Jag visste inte att det är svårare för invandrare att få jobb

Fakultetenför
lärandeochsamhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Jag visste inte att det är svårare
för invandrare att få jobb”
- Nyanlända utomeuropeiska ungdomars syn på
sina framtida karriärmöjligheter i Sverige
“I didn’t know that it’s more difficult
for immigrants to get jobs”
- Newly arrived non-European youths’ views on
their future career prospects in Sweden
Åsa Malmgren
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator: Niklas Gustafson
Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Handledare: Roland Ahlstrand
2
Sammanfattning
Då tidigare forskning tyder på att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför en
stor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige har
syftet med den här studien varit att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanlända
ungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter. Studien bygger på sju kvalitativa
intervjuer med nyanlända utomeuropeiska ungdomar som studerade på Språkintroduktion, ett av Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan. Vid analysen av empirin användes begreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociological theory of Career decision making (1997). Studien visar att de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesvalssituationer, med liten tillgång till gångbart kapital på det
svenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, bidrog till att de inte var medvetna om
unga vuxna invandrares utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. I jämförelse med
hemländerna upplevde de större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige, men det
svenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. De nyanlända ungdomarna gjorde etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån en
begränsad handlingshorisont, samtidigt som de upplevde ett stort behov av studie- och
yrkesvägledning och valkompetens. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnas
valsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra fullt ut genomtänkta studie- och yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträffande att i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.
Nyckelord: Nyanlända ungdomar, valsituation, karriär, valkompetens, vägledning
3
Förord
Författarens tack
Jag vill först och främst tacka samtliga nyanlända ungdomar som tog sig tid att delta i
intervjuerna. Tack för att ni delade med er av era tankar, reflektioner och erfarenheter.
Av er har jag lärt mig väldigt mycket och utan er hade inte den här studien varit möjlig
att genomföra. Tack också till programansvarig för Språkintroduktion som på ett förtjänstfullt och smidigt sätt ordnade så att jag kunde komma i kontakt med de fina ungdomarna. Ett tack också till min förstående make och våra tre söner som tålmodigt låtit
mig färdigställa examensarbetet.
Och sist, men inte minst: Ett stort tack till min handledare Roland Ahlstrand för alla
värdefulla kommentarer och mycket snabba respons.
Åsa Malmgren, Varberg 2016-05-26
4
Innehållsförteckning
1 Inledning .................................................................................... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 8
1.2 Definition av nyanlända .................................................................................................... 8
1.3 Disposition .......................................................................................................................... 9
2 Tidigare forskning .................................................................... 10
2.1 Invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval ................................................. 10
2.1.1 Den sociala bakgrundens betydelse - studieresultat och ambitioner ......................... 10
2.2 Interna och externa karriärbarriärer ........................................................................... 11
2.2.1 Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden................................................................ 12
2.2.2 Medvetenhet om och strategier att hantera karriärbarriärer....................................... 13
2.3 Valkompetens som strategi att hantera karriärbarriärer ........................................... 14
2.3.1 Språklig ackulturation, socialt stöd och valkompetens .............................................. 15
2.4 Bristande vägledning vs invandrade ungdomars behov ............................................. 16
2.5 Sammanfattning .............................................................................................................. 18
3 Teori ......................................................................................... 19
3.1 Careership ........................................................................................................................ 19
3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut ...................................................................................... 19
3.1.2 Aktörer med kapital på olika fält ............................................................................... 20
3.1.3 Brytpunkter och perioder av rutin .............................................................................. 22
3.2 Sammanfattning .............................................................................................................. 22
4 Metod ....................................................................................... 24
4.1 Metodval........................................................................................................................... 24
4.1.1 Validitet och reliabilitet ............................................................................................. 25
4.1.2 Begreppsvaliditet ....................................................................................................... 25
4.2 Urval ................................................................................................................................. 26
4.3 Genomförande av intervjuerna ..................................................................................... 26
4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material ............................................................. 27
4.5 Etiska ställningstaganden ............................................................................................... 28
5 Resultat ..................................................................................... 29
5.1 Nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer ............................................. 29
5.1.1 Social bakgrund och syn på utbildning ...................................................................... 29
5.1.2 Språklig ackulturation och socialt stöd ...................................................................... 30
5.2 Tankar om karriärmöjligheter i Sverige ...................................................................... 30
5.2.1 En tro på bättre möjligheter ....................................................................................... 30
5.3 Medvetenhet om karriärbarriärer ................................................................................ 31
5.3.1 Omedvetna om invandrade unga vuxnas utsatthet .................................................... 31
5.3.2 Synliga karriärbarriärer .............................................................................................. 33
5.3.2.1 Strategier att hantera språket som karriärbarriär .............................................................. 34
5
5.4 Upplevt behov av vägledning och valkompetens .......................................................... 35
5.4.1 Mer medvetenhet om alternativen och arbetsmarknaden .......................................... 35
5.4.2 Upplevt behov av stöd och valkompetens ................................................................. 35
5.5 Sammanfattning .............................................................................................................. 36
6 Analys ...................................................................................... 38
6.1 Förändrade studie- och yrkesvalssituationer ............................................................... 38
6.2 Större möjligheter, men okänt arbetsmarknadsfält .................................................... 40
6.3 Pragmatiska val utifrån tillgänglig information .......................................................... 40
6.3.1 Etniskt färgade studie- och yrkesval .......................................................................... 41
6.3.2 Utökad möjlighetshorisont, men inte breddad handlingshorisont ............................. 41
6.4 Nytt fält skapar behov av vägledning och valkompetens ............................................ 42
6.5 Sammanfattning .............................................................................................................. 43
7 Diskussion ................................................................................ 44
7.1 Resultat- och analysdiskussion....................................................................................... 44
7.2 Metoddiskussion .............................................................................................................. 46
7.3 Teoridiskussion ................................................................................................................ 47
7.4 Förslag till vidare studier ............................................................................................... 47
7.5 Avslutande reflektioner .................................................................................................. 48
7.5.1 Betydelsefullt att förädla och förstärka vägledningen ............................................... 48
Referenser ................................................................................... 50
Bilaga .......................................................................................... 53
Intervjuguide ......................................................................................................................... 53
6
1 Inledning
Till följd av krig och oroligheter, i framför allt Nordafrika och Mellanöstern, har antalet
nyanlända elever på ett av gymnasieskolans Introduktionsprogram – Språkintroduktion
– ökat kraftigt (Migrationsverket 2015, 6 och Skolverket 2016, 17). Det gör att vi möter
allt fler vägledningssökande ungdomar i migration som står inför att forma en framtid i
ett för dem nytt samhälleligt sammanhang (Sundelin 2015, 14). Då invandrade ungdomar ofta stöter på hinder i sin strävan att nå sina utbildnings- och karriärmål är det av
intresse att ta reda på hur nyanlända utomeuropeiska ungdomar ser på sina framtida
karriärmöjligheter (Lundqvist 2005, 27-28).
Tidigare studier visar att det till följd av främst två orsaker är vanligare att ungdomar
med utländsk bakgrund möter svårigheter att förverkliga sina – ofta mer ambitiösa –
karriär- och utbildningsmål, jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (Lundqvist
2005, 27-28). Den ena orsaken är att färre erhåller gymnasiebehörighet, att de betygsmässigt sett halkar efter ännu mer i gymnasieskolan och att färre uppnår grundläggande
högskolebehörighet jämfört med svenskfödda ungdomar (ibid). Den andra påvisade
orsaken är att invandrade unga vuxna är utsatta på arbetsmarknaden på så sätt att de har
betydligt svårare att erhålla ett arbete jämfört med ungdomar födda i Sverige (Bekhtoui,
2006; Malmberg-Heimonen och Julkunen, 2006; Sundlo, 2008 refererade i Johansson
och Olofsson 2008, 185; Vilhelmsson 2002 refererad i Lundqvist 2005, 28). Invandrade
unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund har visat sig vara särskilt utsatta på arbetsmarknaden, då de i högre grad är arbetslösa jämfört med såväl unga vuxna med invandrarbakgrund födda i Sverige som unga vuxna med svensk bakgrund (Ekberg 1997 refererad i Lundqvist 2005, 28; Vilhelmsson 2000 refererad i Århammar 2004, 96-97).
Att invandrade ungdomar och unga vuxna kämpar i motvind inom såväl skolväsendet som på arbetsmarknaden innebär att nyanlända ungdomar med utomeuropeisk bakgrund, löper stor risk att få en svag ställning på arbetsmarknaden efter avslutade studier.
Situationen är bekymmersam då arbetslöshet bromsar upp integrationen, vilket ofta
medför bidragsberoende och socialt och ekonomiskt utanförskap (Århammar 2004, 85,
135-136).
7
Ett sätt att vända motvind till medvind i form av förbättrade skolresultat, fler förverkligade karriär- och utbildningsmål och ett bättre utgångsläge på arbetsmarknaden skulle
kunna vara att arbeta för att stärka invandrade ungdomars valkompetens, då en förstärkt
sådan anses vara ett sätt att bidra till att stärka individens anställningsbarhet och på så
sätt förebygga framtida arbetslöshet (Sultana 2012, 231). Detta med tanke på att en förstärkning av individens valkompetens innebär att stötta hen i processen att utveckla ett
antal kompetenser som underlättar hanteringen av valsituationer vid övergångar och
brytpunkter i livet (Sultana 2012, 229).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanlända ungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter i Sverige vid tiden för deras val till gymnasiet. Jag ställer mig följande frågor:
•
Hur ser nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer ut avseende social bakgrund, syn på utbildning, språklig ackulturation och socialt stöd?
•
Hur ser nyanlända ungdomar på sina karriärmöjligheter i Sverige?
•
Vilket behov av studie- och yrkesvägledning och vilken valkompetens upplever
nyanlända ungdomar att de har?
1.2 Definition av nyanlända
Av Skollagen (2010:800, 3 kap 12 a §) framgår att nyanlända elever – som tidigare har
varit bosatta utomlands och nu är bosatta i Sverige samt har påbörjat sin utbildning i det
svenska skolsystemet efter sju års ålder – efter fyra års skolgång i Sverige inte längre
ska anses vara nyanlända. Med nyanlända ungdomar avses, i den här studien, således
ungdomar i åldern 17-18 år med max fyra års skolgång i Sverige.
8
1.3 Disposition
I nästa kapitel, kapitel två, presenteras den forskning som ligger till grund för studiens
syfte och frågeställningar. Kapitel tre består av Hodkinson och Sparkes teori Careership,
studiens teoretiska referensram, vars begrepp används vid analysen av den insamlade
empirin. I kapitel fyra presenteras och motiveras studiens genomförande samt vilka metoder som använts vid besvarandet av frågeställningarna på ett tillförlitligt och etiskt
sätt. Det femte kapitlet innehåller en till vissa delar tematiserad redovisning av empirin.
I kapitel sex analyseras det empiriska materialet. Slutligen, i kapitel sju, diskuteras studiens resultat, analys, teori- och metodval.
9
2 Tidigare forskning
I ett antal studier uppmärksammas de svårigheter ungdomar med utländsk bakgrund
möter vid formandet av en framtid i Sverige. Trots högre utbildningsambitioner, och
bättre studieresultat när hänsyn tagits till socioekonomiska faktorer, jämfört med ungdomar med svensk bakgrund når de mer sällan sina karriär- och utbildningsmål och blir
i högre utsträckning arbetslösa (Lundqvist, 2010; Skolverket, 2004 refererade i Hammarén 2014, 204). Än mer bekymmersam är situationen för ungdomar med utomeuropeisk bakgrund. Trots situationen är forskningen begränsad (Sundelin 2015, 35; Bunar
2010, 5 samt Fransson och Lindh 2004; Goldstein-Kyaga 1995; Ålund 1996, 1997 refererad i Lundqvist 2005, 6). I det följande presenteras relevant forskning som kan bidra
till en bredare förståelse för ämnesområdet. Forskningen har delats in under fyra huvudrubriker: a) Invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval, b) Interna och externa
karriärbarriärer, c) Valkompetens som strategi att hantera karriärbarriärer och d) Invandrade ungdomars vägledningsbehov.
2.1 Invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval
2.1.1 Den sociala bakgrundens betydelse - studieresultat och ambitioner
Lundqvist (2005, 25) har, inför uppdraget att skapa en kunskapsöversikt åt Integrationsverket och i samband med författandet av sin doktorsavhandling, sammanställt tidigare
studiers resultat beträffande invandrade ungdomars karriärvägar och karriärval. Av kunskapsöversikten framgår att sociala bakgrundsfaktorer – framför allt socioekonomisk
bakgrund, föräldrars utbildningsnivå och arbetsmarknadsetablering – har ett starkt samband med studieprestationer, studieaspirationer och karriärval (ibid, 25-27). Vidare har
invandrade ungdomars sociala bakgrund större inverkan på studievalet jämfört med
föräldrarnas ursprungskultur (ibid 27). Det är också känt att ungdomar med utländsk
bakgrund förhåller sig till olika värderingar, karriärmöjligheter och statushierarkier som
10
finns i hemlandet vid studie- och yrkesval (Eyrumlu 1992, Bons 2003, Knocke och
Hertzberg 2000 refererade i Lundquist 2005, 28).
Migrationen och ungdomarnas etniska ursprung har också visat sig inverka på studieambitionerna på så sätt att ungdomar med utländsk bakgrund har högre studieambitioner jämfört med ungdomar med svensk bakgrund, uppmuntras i högre utsträckning av
sina föräldrar att studera (Arai, Schröder och Vilhelmsson 2000 refererade i Lundqvist
2005, ibid) och verkar även ha de högsta ambitionerna till eftergymnasiala studier
(Jonsson 2001, Ungdomsstyrelsen 2000, 2003a, Skolverket 1999 refererade i Lundqvist
2005, 28). Däremot uppnår inte ungdomar med utländsk bakgrund sina karriärmål i lika
hög utsträckning på grund av deras generellt sett lägre utbildningsnivå och utbildningsresultat jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (ibid). De sämre studieresultaten
är också kopplade till migrationen då de bland annat har sin förklaring i antalet år som
ungdomarna hunnit gå i svensk skola (Lundqvist 2005, 26). Vidare är ungdomar med
utländsk bakgrund överrepresenterade gällande avhopp från gymnasiet – en fjärdedel
avbryter sina gymnasiestudier jämfört med en tiondel av ungdomar födda i Sverige
(Arai, Schröder och Vilhelmsson 2000 refererade i Lundqvist 2005, 7, 11).
