2017-02-28
Släbro och Råby rektorsområde
Plan för arbetet mot diskriminering
och kränkande behandling
Läsåret 2016 -17
Foto Kerstin Andersson
Släbroskolans förskoleklasser, grundskola,
grundsärskola och fritidshem
I samarbete med andra får eleverna öva och utveckla sin sociala
kompetens. Ett barn med stark självkänsla har inget behov av att
kränka andra. Att känna respekt för sig själv och andra är mål som
genomsyrar den dagliga verksamheten.
Vi vill stärka elevernas känsla av sammanhang (KASAM) genom ökad
delaktighet, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.
1
Innehåll
1. Viktig information för vårdnadshavare
3
Elevhälsoteam
4
2. Trivsel och trygghet
5
3. Utvärdering läsåret 2015/16
7
4. Främja elevernas lika rättigheter och möjligheter
9
5. Förebyggande arbetet
14
6. Om vuxna kränker
17
7. Upptäcka trakasserier och kränkande behandling
19
8. Anmälningsskyldighet
21
9. Utreda och dokumentera
24
10. Åtgärda trakasserier och kränkande behandling
27
11. Utvärdering av planen
28
Introduktion och tillgänglighet
28
2
1. Viktig information till vårdnadshavare
om diskriminering och annan kränkande behandling.1
Så här kan ni som vårdnadshavare agera
Ni samtalar med ert barn om att ni ser allvarligt på diskriminering och annan
kränkande behandling och att ni inte accepterar ett sådant beteende.
Förskoleklassens, skolans och fritidshemmets övertygelse och erfarenhet är att när vi
tillsammans tar avstånd från diskriminering och kränkande behandling känner sig
eleven trygg och vet vad som gäller.
Ni vårdnadshavare känner ert barn bäst och kan vara lyhörda på alla signaler om hur
barnet trivs i skolan och med kamrater. Vi ber er också vara lyhörda för hur ert barn
och kamraterna pratar om andra barn.
Om ni som vårdnadshavare misstänker att något inte står rätt till i barnens relationer
till varandra eller till vuxna bör ni snarast kontakta någon i skolans eller
fritidshemmens personalteam. Det är kanske just er information som kan stoppa ett
negativt beteende.
Är du orolig för att ditt barn blir kränkt?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt: Ovilja att gå till skolan, ont i
magen, huvudvärk, ovilja att berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer
hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och
ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du snarast
tar kontakt med skolan.
Är du orolig för att ditt barn kränker andra?
Det kan vara svårt att ta till sig att det egna barnet kränker andra barn eller vuxna.
Det kan finnas många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste
du göra något åt detta. Det är viktigt både för den som är utsatt och för ditt eget barn.
Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar eller mobbning och att du
ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan för att få stöd och
hjälp.
Bra länk för information om de olika begrepp som ryms inom planen:
http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/Forebygg-diskriminering-i-skolan/
1
Diskriminering; Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsstörning.
Annan kränkande behandling; En kränkande behandling är beteenden som kränker en annan människas
värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
3
Kontakta
Ta kontakt med någon personal på skolan och berätta vad som hänt. Skriv ner det som
händer, det kan vara svårt att beskriva händelser i efterhand, speciellt om man är upprörd
och arg. Spara SMS, brev eller mejl om sådana finns. Ta emot hjälp för strategier och
metoder för att hantera detta på bästa sätt.
Elevhälsoteamet
telefon
Erika Hilmersson, socialpedagog
Johanna Walldén, lärare
Lisbeth Eriksson, specialpedagog
Marie Trapp, lärare
Ewa Rylander, lärare
Marie Lavin, skolsköterska
Annelie Lindqvist, skolkurator
Kerstin Andersson, rektor
Marianne Sollenberg, bitr. rektor
Annika Viklund, bitr. rektor fritidshemmen
073 662 20 19
073 773 76 77
073 426 89 18
073 426 89 17
45 78 80
24 81 41
073 773 79 40
073 426 86 68
073 412 16 62
Eller kontakta någon som du har förtroende för bland skolans/fritidshemmens pedagoger;
Förskoleklass
Yvonne Engberg
Elisabeth Karlsson
Eva Nilsson
Åk 1
Anna Guttke
Therese Mroczek Enoksson
Birgitta Larsson
Åk 2
Linda Ryrström
Josefin Eriksson
Barbro Andersson
Åk 3
Kristina Schultz Lantz
Anna Jonsson
Helena Berglund
Åk 4
Johanna Walldén
Maria Fahlén
Marie Svedberg
Viktor Sundelius
Åk 5
Jenny Edgarsson
Jessica Keereweer
Stefan Zeilon
Åk 6
Linda Andersson
Magnus Jonsson
Pär Johan Larsson
Elevhälsan
Marie Trapp
Lisbeth Ericsson
Ewa Rylander
Eva Nilsson
Jesper Halvar
Camilla Barckman
Lena Gustavsson
Gudrun Knutsdotter
Anette Lagmyr
Birgitta Posse
Elevstödjare:
Rickard Sjöberg
Sergio Guillen Gonzales
Jeanette Österberg
Suzanne Wahlberg
Elisabeth Andersson
Maud Hagberg
4
Fritidshemmen
Avdelning f-klass
Skepp 073-773 72 51
Skutan 073-662 20 87
Hav 073-412 14 34
Personal;
MarcusVestin och Elisabeth Andersson - Skeppets barn,
Filippa Sjöberg och Susanna Sohlberg - Havet och
Aline Eriksson och Maud Hagberg - Skutans barn.
Avdelning Solen åk. 1
Tfn 0155 45 78 74 eller 073-662 20 80
Personal;
Maria Widerström, Annika Viklund och Carrolinn Lundin
Avdelning Vinden åk 2
Tfn 0155 45 78 73 eller 073-662 20 81
Personal;
Mathilda Holmqvist, Zacharias Göthberg och Lena Sandberg
Avdelning Berget åk. 3-6
Tfn 0155 45 78 71 eller 073-773 74 55
Personal;
Lena Engström, Therese Andersson och Alexander Rådeby
Man kan också vända sig till: BEO (Barn- och Elevombudet) [email protected]
5
2.Trivsel och trygghet
Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med
respekt. Verksamheten ska vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling.
