara att kartlägga personens ak-
kapp & Habilitering.
tuella situation utan också att få en
Daniel Stråth, en av teamets psykiatriker, instämmer.
bild av personens hela liv. Teamet träffar ibland också personen i fråga.
– Jag har arbetat som distriktslä-
– Många av de här personerna sak-
kare i tio år och har haft en del kon-
nar en historia, säger Susanne Beje-
takt med personer med utvecklings-
rot, psykiater i VUB-teamet. Det finns
störning som har beteendestörningar.
ofta mycket lite dokumenterat och för-
För dem har man som läkare ganska
äldrarna kanske är borta sedan länge.
lite att erbjuda, enbart mediciner hjäl-
Därför ser vi det som vår uppgift att
per inte. I VUB-teamet tittar vi på hela
leta rätt på det som finns av gam-
människan och kan verkligen göra nå-
la journaler och att dokumentera så
got.
mycket vi kan utifrån vad vi får veta
– Ofta handlar det om personer
om personen.
som biter sig, river sig eller på annat
sätt skadar sig själva, säger Leif Ekström. Det är viktigt att komma ihåg
att det utagerande beteendet inte alltid har en aggressiv grund, men det är
utagerande beteende som upplevs som
mest problematiskt eftersom det syns
och märks. Egentligen kan ett passivt beteende vara minst lika skadligt
för patienten ifråga, men det är sällan
man söker insatser för det.
Utvecklingsstörning inte alltid
känd
Inte sällan råder det oklarhet kring
vilken begåvningsnivå personen ifråga
befinner sig på.
– Man kanske inte ens känner till
att personen har en utvecklingsstörning och då har man inga rättigheter
enligt LSS, säger Ann Lindgren. I dessa fall måste man först och främst göra
en utredning så att det professionella
Uppgift att dokumentera
nätverket kring personen bättre för-
För att komma till VUB-temet måste
står behovet.
12
Tema: Problematiska beteenden
bor på alldeles fel typ av boende, eller
saknar meningsfull daglig sysselsättning.
– Vi arbetar bland annat utifrån en
beteendeteoretisk grund, där vi tittar
på vad som föregår beteendet och vad
som följer direkt efter, men ofta handlar det om flera saker i omgivningen
som kan bli bättre, fortsätter Leif Ekström. Exempelvis kan det finnas behov av en mer strukturerad miljö, både
i boendet och på den dagliga verksamheten.
Genom att använda tydliggörande
pedagogik, som tydligare struktur och
– Helhetsperspektivet
är ofta det som saknas
och därför valde man
att äntligen sätta samman ett team där sjukvården, psykiatrin och
habiliteringen samarbetar, säger Leif Ekström,
specialpedagog på
teamet.
av anpassad kommunikation, kan man
ofta komma till rätta med problemet.
– Ibland verkar allt sådant fungera bra, det finns en bra struktur och
ett genomtänkt förhållningssätt, men
ändå kanske personen har svåra beteendeproblem. Då kan medicinering
vara det som behövs.
Ann ger ett exempel. En man i övre
finns tilläggsproblematik i form av en
medelåldern tar vid upprepade tillfäl-
psykiatrisk diagnos som bipolär (ma-
Lindrig utvecklingsstörning
len stora doser av paracetamol (Alve-
nodepressiv) sjukdom eller depressi-
Man förknippar vanligen svåra be-
don). Varje gång kommer han in på in-
on, säger Daniel Stråth. Sådana till-
teendeavvikelser med grav utveck-
tensivvårdsavdelning och sedan till en
stånd kan vi behandla med läkemedel,
lingsstörning, men även personer med
sluten psykiatrisk avdelning. Till sist
men det är ingen garanti för att bete-
lindrig utvecklingsstörning kan ha be-
remitteras mannen till VUB-teamet.
endeavvikelsen försvinner.
teendeavvikelser, som kan vara svåra
att komma tillrätta med.
– Den här mannen har en utveck-
– Ofta behöver vi komplettera med
lingsstörning som ingen någonsin ta-
observationer i personens vardagsmil-
– De kan vara väldigt självsvådli-
git hänsyn till. Sedan hans mamma
jö, i boendet eller på den dagliga verk-
ga och personalen på boendet har inte
gått bort hade han levt ensam i en lä-
samheten, säger Leif Ekström. Vi ber
mandat att göra så mycket, säger Caro-
genhet utan möjlighet till behovsbase-
också personer i omgivningen, som
la Strandlund. Det kan handla om per-
rat stöd och hjälp. I det här exemplet
föräldrar och personal, att registrera
soner som går ut och promenerar mitt
är det tydligt varför han gjorde som
beteendet, vad som händer precis in-
i natten, åker tunnelbana nätterna ige-
han gjorde. Hans livshotande beteen-
nan och precis efter samt hur ofta per-
nom, snattar och kanske beter sig hot-
de blev hans väg till trygghet och om-
sonen uppvisar det problematiska be-
fullt när de blir tillsagda.
vårdnad.
teendet.