2.2 Interna och externa karriärbarriärer
Constantine et al (1998, 83) diskuterar ungdomar, som tillhör etniska minoritetsgrupper
i USA, och de utmaningar som studier avseende utbildning och arbete visat att de möter
under sin karriärresa. Enligt dem är en känd intern karriärbarriär att ungdomar av annan
etnisk bakgrund, jämfört med majoritetsbefolkningen, också tenderar att ha begränsad
kunskap om och tillgång till information om olika utbildningar, yrken och arbetsmarknaden som skulle kunna vara till stöd i deras karriärutvecklingsprocess (Loughead, Liu
och Middleton, 1995; Watson och Stead, 1990, refererade i Constantine et al 1998, 85).
En undersökning av ungdomars uppfattningar om karriärplanering har bland annat visat
att ungdomar av annat etniskt ursprung önskar: mer yrkesinformation, behöver mer
hjälp med karriärinformation och beslutsfattande samt vill ha mer studie- och yrkesvägledning i skolverksamheten – jämfört med övriga ungdomar (Brown, Minor, and Jepsen
1991, refererade i Constantine et al 1998, ibid). Att situationen ser ut så för denna ungdomsgrupp kan delvis ha sin förklaring i att de ofta i samband med migrationen tappar
11
stora delar av sitt sociala nätverk i form av släkt och vänner (Sluzki, 1998; Yeh et al,
2008, refererade i Yeh et al 2008, 778). Att bygga upp ett nytt socialt nätverk är både
svårt och tar lång tid för invandrare (ibid).
Snarare strukturellt än kulturellt betingade externa karriärbarriärer som troligtvis bidrar till att orsaka den sämre utbildningsbakgrunden hos invandrade ungdomar är till
exempel låg socioekonomisk status, förberedande och kompletterande utbildningar och
skolsegregation (Ballesteros 1986; Mestre och Robinson, 1983; Nielsen, 1986; Orum,
1986; Santos, 1986, refererade i Constantine et al 1998, 87). Därutöver kan diskriminering, fördomar hos personalen inom skolverksamheter och lägre förväntningar på att
dessa ungdomar ska lyckas fungera som en självuppfyllande profetia och på så sätt bidra till att begränsa deras akademiska och yrkesmässiga framgångar (Weinstein et al,
1995, refererad i Constantine et al 1998, ibid). Att invandrade ungdomar i högre utsträckning avbryter sina studier har, tillsammans med diskriminering på arbetsmarknaden, visat sig bidra till att de oftare återfinns inom lågstatusjobb och i högre utsträckning är arbetslösa jämfört med majoritetsbefolkningen (ibid, 87-88).
2.2.1 Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
I tidigare nämnd kunskapsöversikt redogör Lundqvist (2005) för den externa karriärbarriären etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Av den framgår att skillnaderna i arbetslöshet mellan unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund och unga vuxna
med invandrarbakgrund födda i Sverige samt unga vuxna med svensk bakgrund endast
delvis kan förklaras med sämre betyg och utbildningsnivå, dåliga språkkunskaper eller
föräldrars utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Det pekar mot att denna skillnad i sysselsättning för unga vuxna med svensk respektive utländsk bakgrund har sin
förklaring i diskriminering (Arai, Schröder och Vilhelmsson 2000, Ekberg 1997, Högskoleverket 2005, Rooth och Ekberg 2003, Vilhelmsson 2002 refererade i Lundqvist
2005, 28). Precis som inom alla andra grupper finns dock även inom denna grupp individer som etablerar sig på arbetsmarknaden utan större bekymmer. Det har med faktorer
såsom de nyss nämnda att göra, men även socialt nätverk, etnisk bakgrund, ålder och
antal år i Sverige kan ha betydelse för etableringen (Behtoui, 2006; Lundqvist, 2006,
2010 refererade i Hammarén 2014, 203).
Med utgångspunkt från att unga med utländsk bakgrund har ett sämre socialt utgångsläge och större svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden studerade Lundqvist (2010, 19) hur karriärval för ungdomar med utländsk bakgrund tog sig uttryck
12
och vilken roll etnicitet spelade i deras berättelser om karriärvalen. Ungdomarna som
intervjuades tillhörde antingen första eller andra generationens invandrare och studerade
på nationella program i årskurs tre på gymnasiet. Av deras berättelser framgick att de
hade upplevt etnisk diskriminering och att de var medvetna om risken att bli utsatta för
etnisk diskriminering på arbetsmarknaden (ibid 308-309). När ungdomarna bedömde
sina möjligheter till arbete framgick det tydligt att etnisk tillhörighet rankades högre
som riskfaktor för att inte komma ifråga för ett arbete jämfört med ålder och kön (ibid
307). I inkluderingsstrategierna ingick därför en anpassning till “svenskhet” med förhoppning om att en sådan skulle komma att fungera som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden (ibid, 308).
2.2.2 Medvetenhet om och strategier att hantera karriärbarriärer
Hammarén (2014, 204) har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med invandrade
unga vuxna i åldern 18-25 år i syfte att undersöka deras strategier att undvika framtida
arbetslöshet. Många av dem härstammade från Mellanöstern, var födda utomlands och
kom till Sverige av flyktingskäl. De hade vistats i Sverige under olika lång tid då de var
mellan 1-19 år vid ankomsten. De flesta kom dock i tonåren. Samtliga hade lämnat
gymnasiet, hälften hade påbörjat universitetsstudier och flertalet hade arbetslivserfarenhet från lågstatusjobb (ibid, 208). De unga vuxna uttryckte en medvetenhet om den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden samt rasism och exkludering i samhället i
stort. De hade antingen egna direkta eller indirekta erfarenheter av diskriminering eller
genom andra (ibid, 209). Studien visade att de invandrade unga vuxna tillämpade olika
motståndsstrategier, vägar mot anställning och identitetskonstruktioner i relation till
social exkludering och framtida möjligheter till arbete (ibid, 218). Resultatet är i linje
med tidigare studier som också visat att invandrares medvetenhet om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden kan fungera som en drivkraft att lyckas och därför resultera i
olika strategier att ta sig förbi hinder på arbetsmarknaden (ibid, 206). Enligt Hammarén
(2014, 206) visar till exempel Lundqvist (2010) hur ungdomar med invandrarbakgrund
använder olika strategier såsom namnbyte, utbildningsval och eget företagande i syfte
att stärka sina möjligheter till försörjning. Andra studier visar hur ungdomar med invandrarbakgrund väljer gymnasieskolor med högre status i city för att uppnå ’svenskhet’ och därigenom förbättra sina möjligheter att nå sina framtida karriär- och utbildningsmål (Bunar and Kallstenius, 2007; Integrationsverket 2005; Johansson and Hammarén, 2011; Kallstenius, 2007 refererade i Hammarén 2014, 206).
13
2.3 Valkompetens som strategi att hantera karriärbarriärer
En strategi att hantera karriärbarriärer anses vara att utveckla individers valkompetens,
det vill säga utveckla färdigheter hos individen att hantera sin karriär i syfte att erhålla
ett arbete för försörjning (Sultana 2012, 231). I samband med författandet av en artikel
om arbetet med implementeringen av begreppet valkompetens (den svenska översättningen av det engelska begreppet Career Managment Skills) i en lång rad europeiska
länder har Sultana (2012, 225, 228) kommit fram till att en gemensam definition av begreppet valkompetens varit svår att nå inom EU. Dels på grund av medlemsländernas
olika skol- och arbetsmarknadskulturer, men också på grund av oklarheter om valkompetens hos medborgarna enbart ska vara förknippat med arbetsmarknads- och skolpolitik eller om det också är tänkt att omfamna fostran av kompetenser hos medborgare som
är applicerbara på en individs livskarriär (ibid, 242). Vad som krävs av en individ för att
uppfylla kriterierna för valkompetens, och därmed kan anses vara valkompetent, varierar således något beroende på det egna landets definition av begreppet (ibid, 228).
I Sverige definieras begreppet valkompetens, som hämtats från Sultanas artikel
(2012, 229), enligt följande i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning (2013, 13):
För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal
kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildningsoch yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och
genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet. Med andra ord ska eleven ges möjlighet att utveckla en så
kallad valkompetens.
Förutsättningarna för att kunna utveckla kompetenserna är att individen a) är medveten
om sig själv, b) är medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken,
c) är medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, d) lärt sig att fatta
beslut och e) lärt sig att genomföra sina beslut (ibid, 12). Det framgår också att en individ som står inför en valsituation ofta behöver stöd i att bearbeta olika valalternativ, att
hen behöver få möjlighet att ställa de olika alternativen i relation till sina egna preferenser, förutsättningar och eventuella egna personliga mål (ibid, 13).
Begreppet valkompetens, som har sitt ursprung i policysammanhang, inlemmas således i Sverige inom skolväsendet och har därmed en nära anknytning till skol- och ar-
14
betsmarknadspolitik (Sultana 2012, 227). Makthavarnas syfte med begreppets tillkomst
är att stärka medborgarnas ställning på arbetsmarknaden – genom att utveckla färdigheter hos individen kring karriärhantering – för att på så sätt försöka bidra till att uppnå
social rättvisa och inkludering via arbete (ibid, 231, 240). Det finns dock inte någon
forskning som visar att ökad valkompetens leder till ökad anställningsbarhet och därmed bidrar till lägre arbetslöshet. Men då det logiskt sett skulle kunna vara så, anser
makthavarna det vara önskvärt att medborgarna utvecklar valkompetens (ibid, 235).
2.3.1 Språklig ackulturation, socialt stöd och valkompetens
Mot bakgrund av att det är vanligt att ungdomar med annan etnisk bakgrund inte kan få
ett lika bra stöd från sina familjer som ungdomar tillhörande den dominerande kulturen
har Patel et al (2008, 218-219) gjort en kvantitativ studie i USA. Målet var att undersöka om kön, språklig ackulturation, socialt stöd, socioekonomisk bakgrund och rasism
har betydelse för vietnamesiska ungdomars ’career decision-making self-efficacy’. Det
amerikanska begreppet ’career decision-making self-efficacy’ definierades som ”confidence in negotiation tasks related to selection of and success in a career”, det vill säga
upplevd förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig själv relaterade till valet
av en karriär som individen kan nå framgång inom - valkompetens.
Med språklig ackulturation avsågs den anpassning som sker när en individ från en
kultur kommer i kontakt med många individer från en annan dominerande kultur (Birman och Trickett, 2001; Nguyen, Messe, och Stollak, 1999 refererad i Patel et al 2008,
220-221). Det sociala stödet definierades som upplevd hjälpsamhet hos familjen, vänner
och skolpersonal beträffande framtida karriärplaner och skolarbete (ibid, 222).
På grund av bland annat låg svarsfrekvens indikerade studiens resultat att språklig
ackulturation och vänners stöd påverkade ungdomarnas upplevda förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig själv relaterade till valet av en karriär som individen
kan nå framgång inom. Däremot gjorde socioekonomisk bakgrund och rasism inte det
(Patel et al 2008, 232).
Beträffande språklig ackulturation funderar Patel et al över om det kan vara så att
ungdomar som i högre utsträckning behärskar det engelska språket på ett bättre sätt kan
ta till sig information på bibliotek, karriärcenter, internet med mera och därigenom utveckla karriärkunskap. Detta i sin tur antas öka ungdomarnas tilltro till deras förmåga
att ta beslut om och planera för en framtida lyckosam karriär (ibid, 233).
15
Vidare diskuterar Patel et al (2008, 233) om det skulle kunna vara så att vänner har stor
betydelse för individens upplevda förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig
själv relaterade till valet av en karriär som hen kan nå framgång inom. Detta med tanke
på att tidigare forskning antytt att vänner kan ha större betydelse än familjen för karriärutvecklingsprocessen. Då ungdomar tillbringar en stor del av sin tid tillsammans med
vänner, är det möjligt att aktiviteter som påverkar utvecklingen av deras övertygelser
om karriärbeslut sker i umgänget med vännerna (ibid, 234). Patel et al (2008, 234) menar att det också är möjligt att ungdomar med annan etnisk bakgrund upplever att deras
föräldrar är mindre bekanta med och i högre utsträckning saknar kunskap om det amerikanska utbildningssystemet och arbetsmarknaden jämfört med vännerna. Därför är det
tänkbart att de söker sig till sina vänner för råd och stöd beträffande utbildningar och
yrken. Liknande resultat kom Azmitia och Cooper (2001) fram till - att vänner hade
betydelse för karriärutvecklingen beträffande ungdomar med annan etnisk bakgrund än
majoritetsbefolkningen (ibid, 234).
Enligt Patel et al (2008, 219) finns få studier om vietnamesiska ungdomars karriärutveckling och anser att ytterligare forskning behövs för ökad förståelse för vilka faktorer
som är av betydelse för yrkesmässig framgång på arbetsmarknaden. Förslag ges på att
bland annat språklig ackulturation, vänners värderingar och vänners akademiska ambitioner skulle kunna undersökas i förhållande till nyanlända ungdomars karriärutveckling
och karriärbeslut, avseende framgång (ibid, 235-236). Då tidigare forskning visat att
vietnamesiska ungdomar befinner sig i riskzonen för att vara överkvalificerade för de
arbeten de får och arbetslöshet, menar Patel et al att ett sätt att stötta denna målgrupp
skulle kunna vara att öka deras förmåga att genomföra uppgifter i förhållande till sig
själv relaterade till valet av en karriär som individen kan nå framgång inom, det vill
säga öka deras valkompetens (ibid, 236).