När elever känner sig trygga påverkas även studieresultaten i positiv riktning.
Vi accepterar inte någon form av diskriminering eller annan kränkande behandling.
Om vi upptäcker att detta förekommer kommer vi arbeta för att det upphör. Vi jobbar
förebyggande mot kränkande beteende.
Signaler om diskriminering och annan kränkande behandling ska tas på allvar.
Kränkning kan ske mellan barn, från barn till vuxen, från vuxen till barn och mellan vuxna.
Släbroskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för alla delarna i
verksamheten. Den här planen är kopplad till verksamheten i förskoleklassen, skolan och
fritidshemmen och riktar sig till all personal och omfattar alla elever.
Syftet med planen är att skydda elever mot kränkningar. Kränkningar av elevers värdighet
kan förekomma i form av diskriminering eller genom annan kränkande behandling.
Verksamheten har ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter
samt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Amigos
För att främja trivsel och förebygga kränkande behandling finns kompisstödjarna från
Amigos. Varje år utses två Amigos i klasserna i åk 3-6. Amigos utses under höstterminen
och har handledning av skolans socialpedagog. Amigos huvuduppdrag är att skapa glädje
och trivsel, bl.a. genom att ordna lekar och överraskningar för eleverna.
Exempel på konkreta arbetsuppgifter för Amigosgruppen kan vara att
hålla i rastaktiviteter där alla kan delta.
göra ”roliga saker” för att öka glädje och trivsel.
planera och genomföra lekdagar.
delta i de utbildningar som skolan erbjuder.
Vuxenansvar för Amigos har
Erika Hilmersson, Annika Viklund, och Mathilda Holmqvist,
Fritidshemspersonalen samarbetar med Amigosgruppen i arbetet med att utveckla
verksamheten under rasterna.
Hur planen har tagits fram
Vår plan är skriven utifrån Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
Årets plan har sin grund i den föregående planen för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
6
Grundmaterialet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av en representant för skolans
ledning tillsammans med skolans socialpedagog.
Förslaget har sedan presenterats och diskuterats i de här grupperna:
Referensgruppen (Representanter för lärarteamen och skolledningen)
Lärarteamen
Elevrådet
Klasserna
Dokumentation
Aktuella ärenden kopplade till denna arbetsplan dokumenteras av rektor och elevhälsans
personal. Dokumentationen förvaras i arkivet (avser anmälan och avslut) samt PMO (avser
arbetet omkring enskilda elever).
Kompetensutveckling
Personalen fortbildas för att aktivt kunna motarbeta diskriminering och annan kränkande
behandling. Exempelvis utbildning och diskussioner kring lärares yrkesetik,
kompetensutveckling för elevvårdspersonal kring t ex frågor omkring diskriminering och
kränkande behandling, kompetensfortbildning kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning,
vidareutbildning i demokratifrågor i skolan, samt värdegrundsövningar för all personal.
Under läsåret 2016/17 genomförs
-
-
fem föreläsningar för samtlig personal om neuropsykiatriska funktionsstörningar.
Föreläsningsserien genomförs av Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt, leg.
psykologer/Provius. VIS, verksamt i skolan, är en interaktiv utbildning som växlar
mellan föreläsningar och arbete i mindre grupper. Syftet är att utveckla ett gott
lärandeklimat för elever med svårigheter.
Två workshops omkring skolans värdegrund utifrån Skolverkets stödmaterial.
Workshop omkring kränkningar på nätet.
”No hate i skolan”/Medierådet genomförs under ledning av skolans socialpedagog.
Workshop om offentlighets- och sekretessbestämmelser
Delar i fritidshemspersonalens bas- eller fördjupningsfortbildning i Fritidshemslyftet
(kommunövergripande fortbildning) berör arbetet omkring värdegrunden och arbetet
mot diskriminering och annan kränkande behandling
.
7
3. Utvärdering av målen läsåret 2016/17
Släbroskolans beslut om mål inför läsåret 2015/16:
Skolan är en trygg miljö med arbetsro för alla.
Skolans värdegrund och regler hålls levande.
Elevvård tas regelbundet upp vid teamträffar i förskoleklasserna, skolan och
fritidshemmen.
En kartläggning av elevernas trygghet och om de anser att det förekommer
diskriminering, trakasserier eller kränkningar i verksamheten sker genom samtal med
eleverna, enkäter för elever och vårdnadshavare samt elevråden.
Eleverna deltar i arbetet med planen genom
klassråd
elevråd
Amigos – de är ögon och öron men ska inte själva ingripa. I Amigosgruppen samtalar
man om hur eleverna har det och om någon upplevs som utanför eller utsatt.
Vårdnadshavarna deltar i arbetet med planen genom
utvecklingssamtal
föräldramöten och skolråd
Man kan också vända sig till:
BEO (Barn- och Elevombudet)
[email protected]
BRIS (Barnens rätt i samhället).
http://www.bris.se/?pageID=327
Resultat
Olika möjligheter att få hjälp
Enskilt kan eleverna alltid ta upp sina upplevelser med någon vuxen de känner sig trygga
med eller i samband med utvecklingssamtalen. På gruppnivå kan frågor/problem lyftas till
klassråd, elevråd och fritidshemsmöten/samlingar.
Vårdnadshavare kan alltid samtala om händelser och upplevelser med personalen eller
alternativt vända sig direkt till skolledningen. På gruppnivå finns möjlighet att samtala
omkring upplevelser, tankar och reflektioner under föräldramöten eller lyfta frågor vidare till
Föräldrarådet.
Socialpedagogen, skolkurator (delad tjänst inom skolområdet) och skolsköterskan är
personer som alla elever kan vända sig till vid behov. Skolsköterskan genomför hälsosamtal
med alla elever i förskoleklass och årskurs 4. Samtalet kan vara ett tillfälle att upptäcka om
någon upplever sig vara utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering.
Elevrådet har under ledning av tf. rektor haft en dialog omkring stämningen på skolan.