– Då får vi sätta oss med personal-
Andra gånger kanske personal på
Utifrån den samlade kartläggning-
gruppen och diskutera hur man kan
boende och daglig verksamhet stäl-
en beslutar man sedan tillsammans i
försöka hantera det här, säger Leif.
ler överkrav på en person därför att
teamet om vilken behandling som kan
Ofta får man diskutera personens ut-
de helt enkelt inte förstår på vilken ut-
bli aktuell. Ofta är det en kombination
vecklingsnivå i relation till beteendet.
vecklingsnivå personen ifråga befin-
av medicinsk behandling och psykoso-
En man kan vara två meter lång och
ner sig. Utredningen kompletteras all-
cial och pedagogisk intervention där
kroppsligt vuxen. Samtidigt är han be-
tid med en medicinsk undersökning
personens nätverk får konsultation
gåvningsmässigt på en åttaårings nivå.
som allmänläkaren genomför så att
kring vad som kan göras.
I de här fallen kanske man får bli tyd-
man kan utesluta att det problematis-
– Ibland kan vi redan vid det allra
ligare med regler, eller använda sig av
ka beteendet beror på somatiska sym-
första mötet se var problemet finns,
sociala berättelser för att försöka be-
tom som smärta eller andra besvär.
säger Carola Strandlund, psykolog.
skriva vad som händer när man gör så-
Det kanske handlar om en person som
dana här saker.
– Vi måste också utröna om det
13
Tema: Problematiska beteenden
et viktig, särskilt när det är många aktörer inblandade, som det är med de
personer som kommer till oss.
Kersti
Engström,
konsulterande
sjuksköterska i teamet, tycker att det
tvärprofessionella arbetssättet man
använder inom VUB-teamet är så
unikt och intressant att det borde studeras och utvärderas.
– Med vårt arbetssätt har vi helt
andra möjligheter att komma åt problematiken. Jag anser att man borde
arbeta mer tvärprofessionellt, exempelvis inom demensvården där man
ofta ser liknande beteendeavvikelser.
En utomstående utvärderare borde
VUB-teamet, från vänster Kersti Engström, Ulla Carlsson, Maria Berglund, Kristiina
Westberg, Daniel Stråth, Susanne Bejerot, Leif Ekström och Pari Isazadeh.
följa processen och titta på effekterna.
Ann Lindgren håller med.
– Det spelar ju ingen roll om det
finns många insatser kring en person
Så här ska man arbeta
om ingen har en helhetssyn. Ofta ar-
beteendeproblemen är ofta att det
Möjligheten att med olika professioner
betar man kanske med perifera pro-
inte finns ett professionellt fungeran-
som grund diskutera beteendeproble-
blem som egentligen inte har så stor
de nätverk runt personen, säger Ann
men är unik och mycket fruktbar, det
betydelse för individen.
Lindgren. Ett nätverk måste ha en
är samtliga anställda rörande eniga
tydlig ansvars- och rollfördelning an-
om.
– Den bakomliggande orsaken till
– Alla pratar om samverkan hela tiden, men om det inte finns någon som
nars fungerar det inte. Kanske finns
– Det är fantastiskt att psykiatrin
är ansvarig fungerar det ändå inte.
det inte ens en god man, vilket är en
och habiliteringen äntligen har hittat
Eftersom vi har förmånen att få arbeta
förutsättning för att överhuvudtaget
ett sätt att samarbeta, säger Leif Ek-
tvärprofessionellt i VUB-teamet kan vi
kunna få en hyfsad tillvaro för de här
ström. Så här man ska arbeta, här har
också ta ett helhetsgrepp.
personerna.
vi alla viktiga perspektiv och vi lär oss
oerhört mycket av varandra.
Insatser i vardagen
De som vänder sig till VUB-teamet
har ofta haft problem under en längre tid. Individens beteendestörningar
har blivit ett så stort problem på boendet att man bara vill ha personen förflyttad eller hoppas på att antingen få
hjälp av läkemedel eller samtal med
psykolog.
– Man vill helt enkelt att vi ska lösa
problemet, men tyvärr fungerar det
inte så. Vi kan inte göra så mycket här.
Det är ju förändringar som måste ske
i personens omgivning och här är personalen nyckelpersoner, säger Carola
Strandlund. Vi kan komma med förslag till förändringar och intervention
men det måste utföras i personens
vardag, eftersom det är där problemen
finns.
– För mig som läkare är det mycket berikande att få arbeta med specialpedagoger och psykologer, säger Daniel Stråth. De har kunskaper som jag
saknar och jag får allt större förståelse
för hur viktig den delen är av behandlingen. Man kan inte behandla beteendestörningar enbart med läkemedel,
det hjälper inte. Däremot kan kombinationen fungera och det är möjligt att
komma fram till sådana lösningar när
vi arbetar så här.
Pari Isazadeh, psykolog, anser också att samverkan borde vara en självklarhet.
– Psykiatriska problem uppstår i i
ett sammanhang oavsett om det handlar om unga eller gamla människor och
det är självklart att man måste se på
hela personen. Omgivningen är myck-
14
FAKTA
Verksamheten riktar sig till personer med utvecklingsstörning vars
beteende kännetecknas av svårt utagerande och/eller självskadande
och/eller psykiatrisk problematik av
motsvarande grad som kräver omfattande vård och behandling. Teamet tar emot patienter från 16 års
ålder. För att främja välbefinnande
och bästa möjliga funktionsförmåga behöver omgivningen ha rätt
kunskap om en persons funktionsoch utvecklingsnivå. VUB-teamet
utvärderar alla gjorda insatser, samlar systematiskt kunskap om fungerande metoder och förhållningssätt och sprider kunskapen vidare
genom konsultation och utbildning.