2.4 Bristande vägledning vs invandrade ungdomars behov
Av Lundqvists doktorsavhandling (2010, 308) framgår också att ungdomar med utländsk bakgrund upplevt brister i studie- och yrkesvägledningen från såväl lärarnas som
studie- och yrkesvägledarnas sida under det sista året på gymnasiet. Förutom en upplevd
känsla av att skolans personal hade liten tilltro till deras förmågor, kapacitet och aspirat-
16
ioner handlade bristerna om frånvaro av vägledande möten inför karriärvalet vid övergången mellan gymnasiet och arbete eller vidare utbildning (ibid, 221). Ungdomarnas
upplevelse var att de hänvisades till att ta eget ansvar för att orientera sig i utbudet, utvärdera informationen och ta beslut på egen hand, vilket riskerar att medföra att skolverksamheten reproducerar individens sociala tillhörighet (ibid, 308). Detta då det sedan
tidigare är känt att individen gör pragmatiska och väl kända val mot bakgrund av sitt
habitus och sin sociala position. Följden av bristerna i vägledningen blev att ungdomarna kände att ansvaret för att göra framgångsrika karriär- och utbildningsval vilade på
deras axlar (ibid). Ungdomarna var dock på det klara med att alla inte har samma möjligheter på arbetsmarknaden på grund av etnisk diskriminering (ibid). Många av ungdomarna visste vilka utbildningsalternativ de var intresserade av efter gymnasiet, men
uttryckte ändå ett behov av stöd (ibid, 211). Flera av dem hade föräldrar med högre utbildning, men som inte utbildat sig i Sverige och därför var mindre bekanta med det
svenska utbildningssystemet. Lundqvist framhåller att en situation som denna ställer
krav på att skolverksamhetens vägledning fungerar (ibid).
Det är sedan tidigare känt att studie- och yrkesvägledning – att aktivt vägleda och
stödja eleverna i deras val – har brister inom skolverksamheten (Skolverket 2004, 2013;
Dresch och Lovén 2010 refererade i Lundqvist 2010, 218). Bristerna handlar främst om
den delen av individens väljande som är kopplad till medvetenheten om sig själv och
brist på stöd att hantera och tolka information i relation till sig själv (Dresch och Lovén
2010, refererade i Lundqvist, ibid). Brister av dessa slag uttrycktes också av ungdomarna med utländsk bakgrund. De beskrev att studie- och yrkesvägledaren gett klassrumsinformation om studietekniskt slag, det vill säga individuellt val, högskoleprov och liknande men inte något mer. Ungdomarna var medvetna om att de kunde ta kontakt med
vägledaren, men nämnde att det inte blev av (ibid). Dock visar tidigare studier att drygt
60 procent av tillfrågade elever (med företrädesvis inhemsk bakgrund) ansåg att det var
viktigt att prata med en studie- och yrkesvägledare (Dresch och Lovén 2010 refererade i
Lundqvist, ibid). Det dessa elever var angelägna om att diskutera i samtalet med vägledaren var såväl sin personliga situation och lämplighet inför olika val som att få information om utbildnings- och yrkesval (Lovén 2000 refererad i Lundqvist, ibid).
Angående nyanlända ungdomars behov och bristande vägledning kommer Sundelin,
i sin doktorsavhandling (2015, 225), bland annat fram till att vägledningssamtal både
kan bidra till och begränsa nyanlända ungdomars möjligheter att skapa mening om
framtiden. I syfte att undvika att vägledare utvecklar rutiniserade arbetssätt - som kan
17
komma att begränsa deras möjligheter att forma framtiden - betonas vikten av att vägledarna ges tid för reflektion för att kunna hantera balansen mellan de nyanlända ungdomarnas behov och samhällets ramar (ibid 208, 235). Tiden till förfogande för vägledningssamtalen är också avgörande för hur utbildande och vägledande samtalen kan bli.
Med en lyckad integration för ögonen anses därför vara angeläget att förse vägledningen med tillräckliga resurser för att kunna undvika att nyanlända ungdomar lämnas ensamma med att hantera frågor om framtiden, i form av studie- och yrkesval, i det nya
samhället (ibid, 238).
2.5 Sammanfattning
De sammantagna forskningsresultaten pekar i riktning mot att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför en stor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige. Samtidigt finns indikationer på att språklig ackulturation och
vänners stöd påverkar unga invandrares valkompetens – som anses främja framgångsrika studie- och yrkesval avseende arbetsmarknadsetablering – vilket antyder att de båda
faktorerna kan ha betydelse för nyanlända ungdomars val av gymnasieprogram. Mot
bakgrund av rådande bekymmersamma situation, i kombination med brist på tidigare
forskning, är syftet med den här studien att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanlända ungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter vid tiden för gymnasievalet.
Med kunskap om deras medvetenhet om de svårigheter de kan komma att möta på arbetsmarknaden i kombination med hur språklig ackulturation och vänners stöd påverkar
deras upplevda behov av studie- och yrkesvägledning och valkompetens kan den studieoch yrkesvägledning de erhåller förhoppningsvis vidareutvecklas.
18
3 Teori
Vid tolkning och analys av det empiriska materialet kommer begreppsramen inom
Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociological theory of Career decision making (1997) att användas. Med tanke på att Careership skapats med utgångspunkt
från Bourdieus sociologiska kapitalteori redogörs också för de grundläggande begreppen kapital, habitus och fält, med hjälp av Broadys tolkningar av Bourdieus teori.
3.1 Careership
Hodkinson och Sparkes visar, med hjälp av sin teori Careership: a sociological theory
of career decision making (1997, 29), att våra karriärval inte är så fria som vi ibland kan
förledas att tro. De menar dock inte att våra studie- och yrkesval är fullt ut socialt determinerade, däremot att de är starkt påverkade av individens sociala bakgrund.
Careership består av tre fullt ut integrerade dimensioner som påverkar en ung individs karriärval: a) pragmatiskt rationella beslut kopplade till individens habitus och
handlingshorisont, b) interaktionen med andra personer på de fält individen som ska
göra ett studie- och yrkesval befinner sig, i relation till de ojämlika resurser – i form av
olika kapital – individens bekantskaper har och c) förutsättningarna för besluten i förhållande till de ibland oförutsägbara mönstren av brytpunkter och rutiner som sker under livets gång (ibid, 29). Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 41) är de här dimensionerna förbundna med varandra och sker i en makromiljö där individen har att ta hänsyn till sociala, politiska, kulturella, geografiska och historiska händelser.
3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut
Hodkinson och Sparkes (1997, 33) har kommit fram till att ungdomar gör pragmatiskt
rationella karriärval. Pragmatisk rationalitet, till skillnad från teknisk rationalitet, innebär att besluten bland annat är kontextrelaterade, opportunistiska och fattade utifrån
19
ofullständig information. Att ungdomar fattar pragmatiskt rationella beslut betyder dock
inte att deras beslutsfattande inte kan förbättras. Studie- och yrkesvägledare och andra
professioner inom skolväsendet kan bidra till att öka deras pragmatiska rationalitet.
Ett pragmatiskt rationellt studie- och yrkesvalsbeslut är nära sammankopplat med individens habitus, som är unikt oavsett klasstillhörighet. Beslutet sägs vara socialt och
kulturellt konstruerat, då vårt habitus – som innehåller en uppsättning normer, värderingar och kunskaper om livet – påverkar våra handlingar, vårt sätt att tänka och de val
vi gör (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-34). Vårt habitus är med andra ord ett samlat
resultat av livserfarenheter som påverkar vårt sätt att tänka om oss själva, vår omvärld
och vårt sätt att leva. Det i sin tur påverkar hur vi beter oss i sociala sammanhang, hur vi
tar för oss i samhället och vilka studie- och yrkesval vi gör.
Ett pragmatiskt rationellt karriärbeslut, som överensstämmer med den egna självbilden, fattas inom en mer eller mindre begränsad ram – handlingshorisonten (Hodkinson
och Sparkes 1997, 34-36). Individens habitus, kön, klass och etnicitet samt hens kunskap om utbildningar, yrken och arbetsmarknad avgör handlingshorisontens bredd, det
vill säga vad individen känner till och ser som möjligt och bedömer vara lämpligt för
hen att välja (ibid, 34-36). Handlingshorisonter kan således både vara möjliggörande
och begränsande samt förändras vid tillkomst av ny fakta (ibid, 35).
3.1.2 Aktörer med kapital på olika fält
Begreppet fält kan liknas vid en spelplan med normer som sätter ramarna för det sociala
spelet, som inrymmer olika maktrelationer (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). I Bourdieus teori existerar ett fält när en avgränsad grupp människor och institutioner konkurrerar om symboliska eller materiella tillgångar som är gemensamma för dem (Broady
1990, 270-271). Begreppet kan användas som ett redskap för att förstå sig på ett system
av relationer mellan positioner, som intas av människor och institutioner eller skolor,
inom det specifika fältet (ibid 274-275). I denna studie utgörs aktörerna av nyanlända
utomeuropeiska ungdomar, deras familjer och vänner, studie- och yrkesvägledare och
lärare som agerar på utbildningsfältet. Individen fattar beslut i interaktion med andra
aktörer, till exempel föräldrar och vänner, på utbildningsfältet (Hodkinson och Sparkes,
1997, 37). Interaktionen med andra aktörer inom fältet sker utifrån olika förutsättningar,
då individerna på ett fält besitter olika stora resurser beträffande kapital inom sitt habitus. Det får till följd att makten är ojämnt fördelad på fältet (ibid.).
20
Av Broadys doktorsavhandling om Bourdieus sociologiska forskning framgår att en
individs kapital utgörs av de värden, tillgångar eller resurser hen förfogar över – enskilt
eller tillsammans med familj, släkt och vänner – vilket påverkar hur individen rör sig
och tar för sig i samhället. Det finns olika former av kapital; ekonomiskt, kulturellt och
socialt som tillsammans utgör det symboliska kapitalet (Broady 1990, 171-174). En
kapitalform kan konverteras till en annan kapitalform. Det sker till exempel när kulturellt kapital konverteras till utbildningskapital, vilket gör individen mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Utbildningskapitalet kan i sin tur, via arbete, konverteras till
ekonomiskt kapital i form av lön (ibid, 181-182).
Det symboliska kapitalet definieras i relation till det aktörerna inom ett fält tillskriver
värde (Broady 1990, 171), det vill säga ett kapital ger endast avkastning i form av nya
resurser om de som definierar status anser att det har ett värde. Därför varierar det symboliska kapitalet beroende på sammanhang. I den här studien utgörs symboliskt kapital
av goda kunskaper i svenska och betyg i ämnen som ger behörighet till gymnasiet.
Det ekonomiska kapitalet består av materiella och ekonomiska resurser såsom inkomster och förmögenheter medan det kulturella kapitalet avser tillgångar man får genom utbildning och genom att behärska den gällande kulturens koder i olika sammanhang, inklusive förmågan att kunna uttrycka sig kultiverat i tal och skrift (Broady 1990,
171). Enligt Broady (1990, 177) består gångbart kulturellt kapital – inom utbildningsväsedet som fält – av en individs förmågor, dispositioner och handlings- och orienteringsmöjligheter. Dessa nedärvs i stor utsträckning från den egna familjen (ibid). En
elev med stort kulturellt kapital är per automatik välinformerad både tack vare sina egna
förmågor, men också inte minst via sina egna föräldrar och eventuella övriga familj och
sociala kontakter. Den kapitalmässigt sett kulturellt välrustade eleven har på så sätt
mycket goda möjligheter att på ett framgångsrikt sätt värdera den stora floran av yrken
och utbildningsmöjligheter som finns, i syfte att erhålla ett välavlönat arbete (ibid). Beträffande skolframgång är det, genom Bourdieus forskning, visat att elevens kulturella
kapital är av större betydelse än föräldrarnas ekonomiska ställning (ibid, 187).
Det sociala kapitalet förenar individer inom ett specifikt fält och utgörs av personliga relationer och sociala nätverk av olika slag, till exempel familj och vänner (Broady
1990, 179). Ett exempel på ett socialt kapital inom ett specifikt fält är de sociala kontakter individen har via skolkamrater på gymnasieskolan som fält. Det sociala kapitalet kan
konverteras till, eller öka avkastningen på, de andra kapitalformerna och är i likhet med
21
det symboliska kapitalet kontextuellt, det vill säga en del sociala kontakter kan ge avkastning inom vissa områden, men är inte gångbara överallt (ibid, 181).
3.1.3 Brytpunkter och perioder av rutin
Den tredje dimensionen som påverkar ungdomars karriärbeslut är förutsättningarna för
besluten i förhållande till ibland oförutsägbara mönster av brytpunkter och rutiner som
sker under livets gång. Begreppet rutin motsvarar den period som individen befinner sig
i mellan två brytpunkter, men eftersom rutiner inte studeras i denna undersökning redogörs inte närmare för detta begrepp. Med begreppet brytpunkter avses större förändringar för individen att hantera – kopplade till utbildning eller arbetsliv – som föregås av en
process som leder fram till ett beslut (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Dessa brytpunkter kan endera vara strukturella, självinitierade eller framtvingade och antingen
uppstå var för sig eller i kombination. En strukturell brytpunkt är känd på förhand och
sker utifrån institutionella strukturer, såsom övergången från grundskola till gymnasiet.
En självinitierad brytpunkt är aktuell när en individ självmant tar initiativ till att skapa
förändring, till exempel att avbryta studier på en utbildning för börja arbeta istället. En
framtvingad brytpunkt uppstår till följd av externa händelser som individen själv inte
kunnat påverka, exempelvis uppsägning på grund av arbetsbrist (ibid, 39). I den här
studien föreligger en framtvingad brytpunkt på grund av krig som orsakat ett uppbrott
från skolsystemet i hemlandet till ett nytt skolsystem i Sverige. Det är den förändringen
de nyanlända har att hantera i kombination med en strukturell brytpunkt – att välja
gymnasieprogram när behörighet uppnåtts.