Rastverksamheten inom Släbroskolan pågår under förmiddags- och lunchrasterna.
Personalen på fritidshemmen ansvarar för verksamheten där olika aktiviteter erbjuds för de
elever som vill vara med. Aktiviteterna är utformade så att det finns plats för alla elever som
vill vara med. Fokus finns på leken vilket bl.a. leder till att eleverna får utökade
kamratrelationer.
8
Syftet med verksamheten är att
- ge eleverna möjlighet att söka nya kamratrelationer
- motverka utanförskap, förebygga diskriminering och kränkande handlingar.
- stimulera elevens fantasi och kreativa förmåga.
- utmana eleven till daglig rörelse och fysisk aktivitet.
- låta eleven ha inflytande över sin fritid/rast.
- utveckla elevens utemiljö och att skolgården blir en levande lekmiljö.
- ge eleven möjlighet att ta ansvar för material och deltagande i planerade aktiviteter.
Detta når vi genom att
- aktiv personal är ute tillsammans med eleverna varje dag.
- det finns planerade aktiviteter varje dag.
- det finns pedagogiskt lekmaterial framme varje dag.
- det finns samarbete mellan skolans trygghetsteam och Amigos.
- vi stimulerar lekmiljöerna.
- ge eleven valfrihet att delta i olika aktiviteter.
- ge möjlighet för elever att tillsammans med fritidshemspersonalen vara delaktiga i
fram- och undanplockning av lekmaterial.
- fritidshemspersonalen löpande för dokumentation av rastverksamheten och gör
observationer över elevers kompisrelationer.
Varje läsår genomförs enkäten Skoltempen i klasserna och Fritidshemstempen vid två
tillfällen. Årets undersökningar bland eleverna visar följande utvecklingsområden
- Jag får vara med och bestämma över mitt arbete.
- Jag får vara med och bestämma i skolan.
- Jag har arbetsro när jag arbetar.
Skolledningen har gjort nio anmälningar till huvudmannen avseende kränkningar och skolan
har mottagit två anmälningar till Nyköpings kommuns trygghetswebb.
Släbroskolans beslut om mål inför läsåret 2016/17:
Skolan är en trygg miljö med arbetsro för alla.
Skolans värdegrund och regler hålls levande.
Elevvård tas regelbundet upp vid teamträffar i förskoleklasserna, skolan och
fritidshemmen (fritidshemmen).
En kartläggning av elevernas trygghet och om de anser att det förekommer
diskriminering, trakasserier eller kränkningar i verksamheten sker genom samtal med
eleverna, enkäter för elever och vårdnadshavare samt elevråden.
Elevråden genomför en riskinventering av skolmiljön.
9
4. Att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och att förstärka
respekten för allas lika värde. Det omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, ålder,
bristande tillgänglighet och riktar sig till alla. Det främjande arbetet bedrivs kontinuerligt
och utan förekommen anledning.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 3 kap. 14 § diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för
att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker
till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Enligt 6 kap. 6 § skollagen ska huvudmannen även se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av
elever.
Det främjande arbetet ska bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla och vara en
del i det vardagliga arbetet. Arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem.
Släbroskolans främjande insatser
Den absolut viktigaste personen i det främjande arbetet är den vuxne.
Vuxna är elevernas förebilder och genom vårt sätt att möta dem, våra normer och
attityder, vårt sätt att organisera arbetet i gruppen, vår förmåga att skapa gemenskap
och sammanhållning, sätter vi prägel på elevernas sätt att fungera tillsammans.
Vuxna är gruppens ledare och vi respekterar varandra, elev som vuxen. Den respekt
vi kräver grundas på den respekt vi visar.
All personal har ett gemensamt förhållningssätt genom att vara bra förebilder, skapa,
upprätthålla och utveckla ett bra socialt klimat i förskoleklassen, i skolan och i
fritidshemsverksamheten. På så sätt får vi ett klimat som präglas av förtroendefulla
och öppna relationer mellan eleverna och oss vuxna.
Skolpersonalen samarbetar med fritidshemspersonalen kring rasterna och andra fria
aktiviteter. Varje personalteam årskursvis har ansvar för att kontinuerligt
kommunicera detta med varandra. I kalendariet finns tid för gemensamma möten
mellan personalen i skolan, förskolan och fritidshemmen.
Aktiva och väl synliga rastvärdar skapar trygghet och ger eleverna en möjlighet till
snabb kontakt.
10
Vår verksamhet genomsyras av att alla är lika värda oavsett kön. Vi arbetar aktivt för
att motverka traditionella könsroller, t ex genom att vara lyhörda och accepterande
mot barn och elever som väljer att överskrida förväntade könsroller
Vi arbetar för att flickor och pojkar ska få lika mycket uppmärksamhet.
•Vi arbetar med att elevernas lekmiljöer ska var lockande och inbjudande för alla.
Pedagogerna finns närvarande för att skapa lugn i lekarna.
Alla elever ska ha lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet. Rasism är en föreställning
om den egna folkgruppens överlägsenhet, vilken grupperar människor utifrån
ras/etnicitet. Denna föreställning skapar stereotyper och en delar in oss i ”vi” och
”dem”, vilket leder till diskriminering och utanförskap.
För att motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet för personalen en aktiv
dialog med eleverna kring dessa frågor.
Mål
läsåret 201617
Kännetecken
Elever,
föräldrar och
personal
känner sig
trygga med
och i
verksamheten.
I verksamheten råder
nolltolerans mot
diskriminering och andra
kränkande handlingar.
Närvarande och
engagerade vuxna - varje
barn är allas barn och
ansvar.
Personalen stödjer
eleverna till
självständighet och
trygghet.
Personalen stödjer
eleverna att ta ansvar för
sina handlingar, att vara
en bra kompis, att klara
av att lösa konflikter med
kamrater verbalt.
Utvärdering –
Hur? När?
Barn – och
ungdomsnämndens
brukarenkät, vt 2017.