Tema: Problematiska beteenden
Orienteringskurs i kognitiv terapi
KBT - Kognitiv
Beteende Terapi är
behandlingsformen på
allas läppar, kostnadseffektiv och verksam mot så skilda
problem som sömnlöshet, ormfobi och
uppförandestörningar. Inom Handikapp &
Habilitering har
kuratorerna under de
senaste tre höstterminerna inbjudits
att delta i en orienteringskurs i Kognitiv
Terapi - KT.
KT, som enligt kursinbjudan är en av
– Framför allt har jag lärt mig att
de internationellt mest erkända in-
föra ett samtal utifrån en agenda, att
riktningarna inom KBT, är skapad av
sammanfatta mycket och att vara
den amerikanske neuropsykiatrikern
mycket tydligare med ett uppdrag,
Aaron T. Beck, som också räknas som
både i sak och i tid. Jag är också myck-
en av hela KBT-formens upphovsmän.
et mer aktiv med frågor och försöker
Vid tio tillfällen har habiliteringens
få fram tankemönster hos dem jag ar-
kuratorer, under ledning av psykolo-
betar med.
gerna, psykoterapeuterna och psykote-
Stefan skulle gärna fortsätta att lära
rapihandledarna Elzbieta Nowak och
sig mer om KBT och ser ett behov av en
Irena Makower, fått stifta bekantskap
fördjupning inom kuratorsgruppen.
med den kognitiva modellen. Föreläs-
Habiliteringens kurser uppnår höga
ningarna har haft rubriker som kon-
omdömen vid de kursutvärderingar
ceptualisering i kognitiv psykoterapi,
som görs men riktigt så höga som KT-
den sokratiska modellen, samtalsme-
kursen brukar de inte vara.
tod, kognitiv terapi vid panikångest,
– Våra omdömen löper från noll
vid depression, vid social fobi och vid
till tio där noll är mycket dåligt och
personlighetsstörningar.
tio mycket bra, säger Marga Timrén
Carelius, utbildningsansvarig. På kursen som löpte nu i höstas blev totalomdömet 8,7. Lika mycket fick föreläsarna
och på frågan om deltagarna tyckte sig
har fått ny kunskap blev omdömet 9.
Text: Helene Lumholdt
Strukturerade samtal
Stefan Aronson, kurator vid habiliteringscenter Tullinge, nappade direkt
när han fick erbjudande om kursen.
– Sedan jag började arbeta inom
habiliteringen har jag sett en allt större komplexitet i de ärenden som vi arbetar med. Förutom de problem som
är direkt kopplade till diagnoser, så
blir det allt mer fokus på andra svårigheter som till exempel missbruk, psykisk ohälsa, relationsproblem, kriminalitet, övergrepp och graviditeter. Jag
kände ett behov av vidareutbildning
för att bättre kunna bistå i de här ärendena, berättar Stefan.
Tydligare och mer aktiv
Även om det krävs mer än en orienteringskurs för att kunna arbeta med
KBT helt och fullt, så presenterade
kursen flera tekniker som Stefan kunnat använda sig av i sitt arbete.
15
Anne Isberg, kurator på habiliteringscenter Sollentuna, deltog i orienteringskursen hösten 2006. Hon tycker
kursledarna var kunniga och intressanta att lyssna på och fann kursen
som helhet mycket givande.
– Kognitiv terapi som behandlingsmetod används i stor utsträckning över
hela världen idag. För mig var det viktigt att få veta mer, eftersom min kunskap om kognitiv terapi var mycket begränsad, förklarar hon.
Efter kursen använder hon nu flera redskap ur den kognitiva modellreportoaren, som till exempel att strukturera samtalen och att ha en tydlig
agenda. Det underlättar och förtydligar arbetet, menar hon. Tillsammans
med några andra kuratorer får hon nu
också handledning med kognitiv inriktning.
– Det hjälper till att hålla det kognitiva ”tänket” levande, säger hon.
Tema: Problematiska beteenden
COPE gör föräldrarna till experter
-Det bästa med COPE
är att föräldrarna får
utgå från konkreta
problem som de
själva definierar och
att de sedan tillsammans med andra kan
komma fram till
strategier som fungerar, säger Elisabeth
Ericson Weibahr,
kurator på habiliteringscenter Järva
och kursledare i COPE.
Vi har absolut ingen
expertroll i den här
processen utan är ett
stöd på vägen.
Text Monica Klasén McGrath
Foto: Anki Almqvist
– Det är just föräldrarnas uppmärksamhet och tillit till barnet som är så viktig, säger
Elisabeth Ericson Weibahr, kurator på habiliteringscenter Järva.