3.2 Sammanfattning
De samverkande faktorerna som är verksamma vid ett karriärval, enligt Hodkinson och
Sparkes karriärteori, täcker in det mesta av betydelse som sammantaget påverkar ungdomars studie- och yrkesval. Careership handlar bland annat om hur individen formas
av sin närmaste omgivning och därigenom ofta blir begränsad och styrd i sitt val på ett
eller annat sätt. I teorin finns användbara begrepp för ökad förståelse angående hur ungdomar tänker om sig själva, sina möjligheter och sin omvärld vid studie- och yrkesvalet.
I min analys av resultatet kommer begreppen pragmatiskt rationella val, habitus, hand-
22
lingsorisont, brytpunkter, fält och kapital att användas. Med hjälp av dessa besvaras
frågeställningarna som bidrar till förståelsen för nyanlända ungdomars syn på sina karriärmöjligheter i Sverige vid tiden för gymnasievalet.
23
4 Metod
I det här kapitlet beskrivs och motiveras studiens genomförande och de metoder som
använts för att besvara frågeställningarna på ett tillförlitligt och etiskt sätt. Först presenteras valet av metod. I detta sammanhang lyfts studiens validitet och reliabilitet. Därefter redogörs för studiens urval. Direkt därpå följer en beskrivning av genomförandet av
vald metod samt tillvägagångssätt vid bearbetning och analys av det empiriska materialet. Slutligen informeras om de etiska överväganden som gjorts.
4.1 Metodval
Då syftet med studien har varit att beskriva och analysera nyanlända utomeuropeiska
ungdomars syn på sina karriärmöjligheter i Sverige valdes ett induktivt angreppssätt och
kvalitativ metod, eftersom kvalitativa studier handlar om att förstå och analysera hur
individer tänker, känner och upplever något (Larsen 2009, 22-23). Valet gjordes även
mot bakgrund av möjligheterna att gå på djupet genom att kunna ställa följdfrågor, upptäcka mönster i informanternas svar och uppnå en helhetsförståelse kring studiens frågeställningar (ibid, 27).
Både med tanke på den begränsade kunskapen inom valt undersökningsområde och
de nyanlända ungdomarnas inte fullt utvecklade språkförståelse, beroende på deras
korta tid i Sverige, hade en kvantitativ undersökning varit mindre lämplig (Larsen 2009,
27). Ett kvalitetsmässigt bra frågeformulär hade varit svårt att konstruera och risken för
missförstånd vid ifyllandet hade varit stor. Att undvika missförstånd var extra angeläget
med tanke på de nyanländas kunskapsnivå i svenska. I det avseendet har kvalitativa
intervjuer en stor fördel då de inte är lika strukturerade som kvantitativa undersökningar, vilket gör det möjligt för både informant och intervjuare att be om förklaringar i
syfte att minimera missförstånd (ibid, 27). Således hade kvantitativ metod förmodligen
varken gett tillräcklig förståelse för det studerade eller tillräcklig reliabilitet, det vill
24
säga tillförlitlighet. Ytterligare en fördel med valet av kvalitativ intervju var att bortfall
kunde minimeras, vilket också stärker studiens reliabilitet (ibid, 26-27).
Med kvalitativ metod finns dock en nackdel - intervjueffekten. Den är viktig att vara
medveten om och innebär att intervjuaren eller metoden kan komma att påverka intervjuresultatet. Detta på så sätt att informanten vill vara till lags och därför säger det hen
tror att intervjuaren vill höra, till exempel svarar på ett visst sätt för att ge ett gott intryck, på ett annat sätt för att dölja brist på kunskap eller ger ett allmänt accepterat svar
istället för att svara sanningsenligt (Larsen 2009, 27-28). De svar som misstänks ha modifierats av intervjupersonerna har därför getts en nedtonad betydelse i studien.
4.1.1 Validitet och reliabilitet
Studiens validitet, att den insamlade empirin är relevant i förhållande till syftet, har månats om genom användandet av kvalitativ metod med dess fördel att kunna göra ändringar under arbetets gång (Larsen 2009, 80-81). För att stärka validiteten lades också
särskild vikt vid att intervjufrågorna härleddes ur syftet och omformulerades muntligt
till lättbegriplig svenska (Kvale och Brinkmann 2014, 297-298). Att noggrannhet rådde
kring tolkningen av intervjusvaren utifrån helhetsupplevelsen av intervjuerna har också
gagnat studiens validitet (ibid).
Intervjueffekten gör att det är svårare att uppnå en hög reliabilitet, att undersökningen och dess resultat är tillförlitligt tack vare noggrannhet, i kvalitativa studier (Larsen
2009, 81). Därför ställdes emellanåt medvetet ledande frågor i syfte att dels pröva tillförlitligheten i intervjupersonens svar och dels för att verifiera tolkningarna av svaren
(Kvale och Brinkmann 2014, 214). För att bättra på reliabiliteten ytterligare genomfördes uppsatsskrivandet och behandlades empirin på ett noggrant sätt. Samtliga informanter svarade på de grundläggande frågorna och stor noggrannhet har iakttagits beträffande att inte förväxla intervjupersonerna med varandra (Larsen 2009, 81). För att
kunna veta om en god reliabilitet har uppnåtts är det emellertid nödvändigt att flera studier görs som undersöker samma sak och ger samma resultat (ibid).
4.1.2 Begreppsvaliditet
Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 296) råder en god begreppsvaliditet om olika begrepp kan anses korrelera med varandra efter en logisk analys av sambanden dem. Efter
noggrann analys av sambanden mellan definitionerna av det engelska begreppet ’career
25
management skills’ (Sultana 2012), det amerikanska begreppet ’career decision-making
self-efficacy’ (Patel et al 2008) och det svenska begreppet ’valkompetens’ (Skolverket
2013) har de funnits överensstämma med varandra. Med god valkompetens avses en
individs färdigheter att göra studie- och yrkesval som leder till utbildnings- och arbetsmarknadsmässig framgång, det vill säga leder till egenförsörjning (Sultana 2012, 231).
4.2 Urval
Med tanke på studiens syfte kontaktades först rektor och därefter programansvarig för
Språkintroduktion – ett av programmen på Introduktionsprogrammen – på en kommunal gymnasieskola i en kommun i Västsverige. Därefter gjordes ett icke-sannolikhetsurval genom självselektion i och med att undersökningen presenterades muntligt för den
grupp nyanlända ungdomar som kommit kunskapsmässigt längst i svenska som andraspråk (Larsen 2009, 77). De stod inför att när som helst få godkänt i svenska som andraspråk och påbörjandet av studier på ett nationellt gymnasieprogram till hösten. Efter
presentationen anmälde sig sju ungdomar till att delta i undersökningen (ibid). Tillvägagångssättet gjorde att urvalskriterierna uppfylldes, det vill säga att de nyanlända ungdomarna hunnit a) tillägna sig det svenska språket i tillräcklig utsträckning, b) få erfarenhet av skolverksamhetens studie- och yrkesvägledning c) söka, alternativt stod i begrepp att söka, ett nationellt program på gymnasiet och d) hade utomeuropeisk bakgrund samt e) var nyanlända. I studien särskiljs informanterna genom att de döpts till
informant A, informant B och så vidare till och med bokstaven G.
4.3 Genomförande av intervjuerna
Sju halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide – se bilaga, har genomförts för insamling av studiens empiri (Kvale och Brinkmann 2014, 45). Intervjuguiden delades in
i olika delar utifrån forskningsfrågorna och utarbetades med utgångspunkt från Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership, tidigare forskning och vad Allmänna råd för
studie- och yrkesvägledning säger om studie- och yrkesvägledning och valkompetens.
Detta för att säkerställa matchning av syftet och frågeställningarna, så att så valida slut
26
satser som möjligt sedan skulle kunna dras (Kvale och Brinkmann 2014, 297). Då intervjuguiden endast användes som ett stöd och en checklista kom de olika delarna delvis
att flyta in i varandra i och med att informanten tilläts prata fritt om de ämnen som togs
upp under intervjun (Larsen 2009, 84). I syfte att undvika missförstånd ställdes frågorna
på förenklad svenska.
Då det är känt att en trygg intervjumiljö utan störningsmoment främjar kvaliteten på
empirin genomfördes intervjuerna i en ostörd och för de nyanlända ungdomarna välkänd miljö på deras gymnasieskola (Trost 2010, 65). I samband med de timmeslånga
intervjuerna fick ungdomarna information om de forskningsetiska principerna. Samtliga
sju intervjuer spelades in med hjälp av inspelningsfunktionen på mobilen, varv sex transkriberades i sin helhet. Efter varje intervju gjordes minnesanteckningar som sedan,
tillsammans med transkriberingarna, användes under bearbetningen.
4.4 Bearbetning och analys av empiriskt material
Efter det att den ljudinspelade empirin transkriberats – i syfte att uppnå en bra överblick
och goda förutsättningar att kunna urskilja eventuella teman, mönster och processer –
reducerades den data som inte var relevant för frågeställningarna (Larsen 2009, 97).
Därefter innehållsanalyserades empirin, det vill säga identifierades mönster, samband
och gemensamma drag eller skillnader (ibid, 101), genom kategorisering av intervjuuttalandena (Kvale och Brinkmann 2014, 241). Då det skedde genom att metoder och
tekniker blandades fritt genomfördes en intervjuanalys som bricolage (ibid, 281).
Vid kategoriseringen av intervjuernas innehåll utgicks från frågeställningarna och
Hodkinson och Sparkes teori Careership med ingående begrepp som bas samt definitionen av studie- och yrkesvägledning och valkompetens för att kunna identifiera upplevda behov som inte uttryckligen uttalades. Eftersom enskilda uttalanden tolkades utifrån intervjuns helhet var det av betydelse att be de nyanlända ungdomarna beskriva sin
sociala bakgrund, med tanke på att det är känt att den begränsar individens studie- och
yrkesval och då även kan tänkas ha koppling till deras syn på sina karriärmöjligheter i
Sverige. Empirin har sedan tolkats och analyserats med hjälp av begreppsramen inom
Careership och de grundläggande begreppen kapital, habitus och fält, som lånats av
Bourdieu. Förhållningssättet har varit abduktivt, då en interaktion mellan teoretiska be-
27
grepp och det empiriska materialet har skett (Kvale och Brinkmann 2014, 239).
4.5 Etiska ställningstaganden
Vid forskning inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området ska hänsyn tas till
individskyddskravet som består av fyra etiska huvudkrav: informations-, samtyckes-,
konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6).
I samband med att de nyanlända ungdomarna tillfrågades om deltagande i studien
gavs information om studiens syfte, men också om deras roll i undersökningen och övriga villkor för deltagandet. Möjlighet gavs att ställa frågor för ytterligare klargöranden
kring studien. Ungdomarna informerades om att deltagandet var frivilligt och att de när
som helst kunde avbryta sin medverkan. Detta både vid den muntliga presentationen
och innan intervjuernas start, då även bekräftelse på att de hade förstått villkoren för
deltagandet inhämtades. Vid intervjutillfället upplystes också om att de själva kunde
välja vilka frågor de ville besvara. I de fall de var omyndiga inhämtades vårdnadshavarens eller god mans samtycke. Därutöver inhämtades samtycke till att fråga efter intervjupersoner från rektor och programansvarig.
Det insamlade empiriska materialet har behandlats med konfidentialitet. Redan vid
transkriberingen avidentifierades informanterna. Med hänsyn till konfidentialitetskravet
har kommunen, skolan och intervjupersonerna inte benämnts med namn. I syfte att ytterligare stärka konfidentialiteten har informanterna i så stor utsträckning som möjligt
benämnts med hen. De nyanlända ungdomarna informerades om att såväl ljudupptagningarna av intervjuerna som transkriberingarna skulle komma att raderas när examensarbetet godkänts. Information gavs också om att det de delade med sig av endast skulle
komma att användas i denna studie.
Förutom ansatsen att uppfylla de forskningsetiska huvudkraven har även strävats efter att ingen som ingått i studien ska ha behövt känna sig kränkt eller ifrågasatt. Detta
med tanke på att grundprincipen för forskning är att göra gott (Kvale och Brinkmann
2014, 110). Förhoppningsvis har det uppnåtts, då en medveten ansträngning om att vara
lyhörd i intervjusituationen gjorts.
28
5 Resultat
I det här kapitlet presenteras en sammanställning av det som framkommit av det empiriska intervjumaterialet. Resultatet redovisas i enlighet med forskningsfrågornas ordning och har till viss del tematiserats utifrån de mönster som framträtt. Huvudrubrikerna
är: a) Nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer, b) Tankar om karriärmöjligheter i Sverige, c) Medvetenhet om karriärbarriärer och d) Upplevt behov av vägledning och valkompetens.
5.1 Nyanlända ungdomars studie- och yrkesvalssituationer
5.1.1 Social bakgrund och syn på utbildning
De nyanlända ungdomarna, som kom från Somalia, Tanzania, Palestina, Afghanistan
och Syrien, hade sociala bakgrunder av skiftande karaktär. Ungdomarna från Somalia
och Tanzania – som saknade tidigare skolgång – beskrev att de tillhörde arbetarklass
(informant A och B). Ungdomarna från Mellanöstern – som hade motsvarande svensk
grundskola vid ankomsten – ansåg att de tillhörde lägre medelklass, medelklass eller
övre medelklass (informant C till G). De somaliska och tanzanianska ungdomarnas föräldrar hade lägre utbildningsnivå jämfört med föräldrarna till ungdomarna från Mellanöstern. Några av föräldrarna från Mellanöstern var akademiskt skolade.