Skoltempen, ht 2016
och vt 2017
Ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Ansvar
Skolledningen
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen,
och personalen
i fritidshemmen
Anmälningar till
elevhälsoteamet
Anmälningar till
trygghetswebben
Rektors anmälan till
huvudman
Synpunkten – beröm
eller klagomål
Personalen arbetar aktivt
med språkbruk.
Elever får återkommande,
med stöd av personal,
hålla i aktiviteter för att
skapa en god atmosfär.
11
Ordningsregler följs
konsekvent under hela
dagen oavsett vilken
verksamhet som barnet
finns i.
Personalen stödjer
eleverna att visa hänsyn
och respekt för andra och
att följa gemensamma
regler.
Personalen samtalar
kontinuerligt med
eleverna om deras vardag
på nätet.
Personalen planerar
utflykter eller friluftsdagar
så att alla barn och elever
ges förutsättningar att
delta.
Tydliga rutiner finns för
övergångar mellan
verksamheterna;
förskoleklass, skola och
fritidshem.
Tydliga rutiner finns för
mottagande av elever.
Personalen
arbetar för att
ge barnen en
känsla för
jämlikhet,
demokrati och
för alla
människors
lika värde.
Elever får möjlighet att
diskutera normer, attityder
och hur goda relationer
kan vårdas.
Medarbetarsamtal
Personalen lyssnar in det
som eleverna vill uttrycka
och hjälper till att sätta
ord på känslor, åsikter
och behov.
Personalen har ett
medvetet
genusperspektiv i all
planering.
Personalen har ett normkritiskt arbetssätt till
diskrimineringsgrunderna.
Eleverna görs
delaktiga och
Ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Olika demokratiska forum
finns.
All personal har
ansvar för att
genomföra
granskning av sitt
arbete.
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen, elevhälsoteamet, lärarteamen och
personalen i
fritidshemmen.
Frågor omkring
normer och värden
diskuteras
kontinuerligt i
personalteamen.
Skoltempen ht 2016
och vt 2017
Skolledningen i
samverkan med
12
får inflytande
över hur
verksamheten
formas.
Informella och formella
samtal förs med eleverna.
Ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Personalen lyssnar på
elevernas önskemål och
åsikter, tar ställning till
dessa och kommunicerar
så att eleverna förstår
personalens prioriteringar
och ställningstaganden.
referensgruppen, elevhälsoteamet,
lärarteamen
och personalen
i fritidshemmen.
Kompetensutveckling – att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter
För att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Fortbildning
Kompetensfortbildning omkring neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
Riktas till
Samtlig
personal
Ansvar
Skolledningen
Fem gemensamma föreläsningar under läsåret
2016-17 genom Provivus, Gunilla Carlsson
Kendall och David Edfelt, båda leg psykologer.
13
5. Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling. De förebyggande insatserna omfattar endast områden
som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 6 kap. 7 § skollagen ska huvudmannen även se till att det genomförs åtgärder för att
förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling.
Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska läraren
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Inom skolan accepteras inte kränkningar, oavsett var det sker. Det står både i skollagen och
läroplanen. Kränkningar kan även vara ett brott enligt brottsbalken.
Kränkningar på nätet
Tre råd om du blir trakasserad eller kränkt på nätet
prata med dina föräldrar
berätta för någon vuxen på skolan
anmäl sidan - mer information om hur du gör hittar du på webbplatsen kränkt.se
Om kränkningarna har samband med kamratrelationer på skolan kommer skolan att arbeta
utifrån sin plan mot kränkande behandling.
Information på Kränkt.se och Surfa lugnt
Kränkt.se är Datainspektionens webbplats. Här kan du få råd om vad du kan göra om känner
att du blivit oschysst behandlad på internet.
Surfa lugnt är en nationell satsning för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas
vardag på internet. Syftet med satsningen är att både se det positiva som finns i ungas liv på
nätet; engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och ge kunskap om hur
fallgroparna på internet, till exempel mobbning och integritetsfrågor, kan hanteras.
Viktigt med samarbete mellan skola och hem
Många ungdomar är aktiva på olika sociala nätverk, till exempel Facebook, Instagram,
Youtube och olika bloggar. I skolan samverkar vi med elevernas föräldrar för att tillsammans
arbeta förebyggande för att elever ska använda olika media på ett bra sätt.
Vuxna, både hemma och i skolan, behöver samarbeta och prata med eleverna om det
allvarliga i att delta i kränkningar via nätet.
Länkar
www.Kränkt.se
www.surfalugnt.se
14
Mål
läsåret 2016-17
Kännetecken
Regelbundet
kartlägga elevernas
trygghet och trivsel
samt deras
uppfattning om
förekomsten av
diskriminering,
trakasserier och
kränkande
behandling.
För att ta reda på var
eventuella ”riskzoner”
finns och kunna utföra
eventuella åtgärder
pratar klassråden och
elevråden om
arbetsmiljö, ev.
mobbing i klasserna
och ev. kränkningar
på nätet.
Personalen gör
iakttagelser i den
dagliga
verksamheten.
Elevvårdsdiskussioner
i arbetslagen.
Kontinuerliga samtal
elev/förälder om
situation – i
utvecklingssamtal,
kontaktböcker och
telefon etc.
Utvärdering –
Hur? När?
I det systematiska
kvalitetsarbetet.
Barn- och
ungdomsnämndens
enkäter i åk 5 vt
2017
Skoltempen, ht
2016 och vt 2017
Anmälningar till
trygghetsteamet
Dialog med
elevrådet
Elevrådens
undersökning
Ansvar
Skolledningen
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen och
personalen i
fritidshemmen
Elevhälsoteamet i
dialog med
Amigosgruppen
Skolledningen i
dialog med
elevråden
Anmälningar till
Trygghetswebben
Rektors anmälan till
huvudmannen
Regelbundna träffar i
Amigosgruppen. Där
diskuteras läget på
skolan.
Elevråden gör en
undersökning var det
finns risker för
kränkningar.
I kartläggningen ska
även risker för
kränkningar på nätet
ingå.
Vuxna finns med i
omklädningsrummen
och rör sig över hela
skolområdet, särskilt
på de platser där
risk för kränkningar
förekommer mest.