Sedan Elisabeth Ericson Weibahr, ku-
ning påverkar barnens beteende och
rator på habiliteringscenter Järva och
ger exempel på olika former av kogni-
hennes kollega Åsa Nilsson på habili-
tivt stöd som man kan använda sig av.
teringscenter Norrtull gick kursledar-
Varje lektion är noga strukturerad,
utbildningen i COPE 2004, har de ge-
med återkommande inslag och av-
nomfört flera föräldrautbildningar.
handlar alltid en strategi att använda
– Vi gick en tvådagarsutbildning för
tillsammans med barnet. Föräldrarna
professor Cunningham, som utvecklat
kommer med egna exempel på proble-
COPE-programmet, och det var otro-
matiska situationer som man diskute-
ligt inspirerande. Han är dynamisk
rar i smågrupper. Man tittar på film-
och mycket kunnig, berättar Elisa-
sekvenser som visar föräldrar som
beth.
begår överdrivna misstag med sitt
COPE-programmet följer en tyd-
barn i vardagliga situationer och man
lig manual och omfattar åtta till tio
kommer sedan fram till strategier för
gruppträffar.
att hantera beteendet. Mellan träffar-
– Programmet är deltagarstyrt.
na får föräldrarna i uppgift att pröva
Det är föräldrarna som är experter. Vi
den nya strategin med barnet och man
som gruppledare går efter manualen
diskuterar sedan sina erfarenheter.
och står för utbildning kring de strategier som kan användas. Eftersom
Uppmärksamhet är nyckeln
programmet inte från början vänder
Träffarna har olika teman, exempelvis
sig specifikt till föräldrar till barn med
strategier kring hur man uppmuntrar
funktionshinder, tar vi vid behov tid
och bekräftar sitt barn på ett medve-
för samtal kring hur utvecklingsstör-
tet sätt för att bryta negativa cirklar i
16
Tema: Problematiska beteenden
samspelet, och för att påverka barnet
gånger om allvarligare saker, som
då blev gensvaret så lågt att man bara
att bete sig på ett mer följsamt sätt.
verkligen påverkar familjen.
träffades vid två tillfällen.
– Uppmärksamhet är ett nyckelord
I Järvas upptagningsområde bor
I dagarna gick utskicket med inbju-
i COPE som jag ser det. Det är just för-
många nysvenska familjer och ibland
dan till en ny utbildningsomgång som
äldrarnas uppmärksamhet och tillit
har man arbetat med tolk.
startar den 19 mars. Inför denna kurs-
till barnet som är så viktig. Att barnet
får beröm och blir sett.
– Det är en tillgång med vårt mångkulturella område, alla har ju sina
start vänder man sig återigen till föräldrar till barn mellan tre till tolv år.
Samtidigt är det viktigt att ibland
egna referensramar när det gäller hur
– Det är ett ganska stort åtagande
inte reagera på ett olämpligt beteen-
man förhåller sig till barnen. Det gör
att vara med i programmet. Vi träffas
de, för att inte skapa för mycket fokus
att det blir spännande och fruktsam-
vid åtta tillfällen, på dagtid och sedan
kring det som är negativt.
ma diskussioner. Vi försöker anpassa
ska man träna på det man lärt sig mel-
– Det här kan vara svårt för föräld-
oss till eventuellt bristande språkkun-
lan tillfällena, i vardagen tillsammans
rarna att förhålla sig till. Hur ska man
skaper med att exempelvis ge mer för-
med barnet.
kunna ignorera att ens barn beter sig
klaringar, upprepningar och även ge
– Att COPE fungerar råder det ing-
på ett sätt som man uppfattar som oac-
minnesanteckningar till gruppen efter
en tvekan om, det finns det många stu-
ceptabelt.
varje gång.
dier som visar. Vi tror verkligen på att
Andra områden som tas upp är hur
man kan förebygga och planera för att
hantera problemsituationer, hur man
hanterar sin egen ilska, belöningssystem och problemlösningsstrategier.
Syftet med COPE är att förbättra samspelet i hela familjen och att skapa ett
stödjande nätverk.
– Vi fokuserar inte bara på barnet,
utan även på syskon och på helheten i
familjen. Föräldrarna får arbeta med
hur man kan fördela sin uppmärksamhet mellan syskonen på ett bra sätt.
Det är viktigt att avdramatisera det
hela och visa på att alla föräldrar gör
misstag.
programmet ger effekt, inte bara där-
Föräldrarna är experter
– Det bästa med COPE är att föräldrarna får utgå från egna, konkreta
problem och att de sedan tillsammans
med andra kan komma fram till strategier som fungerar. Vi har absolut ingen
expertroll i den här processen, utan är
ett stöd på vägen. Jag tror att många
föräldrar känner att de får tillbaka sitt
rerad. Att föräldrar får träffas och utbyta erfarenheter i grupp besitter en
särskild kraft som man kommer långt
med. Nu hoppas jag att vi får många
anmälningar till vårens omgång, trots
den ganska onyanserade debatten i
dagspressen i början av året.
kan de lösa problem och skapa förändring hemma i vardagen.
Vid
första
utbildningsomgång-
en gick man ut till samtliga familjer i
Järvas och Norrtulls upptagningsomnio år.
Elisabeth hade förväntat sig att funk-
– Inbjudan var ganska allmänt hål-
tionshindret skulle ha betydelse för
len. Vi skrev att utbildningen vände sig
hur man upplevde problemen i samva-
till föräldrar som upplevde att de hade
ron med barnet.
problem i samvaron med sina barn.