Trots skilda bakgrunder såg de nyanlända ungdomarna utbildning som nödvändig för
formandet av en bra framtid. De bar med sig den närmaste familjens åsikter om lämpligt
studie- och yrkesval in i gymnasievalet på två olika sätt: a) ungdomarna från Somalia
och Tanzania vars familj såg det som mest viktigt att finna en försörjning efter gymnasiestudierna, så att de kan klara sig själva och helst bidra med en slant till kvarvarande
familj i hemlandet eller på flykt och b) ungdomarna från Mellanöstern vars familj föredrog ett val av yrke som kräver högskolestudier. De nyanlända ungdomarnas vänner
beskrevs ha motsvarande syn på utbildning som de nyanlända själva.
29
5.1.2 Språklig ackulturation och socialt stöd
De nyanlända ungdomarna, som hade vistats i Sverige mellan två till snart fyra år, hade
på kort tid kommit så pass långt med språkutvecklingen i svenska som andraspråk att de
stod inför att snart få ett godkänt betyg och därmed behörighet för gymnasiestudier. De
upplevde att det var lättare att uttrycka sig muntligt än skriftligt, men att de fortfarande
begränsades av ett inte så stort ordförråd. Det bidrog till den oro de uttryckte för om
kunskaperna i svenska som andraspråk skulle räcka till för de kommande gymnasiestudierna på nationella program.
Ungdomarnas sociala stöd skiftade till viss del i sin karaktär. Beträffande familjens
stöd, var det endast en av ungdomarna som bodde tillsammans med sina föräldrar och
syskon. En var föräldralös, kom till Sverige ensam och bodde hos en släkting. Tre kom
ensamma tillsammans med ett syskon och två var fullt ut ensamkommande. Samtliga
hade syskon, och i många fall även föräldrar, antingen kvar i hemlandet eller på flykt i
ett annat land. Visst socialt stöd fanns hos syskon, föräldrar och ibland andra släktingar.
Det var dock i allmänhet ett sporadiskt stöd på distans, då ungdomarna vittnade om att
det var svårt att upprätthålla en regelbunden kontakt på grund av dåligt utbyggt internet
och mobilnät i familjemedlemmarnas vistelseland. Beträffande det sociala stödet från
vänner är bilden i stort sett entydig. Vännerna kom från många olika länder, men företrädesvis från ungdomarnas egna hemländer. Några av de nyanlända ungdomarnas vänner tillhörde andra generationen invandrare, men majoriteten av ungdomarnas närmaste
vänner var nyanlända i likhet med dem själva. Ingen av dem hade en vän som var född
och uppväxt i Sverige med svenskfödda föräldrar.
5.2 Tankar om karriärmöjligheter i Sverige
5.2.1 En tro på bättre möjligheter
Hos ungdomarna fanns – utöver en tacksamhet över ett fysiskt tryggare och säkrare liv
– en övertygelse om bättre utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige jämfört med
hemlandet. De unga kvinnorna från Mellanöstern uppskattade och lyfte fördelarna med
kvinnornas frihet i Sverige och vår mer jämställda arbetsmarknad.
De nyanlända ungdomarna hade främst ambitiösa studie- och yrkesmål som kräver
högskolestudier, till exempel civilekonom, dataingenjör, arkitekt, socionom och läkare.
30
Dessa mål hade de planerat för redan i hemlandet. Men även yrkesmål som inte helt
uppenbart kräver eftergymnasiala studier förekom, i form av statsminister och säljare.
Alternativa yrken som de såg som möjliga för dem själva var eget företagande, chef,
ingenjör, lärare och läkare. De som hade siktet inställt på att studera på universitet efter
gymnasiestudierna hade också planerat för det i hemlandet. Studiemotivationen var med
andra ord över lag hög. Särskilt framträdande var den hos de unga kvinnorna från Mellanöstern. Ungdomarna sa att de inte vet hur det kommer att gå för dem, men att de hade
mycket goda förhoppningar om att nå sina karriär- och utbildningsmål. De var på det
klara med att det var nödvändigt att lägga ner mycket tid på sina studier för att lyckas nå
sina mål.
5.3 Medvetenhet om karriärbarriärer
5.3.1 Omedvetna om invandrade unga vuxnas utsatthet
De nyanlända ungdomarna var inte medvetna om invandrade utomeuropeiska unga vuxnas utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. Informant F reagerade så här när hen
fick kännedom om forskningsresultaten om invandrade unga vuxnas svårigheter att få
jobb i Sverige:
Jag visste inte att det är svårare för invandrare att få jobb. Jag
vet bara att de som har bra betyg och bra utbildning kan få bra
jobb också. Jag tänkte inte att det kan vara svårare att få jobb.
Jag bara tänker att jag ska skaffa mig bra betyg och bra utbildning och att det ska göra det lätt för mig att få jobb.
De nyanlända ungdomarna delade en framtidsbild som kännetecknades av att de har
goda möjligheter att få jobb efter avslutade studier på valda gymnasieprogram respektive högskolestudier. Graden av kännedom om arbetsmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden varierade allt mellan att via vänners försök ha viss insikt om att det kan vara
tufft att få jobb i allmänhet till att ge intryck av att inte alls känna till svårigheterna. Vidare fanns en tendens att inte vilja tro på att det förhåller sig så när problematiken lyftes.
Det överensstämmer med att ungdomarna samstämmigt svarade nej på frågan om studie- och yrkesvägledare eller lärare hade pratat med dem om att det kan vara svårare att
få jobb när man inte har svensk bakgrund – och att det ofta är ännu svårare om man är
31
av utomeuropeisk härkomst – i syfte att rusta dem inför mötet med arbetslivet i Sverige.
Ungdomarna nämnde att de hade fått information om Arbetsförmedlingens hemsida på
skoltid i samband med en skoluppgift, som handlade om att undersöka arbetsmöjligheter inom yrken de var intresserade av. Det verkade dock inte som om hade tagit del av
informationen som finns att hämta där.
De nyanlända ungdomarna berättade att de inte hade tagit reda på utsikterna till arbete vid valet av gymnasieprogram, vilket ligger i linje med att inte någon av dem hade
valt ett gymnasieprogram där efterfrågan på arbetskraft är omvittnat stor och därför
borde innebära goda chanser – oavsett etnisk tillhörighet – att få arbete efter avslutade
gymnasiestudier. De gymnasieprogram som ungdomarna hade valt var handel- och administration, ekonomi, natur och teknik. Informant F hade vid tidpunkten för intervjuerna inte bestämt sig för vilket gymnasieprogram hen skulle söka, men det lutade åt ett
yrkesprogram.
Bland de nyanlända ungdomarna fanns planer på eget företagande kopplade till programmen handel- och administration och ekonomi, vilket kan ses på som en strategi att
hantera diskrimineringen på arbetsmarknaden. De framhöll dock inte att svårigheterna
att få jobb i Sverige – för individer med utomeuropeisk bakgrund – skulle ha varit en av
anledningarna till framtidsplanerna och valet av program. Anledningar till valet av program som nämndes var intresse och att det ger behörighet inför högskolestudier.
De nyanlända ungdomarnas sätt att resonera visade tecken på att de var osäkra på hur
det ser ut på arbetsmarknaden beträffande möjligheterna att erhålla arbete inom olika
områden. Informant B motiverade sitt val av program så här:
Det är lättare att få jobb, kanske. Det krävs inte så många betyg för att komma in och det är inte så jättejobbigt om man
jämför med andra program. Bekanta sa att programmet var intressant. Jag vill inte välja ett program som är jättesvårt för
mig som jag inte orkar med.
Det tycks inte vara lättare att få jobb efter handel- och administrationsprogrammet, då
konkurrensen om jobben inom området är hård enligt Arbetsförmedlingens prognoser.
Däremot hade hen gjort ett val som ökade möjligheterna att lämna gymnasiet med en
examen. Det hade inte informant E gjort som – efter två år i Sverige – planerade att studera på naturvetenskapligt program och resonerade så här:
32
Nej, jag har inte kollat upp om det är lätt eller svårt att få jobb
efter natur, för jag vet om jag går på läkarlinjen och får bra
betyg så är det lätt att få jobb.
Informant E utgick från att hen klarar av naturvetenskapligt program med så pass goda
betyg att hen, efter eventuella betygskompletteringar på vuxenutbildningen, kommer att
lyckas ta sig in på läkarprogrammet och lämna det med bra betyg.
De nyanlända ungdomarnas tankar om att det är svårare för unga vuxna med invandrarbakgrund att få jobb på svensk arbetsmarknad jämfört med svenskfödda unga vuxna
präglades av en känsla av orättvisa. Informant E uttryckte sig så här:
Jag tycker inte att det är bra. Det stämmer inte med att det alltid pratas om det jämställda och att alla har lika värde och lika
rättigheter i Sverige. Om jag skaffar mig en bra utbildning
och kan, måste dom välja mig - om jag är bättre än dom andra.
5.3.2 Synliga karriärbarriärer
Språket - De nyanlända ungdomarna lyfte språket som karriärbarriär. Informant C, vars
släktingar undrat varför hen inte ska passa på att utbilda sig till ingenjör – ”bli något
bra, någonting stort” – när hen ändå har lämnat hemlandet, reflekterade över sin utbildningssituation på följande sätt:
Fast de förstår inte riktigt att det är svårt att läsa på ett annat
språk. Det är väldigt svårt. Det gick mycket bra för mig i mitt
hemland. Jag hade alltid de högsta betygen, men här är det
svårt att få det.
Oro över familjen och annat som stjäl tid och energi – Även annat beskrevs av de nyanlända som hindrande i deras strävanden att skaffa sig en utbildning och en försörjning,
till exempel koncentrationssvårigheter till följd av oro över föräldrar och syskon på
flykt, extrajobb för att kunna skicka pengar till familjemedlemmar, att behöva klara sig
ensam och klara av många saker samtidigt såsom sätta sig in i hur allt fungerar i det nya
samhället och möten med socialtjänsten.
Psykisk otrygghet på grund av kulturella skillnader – De nyanlända vittnade om att
den fysiska otryggheten bytts ut mot en psykisk otrygghet. En otrygghet, med koppling
till social ackulturation, som kommer sig av kulturella skillnader avseende normer, lagar
och regler som inte fanns i hemlandet. Informant C beskriver detta så här:
33
Där var det öppet och här är det stängt. Där kände jag alla och
alla kände mig. Det var mitt land och jag kunde göra vad jag
ville. Jag kände till alla regler och jag kände mig trygg. Sverige är ett nytt land för mig och jag kan inte göra vad jag vill.
Jag måste typ, tänka på lagar och tänka på hur ni är. Alltså ni
är inte som oss. Vi är väldigt sociala och vi snackar med varandra, så jag måste vara lite sträng för att vara som er för att
passa in här.
Dessa negativt upplevda sociala skillnader beskrevs också få konsekvenser i form av
förlorad tid och energi som annars hade kunnat läggas på studierna.
Social exkludering – Hos de nyanlända ungdomarna fanns en tydlig önskan om vänskap med inhemska ungdomar, samtidigt som de upplevde att det var svårt att komma i
kontakt med dem. Informant E hade känt sig socialt bortstött vid flera olika tillfällen sedan hen kom till Sverige, vilket för tankarna till social exkludering på grund av etnicitet.
Hen berättade följande om sina upplevelser:
När jag kom hit till Sverige upptäckte jag ett problem. Människorna här är jättekalla. De pratar inte med alla. I samhället
som jag kommer från har människorna sociala relationer med
varandra, men inte här. Om jag har träffat en annan tonåring i
skolan och vi har pratat med varandra och skrattat tillsammans, så när vi möts några dagar senare låtsas hen som att vi
aldrig setts förut. Så är det inte i Palestina, där umgås vi mer
och mer, men här låtsas de som om de inte känner mig, varför?
Efter att ha hört sig för med en svenskfödd vän – med föräldrar från Libanon – valde
hen att söka till en gymnasieskola i en annan kommun, där vännen intygat att araber och
svenskar umgås, utifrån förhoppningen att kunna knyta band med svenska ungdomar.
5.3.2.1 Strategier att hantera språket som karriärbarriär
De nyanlända ungdomarna hade lagt märke till de språkliga fördelarna med att ha
svenskfödda vänner, då de som hade det lärde sig att prata svenska snabbare. En strategi
att hantera språket som karriärbarriär var således att försöka skaffa sig svensktalande
vänner födda i Sverige. En annan strategi som tillämpades var att välja en gymnasieskola som innebar möjligheter för dem att träna svenska muntligt. Informant D beskrev
hur hen hade valt en gymnasieskola i blindo. När det visade sig att möjligheterna var
mycket begränsade att prata svenska med studiekamraterna, på grund av att alla hade
samma modersmål, valde hen att byta skola.
34
5.4 Upplevt behov av vägledning och valkompetens
5.4.1 Mer medvetenhet om alternativen och arbetsmarknaden
Utifrån de nyanlända ungdomarnas berättelser framträder en bild av ett stort behov av
studie- och yrkesvägledning. Ungdomarna hade i genomsnitt träffat studie- och yrkesvägledaren fyra-fem gånger för ett enskilt vägledningssamtal. Det fanns också en samstämmig upplevelse hos dem av att valet av gymnasieprogram hade varit ett svårt beslut
– som de behövt stöd inför – att fatta.
Ungdomarna upplevde att behovet av medvetenhet om alternativen var mycket större
än behovet av medvetenhet om sig själv. Informant C uttryckte sig så här om de två
grundpelarna för att kunna göra ett genomtänkt val:
Jag har tillräckligt med kunskap om mig själv. Det jag behöver är mer kunskap om alternativen: om gymnasieprogrammen, om yrken och om utbildningarna på högskolan – allting!
De nyanlända upplevde att deras kunskap om arbetsmarknaden var begränsad och uppgav att de inte kände till hur det ser ut på arbetsmarknaden beträffande arbetsmöjligheter.