Enligt elevrådets
undersökning vt 2014
finns störst risk för
kränkningar vid
asfaltsvägen bakom
stora skolhuset,
grusplanen, dungen,
omklädningsrummen
och området vid
cykelställen.
Uppföljningar i elevrådet
Skoltempen, ht 2016 och
vt 2017
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen och
personalen i
fritidshemmen.
15
Kartläggning
Kartläggningen ska leda till att vi får förståelse för problemen, dvs. varför och i vilka
sammanhang kränkningarna uppstår samt hur de tar sig uttryck, så att vi kan sätta in
relevanta insatser.
Kartläggningen
kan till exempel omfatta platser, internet, situationer och särskilda delar av
verksamheten där barn och elever känner sig otrygga.
kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna som exempelvis
rasism, islamofobi och homofobi. Det finns en koppling mellan graden av intolerans
hos elever och deras delaktighet i olika former av kränkningar riktade mot någon på
grund av dennes etniska tillhörighet eller sexuella läggning.
Personalens egna iakttagelser kan vara underlag i kartläggningen.
Den dokumentation som upprättas i samband med enskilda fall av kränkningar kan
också utgöra underlag vid kartläggningen. De enskilda fallen kan visa sig vara delar
av återkommande likartade händelser eller visa sig hänga ihop med verksamhetens
organisation.
-
Elevrådets riskinventering, ht 2016 inriktade sig på att finna platser inom skolans
område där det fanns risk för kränkningar. De studerade ritningar och planer över
området, konstruerade enkätfrågor, genomförde undersökningar och sammanställde
resultaten.
förskoleklasserna svarade att störst risk för kränkningar finns vid asfaltsvägen bakom
stora skolhuset, grusplanen och dungen.
Årskurs 1 - 4 svarade att riskerna finns i omklädningsrummen, området vid
cykelställen och grusplanen.
Årskurs 5 - 6 (då med placering på Oppebyskolan) svarade också
omklädningsrummen.
Elevrådet ytterligare rekommendationer till skolans vuxna är att
de ska röra sig över hela skolgården speciellt på de platser där risken för kränkningar
förekommer mest.
de inte ska prata med varandra utan gå runt och umgås med eleverna istället.
de ska ha en bra och positiv inställning till eleverna.
Behov av kartläggning
Kartläggning behövs för att öka medvetenheten om risker för kränkningar. Under läsåret
genomför elevrådet en ny undersökning för att riskinventera i skolmiljön.
16
Mål
för läsåret 2016-17
Se över om verksamheten
genom organisationen leder
till att elever blir
diskriminerade eller utsätts
för kränkande behandling.
Utvärdering
Ansvar
Det systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i samverkan
med referensgruppen,
Elevhälsoteamet,
lärarteamen och personalen i
fritidshemmen.
Se över om verksamheten
genom reglerna leder till att
elever blir diskriminerade
eller utsätts för kränkande
behandling.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i samverkan
med referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen och personalen i
fritidshemmen.
Se över om verksamheten
genom gruppindelningar
leder till att elever blir
diskriminerade eller utsätts
för kränkande behandling.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i samverkan
med referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen och personalen i
fritidshemmen.
Se över om verksamheten
genom schemaläggning
leder till att elever blir
diskriminerade eller utsätts
för kränkande behandling.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i samverkan
med referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen och personalen i
fritidshemmen.
Se över om verksamheten
genom rutiner leder till att
elever blir diskriminerade
eller utsätts för kränkande
behandling.
Det systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i samverkan
med referensgruppen,
elevhälsoteamet,
lärarteamen och personalen i
fritidshemmen.
Kompetensutveckling
För att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Fortbildning
Workshops omkring förebyggande
värdegrundsarbete.
Riktas till
All personal
Ansvar
Skolledningen
Lärarteamen
Skolledningen/socialpedagog
170123 (skola) och 170306 (skola)
170127 (fritidshemmen) och 170310
(fritidshemmen)
Socialpedagog; No hate i skolan – material
från Medierådet
Tänk på att en god stämning mellan kollegor där personalen trivs och har roligt tillsammans
speglar av sig på våra elever. När personalen är trygg med varandra så vågar vi kritisera och
utvecklas tillsammans.
17
6. Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Personalen har en skyldighet att gripa in när elever stör och kanske är våldsamma mot andra
elever eller lärare, vi ska upprätthålla trygghet och studiero på skolan och i fritidshemsverksamheten. Men ingripandet får inte övergå i en kränkning.
En kränkning sker i relation mellan två parter, dels finns ett beteende hos den som kränker,
dels uppstår en känsla hos den som kränks. Det normala maktförhållandet är att vuxna har
mera makt än barn/elever. Därför är det allvarligare när vuxna kränker elever.
Det är förbjudet för personalen att diskriminera en elev. Huvudmannen eller personalen får
inte heller utsätta en elev för kränkande behandling.
FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 6 kap. 9 § skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en
elev för kränkande behandling.
Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska
alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av
individer eller grupper. Som vuxen får du inte kränka elever. Samtidigt har du en skyldighet
att skapa en trygg miljö och studiero för eleverna. Det kan ibland innebära att du måste
använda dig av disciplinära åtgärder, t.ex. tillrättavisa en elev eller visa ut en elev från resten
av lektionen. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det enligt lagens
mening. Det är viktigt att åtgärden står i proportion till elevens agerande.
Ledning och personal ska vara uppmärksamma på om elever upplever sig kränkta av någon
personal i verksamheten. Skolans/fritidshemmens samarbetsklimat ska vara sådant inom
personalgrupperna, att andra vågar se och ta tag i problemet.
Detta gäller när en vuxen kränker en elev
Rektor ska alltid kontaktas omgående om någon i personalen ser, hör eller får
vetskap om att en vuxen kränkt eller diskriminerat en elev eller en vuxen.
Rektor och den som blivit anmäld/tilltalad informeras, om så önskas tillsammans med
en facklig representant.