– Så var det inte alls. Det spelar ing-
Tanken var just att föräldrarna själva
en roll vad barnet hade för diagnos. I
skulle svara på den frågan och söka till
grunden handlar det ju ofta om van-
kursen, därför att de verkligen själva
liga problem som uppstår med barn
upplevde att de hade ett behov av att
och syskonproblem som egentligen
lära sig förstå sina barn bättre. Att de
inte alls har någon direkt koppling till
själva skulle definiera problemet.
funktionshindret.
metoden är pedagogisk och struktu-
eget initiativ. Genom nya strategier
råde. Det var 147 barn i åldern tre till
Barnproblem
för att det har ett bra innehåll och att
Gensvaret blev stort, men i slutän-
Svårighetsgraden och omfattning-
dan blev det nio föräldrar som kom
en av problemen skiftar mellan famil-
och fullföljde utbildningen. Sedan
jerna.
dess har man hållit ytterligare en ut-
– De föräldrar som varit med vitt-
bildning, denna gång till föräldrar till
nar om problem av olika dignitet. I-
barn mellan tre till tolv år. Man har
bland kanske de handlar om småsa-
också, med mindre lyckat resultat,
ker, som vanligt trotsbeteende. Andra
bjudit in föräldrar till tonåringar, men
17
Vad är COPE?
COPE – The Community Parent Education
Program är ett kanadensiskt föräldrautbildningsprogram för barn och ungdomar med svårhanterligt beteende. COPEprogrammet har utvecklats av professor
Charles Cunningham. Målgruppen för
programmet är föräldrar till barn i ålder
3-12 år eller 13-18 år med svårhanterligt
beteende. Det kan handla om uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter,
motivationsproblem, överaktivitet och
utagerande beteende. Den teoretiska
grunden i COPE är social inlärningsteori, inlärningspsykologi, kognitiv psykologi
och systemteori. Besläktade program är
KOMET och Webster-Stratton. Målet
för COPE-programmet är att ge föräldrar verktyg för att hantera och förstå sitt
barns beteende och därigenom stärka
dem i sitt föräldraskap. Mer information
om programmet och utbildningar i COPE
kan fås via Svenska COPE-föreningen, där
Agneta Hellström, enhetschef på ADHDcenter, är ordförande.
Källa: www.svenskacope.se
Händelseriket i sinnlig frontlinje
Genom projektet
Konst för alla sinnen
bidrar händelserikena
Korallen och Lagunen
till att samtidskonsten
blir den plats för upplevelser där alla kan
mötas oavsett funktionsnivå.
Text: Helene Lumholdt
Foto: Anki Almqvist
Projektledare PO Hagström i mitten invigningsskålar med konstnärerna Ola Nilsson och
Geska Helena Andersson
Festbordet.
Konst för alla sinnen upplever vis-
curatorn PO Hagström som berättar
serligen besökare på Händelserikena
att de konstverk som kommer att visas
Lagunen och Korallen varje gång de
inte är särskilt skapade för att kunna
kommer. För vad ska man annars kal-
upplevas av personer med grava funk-
la musikvattensängen, den snurran-
tionshinder. Det är just en av aspekter-
de discokulan och de vattenfyllda rö-
na i detta konstprojekt, som löper un-
ren där de färgskiftande bubblorna är
der rubriken Konst för alla sinnen.
i ständig rörelse? Men under de kommande två åren kommer besökarna
att bjudas något extra. I ett samarbete
Konst som syns och låter
mellan bland annat Handikapp & Ha-
– Konstverken ska inte vara anpassade
bilitering och Konstfrämjandet kom-
till personer med grava funktionshin-
mer tio konstverk att ett i taget kunna
der, utan det ska vara konst som i sin
upplevas i Korallens och Lagunens lo-
utformning passar dem också, förkla-
kaler. Projektet leds av konstnären och
rar han.
Barn på glid är namnet på den videoinstallation som det hölls finisage för. Robert Brecevic och Geska Helena Andersson heter konstnärerna bakom installationen.
18
I lek & lögnspelet av Ola Nilsson rullar kulor genom ett stort rörsystem. Den som listar ut systemet kan snart säga vilken kula som kommer först i mål.
Urvalet har skett enligt sinnliga
ningstalet. Själva konstverken talade
principer. Det är konst skapad av oli-
han inte så mycket om men desto mer
ka material, presenterad i olika former
om principen att sjukvården har något
för att tillfredsställa våra olika sinnen.
att lära av konstnärerna.
Det är konstverk som syns, som låter
– Hälso- och sjukvården är i många
och som tål att röras vid. Det är fasta
stycken en upplevelseindustri. Sinnes-
installationer och rörliga bilder, flera
intrycken är av avgörande betydelse
av dem har interaktiva inslag.
för hur vården fungerar. Det här har
PO Hagström berättar att upprin-
habiliteringen förstått. Handikapp &
nelsen till projektet bland annat står
Habilitering ligger faktiskt i frontlin-
att finna i Pippilotti Ristis utställning
jen, resten av sjukvården har bara inte
på Magasin 3, där videofilmer kunde
förstått det ännu, konstaterade han.
avnjutas projicerade i tak och på väggar i ett mjukt madrasserat rum.
Biträdande sjukhusdirektören PO Sjöblom
invigde vernissaget.