5.4.2 Upplevt behov av stöd och valkompetens
Beträffande behov av stöd i att ställa alternativen i relation till egna personliga mål
framträdde ett mönster i form av två kluster. I den ena gruppen fanns de som gav intryck av att ha bestämt sig relativt snabbt för vilket gymnasieprogram de velat gå och
inte varit särskilt öppna för andra alternativ. Dessa ungdomar hade valt högskoleförberedande program och planerade att läsa vidare på högskola eller universitet och/eller
starta eget. De hade tydliga mål och upplevde inte att de behövde stöd i att ställa alternativen i relation till egna personliga mål. Den andra gruppen utgjordes av de som upplevde ett behov av mer kunskap om alternativen innan de bestämde sig. Deras personliga mål var inte lika uttalade och de landade i ett val av yrkesprogram.
Trots skillnaden mellan de två grupperna uppgav ungdomarna samstämmigt att de
hade upplevt ett stort behov av att få stöd i att bearbeta olika valalternativ. Informant
B, som hade träffat en studie- och yrkesvägledare fem gånger i samband med gymnasievalet, beskrev hur bearbetningen av programalternativen gick till så här:
35
Vi gick igenom noga och jag funderade mellan träffarna så att
jag skulle känna mig bekväm. När jag kom tillbaka pratade vi
om programmen. Vägledaren förklarade och frågade lite vad
jag tänkte och jag förklarade och sånt. Då hjälpte hen mig att
förstå skillnaderna: om du går där är det är så och om du går
där det är så. Vägledaren kom inte med förslag på vilka program som var bra. Jag fick välja. Hen förklarade och sen fick
jag tänka själv om det skulle passa mig eller inte.
Av exemplet framgår även att informant B beskriver sitt upplevda behov av stöd i att
ställa de olika alternativen i relation till vad hen tycker är viktigt för sin egen del. Ungdomarna berättade att de hade upplevt ett behov av stöd i detta. Informant C var tydlig
med det när hen sa:
Jag behöver alltid stöd när jag ska välja utbildning och skola,
för det är ett annat land och då vet man inte hur det går till. Då
ökar behovet.
Beträffande upplevt behov av stöd i att ställa de olika alternativen i relation till de egna
förutsättningarna – inklusive språkmässiga – tycks det både finnas ett behov som är
svårt att tillfredsställa och ett behov av att resonera mer om. Informant C och D var
tveksamma till om de skulle komma att klara av det högskoleförberedande programmet,
med tanke på att de fortfarande märkte av att de inte behärskade det svenska språket
tillräckligt väl. Trots det var de beredda att göra ett försök. En orsak till det beskrevs
vara tidspressen. Den berodde på att ungdomarna upplevde att de hade förlorat tid i
samband med migrationen, men uppstod också till följd av att asylsökande nyanlända
efter fyllda 18 år är välkomna att studera inom vuxenutbildningen istället för på ett program inom gymnasieskolans verksamhet (Skollagen 2010:800, 15 kap 5 § samt 29 kap
2 §, 3 §). Efter att ha fått stöd med ovan nämnda valkompetensanknutna områden –
inom ramen för fyra till fem vägledningssamtal med en studie- och yrkesvägledare –
fattade de nyanlända ungdomarna beslut om vilket gymnasieprogram de ansåg vara
lämpligast utifrån den egna självbilden.
5.5 Sammanfattning
De nyanlända ungdomarna hade skiftande sociala bakgrunder, delade synen på utbildning som viktig och hade ett generellt sett svagt socialt stöd i studie- och yrkesvalssitu
36
ationen. Deras språkliga ackulturation var så pass långt kommen att många av dem snart
skulle komma att få ett godkänt betyg i svenska som andraspråk. Trots det uttryckte särskilt de, som sökt högskoleförberedande program, osäkerhet om deras kunskaper i svenska skulle komma att räcka till för att kunna lämna programmet med en gymnasieexamen. Utöver den språkliga ackulturationen hade ungdomarna identifierat ytterligare tre
karriärbarriärer: oro över familjen och annat som stjäl tid och energi, psykisk otrygghet
på grund av kulturell ackulturation samt social exkludering. De nyanlända såg dock ljust
på sina karriärmöjligheter i Sverige och delade en framtidsbild som kännetecknades av
goda möjligheter att få jobb efter avslutade gymnasie- respektive högskolestudier. Det
fanns en viss insikt om svårigheter att få jobb i allmänhet. Ingen var dock medveten om
utomeuropeiska unga vuxnas utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. De upplevde
ett behov av mer studie- och yrkesvägledning, framför allt medvetenhet om alternativen
och om arbetsmarknaden, och ett behov av valkompetens.
37
6 Analys
De nyanlända ungdomarna befann sig vid tiden för gymnasievalet i en studie- och yrkesvalssituation på olika sätt påverkad av migrationen. Valsituationen präglades av en
begränsad språklig förmåga i det nya dominerande språket, en syn på utbildning som
betydelsefull för framtida försörjning, ett svagt socialt stöd, en framtidsbild som kännetecknades av goda möjligheter att finna arbete för försörjning, en omedvetenhet om invandrade unga vuxnas utsatthet på arbetsmarknaden och ett upplevt behov av studieoch yrkesvägledning och valkompetens. Vilken betydelse kan studie- och yrkesvalssituationen antas ha för de nyanlända ungdomarnas syn på sina karriärmöjligheter i Sverige? Hur kan de nyanlända ungdomarnas avsaknad av medvetenhet om invandrade
unga vuxnas utsatthet på arbetsmarknaden förklaras?
6.1 Förändrade studie- och yrkesvalssituationer
När en ung individ står inför ett studie- och yrkesvalsbeslut är det enligt Hodkinson och
Sparkes karriärteori (1997, 29) tre dimensioner som tillsammans påverkar valet: a)
pragmatiskt rationella beslut kopplade till individens habitus och handlingshorisont, b)
interaktionen med andra personer på de fält individen som ska göra ett studie- och yrkesval befinner sig, i relation till de ojämlika resurser – i form av olika kapital – individens bekantskaper har och c) förutsättningarna för besluten i förhållande till de ibland
oförutsägbara mönstren av brytpunkter (och rutiner) som sker under livets gång. Hur
kan de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesvalssituationer förstås utifrån de två
sistnämnda dimensionerna?
De nyanlända ungdomarnas flykt till Sverige var en i grunden ovälkommen och oplanerad händelse, en framtvingad brytpunkt, vars följder de stod inför att hantera tillsammans med den strukturella brytpunkten att välja gymnasieprogram. Förutsättningarna
för studie- och yrkesvalsbeslutet ändrades på flera olika sätt med anledning av att de
38
befann sig i ett nytt samhälleligt sammanhang, på ett nytt fält, med nya regler och villkor för studier som de hade att anpassa sig till. Bytet av fält kom att innebära en stor resursmässig förändring i form av minskat kapital.
En förlust av socialt kapital i form av nätverk bestående av familj, släkt och vänner
och deras respektive sociala kontakter uppstod. Tidigare gångbart kulturellt kapital,
såsom språkliga färdigheter, och symboliskt kapital i form av betyg förlorade också till
stora delar sitt värde. Även det kulturella kapitalets värde minskade genom att föräldrars, syskons, andra släktingars och vänners sociala kontaktnät och kunnande om utbildningssystemet och arbetsmarknaden i hemlandet inte längre var användbart. Då
gångbart kulturellt kapital – inom utbildningsväsendet som fält – består av en individs
förmågor (inklusive språkliga), dispositioner och handlings- och orienteringsmöjligheter
som i stor utsträckning nedärvs från den egna familjen kan slutsatsen dras att de nyanlända ungdomarna befann sig i en utsatt situation vid studie- och yrkesvalet (Broady
1990, 177, 172). Förlusten av kapital gjorde att de nyanlända ungdomarnas valsituationer präglades av en strävan efter att skaffa ett nytt gångbart socialt, kulturellt och symboliskt kapital på det nya fältet, det vill säga i det svenska samhället på dess utbildningsoch arbetsmarknad.
De nyanlända ungdomarnas sociala stöd inom den nya vänskapskretsen kan inte anses kompensera för det förlorade sociala och kulturella kapitalet, då det främst hade
ersatts av nyanlända ungdomar som befann sig i liknande situationer som de själva.
Vännerna kan antas ha ett ungefär jämbördigt kapital med ungdomarna, det vill säga ett
mindre gångbart kapital i det svenska samhället i jämförelse med ungdomar med svensk
bakgrund. Det är därför att ta för troligt att denna situation, som även bromsade den
språkliga ackulturationen, bidrog till de nyanlända ungdomarnas avsaknad av medvetenhet om invandrade unga vuxnas utsatthet på arbetsmarknaden. Vidare är det tydligt
att de nyanlända ungdomarnas sociala stöd i valsituationen var betydligt mindre i det
nya samhällssammanhanget. De stod i hög grad ensamma i sitt studie- och yrkesval.
Det kan konstateras att de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesvalssituationer
förändrades i samband med migrationen. Detta på så sätt att de befann sig i en mer utsatt valsituation i jämförelse med vad de hade gjort i sina hemländer. Bytet av samhälleligt fält, och förlusten av framför allt socialt och kulturellt kapital det medförde, kan
förklara ungdomarnas syn på sina karriärmöjligheter i Sverige och avsaknad av medvetenhet om invandrade unga vuxnas utsatthet på den svenska arbetsmarknaden.
39
6.2 Större möjligheter, men okänt arbetsmarknadsfält
Det är tänkbart att nyss nämnda orsaker – minskat gångbart socialt och kulturellt kapital
på det nya utbildningsfältet – som ligger bakom de nyanlända ungdomarnas förändrade
studie- och yrkesvalssituationer, även bidrog till ungdomarnas övertygelse om bättre
utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige jämfört med i hemlandet. Det innebär att
även deras syn på sina karriärmöjligheter i Sverige kan förklaras utifrån interaktionen
med andra personer på de fält de nyanlända ungdomarna befinner sig och i termer av
ojämlik tillgång till resurser i form av kapital (Hodkinson och Sparkes 1997, 29).
Deras positiva bild av utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige kan också förklaras utifrån gjord jämförelse med förhållandena i hemlandet. Där var deras möjligheter
att öka sitt kulturella kapital för att sedan kunna omsätta det till ekonomiskt kapital via
arbete för försörjning begränsade av olika orsaker. I Sverige hade de hittills bara upplevt större möjligheter. Det i kombination med deras språkliga begränsning, begränsade
kunskaper om det nya samhället, begränsade sociala kontakter med individer med
svensk bakgrund – som skulle kunna utgöra en källa till samhällsinformation – utöver
institutionspersonal och att de inte hunnit få egna erfarenheter av att konkurrera om det
ekonomiska kapitalet på arbetsmarknadsfältet kan förklara att de var omedvetna om
risken att utsättas för etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.
6.3 Pragmatiska val utifrån tillgänglig information
Det kan således finnas olika orsaker till de nyanlända ungdomarnas syn på sina karriärmöjligheter i Sverige. Ytterligare en orsak var att lärare och studie- och yrkesvägledare
inte verkade ha lyckats kompensera för ungdomarnas bristande sociala och kulturella
kapital till följd av deras situation, det vill säga att de befann sig på ett obekant samhälleligt fält, inte hade en färdigutvecklad språklig ackulturation – vilket gjorde det svårare
för dem att ta till sig information – hade få kontakter med jämnåriga och vuxna med
svensk bakgrund utanför den institutionella världen och därför saknade kännedom om
den etniska diskrimineringen de riskerar att möta på det nya främmande arbetsmarknadsfältet. Bilden av de nyanlända ungdomarna som kapitalmässigt sett kulturellt svagt
rustade – i jämförelse med de kapitalmässigt sett kulturellt välrustade ungdomarna med
40
svensk bakgrund, som har goda möjligheter att på ett framgångsrikt sätt värdera studieoch yrkesvalen i förhållande till egna förutsättningar i syfte att erhålla ett välavlönat
arbete – blir tydlig (Broady 1990, 177).
Med tanke på de nyanlända ungdomarnas begränsade informationstillgång och begränsade möjligheter att inhämta information dras slutsatsen att de nyanlända ungdomarna gjort ett utpräglat pragmatiskt studie- och yrkesval i förhållande till för dem tillgänglig information. Detta mot bakgrund av att Hodkinson och Sparkes (1997, 33)
kommit fram till att ungdomar fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut, som bland
annat är fattade utifrån ofullständig information.
6.3.1 Etniskt färgade studie- och yrkesval
Då pragmatiskt rationella karriärbeslut är socialt och kulturellt konstruerade och nära
sammankopplade med individens habitus kan hållas för troligt att de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesval var färgade av deras etniska bakgrunder (Hodkinson och
Sparkes 1997, 34-36). Det styrks av resultaten som visade att de nyanlända ungdomarna
bar med sig familjens åsikter om lämpligt studie- och yrkesval in i gymnasievalet, men
också av att ungdomarna hade gjort val i linje med sina unika habitus. Att valen var
etniskt färgade styrks även av deras korta vistelsetid i Sverige och att habitus är trögföränderligt (ibid, 231). Vidare förefaller de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesval
vara mer relaterade till tidigare kontext i hemlandet än den nya kontexten i Sverige. Det
är rimligt såväl med tanke på att pragmatiskt rationella val också är kontextrelaterade
(ibid, 33) som de nyanlända ungdomarnas begränsade informationstillgång – bland annat på grund av att deras sociala umgänge i Sverige främst bestod av nyanlända ungdomar från deras respektive hemländer – och språkligt begränsade förmåga att inhämta information.