Rektor startar och leder utredningen. Det är viktigt att den som leder utredningen inte
riskerar att hamna i en lojalitetskonflikt gentemot den som misstänks för att ha utsatt
eleven för trakasserier eller kränkande behandling. Detta kan bli fallet om en kollega
utreder en annan kollega.
Rektor kan få stöd i utredningen av någon HR-konsult, Division Barn Utbildning
Kultur.
18
Båda parter skall beredas möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske
enskilt, tillsammans med föräldrar, mentor, rektor eller annan vuxen utifrån parternas
önskemål och ärendets art. Diskussion mellan personal - personal och mellan
personal - föräldrar ska ske utan att eleverna är närvarande.
Uppföljning av ärendet görs
Beroende på kränkningens art kan polisanmälan bli aktuellt.
Dokumentation skrivs och förvaras hos rektor och elevvårdsteam. Rektors uppgift är
att bevaka att man möts som jämställda parter och att konflikten får en varaktig
lösning.
Om rektorn misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande
behandling är det viktigt att den som utreder inte är i en beroendeställning till rektorn.
Därför hanteras detta av någon som huvudmannen utser.
Behov av kontinuerliga diskussioner
I arbetslagen behövs kontinuerliga samtal och diskussioner om exempelvis gränserna mellan
befogade tillrättavisningar och kränkande behandling, hur man kan hantera situationer som
upplevs som svåra eller hotfulla, hur man som personal reagerar när man upplever sig
provocerad eller kränkt och i vilka situationer man ska hämta hjälp för att undvika att utsätta
barn eller elever för kränkningar.
19
7. Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling
Genom de kontinuerliga kartläggningarna får ledningen och personalen kunskap
om den generella situationen i verksamheten. Även personalens egna
observationer av barnens och elevernas beteende är viktiga, likaväl som andra
signaler om att något inte står rätt till.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling
i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn.
En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses diskrimineringslagen (2008:567).
Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska
läraren/personalen uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga
åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling.
Mål
läsåret 2016-17
Kännetecken
Utvärdering –
Hur? När?
Ansvar
Nolltolerans råder mot
diskriminering och
kränkande handlingar.
All personalen är
uppmärksam på den
jargong och det
beteendemönster som
råder mellan eleverna
och mellan vuxna och
elever och att ser till att
miljön i skolan inte
inbjuder till
missförhållanden.
Dialog i
personalteamen
Skolledningen,
elevhälsoteamet
lärarteamen och
personalen i
fritidshemmen.
Fritidshemspersonalen
ansvarar för att
utveckla all
rastverksamhet.
Flera vuxna finns med
barnen varje rast. De
rör sig över hela
skolområdet.
All personal
samverkar omkring
eleverna.
Fritidshemspersonalen,
förskollärarna och
lärarna samverkar och
följer upp händelser
som uppstår i
verksamheten.
Skoltempen ht -16 och
vt -17
Anmälningar till
elevhälsoteamet
Anmälningar till
trygghetswebben
Anmälan från rektor till
huvudman
Dialog i klassråd och
elevråden.
Uppföljning och
utvärdering sker
kontinuerligt och i det
systematiska
kvalitetsarbetet.
20
Eleverna upplever
trygghet och
gemenskap.
Personalen följer upp
om en elev självmant
väljer att inte ingå i
kamratgemenskapen.
Kompetensutveckling
För att öka medvetenheten och kunskapen om arbetssätt med grund i Läroplanstexten.
Fortbildning
Workshops omkring värdegrundsarbetet
Riktas till
Lärarteamen
Ansvar
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
Fritidslyftet basgrupp eller fördjupningsgrupp
gemensamt för Division Barn Utbildning Kultur
All personal i
fritidshemmen
Skolledningen i
samarbete med
utbildningschefen
21
8. Anmälningsskyldighet
Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering
av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen.
Anmälningsskyldighet till rektor
Så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn eller en elev känner sig kränkt
måste de agera. Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där elever blir utsatta eller
upplever sig utsatta för kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon
värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn och huvudmannen.
Rektor ska alltid informeras när en personal i verksamheten får kännedom om att en
elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller oavsett
om händelsen inträffat i skolan eller på nätet.
Anmälningsskyldigheten omfattar alla former av trakasserier och kränkningar, oavsett
om de begås av elever eller personal.
Anmälningsskyldighet till huvudmannen
Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn får kännedom om att ett barn eller en
elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Rektorns anmälningsskyldighet är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att
skyndsamt utreda omständigheterna och därför behöver även anmälan till rektorn och
huvudmannen ske skyndsamt.
Tänk på att …
Barn och elever samt deras vårdnadshavare ska ha information om hur de ska
rapportera när en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling. Vi informerar i föräldrainformationen ABC på hemsidan.
Eleverna får information i samband med läsårsstarten och vårdnadshavarna på
föräldramöten. Planen finns tillgänglig i klassrummen och på
fritidshemsavdelningarna.
Barnens och elevernas egna berättelser, som antingen formuleras av dem själva eller
genom deras vårdnadshavare måste tas på allvar. Andra signaler på utsatthet kan
vara återkommande frånvaro eller att eleven själv kränker andra.
Elevers benägenhet att berätta om problem ökar om de har förtroendefulla relationer
med personalen på skolan och om det finns en öppenhet där den som berättar inte
riskerar att betraktas som en tjallare.
22
Handlingsplan vid händelse av kränkande behandling
Personen som utsatts för kränkande behandling berättar fritt. Den vuxna lyssnar och
för minnesanteckningar. Hela händelsen dokumenteras. Ibland behöver eleven hjälp
med att formulera sina tankar/berätta.
Den vuxna berättar att anteckningar förs och att föräldrarna kommer att kontaktas.
Klasslärare och socialpedagog får information av den vuxna som fått informationen
från eleven. Telefonkontakt och/eller möte med vårdnadshavarna sker snarast möjligt
under samma dag, socialpedagog eller klasslärare ansvarar för det. Om en elev
upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är det
viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är också viktigt
att förklara för eleverna och vårdnadshavarna vad som kommer att hända härnäst
och om de kommande stegen i processen.