– Det var några anhöriga på Lagu-
Samtidigt som Ola Nilssons verk
invigdes,
avslutade
Geska
Helena
Anderssons och Robert Brecevics vi-
nen som varit där och som tipsade per-
verk att presenteras på det vis som är
deoinstallationen ”Barn på glid” sin tid
sonalen att utställningen skulle kunna
brukligt i konstsammanhang. När Ola
på Händelseriket. Och de som inte tidi-
passa fler av deras besökare. Nu vill vi
Nilssons plaströrsinstallation ”Lek &
gare visste att det fanns ett vedertaget
visa Stockholms konstinstitutioner att
Lögn” invigdes mötte sålunda både
begrepp för när en utställning avslu-
Korallens och Lagunens besökare ock-
landstingsfolk och konstvärlden upp
tas och verket plockas ner fick lära sig
så kan vara deras och få dem att skicka
till vernissage och bjöds både ostar
ett nytt ord, nämligen finisage. I mars
inbjudningar och information hit om
och rödvin, mitt på blanka dan.
är det dags för vernissage och finisage
lämpliga utställningar.
Som ett led i kontaktskapandet och
igen. Då kommer ett nytt verk att flyt-
Habiliteringen i frontlinjen
ta in och videoinstallationen Barn på
som ett sätt att påbörja ett ömsesidigt
Biträdande sjukhusdirektören PO Sjö-
glid, får söka sig nya marker.
utbyte kommer alla projektets konst-
blom stod för det högtidliga invig-
19
Ett telefonsamtal räcker
Att anlita taltjänsttolk
är gratis och kräver
ingen remiss. För den
som behöver stöd på
grund av svårigheter
relaterade till tal, röst
eller språk och bor i
Stockholms län
räcker ett samtal till
bokningstelefonen för
att få hjälp.
Taltjänst, som funnits i Stockholm se-
formell utbildning för yrket finns inte
dan 1993, har hela tiden tillhört lands-
i Sverige.
tinget och fram till årsskiftet ingått i
– I Finland finns faktiskt världens
Tolkcentralens verksamhet. Men nu
enda utbildning på området. Det gäller
har Taltjänst flyttat in på Rosenlund
för oss att träffa våra brukare och lära
och är sedan årsskiftet en del av Läns-
sig hur de fungerar, förklarar Gisela.
centrets verksamheter inom Handikapp & Habilitering. Ny chef för Taltjänst är Carina Fritzson som också är
chef för Klara Mera, Datateket, Språkoteket och Lekoteket.
– Flera av Länscentrets verksamheter här på Rosenlund arbetar med
kommunikation och alla har beröringspunkter med varandra. Jag kan
Text: Helene Lumholdt
Foto: Anki Almqvist
därför bara se fördelar med att Taltjänst nu inryms här hos oss, säger Carina Fritzson.
Fyra taltjänsttolkar delar på arbetet och utför runt tusen uppdrag under ett år. Ett uppdrag kan bestå av
alltifrån att läsa högt, läsa in på band,
skriva brev, ta minnesanteckningar
och fylla i blanketter till att följa med
till banken, på möten eller till tandläkaren. Taltjänsttolken kan också delta
i trepartssamtal i telefon och hjälpa till
Ingen homogen grupp
Personer med neurologiska skador,
ofta efter en stroke, finns bland dem
som söker hjälp, personer med cp-skador och utvecklingsstörningar likaså.
Brukarna som söker stöd hos Taltjänst
är ingen homogen grupp och deras behov skiljer sig förstås åt. Däremot följer den första kontakten mellan taltjänsttolkarna och brukaren alltid
samma mönster.
– Vi har ett möte här, eller hemma
hos brukaren eller på jobbet. Det är
upp till brukaren. Vid det mötet går vi
igenom vad brukaren vill ha hjälp med
och så lär vi oss hur brukaren kommunicerar och vilka hjälpmedel han eller
hon använder sig av, förklarar Stina
Johansson, en av de arbetsterapeuter
med datorstödd kommunikation.
– Många av Taltjänsts brukare använder datoriserade kommunikationshjälpmedel. Det gäller för taltjänsttolkarna att hänga med i utvecklingen
och veta hur de fungerar. Inom Länscentret finns kunskapen om datorbaserad kommunikation som blir en
tillgång för Taltjänst, säger Carina
Fritzson,
De flesta av tolkuppdragen utförs
under kontorstid men det finns också
möjlighet att få hjälp under kvällar och
helger.
Gisela Garces-Feliu arbetar som taltjänsttolk sedan elva år tillbaka. Hon
är logoped liksom de flesta taltjänsttolkar var fram till för några år sedan.
På senare år har fler och fler arbetsterapeuter sökt sig men även en del teckenspråkstolkar, berättar hon. Någon
20
– Någon formell utbildning för yrket
finns inte i Sverige, berättar Gisela
Garces-Feliu, som arbetar som taltjänsttolk.