6.3.2 Utökad möjlighetshorisont, men inte breddad handlingshorisont
De pragmatiskt rationella karriärbesluten fattas inom individens handlingshorisont, vars
bredd bestäms av individens habitus, kön, klass och etnicitet samt kunskap om utbildningar, yrken och arbetsmarknad. Handlingshorisontens bredd är detsamma som vad
individen känner till och ser som möjliga studie- och yrkesval utifrån den egna självbilden (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-36). Med detta i åtanke förefaller det möjligt att
de nyanlända ungdomarnas handlingshorisont hade utökats i form av upplevda utbild-
41
nings- och arbetsmöjligheter på det nya samhällsfältet, jämfört med möjlighetshorisonterna i hemländerna som begränsades av utbildningskostnader och förväntningar på att
arbeta i hemmet. Däremot tycks inte handlingshorisonten ha breddats i form av tänkbara
yrkes- och utbildningsalternativ, då flertalet av ungdomarna gjorde liknande val som de
hade planerat för i hemlandet. Det kan ha sin förklaring av olika skäl, till exempel deras
habitus, hänsynstagande till föräldrarnas åsikter om karrärvalet och att de befann sig på
ett nytt okänt fält samtidigt som de saknade tillräcklig information.
Men ju mer fakta individen förses med inför och i samband med sitt studie- och yrkesval desto större möjlighet finns att handlingshorisonten förändras – antingen i begränsande eller möjliggörande riktning beroende på informationens art (Hodkinson och
Sparkes 1997, 35). Om handlingshorisonten är smal är det begränsande i sig. Då känner
inte individen till vilka möjligheter och risker som finns och kan därmed inte heller ta
ställning till dem när hen fattar sitt studie- och yrkesvalsbeslut. Det förhållandet tycks
ha förelegat beträffande de nyanlända ungdomarnas gymnasieval. De kände inte till
invandrade unga vuxnas utsatthet på arbetsmarknaden och uppgav att de inte tagit reda
på utsikterna till arbete efter valt gymnasieprogram vid studie- och yrkesvalet. Ungdomarna hade med andra ord inte tagit hänsyn till möjligheterna att kunna konvertera sitt
kulturella kapital i form av gymnasieutbildning till ekonomiskt kapital via arbete för
försörjning vid valet av gymnasieprogram. Det skulle kunna förklaras utifrån det för
dem okända samhälleliga sammanhanget, deras bristande sociala och kulturella kapital
samt bristfällig information från skolverksamhetens sida. Det föreligger således en risk
för att rådande situation har påverkat de nyanlända ungdomarnas valkompetens negativt
avseende att kunna göra studie- och yrkesval som leder till utbildnings- och arbetsmarknadsmässig framgång, det vill säga leder till egenförsörjning (Sultana 2012, 231).
6.4 Nytt fält skapar behov av vägledning och valkompetens
Att de nyanlända ungdomarna redogjorde för ett uttalat behov av studie- och yrkesvägledning i form av medvetenhet om alternativen och att det behovet upplevdes vara större
än medvetenheten om sig själv, kan också förklaras utifrån deras brist på gångbart kulturellt och socialt kapital. Ungdomarnas upplevda behov av information och kunskap
om spelreglerna på utbildningsfältet hängde samman med att de utan informationen inte
42
skulle ha möjlighet att kunna konkurrera om och försöka utvinna symboliska tillgångar i
form av betyg och examen (Broady 1990, 270-271). De nyanlända ungdomarna var
medvetna om att de skulle få svårt att skapa ekonomiskt kapital via ett arbete för försörjning utan gångbart kulturellt och symboliskt kapital på arbetsmarknaden som fält.
Av nyss nämnda orsaker, brist på gångbart kulturellt och socialt kapital på det nya
samhällsfältet, upplevde de nyanlända ungdomarna även ett behov av valkompetens.
Dessa behov överensstämde med det förhållandevis stora antalet individuella vägledningssamtal de hade haft med en studie- och yrkesvägledare, vilket också styrker behovet. Att förklaringen är densamma för behovet av studie- och yrkesvägledning som beträffande valkompetens har att göra med att hög grad av medvetenhet om sig själv och
alternativen – i förhållande till samhällsfältet – anses vara en förutsättning för god valkompetens och individens förmåga att göra studie- och yrkesval som leder till egenförsörjning (Sultana 2012, 229; Skolverket 2013, 12-13). Enligt Hodkinson och Sparkes
(1997, 41) sker karriärvalet i en makromiljö där individen också har att ta hänsyn till
sociala, politiska, kulturella, geografiska och historiska händelser på samhällsfältet.
6.5 Sammanfattning
Till följd av migrationen förändrades de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesvalssituationer. Bristen på gångbart socialt och kulturellt kapital på utbildningsfältet i det
nya och för dem okända samhälleliga sammanhanget, kan förklara deras syn på sina
karriärmöjligheter och avsaknad av medvetenhet om invandrade unga vuxnas utsatthet
på den svenska arbetsmarknaden. Av samma anledningar upplevde ungdomarna ett stort
behov av vägledning och valkompetens vid tiden för gymnasievalet. De ansåg sig ha
större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige jämfört med i hemländerna, men det
svenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. Utifrån begränsade
handlingshorisonter gjorde de nyanlända ungdomarna etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnas valsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra framgångsrika studieoch yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträffande att i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.
43
7 Diskussion
Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera nyanlända utomeuropeiska
ungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter vid tiden för deras val till gymnasiet.
Studiens resultat visade att ungdomarnas brist på gångbart kapital på det svenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet påverkat deras studie- och yrkesvalssituationer och
bidragit till deras avsaknad av medvetenhet om invandrade unga vuxnas utsatthet på den
svenska arbetsmarknaden. Av resultatet framkom också att ungdomarna gjorde etniskt
färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån en begränsad handlingshorisont. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnas valsituationer kan antas ha försämrat deras möjligheter att kunna göra genomtänkta studie- och yrkesval i syfte att nå
sina karriär- och utbildningsmål samt beträffande att i möjligaste mån undvika framtida
arbetslöshet i Sverige. I det här kapitlet diskuteras resultat, analys, vald metod och teori.
Det avslutas med förslag på fortsatta studier och egna reflektioner.
7.1 Resultat- och analysdiskussion
Enligt Patel et al (2008, 232, 235-236) fanns indikationer på att språklig ackulturation
och vänner skulle kunna påverka invandrade ungdomars karriärutveckling. De ansåg
därför att dessa faktorer vore av intresse att undersöka i förhållande till nyanlända ungdomars karriärbeslut avseende framgång. Med tanke på det och då såväl denna studies
syfte som flera av resultaten kopplade till studiens frågeställningar kunde anses bero på
en inte ännu fullt utvecklad språklig ackulturation och brist på vänner med inhemsk
bakgrund kan dessa resultat hållas för troliga. Rimlig är då också slutsatsen att konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnas valsituationer kan antas ha försvårat deras
möjligheter att kunna göra framgångsrika studie- och yrkesval i syfte att nå sina karriäroch utbildningsmål samt beträffande att i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet.
44
Då konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesvalssituationer, i
form av brist på gångbart socialt och kulturellt kapital i det nya och för dem okända
samhälleliga sammanhanget, också kunde förklara deras upplevda behov av vägledning
och valkompetens vid tiden för gymnasievalet förefaller även detta resultat troligt. Resultatet stärks också av att en tidigare undersökning av ungdomars uppfattningar om
karriärplanering bland annat har visat att ungdomar av annat etniskt ursprung önskar
mer yrkesinformation, behöver mer hjälp med karriärinformation och beslutsfattande
och vill ha mer studie- och yrkesvägledning i skolverksamheten – jämfört med övriga
ungdomar (Brown, Minor, and Jepsen 1991, refererade i Constantine et al 1998, 85). Att
situationen ser ut så för denna ungdomsgrupp kan delvis ha sin förklaring i att de ofta i
samband med migrationen tappar stora delar av sitt sociala nätverk i form av släkt och
vänner (Sluzki, 1998; Yeh et al, 2008, refererade i Yeh et al 2008, 778). Det sistnämnda
styrker att de nyanlända ungdomarnas studie- och yrkesvalssituationer har förändrats,
till följd av migrationen, och medfört en stor förlust av socialt och kulturellt kapital.
Mot bakgrund av ovanstående kan därför antas att denna målgrupp skulle kunna stöttas genom ökad valkompetens. Detta för att i högre utsträckning möjliggöra studie- och
yrkesval som leder till framgång i form av att fler nyanlända utomeuropeiska ungdomar
når sina karriär- och utbildningsmål samt undgår arbetslöshet (Patel et al 2008, 236).
Denna slutsats bekräftas även av den sedan tidigare kända interna karriärbarriären som
innebär att ungdomar med annan etnisk bakgrund tenderar att ha begränsad kunskap om
och tillgång till information om utbildningar, yrken och arbetsmarknaden som skulle
kunna vara till stöd i deras karriärutvecklingsprocess (Constantine et al 1998, 85).
Att de nyanlända ungdomarna har gjort etniskt färgade pragmatiskt rationella val av
gymnasieprogram utifrån en begränsad handlingshorisont överensstämmer med att det
sedan tidigare är känt att social bakgrund har ett starkt samband med karriär- och utbildningsambitioner (Lundqvist 2005, 25-27). Överensstämmer gör även den kunskap
som finns om att ungdomar med utländsk bakgrund förhåller sig till olika värderingar,
karriärmöjligheter och statushierarkier som finns i hemlandet vid studie- och yrkesval
(Eyrumlu 1992, Bons 2003, Knocke och Hertzberg 2000 refererade i Lundquist 2005,
28). Detta styrker även att ungdomarnas val var mer kontextrelaterade till hemlandet än
relaterade till kontexten i Sverige.
Patel et al (2008, 234) menar att ungdomar med invandrarbakgrund upplever att deras föräldrar saknar kunskap om det amerikanska utbildningssystemet och arbetsmarknaden jämfört med vännerna och att ungdomarna därför söker sig till sina vänner för
45
stöd och råd vid studie- och yrkesvalet. På så sätt är det tänkbart att vännerna också får
betydelse för karriärutvecklingen. Detta ger stöd för att de nyanlända ungdomarna stod
ensamma i sitt studie- och yrkesval, särskilt beträffande att göra ett studie- och yrkesval
i förhållande till svensk kontext med etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Det ger
också stöd för att de val ungdomarna gjorde var pragmatiskt rationella och färgade av
deras etniska ursprung, då deras vänner ofta bestod av andra nyanlända från deras respektive hemländer. Studie- och yrkesvalen blev därigenom dubbelt förstärkta utifrån
hemlandets kontext.
Med tanke på att tidigare studier visat att andra generationens ungdomar med invandrarbakgrund, första generationens invandrare som bott en längre tid i Sverige och unga
vuxna relativt nyanlända som hunnit få erfarenhet av arbetsmarknaden varit medvetna
om den pågående etniska diskrimineringen är det troligt att den här studiens ungdomar –
som saknade erfarenhet av arbetsmarknaden och endast hunnit vistas i Sverige i två till
fyra år – inte var medvetna om utomeuropeiska unga vuxnas utsatthet på svensk arbetsmarknad (Lundqvist 2010, 308-309 och Hammarén 2014, 208-209, 218).
7.2 Metoddiskussion
Även i efterhand upplevs valet av kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer vara
klokt, då metoden gjorde det möjligt att uppnå en helhetsförståelse för de nyanlända
ungdomarnas syn på sina karriärmöjligheter i Sverige (Larsen 2009, 27). Vald metod
möjliggjorde också kontroll – av att ungdomarna förstått frågorna och att deras svar
uppfattats på rätt sätt – med hjälp av följdfrågor, vilket var särskilt betydelsefullt för
studiens reliabilitet med tanke på ungdomarnas pågående kunskapsutveckling i svenska.
Reliabiliteten kan dock till del ha påverkats på grund av språkförbistringar. Trots att
ungdomarna valdes ut med omsorg avseende språkförmåga och språkförståelse visade
det sig vara svårt att nå ett djup kring den insamlade empirin vid två av intervjuerna.
Ordförrådet var alltför begränsat. I det stora hela gick det dock bra att förstå varandra.
Reliabiliteten kan också ha påverkats negativt av intervjueffekten, min inverkan på de
nyanlända ungdomarnas svar, det vill säga den insamlade empirin (Larsen 2009, 108).
Även om ansträngningar i form av att ge så neutral respons – inklusive kroppsspråk och
hur följdfrågor ställdes – som möjligt på ungdomarnas svar gjordes för att inte påverka
46
svaren mer än nödvändigt, kan det inte uteslutas att de påverkades (Kvale och Brinkmann 2014, 214). Därför har de svar som misstänkts vara modifierade getts en nedtonad
betydelse i studien.
Studiens validitet får anses vara god. Detta mot bakgrund av att vald metod i sig
medger en god sådan, men också då nödvändiga justeringar gjordes av frågorna i intervjuguiden efter de två första intervjuerna. Det fick den insamlade empirin att bli än mer
relevant för studiens syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 60).
7.3 Teoridiskussion
Hodkinson och Sparkes teori Careership valdes som teoretisk referensram på ett tidigt
stadie. Det gjordes dels mot bakgrund av det stora antalet sociologiskt inriktade begrepp
som berör unga individers karriärval och dels för att begreppen är användbara på såväl
individ-, grupp- som samhällsnivå. Intervjuguiden formulerades sedan med utgångspunkt från Careership, tidigare forskning och vad Allmänna råd för studie- och yrkesvägledning säger om studie- och yrkesvägledning och valkompetens. Detta för att möjliggöra en god matchning av syftet och frågeställningarna, så att så valida slutsatser som
möjligt sedan skulle kunna dras (Kvale och Brinkmann 2014, 297). Med hjälp av teorin
var det möjligt att förklara studiens olika resultat och ungdomarnas syn på sina karriärmöjligheter i Sverige. Några andra teorier och begrepp övervägdes aldrig, då Careerships begreppsram är så pass heltäckande och visade sig fungera väl.