Anmäl händelsen till rektor genom den blankett som finns i kopiatorn. Anmälan görs
snarast möjligt under samma dag. Rektor gör i sin tur anmälan till huvudmannen på
den blankett som gäller för division Barn Utbildning Kultur (BUK).
Om anmälan avser elever som kränker andra elever lämnar rektor utredningen vidare
till socialpedagogen. Avser den att vuxna kränker elever ansvarar rektor för
utredningen.
Enskilda samtal förs med dem som utfört den kränkande handlingen. Var och en
konfronteras med den utsattes berättelse och får ge sin version. Vårdnadshavarna
informeras.
Åtgärder sätts in för att avhjälpa akuta situationer samtidigt som mer långsiktiga
lösningar planeras.
Socialpedagogen/läraren informerar om att vi framöver kommer följa upp vad som
händer. Arbetet avslutas först när överenskommelser gjorts att kränkningarna har
upphört. Socialpedagog/lärare alternativt rektor ansvarar för att följa upp med
vårdnadshavare om att avslut ska göras.
Kopia på dokumentation lämnas till rektor.
Upprepade handlingar
Vid upprepade handlingar/vid behov av ytterligare stöd kopplas skolans
elevhälsoteam in för samtal och vägledning.
Vid behov kallar rektor, i samråd med elevhälsoteamet, berörda parter till
skolan/fritidshemmet för samtal om hur arbetet ska fortgå.
Socialpedagogen ansvarar för dokumentation.
Åtgärderna följs upp och utvärderas. Elevhälsoteamet ansvarar för uppföljning.
23
Vårdnadshavarna till alla inblandade informeras kontinuerligt.
Rektor anmäler vid behov till berörd myndighet, socialtjänsten eller polisen.
Kontakta
Elevhälsoteamet
telefon
Erika Hilmersson, socialpedagog
Johanna Walldén, lärare
Lisbeth Eriksson, specialpedagog
Marie Trapp, lärare
Ewa Rylander, lärare
Marie Lavin, skolsköterska
Annelie Lindqvist, skolkurator
Sten-Åke Domeij, rektor
Marianne Sollenberg, bitr. rektor
Annika Viklund, bitr. rektor fritidshemmen
073 662 20 19
073 773 76 77
073 426 89 18
073 426 89 17
45 78 80
24 81 41
073 149 33 68
073 426 86 68
073 412 16 62
24
9. Utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och
kränkande behandling
Krav på att utreda och åtgärda kränkningar
Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten
är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade och i förekommande fall
vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra.
Utredningsskyldigheten omfattar alla trakasserier, oavsett om de begås av elever eller
personal.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt kap. 10 skollagen är en huvudman som får kännedom om att en elev som deltar i eller
söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller
kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
När någon i verksamheten får kännedom om att en elev upplevt sig blivit utsatt för kränkning
ska vi utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller den kränkande
behandlingen. Rektor har ansvar för att utreda åtgärder och vidta relevanta åtgärder för att
diskriminering eller kränkningar stoppas, därför ska all personal omgående anmäla till rektor
om någon elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Rektor anmäler i sin tur händelsen till
huvudmannen.
Skyldigheten att utreda uppgifter om kränkande behandling inträder så snart någon får
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs inga bevis om att en
kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också
oberoende av om det finns en avsikt att kränka eller inte.
Det är den enskildes upplevelser av vad som inträffat som är utgångspunkten för
utredningen. Utredningen ska ge tillräcklig information om vad som har inträffat så att en
bedömning kan göras om vilka åtgärder som måste vidtas för att få kränkningarna att
upphöra. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall.
Vi har skyldighet att utreda även om vårdnadshavare eller elever uppger att de inte
vill att händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig
uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte låta saken bero om de
inblandade lämnar motstridiga uppgifter.
Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för
utredningen kring vad som hänt.
Alla inblandade; barn, elever, vårdnadshavare och personal, måste känna till vem
som är ansvarig för utredningen.
Utredningen ska allsidigt visa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna
till det inträffade. Utredningen ska omfatta både den eller de som kan ha utfört
kränkningen och den som har blivit utsatt.
25
Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall.
Utredningen bör leda till att vi får tillräckligt med information och kunskap om
situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få
trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra.
Utredningen ska dokumenteras. Dokumentationen av utredningen, av vad som
inträffat och vilka åtgärder skolan vidtagit, är ett viktigt underlag för att kunna följa upp
effekterna av åtgärderna.
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp och utvärdera
åtgärderna för att eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en
rättssäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare
möjlighet till insyn.
Om skolans ansvarstagande i ett enskilt fall ifrågasätts är det bra att ha dokumenterat
vad som har hänt och vad skolan gjort.
En utredning kan involvera barnens eller elevernas vårdnadshavare. Det finns
anledning att vara särskilt uppmärksam på om något barn eller elev är utsatt under
längre tid eller om de insatser som vidtagits inte är tillräckliga för att kränkningarna
ska upphöra.
Med internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan skolan och fritiden ut. Ofta
går verbala och fysiska kränkningar i verksamheten hand i hand med kränkningar på
nätet. Om upplevda kränkningar har en koppling till vår verksamhet är vi skyldiga att
utreda det inträffade.
Verksamheten har en skyldighet att ingripa vid trakasserier och kränkande
behandling och lagen gör ingen skillnad på om kränkningarna sker i korridoren, på
skolgården eller på nätet. Skolmiljön ska vara fri från diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Dokumentationen ska utföras i enlighet med offentlighets- och
sekretessbestämmelser så att elevinformationen hanteras på ett korrekt sätt. Det är
viktigt att dokumentationen i sig inte ytterligare kränker de berörda eleverna.
Kompetensutveckling
För att öka medvetenheten och kunskapen om offentlighets- och sekretessbestämmelser.
För att öka medvetenheten och kunskapen om kränkningar på Internet.
Fortbildning
Workshops om offentlighets- och
sekretessbestämmelser
Riktas till
All personal
Ansvar
Skolledningen
All personal
Skolledningen
Genomförs under studiedagarna i juni.
Workshops om kränkningar på Internet.