– Reglerna för vem som får använda sig av Taltjänst är generösa och tjänsten står öppen för de flesta av habiliteringens målgrupper,
säger taltjänsttolk Stina Johansson.
som sedan ett år tillbaka tillhör tal-
och otvetydiga. Ett sånt område är eti-
assistenter, boendestödjare och famil-
tjänsttolkarna.
ken.
jemedlemmar ofta de som allra bäst
förstår att tolka brukaren. Ändå väljer
Många brukare är väldigt svåra att
– Brukaren ska bli tolkad och för-
förstå och det krävs tid att lära sig läsa
stådd genom tolkens hjälp. Den som
av och tolka korrekt. För att motverka
talar ska vända sig till brukaren och
– De personliga assistenterna för-
att brukaren blir alltför bunden till en
tolken ska förhålla sig neutral, säger
står ofta bäst, men brukare vill ibland
enda tolk försöker de vara två i början
Carina.
ha saker för sig själva. De vill inte att
många att vända sig till Taltjänst.
av kontakten. Men för det mesta är de
Stina och Gisela berättar om de
de personliga assistenterna ska veta
som använder Taltjänst ändå knutna
värdegrunder som gäller för alla inom
allt. Då använder de Taltjänst, säger
till en av tolkarna.
landstingets
Gisela.
Generösa regler
Reglerna för vem som får använda sig
av Taltjänst är generösa och tjänsten
står öppen för de flesta av habiliteringens målgrupper.
– Men att endast ha ångest inför att
tala vid ett möte ger inte rätt till taltjänsttolk, säger Stina Johansson.
Hon förklarar samtidigt att det är
mycket kring organisation och regelverk som i nuläget är oklart.
– Det är många frågor som vi får
tolkverksamhet.
Tyst-
nadsplikt, neutralitet och opartiskhet
– Ibland blir det problematiskt när
ingår i de etiska reglerna, något som
brukaren är i behov av den personli-
inte är det lättaste att följa alla gånger.
ga assistenten för att komma i kontakt
– Men hur fel man än tycker att det
med oss. Det kan hända att det bruka-
är, måste man förhålla sig neutral och
ren vill ha hjälp med är något som han
förmedla det brukaren säger och inget
eller hon inte vill att assistenten ska ta
annat, säger Gisela.
del av, berättar Stina.
– Även om man som tolk möter
Carina Fritzson förklarar att tal-
människor som far illa, kan man inte,
tjänsttolkarna liksom samtlig perso-
får man inte som tolk gå in i dialogen.
nal inom Handikapp & Habilitering
Hänvisa till någon som kan hjälpa kan
vid behov har tillgång till professionell
man göra men då måste brukaren ha
handledning.
– I samband med vår personalkon-
tagit initiativet.
ferens varje vecka har vi också tid av-
lösa och ta ställning till under arbetets
gång, konstaterar Carina Fritzson.
Tid, tydlighet och lyhördhet
Även om organisation och regelverk
Att lära sig att tolka en annan män-
i vissa avseenden kan vara oklara så
niska är inte lätt. Det kräver inte bara
finns det andra områden där gränser,
tid och lyhördhet utan också en delak-
regler och instruktioner är knivskarpa
tighet i vardagen. Därför är personliga
21
satt för att diskutera runt ärenden och
ta upp svåra frågor i arbetsgruppen,
berättar Gisela.
Nu är glada julen slut, slut, slut.....
Barn som på grund av
sina funktionshinder
inte alltid har möjlighet att delta i
traditionella julgransplundringar fick för
femte året i rad
chansen på habiliteringscenter Norrtull.
Det bjöds fiskdamm,
fika, tomtebloss och
förstås dans kring
granen.
Text: Helene Lumholdt
Foto: Anki Almqvist
Dans kring granen för stora och för små.
Och så var det dags för fiskdamm. På-
– Vi ville ordna en egen traditionell
sarna som halades upp innehöll man-
julgransplundring för våra barn som
dariner, godis och så den där obliga-
på grund av sina funktionsnedsätt-
toriska tutan i papp, som alla vuxna
ningar annars inte alltid har möjlighet
önskar ska gå sönder så fort som möj-
att delta, berättar Lena Sagström, chef
ligt.
för habiliteringscenter Norrtull.
Och precis så som det anstår en riktig julgransplundring bjöd också den
här på fika, danslekar med knätofs och
dragspel och en slingrande långdans.
Saft och tårta
Det var femte gången som habiliteringscenter Norrtull anordnade julgransplundring och ett femtiotal av
de inbjudna hade tackat ja och kom nu
med föräldrar och assistenter i släptåg.
Kalaset började med fika, saft och
tårta med geléhallon på. Några gäster
blev sittande en bra stund vid kaffeborden medan andra bara var tvungna
att provdansa runt plastgranen i gymnastiksalen.
En kvickfotad spindelman, en parFiskdammen lockar med godis, frukt och
papptuta.
22
typingla i vitt och en svartklädd julgransplundrare var alla rejält upp-
Och så vajar hatten, och hatten vajar så…kända danslekar engagerar både barn och vuxna. Folkdansaren Magnus Blixt från
Sollentuna folkdansgille leder dansen. Det har han gjort varje år sedan starten.
värmda när själva dansen satte i gång.
En alldeles äkta dansleksledare i folkdräkt, ackompanjerad av en dragspelare, drog igenom hela repertoaren
av Jänta och ja´, Upp på Källarbacken och Räven raskar. Roligast var nog
när mormors lilla kråka for i diket och
mest lät det när Grinolle stämde upp
sin högstämda klagosång.
Granen som en stund senare kastades ut till tonerna av ”Nu är glada julen
slut, slut, slut…”, var en äkta barrig variant. Den hade personalen hämtat in
från granåtervinningen utanför. Granen som gästerna dansade runt var
däremot av plast och den har packats
ner för att återanvändas nästa år. Julen kommer ju igen ”för det har han lovat”!