7.4 Förslag till vidare studier
Det här examensarbetet skulle kunna fungera som en förstudie till en större framtida
forskningssatsning i form av en jämförande longitudinell studie med målet att följa nyanlända studiemotiverade utomeuropeiska ungdomar med höga karriär- och utbildningsmål och deras karriärutveckling – från studier på Språkintroduktion vidare till studier på gymnasiet alternativt vuxenutbildningen och därefter vidare till högre studier
och/eller arbete. Den ena gruppen som följs ska ha valt yrkesprogram, den andra högskoleförberedande program och den tredje gruppen studier på gymnasienivå på vuxen
47
utbildningen. En studie av detta slag, med delrapporter vart tredje till femte år, skulle
kunna ge svar på frågor som denna mindre omfattande inte kunnat ge, exempelvis: Hur
utvecklas de nyanlända utomeuropeiska ungdomarnas karriär- och utbildningsmål och
vilka sådana har de nått efter 20 år? Hur kommer detta sig? Hur har karriärvägarna gestaltat sig och verkar den ena eller andra vägen, eller en helt annan väg, mer fruktsam
att gå avseende möjligheten att uppnå karriär- och utbildningsmålen och ett arbete för
försörjning? Med svar på de här frågorna skulle nyanlända elevers studie- och yrkesval
förhoppningsvis kunna underlättas.
7.5 Avslutande reflektioner
7.5.1 Betydelsefullt att förädla och förstärka vägledningen
Vi befinner oss i en situation där många nyanlända utomeuropeiska ungdomar står i begrepp att skapa sig en framtid i ett för dem nytt samhälleligt sammanhang. Ett stort antal
av dem har kommit till Sverige i 15-årsåldern och en del saknar tidigare skolgång. Läget
är bekymmersamt eftersom tidigare forskning visat att ungdomar med utländsk bakgrund når sämre skolresultat vid ankomst efter skolstart, oftare avbryter sina gymnasiestudier och i högre grad drabbas av arbetslöshet med bidragsberoende och socialt och
ekonomiskt utanförskap som följd (Lundqvist 2005, 28; Århammar 2004, 85, 96-97,
135-136).
Samtidigt visar studiens resultat att de nyanlända ungdomarna – vid tiden för gymnasievalet – befann sig i en studie- och yrkesvalssituation på olika sätt påverkad av migrationen. Valsituationen präglades av en begränsad språklig förmåga i det nya dominerande språket, en syn på utbildning som betydelsefull för framtida försörjning, ett bristande socialt stöd, en framtidsbild som kännetecknades av goda möjligheter att finna
arbete för försörjning efter avslutade gymnasie- respektive högskolestudier, en omedvetenhet om invandrade unga vuxnas utsatthet på arbetsmarknaden och ett upplevt behov
av studie- och yrkesvägledning och valkompetens. Det förefaller därför troligt att ungdomarnas möjligheter att göra framgångsrika studie- och yrkesval som leder till utbildnings- och arbetsmarknadsmässig framgång – egenförsörjning – kan ha varit begränsade. Av den anledningen vore det önskvärt att förädla ungdomarnas sociala stöd i form
av skolverksamhetens studie- och yrkesvägledning – vilken rektorer, studie- och yrkes-
48
vägledare, lärare och övrig skolpersonal har ett gemensamt ansvar för – i syfte att stötta
de nyanlända ungdomarna att utveckla sin valkompetens (Skolverket 2013, 13, 15).
Studiens resultat visade bland annat att de nyanlända ungdomarna uttryckte ett behov
av ökad medvetenhet om alternativen och arbetsmarknaden. Om det tillfredsställs skulle
det kunna leda till ökad pragmatisk rationalitet och breddad handlingshorisont, vilket
vore betydelsefullt för valkompetensen. Betydelsefullt för den vore också att göra de
nyanlända utomeuropeiska ungdomarna medvetna om att de löper risk att få svårigheter
att finna en försörjning. Detta med tanke på att tidigare studier visat att invandrares
medvetenhet om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden kan fungera som en drivkraft att lyckas och resulterat i olika strategier att ta sig förbi hinder på arbetsmarknaden
(Hammarén, 2014, 206).
Sammanfattningsvis visar studiens olika resultat att nyanlända ungdomar är i behov
av ett ännu bättre socialt stöd i studie- och yrkesvalssituationen, både i form av förädlad
studie- och yrkesvägledning och godare förutsättningar att knyta kontakt med ungdomar
med inhemsk bakgrund. Det är således önskvärt att ansvariga inom skolverksamheten
anstränger sig särskilt för att ge dem det. Med uppnådda karriär- och utbildningsmål
samt egenförsörjning, det vill säga en lyckad integration, för ögonen är det därför angeläget att förse vägledningen med tillräckliga resurser för att undvika att nyanlända ungdomar lämnas ensamma med att hantera frågor om framtiden i det nya samhället (Sundelin 2015, 238). Det är inte försvarbart att ansvaret för att göra framgångsrika karriäroch utbildningsval vilar så pass tungt på de nyanlända ungdomarnas axlar under de förhållanden som råder i deras valsituationer (Lundqvist 2010, 308). Vi har ett gemensamt
ansvar för att studie- och yrkesvägledningen fungerar väl (ibid, 211; Skolverket 2013,
13, 15).
49
Referenser
Broady, Donald (1990). Sociologi och Epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Diss., Stockholms universitet.
Bunar, N. 2010. Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i
den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Constantine, M. G., Erickson, C. D., Banks, R. W and Timberlake, T. L. 1998. Challenges to the Career Development of Urban Racial and Ethnic Minority Youth: Implications for Vocational Intervention. Journal of Multicultural Counseling and Development 26 (2), 83-95.
Hammarén, N. 2014. Identities at Stake: Young Adult Migrants and Strategies for Resisting Future Unemployment. Young 22 (3), 203-225.
Hodkinson, P. and Sparkes, A. C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career
Decision Making. British Journal of Sociology of Education 18 (1), 29-44.
Johansson, T. och Olofsson, R. 2011. The art of becoming 'Swedish': Immigrant youth,
school careers and life plans. Ethnicitie, 11 (2), 184-201.
Kvale, S. och Brinkmann, S. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun, 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Larsen, A. K. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Malmö: Gleerups AB.
50
Lundqvist, C. 2005. Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund: Framtidsplaner, orienteringar och strategier mellan utbildning och arbete. Ingår som expertbilaga i
Rapport Integration 2005. Stockholm: Integrationsverket.
http://integrationsrapporter.mkcentrum.se/wp-admin/wp-content/uploads/2006-508.pdf
(Hämtad 2016-04-23)
Lundqvist, C. 2010. Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas
berättelser om karriärer. Diss., Linköpings universitet.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:310127/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 2016-04-23)
Sundelin, Å. 2015. Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Diss., Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:878363/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 2016-03-20)
Migrationsverket et al. 2015. Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, maj 2015.
http://www.migrationsverket.se/download/18.b70e31914e4e8c297f39d/1436275891075
/Rapport_ensamkommande+barn_maj+2015_webb.pdf (Hämtad 2016-03-25)
Patel, S. G., Salahuddin, N. M. och O'Brien, K. M. 2008, Career Decision-Making SelfEfficacy of Vietnamese Adolescents: The Role of Acculturation, Social Support, Socioeconomic Status, and Racism. Journal of Career Development 34 (3), 218-240. doi:
10.1177/0894845307308488
Sawyer, L. (2006). Att koppla drömmar till verkligheten: SYO-konsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskola till gymnasiet. I: SOU 2006:40. Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport. (2006). Stockholm:
Fritzes, s. 187-249.
51
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://www.lagboken.se/dokument/Lagar-och forordningar/638504/strongSkollagstrongstrong2010strong_800?pageid=64979&search=skollagen%202010
(Hämtad 2016-03-12)
Skolverket. 2013. Allmänna råd med kommentarer: Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. 2016. Elever i gymnasieskolan läsåret 2015/16. PM 2016-03-03.
Dnr 5.1.1-2015:731. Skolverket: Utbildningsstatistik.
Sultana, R. G. 2012. "Learning career management skills in Europe: a critical review",
Journal of Education and Work 25 (2): 225-248. doi: 10.1080/13639080.2010.547846
Sundelin, Å. 2015. Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Diss., Stockholms universitet. http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:878363/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 2016-03-01).
Trost, J. 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yeh, C. J., Okubo, Y., Ma, P. W., Shea, M., Ou, D. och Pituc, S. T. 2008. Chinese immigrant high school students’ cultural interactions, acculturation, family obligations,
language use, and social support. Adolescence 43 (172), 775-790. doi: saknas
Århammar, A. 2004. Migration och integration - om framtidens arbetsmarknad: bilaga
4 till Långtidsutredningen 2003/04. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2004/06/sou200473/ (Hämtad 2016-05-12)
52
Bilaga
Intervjuguide
Studie- och yrkesvalssituation
Upplevda karriärmöjligheter i Sverige
Dåtid
•
Berätta gärna lite om din uppväxt i ditt hemland.
•
Var bodde du? Hur bodde du? Vilka bodde du ihop med?
•
Vad arbetar/arbetade dina närstående med? Gick de i skolan som barn?
•
Arbetade du? Med vad? Gick du i skolan?
•
Vilka tankar om framtiden hade du innan du lämnade ditt hemland?
•
Vad tror du att du hade arbetat med i framtiden om du inte hade lämnat ditt hemland?
Nutid
•
Vilka är de största skillnaderna om du jämför ditt liv idag med hur ditt liv såg ut
i ditt hemland?
•
Hur ser du på utbildning?
•
Vilka människor – som är viktiga för dig – har du omkring dig här i Sverige?
•
Hur ser de på utbildning?
•
Vilken kontakt har du med de som står dig nära i ditt hemland?
•
Hur ser de på utbildning?
•
Vilka umgås du med? Vilka träffar du ofta? (på fritiden resp i skolan)
53
Framtid
•
Vilka tankar har du om framtiden idag?
•
Vad skulle du vilja arbeta med i framtiden?
•
Hur tänker de som står dig nära om det?
•
Hur ser du på dina möjligheter att lyckas med det/inom det yrket?
•
Vilka förväntningar har du på att kunna arbeta med det/inom det yrket?
•
Vad mer kan du tänka dig att arbeta med/som? Vilka andra yrkesval ser du som
möjliga för dig?
•
Vilket gymnasieprogram har du sökt?
•
Vad fick dig att välja det programmet? Vad var viktigt för dig när du valde?
•
Vad tror du att du gör när du har läst färdigt på gymnasiet?
•
Hur ser du på dina möjligheter att gå ut med en examen från vald utbildning?
•
Finns det något du ser som skulle kunna hindra dig?
•
Hur upplever du att det går med att lära dig svenska?
Vänner
•
Vilka är dina vänner här i Sverige? Några av dem som står dig närmare än de
andra?
•
Hur ser dina vänner på utbildning och arbete? Dina närmaste vänner?
•
Hur ser dina vänner på gymnasieprogrammen? Någon skillnad mellan dina vänner? Dina närmaste vänner?
•
Vilka program har dina vänner valt? Dina närmaste vänner?
•
Vad vill dina vänner arbeta med i framtiden? Dina närmaste vänner?
•
Planerar dina vänner att läsa på högskola/universitet? Dina närmaste vänner?
Behov av studie- och yrkesvägledning
•
Känner du till vad studie- och yrkesvägledning är?
54
•
Finns det studie- och yrkesvägledare i ditt hemland?
•
Har du pratat med en studie- och yrkesvägledare någon gång?
Om ja, var det du eller hen som sökte upp dig?
•
Upplevde du att du hade behov av att prata med en vägledare inför gymnasievalet?
•
Om ja, om vad upplevde du att du hade behov av att prata med en vägledare om?
Kunskapsbehov – förutsättning för att kunna utveckla valkompetens
•
Vilken kunskap upplevde du att du behövde för att kunna välja gymnasieprogram (utbildning och yrke)?
•
Hur god är din självkännedom? Hur god är din kunskap om dig själv?
•
Hur mycket känner du till om olika yrken?
•
Hur mycket känner du till om olika gymnasieprogram och utbildningar i övrigt?
•
Hur mycket känner du till om den svenska arbetsmarknaden?
Behov av valkompetens
•
Vad pratade du och studie- och yrkesvägledaren om vid samtalet/n inför valet av
gymnasieprogram?
•
Vad tyckte du att du fick hjälp med?
•
Vad behövde du mest hjälp med när du valde gymnasieprogram?
•
Behövde du hjälp med att bearbeta olika valalternativ? Om ja, på vilket sätt?
•
Vad var viktigt för dig när du valde program? Varför?
•
Hur resonerade du runt dina egna förutsättningar – till exempel vad du är bra på,
mindre bra på, språkliga förutsättningar, sannolikheten att du klarar av programmet – i förhållande till programmen?
•
Vilka mål har du med gymnasieprogrammet du har valt? Vad vill du att det ska
leda till? På vilket/vilka sätt passar programmet dina framtidsplaner?
•
Behövde du hjälp med att fatta beslut?
55
Invandrade unga vuxnas utsatthet på arbetsmarknaden
•
Hur ser du på dina möjligheter att få jobb efter avslutade studier på gymnasieprogrammet du har valt? Efter avslutade högskolestudier?
•
Vad känner du till om invandrade unga vuxnas möjligheter att få jobb i Sverige?
•
Tog du på något sätt hänsyn till svårigheterna att få jobb i Sverige, som unga
vuxna med invandrarbakgrund kan möta efter gymnasiet, när du gjorde ditt
gymnasieval? I så fall, på vilket sätt?
•
Pratade du och studie- och yrkesvägledaren något om att det ofta är svårare för
invandrade unga vuxna att få jobb i Sverige efter gymnasiet jämfört med svenskfödda unga vuxna? I så fall på vilket sätt? Har ni pratat om det tillsammans med
era lärare?
•
Hur ser du på att det är svårare för unga vuxna med invandrarbakgrund att få
jobb på svensk arbetsmarknad jämfört med svenskfödda unga vuxna?
56