Genomförs under studiedagarna i juni
26
Anmälan till andra myndigheter
I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
En del fall av trakasserier och kränkande behandling kan också utgöra brott. En
bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns
ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett
brott.
En vårdnadshavare kan själv alltid göra en polisanmälan.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket
underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.
Polisens, socialtjänstens och skolans utredning har olika syften. Oavsett om en
anmälan har gjorts till en annan myndighet eller inte är verksamheten därför skyldig
att utreda påstådda trakasserier eller kränkande behandling och vidta relevanta
åtgärder för att komma till rätta med dessa.
27
10. Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling
Det åtgärdande arbetet kräver rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
eller annan kränkande behandling.
Det ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad,
trakasserad eller kränkt.
Om en akut situation uppstår får rektorn och lärarna vidta de omedelbara och tillfälliga
åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. Dock gäller kravet på
utredning även i riktigt akuta lägen.
En person som inte mår bra signalerar detta på olika sätt. En del signaler är tydliga andra är
mer vaga. Därför är det viktigt att vi lär oss identifiera dessa personer och sedan agera.
Tecken på trakasserier/kränkning kan vara:
Ilska
Ledsamhet.
Ensamhet.
Motvilja till att gå till skolan.
Passiv: ”Ingen lust”, ”Vill inte”, ”Orkar inte”.
Somatiska symtom som ”ont i magen” och ”ont i huvudet”.
Dålig sömn med mardrömmar och svårt att somna.
Att inte vilja gå på klassfester eller delta i friluftsdagar.
Håller sig i närheten av en vuxen.
Osäkert kroppsspråk.
Saker/pengar försvinner.
Skolresultaten har försämrats.
Ofta sjuk, dålig aptit.
Pratar inte om skolan hemma.
Pratar negativt om klasskamraterna.
Ofta besök hos skolsköterskan
Det innebär att vi måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas.
Tänkbara åtgärder kan vara
återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov och med
personal som har kompetens för uppgiften,
ökade observationer vid olika tillfällen,
resurspersoner för den eller de som kränker,
omorganisation i och av grupper samt
hjälp/stöd genom socialpedagog eller skolpsykolog.
Disciplinära åtgärder
I skollagen regleras vilka disciplinära åtgärder som får vidtas mot en elev som uppträder
olämpligt. De åtgärder som vidtas för att komma till rätta med trakasserier och kränkande
28
behandling får inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i femte kapitlet i
skollagen. Disciplinära åtgärder får aldrig användas som bestraffning.
Åtgärda utifrån analysen
Konflikt:
Gemensamt möte med alla inblandade i konflikten i ett försök att tillsammans finna en
lösning på osämjan. Närvarande vuxen är den som tar emot informationen eller någon från
elevhälsoteamet.
Trakasserier/kränkning:
Om samtalen visar på kränkning sker det fortsatta arbetet genom elevhälsoteamet där även
vårdnadshavare blir delaktiga i samtal och arbetsordning.
I detta arbete finns det mycket att ta hänsyn till, elevens ålder, antal inblandade etc. därför
diskuteras en åtgärdsplan fram från fall till fall. Men alltid tillsammans och i samförstånd med
alla (elever, vårdnadshavare, elevhälsoteam, skolledare) inblandade i ärendet.
OM DETTA INTE HJÄLPER
Gemensamt möte med alla inblandade samt vårdnadshavare. Närvarande vuxen från skolan
är klasslärare och någon från elevhälsoteamet.
OM DETTA INTE HJÄLPER
Tar vi kontakt med Resursteamet, som får bistå med mer kunskap och djupare kompetens.
OM DETTA INTE HJÄLPER
Kommer skolan att överväga anmälan till socialtjänsten alt. polismyndigheten.
29
11. Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande handling
Rektor ansvarar för att måluppfyllelsen i planen utvärderas årligen. Utvärdering av
måluppfyllelsen sker i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärderingen blir en kartläggning
inför det årliga upprättandet av planen.
Rektor har ansvar för att denna handlingsplan upprättas årligen.
Introduktion och tillgänglighet
Den nya planen introduceras för eleverna i samband med läsårsstarten, ansvariga för
detta är lärarteamen och teamen i fritidshemsavdelningarna.
Den nya planen introduceras för vårdnadshavarna i samband med läsårets första
föräldramöte, ansvariga för detta är klasslärarna.
Den lyfts också i föräldrarådet, ansvarig är skolledningen.
Klasslärarna/Ansvarspedagogerna i fritidshemmen ger information om planen mot
diskriminering och kränkande behandling i samband med att vi tar emot nya elever
och föräldrar/vårdnadshavare.
Nyanställd personal får planen presenterad i samband med anställning inom enheten.
Planen ska publiceras på skolornas hemsidor.
Den ska finnas tillgänglig i varje klassrum och på varje fritidshemsavdelning.
Skolledning, elever och personal
/Släbro och Råby rektorsområde
30
Bilaga
Definitioner av begrepp
De begrepp som används är hämtade både från både diskrimineringslagen och skollagen.
Diskriminering, trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Ålder
Bristande tillgänglighet
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som
kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i
juridisk bemärkelse.
Annan kränkande behandling
En kränkande behandling är beteenden som kränker en annan människas värde, men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Kränkning kan ske på olika sätt:
Fysiskt, bli utsatt för slag, knuffar och menande kroppsspråk
Verbalt, att bli retad, hotad, förlöjligad eller förnedrad på annat sätt
Psykosocialt, att bli utfryst eller utsatt för ryktesspridning
Genom text eller bilder, nedsättande klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms etc.
Handlingsplikt
- Du som personal ska anmäla till rektor om du får veta att en elev har känt sig kränkt.
Rektor ska i sin tur anmäla uppgifterna vidare till huvudmannen. Skyldigheten gäller
såväl vid enstaka som upprepade händelser.
- Uppgifterna som anmäls ska utredas. En utredning ska inledas så snart någon som
arbetar på skolan får veta att elev känt sig kränkt.
- Med utredningen som utgångspunkt ska åtgärder vidtas som får ev. konstaterade
kränkningar att varaktigt upphöra.
31