Med ett metspö fiskar Lucas upp både
apelsin och karameller.
23
B
PORTO BETALT
SVERIGE
Kunskap att hämta
Beställ de senaste
rapporterna
Föräldralärande inom barnhabilitering – Teori och praktik
FoU-rapport 2008-01, Lena
Solders
I det lilla barnets värld –
om habiliterande interventioner
under barnets första levnadsår
Föräldrautbildning erbjuds idag bl.a.
inom förskola/skola, socialtjänst liksom hälso- och sjukvård. Lärandet kan
beskrivas ur olika perspektiv. Om barnet är det primära brukar man tala
om Parent Education, när fokus ligger
på familjen som helhet talar man om
Parent Training och när det är föräldrarna som står i centrum för utbildningsinsatsen säger man ofta Parent
Support. En viktig tanke är att få tillstånd ett bra samarbete mellan föräldrar och personal. Det är nödvändigt
för att skapa större delaktighet och ett
bättre lärande för föräldrar.
Idag ger neurofysiologiska, neurobiologiska och utvecklingspsykologiska teorier
liknande förklaringar till barnets utveckling, fast från olika utgångspunkter. Det
skapar en spännande helhet. Denna rapport innehåller en teoridel, en empirisk del
samt en modell för intervention. Arbetet
tar sin utgångspunkt i metateori och teori om intentionalitet och medsubjektivitet, som kombinerar medicinsk och so-cial
modell. Interventioner enligt denna modell kan öka barnets delaktighet i sin egen
habilitering.
Pris: 200:-
Belastning i sittande i samband med
armrörelse hos barn med CP
Diagnos: Lindrig utvecklingsstörning. Hur upplever tonåringar och
unga vuxna när de får diagnosen?
FoU-rapport 2006-04
Eva Ormberger Hedman
Denna studie avser att undersöka barn
med cp-skada beträffande deras förmåga
att hitta en bra sittställning som möjliggör
aktiviteter med armar och händer. Detta sker genom att låta barnen sitta på en
kraftplatta och försöka skjuta ifrån sig ett
föremål. Rörelsen analyseras kinematiskt
och kinetiskt. Barnen i undersökningsgrupp och kontrollgrupp klarade alla att
utföra uppgiften men de hade olika strategier för detta.
FoU-rapport 2007-02, Liisa Holtay
På senare år har det blivit en betydande
ökning av inskrivning av äldre elever i särskolan. Studien handlar om hur det är att
få diagnosen i de sena tonåren eller som
ung vuxen. En kartläggning av hur många
ungdomar aktuella inom Handikapp &
Habilitering i Stockholm som fått en sådan
sen diagnos har gjorts samt har genom intervjuer studerats hur ett mindre antal
unga uppfattar diagnosen. Rapporten beräknas utkomma i början av hösten.
Pris: 200:-
Hur resonerar familjen kring
toalettbestyren
FoU-rapport 2007-01, Eva Melin
Pris: 250:-
Ryggsäcken
A 4-pärm med spiralrygg – 2005
Ett informationsmaterial om kognitivt
stöd till personer med utvecklingsstörning.
Innehåller många exempel på förskrivningsbara hjälpmedel, produkter som
finns att köpa i öppna handeln och anpassningar man kan göra själv. Det skrivna
materialet kompletteras av en CD-skiva
med pictogrambilder för uppmärkning av
kök m.m. Framtaget av Klara Mera –
Center för begåvningsstöd.
Pris: 250 kr
Håller Anna på att bli dement?
FoU-rapport 2006-01
Anne Thinesen-Grönmark
Denna rapport handlar om beteendeförändringar hos vuxna personer med Downs
syndrom. Studien belyser vilka faktorer
som kan ha orsakat förändringarna, hur
omgivningen tolkar dessa och hur man
kan bedöma demensutveckling.
Pris: 200:-
Pris: 200:-
Beställningar tas emot av
Manual Ability Classification
System, MACS - Validitet och reliabilitet av en nyutvecklad klassifikation
för barn med cerebral pares
FoU-rapport 2006-05, Anna Gawell
FoU-rapport 2006-03
Ann-Marie Öhrvall
Syftet med denna studie har varit att, med
intervju som metod, ta reda på och skapa
ökad förståelse för hur familjer med barn
och ungdomar med ryggmärgsbråck tänker och resonerar kring toalettbestyren.
Genom ökad förståelse och kunskap på
detta område kan personal som möter familjerna utveckla sitt förhållningssätt och
göra mer riktade insatser som stöd till dessa familjer.
MACS är en klassifikation av handfunktionen hos barn med cerebral pares. Med
klassifikationen kan man bedöma förmågan att använda händerna för att hantera
föremål i vanliga vardagssituationer. FoUrapporten innehåller en studie som prövar validitet och reliabilitet hos den första versionen av MACS. Resultatet visar
att MACS är användbart som instrument
inom habiliteringen.
Pris: 200:-
Pris: 200:-
24
Handikapp & Habilitering
Box 17519
118 91 Stockholm
fax 08-720 44 55
www.habilitering.nu
e-post: [email protected]
Moms och porto tillkommer
på angivna priser